Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås Historik Honungsurin nämnes i Indien 600 f kr Dia banein rinna igenom Aretaios - Grekland 1800-talets mitt Langerhan Minkowski gjorde hundexperiment Man förstod att kolhydrater skulle ersättas Fettdiet rekommenderades (Karl Petrén) eller svält. Historik forts 1920 Toronto - Insulin kunde utvinnas ur pancreas. Insulin utvanns från hund. 11/1 1922 pat får insulin och svarar bra 1923 Nobelpris Frederick Banting och MacLeod 1930-talet - senkomplikationer visar sig 1967 Toronto transplantation av cellöar Pancreas Langerhans öar 1
Bakgrund Diabetes Idag 246 miljoner diabetiker i världen Nästa generation 380 miljoner om epidemin ej kan påverkas I Sverige 50 000 med typ 1 diabetes respektive 300 000 med typ 2 diabetes En kronisk ämnesomsättningssjukdom med förhöjd glukoskoncentration i blod och brist på hormonet insulin Insulin behövs för att glukos ska kunna komma in i cellen från blodbanan till muskler, lever och fettvävnad. Fungerar inte detta ökar koncentration av glukos i blodet. Sjukdomsmekanism Vid hög koncentration av glukos i blod läcker socker via njure och drar med sig vatten. Urinmängd ökar Leder till ökad törst Trötthet viktnedgång Sjukdomsmekanism Typ 1 IDDM Insulinproducerande celler i bukspottskörteln (betaceller) förstörs autoimmunt. Vid symtom är 70-80% borta. Hos yngre akut insjuknande vanligast Högre frekvens andra autoimmuna sjukdomar i tex thyreoidea och tarm Sjukdomsmekanism Typ 2 NIDDM 85% av diabetikerna Ökat insulinbehov - t.ex. på grund av övervikt Insulinresistens - Vävnaderna har svårt utnyttja det insulin som produceras för att ta upp glukos ur blodbanan - in i muskel och fettceller Diabetes Mellitus Typ 1 Insulinberoende Upphörd insulinproduktion pga autoimmunitet Genetik och miljö, infektion, stress Debut vanligen före 30 år - nu allt tidigare LADA typ 1 hos äldre 2
Diabetes Mellitus Typ 2 Åldersdiabetes Ökat insulinbehov eller Insulinresistens Större genetisk koppling Samband fetma i 80% Debut hos allt yngre MODY- under 25 år - Genetik Övriga diabetestyper Sjukdomar i pancreas Andra hormonella rubbningar Läkemedelsframkallande tillstånd Vissa ärftliga tillstånd Diabetes vid undernäring Nedsatt glukostolerans Graviditetsdiabetes Diagnostik B-glukos Sockerbelastning HbA1c C-peptid Autoantikroppar (ICA, GAD) Mål God livskvalitet Undvika akuta komplikationer. Hypo hyperglykemier (ketoacidos, HHS) Nutrition tillväxt (främst barn och äldre) Förebygga och behandla sena komplikationer. Förhindra sjukdomsprogress -betacellssvikt - successivt stigande HbA1c Akuta komplikationer Hypoglykemi - Insulinkänning Överskott på insulin - lågt blodsocker Hungerkänsla, huvudvärk, yrsel, svettningar, oro och hjärtklappning - Ge snabba kolhydrater! Kan bli medvetandesänkt. Till sjukhus! Behandlas med intravenös glukos och injektion glukagon Akuta komplikationer Hyperglykemi Överskott blodsocker - underskott insulin Kan leda till diabeteskoma Varm, klibbig, törstig, muntorr. Utvecklas långsammare Ge insulin! Ketoacidos - förbränning av fett ger ketonkroppar, Acetondoft. Risk hjärnskada. 3
Insulinbrist Hyperglykemi = fb-socker stiger Cellsvält Protein - aminosyror- glukos fb-socker stiger ytterligare Fett - fria fettsyror Acidos Diabeteskoma Senkomplikationer 50% av typ-2 diabetiker har redan komplikationer vid diagnos Mikrovaskulära Makrovaskulära Retinopati MIKROVASKULÄRA MAKROVASKULÄRA Retinopati CVL Nefropati Koronär hjärtsjukdom Neuropati Perifer Kärlsjd Njure Diabetesfoten Mikroalbuminuri Njurskyddande blodtryckssänkare Dialys Påsdialys Transplantation Vanligt Sårvård Gipsning Amputation Kostnadskrävande omhändertagande Fotvård förebyggande 4
