2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos

Relevanta dokument
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

NLL Kost till inneliggande patienter

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Lära om diabetes eller lära för livet

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Mail och enkät exempel SwePaD

Tandvårdsstöd för patienter med diabetes

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

Vid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

Övertagande av patient från annan enhet

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Stroke longitudinell studie

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6

NU BALLONGEN FÖR 12 MÅNADER

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Din rätt att må bra vid diabetes

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

KOL Min behandlingsplan

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Övertagande av patient från annan enhet

Nationella riktlinjer 2010

NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen. Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Differentiell psykologi

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

Patient-Centered Medicine

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH)

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Riktlinje Dokumentation HSL

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Nutritionsvårdsprocessen

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Ätstörningar Ulf Wallin

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Användning av nutritionsdiagnoser som en del i nutritionsbehandlingsprocessen

P A T I E N T D A G B O K M P N

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Stockholm

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

Nationell strategi för genomförande av kliniska prövningar och ickeinterventionsstudier

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Transkript:

NUTRITIONSDIAGNOS och PES Lena Martin Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos en är inte detsamma som medicinsk diagnos (ICD) Lund, 29/10 2012 1

Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos en är inte detsamma som medicinsk diagnos (ICD) För högt kolhydratintag (NI-5.8.2) = tik: The missing link mellan utredning och åtgärd Valet av diagnos baseras på de uppgifter som är insamlade i nutritionsutredningen. Lund, 29/10 2012 2

För varje nutritionsdiagnos finns en definition och ett referensblad. PES-uttalande (diagnostiskt uttalande) Problemet: nutritionsdiagnosen Etiologin: den bakomliggande orsaken till problemet Symtom och kliniska tecken: de utredningsfynd (mätbar data) som visar att nutritionsdiagnosen existerar PES-uttalande har en specifik form Problem (nutritionsdiagnos) relaterat till Etiologi (orsak) vilket yttrar sig som Symtom och kliniska tecken Lund, 29/10 2012 3

Använd den svenska översättning av IDNT tillsammans med IDNT-online manualen PES-uttalande (NI-5.2) vid måltid pga KOL vilket yttrar sig som 10 % viktförlust under fem månader uppskattat energiintag/dygn motsvarar endast 50 % av beräknat Var det rätt nutritionsdiagnos? Lund, 29/10 2012 4

Kategori: Intag (sid 22) Svenska definitionen (sid 23) (NI-5.2) Läs definitionen (NI-5.2) Läs definitionen Läs förslag till etiologier (NI-5.2) Lund, 29/10 2012 5

Läs definitionen Läs förslag på etiologier Stämmer minst ett symtom eller kliniskt tecken med din utredningsdata? Symtom och kliniska tecken Symtom: Patientens berättelse/upplevelse Kliniska tecken: Lab-värde, antropometriska mått (NI-5.2) Ett PES-uttalande bör vara: Kort och koncist Specifikt Problembeskrivande Tydligt relaterat till en etiologi Baserat på tillförlitlig, noggrant insamlad data från utredning Lund, 29/10 2012 6

Hade andra nutritionsdiagnoser varit möjliga? Vilken nutritionsdiagnos (problem) riktar sig dina åtgärder mot? Målet med din behandling Adekvat energiintag för att behålla nuvarande kroppsvikt Adekvat proteinintag Följa sin viktkurva Minimera viktnedgång under behandlingsperiod Tillräcklig kunskap för att hantera ordinerad glutenfri kost Patient och anhöriga har kunskap om hur mat kan konsistensanpassas Ökad livskvalitet Mål Viktstabilitet Energiintag > 75 % av beräknat (NI-5.2) Lund, 29/10 2012 7

E vägleder åtgärd! relaterat till blir mycket anfådd vid måltid pga KOL E vägleder åtgärd! relaterat till KOL S vägleder uppföljning och utvärdering! vid måltid pga KOL vilket yttrar sig som 10 % viktförlust under fem månader uppskattat energiintag/dygn motsvarar 50 % av beräknat Lund, 29/10 2012 8

Kritiskt tänkande steg för steg Utvärdera valet av nutritionsdiagnos och PES-uttalandet genom att ställa följande frågor: P E S Kan nutritionsdiagnosen försvinna eller förbättras genom åtgärder av en dietist? Om man väljer mellan två alternativa nutritionsdiagnoser från olika kategorier när man skriver PES-uttalandet, bör man välja den nutritionsdiagnos som tillhör kategorin Intag eftersom den är mer specifikt förknippad med dietistens roll. Är det som anges som etiologi verkligen grundorsaken eller den mest specifika orsaken som en dietist kan påverka genom en nutritionsåtgärd? Om en dietist inte kan få problemet att försvinna genom insatser mot etiologin, kan åtgärderna åtminstone minska patientens symtom och tecken? Kan man genom att mäta symtom och kliniska tecken få kunskap om att problemet har åtgärdats eller förbättrats? Är symtom och tecken tillräckligt specifika för att det ska vara möjligt att följa upp (mäta och utvärdera förändringar) och är det möjligt att dokumentera att nutritionsdiagnosen har åtgärdats eller förbättrats? There are no wrong PES statements but some are better than others Esther Myers, ADA Remember!! Lund, 29/10 2012 9