Behandling diabetes Metabola syndromet Information - undervisning Kontroll blodsocker, urinsocker Kost - reduktion socker och fett Motion Rökstopp Fotvård Peroral behandling Insulinbehandling Bukfetma Glukosintolerans Lipidstörning Hypertoni Motion är braminskar riskfaktorer. Lika effektivt med livsstilspåverkan som läkemedel för att hindra metabolt syndrom övergå i typ-2 diabetes. Mål patientens ansvar BMI < 25 (30) Midjemått: män: < 94 (102) cm, kvinnor: <80 (88) cm Fysisk aktivitet: 2,5 t per vecka. Rökslut Måttligt med alkohol Mål sjukvårdens ansvar Patientutbildning HbA1c < 5,5 % (metformin) S-Kol < 4,5, LDL < 2,5 (statin) HDL > 1,0, S-Triglycerider < 2,0 Bltr < 130/80, Bltr 125/75 vid mikroalbuminuri (ACE, AT2) ASA till högrisk Behandling typ-1 Insulin i injektion i olika rutiner Spruta Penna Pump Inhalationsinsulin (?) Behandling forts Insulin - injektion Kortverkande (snabbverkande) Actrapid Medellångverkande med snabb effekt Humalog Mix Medellångverkande Insulatard Långverkande Ultratard 5
Multifaktoriell riskfaktorintervention typ 2 Rökning Motion Normalvikt Kost Lipidbehandling Bltr-beh HbA1c ASA till högrisk Tablettbehandling Metformin - ökar insulinkänslighet Sulfonylurea SU - stimulerar till ökad insulinfrisättning,sänker glukagonprod. Akarbos Hindrar glukosupptag i tarm Byetta(inj) - GLP-1 receptormimetika. Januvia,Galvus- DPP4-hämmare. Per os. Stoppar nedbrytning av eget GLP-1 Stimulerar betacellstillväxt Kost Thorstensson et al 1996 Kolhydrater fett protein Tallriksmodell Lågkolhydratsdiet för viktreduktion och typ- 2 diabetes dr Christian Berne Spannmålslektiners interaktion med leptinreceptorn och mjölkproteiner som orsak till insulinresistens och lipotoxitet? Forskningsidé enl dr Staffan Lindeberg Fler har grava parodontala skador Långvarig diabetessjd krävs för att parodontal hälsa ska påverkas Samma bakterier som normalpatient P gingivalis finns även i grunda fickor Parodskada samvarierar med andra diabeteskomplikationer Parodontala skador är riskindikator Thorstensson et al 1996 Teori Mikroalbuminuri bör förorsaka parodontal bedömning Aggraverad parodontit bör föranleda ökad utredning om andra skador som i njure hjärta kärl 6
Ischemisk hjärtsjukdom/marginal Parodontit Arbetshypoteser Personer med IHS har mer MP Kronisk inflammation i parodontiet ger rubbning i serumlipidbalans. IL-1 TNF-alfa svämmar ut. Lipidprofil och CRP förbättras av parodbehandling Endotelcellsfunktion förbättras vid parodbehandling Odontologiska aspekter Vid grav diabetes eller svårinställd diabetes påverkas orala hälsan Oral infektionskänslighet ökar - atypiska infektioner och mer typiska som oral candidos Parodontala skador gingivit och fästeförlust avancerar snabbare.15% har manifesta skador Caries vanligen ingen ökad caries men förhöjd glukoskoncentration i saliv efter glukosbelastning har visats Sensibilitetsstörningar svårare uppfatta tex skav varför risk decubius ökar Parodontit Candida Rutiner i tandvårdssituation Infektionssanera! Värdera om pat bör få antibiotikaskydd! Dåligt inställd i sitt insulin eller har kärlförändringar med sämre sårläkning. Välj lämplig tidpunkt på dagen Beredskap att hantera akut tillstånd hypoglykemi - i tandvårdssituationen. Utvidga den orala undersökningen med salivtest och slemhinnebedömning Kost Munhygien Fluor Tänk på att infektioner höjer blodsocker och försvårar insulininställning God munhygien och friska munnar ger friskare patient 7