AD/HD I NYTT LJUS. Innehåll. Två olika synsätt (teorier/tolkningsmodeller) finns för att förstå och förklara AD/HD

Relevanta dokument
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Utredning och diagnostik av adhd

Grundkurs om NPF för skolan

Om adhd hos vuxna.

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Utredning och diagnostik av adhd

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Lindrig utvecklingsstörning

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Neuropsykiatri i förskolan

Grundkurs om NPF för skolan

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

AD/HD - betydelsen av lek och samspel

Värt att veta om ADHD

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

adhd Kort om hos vuxna

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Ätstörningar vid fetma

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD från 8-18 års ålder

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Barn och ungdomar med adhd

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

ADHD hos vuxna. ADHD - diagnoskriterier. ADHD diagnoskriterier/dsm-iv. ADHD - diagnoskriterier. Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADHD och utagerande beteende

Välkommen till Grundkurs om NPF

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

adhd Kort om hos barn och ungdomar

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Neuropsykiatri och diabetes

Vad är ADHD? Definitioner

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar. Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Det här vill vi!

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

ESSENCE och trotssyndrom

Barn med ADHD i tandvården

ADHD och utagerande beteende

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning. Tourettes syndrom

Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Transkript:

I NYTT LJUS En ökad förståelse för hur detta funktionshinder uppkommer kan ge bättre bemötande och mer effektiva behandlingsinsatser Borlänge, 12 oktober, 2018 Tomas Ljungberg, leg läk, doc tomas.ljungberg@exiris.se Två olika synsätt (teorier/tolkningsmodeller) finns för att förstå och förklara A) en neuropsykiatrisk förklaringsmodell, där man anger att förändringar i hjärnan orsakar B) en stress-sårbarhetsmodell där man anger att bäst kan förstås utifrån samverkan mellan ärftliga förhållanden och förhållanden under individens uppväxt är inte en sak, alla med har inte ett och samma symtom uppträder inte likadant hos alla är ofta inte enda problemet Man kan inte, av rent definitionsmässiga skäl, må bra av eller lyckas bra i sitt liv på grund av sin Man har inte sina symtom på grund av sin Innehåll Vad är Diagnostik av enligt DSM-5 Några grundläggande förutsättningar för Historik och terminologi Förekomst, samsjuklighet och prognos Vad är känt om orsaker till Läkemedelsbehandling av Annan/övrig behandling av Sammanfattning / diskussion Vilka symtom, eller vilka problem (funktionsnedsättningar), finns hos en person som har? Svårigheter vid Idag säger man: funktionsnedsättning funktionshinder psykisk ohälsa Kunskapsstöd, Socialstyrelsen 2015 www.kunskapsguiden.se 1

Sedan lång tid tillbaka finns beskrivningar av att vissa barn speciellt kännetecknas av att de: nedsatt uppmärksamhetsförmåga är överaktiva o/e impulsiva = upplevs som otåliga och rastlösa har problem med att behålla koncentrationen har problem med att slutföra uppgifter svårare att möta oväntade förändringar kraftigare känslomässiga reaktioner kan uppvisa neuropsykologiska funktionsavvikelser Detta resulterar i att de får stora svårigheter att klara av de krav som ställs i den moderna skolan DSM-5 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. American Psychiatric Association, 2013 Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD; ) 6 av nio kriterier ska vara uppfyllda enligt DSM-5 Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD; ) enligt DSM-5 6 av nio kriterier ska vara uppfyllda enligt DSM-5 2

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder förekommer i tre former enligt DSM-5: Huvudsakligen ouppmärksam form (bara kriterierna för ouppmärksamhet är uppfyllda) Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form (bara kriterierna för hyperaktivitet-impulsivitet är uppfyllda) Kombinerad form (både kriterierna för hyperaktivitet och ouppmärksamhet är uppfyllda) Patienter med kan uppvisa: aktivitet uppmärksamhet intelligens hyperaktivitet sänkt förmåga funktionsnedsättning normal aktivitet normal förmåga normal intelligens hypoaktivitet ökad förmåga hög intelligens ADD är en diagnos som inte förekommer i DSM-5 Normalfördelningen Många mänskliga egenskaper är normal-fördelade Men uppvisar barn med en enkelt urskiljbar egen kategori av kännetecknande beteenden? normala Många mänskliga egenskaper är normal-fördelade Det är dimensionen av problem som avgör om sjukdom eller funktionshinder anses finnas. Normala barn beror på en specifik störning i hjärnans funktion som orsakar en homogen och specifik beteendeförändring (=). Enligt vissa skulle t.ex. en förändring finnas i dopaminets funktion i pannloben, vilket ger avvikande kognitiva funktioner. Hur sätts gränsen? Barn med tests are not of demonstrated utility when one is trying to determine wether a particular individual has the disorder. It is not yet known what fundamental cognitive deficits are responsible for such group differences. (DSM IV Tr, 2000) 3

är ett heterogent funktionshinder, med funktionsförändringar i flera olika, troligen samverkande, system i hjärnan: aktivitetsreglering impulskontroll uttröttbarhet, uthållighet uppmärksamhet exekutiva funktioner (av vilka de finns flera olika) Inom NP-teorin används diagnoser som om de är utbytbara Gillberg & Hellgren 2000 WURRS Browns skattning Barn med problemet ADHD DAMP Det enskilda barnet kan ha mer eller mindre uttalade problem i ett eller flera av dessa funktionella system Alla barn Uppfattningen att hyperaktivitet och ouppmärksamhetsstörning utgör ett enhetligt tillstånd Inom NP-teorin används diagnoser som om de är utbytbara tillstånd A = symtomkluster A (överaktivitet, impulsivitet bristande uppmärksamhet) ADHD ADD MBD DAMP Gillberg & Hellgren 2000 WURRS Browns skattning Barn med problemet ADHD DAMP Alla barn Uppfattningen att hyperaktivitet och ouppmärksamhetsstörning utgör ett enhetligt tillstånd sett heterogent och dimensionellt tillstånd A = symtomkluster A tillstånd B = symtomkluster B ADHD (DMS-5) ADD (DSM-III) De delsymtom som är betydelsefulla för diagnos är normalfördelade i befolkningen. alla typer (5%) tillstånd C = symtomkluster C tillstånd D = symtomkluster D MBD (Gillberg) (ICD 10) ADHD/DAMP (11%) av kombinerad typ (1-2%) I (0,2-0,5%) 4

Diagnos ställs utifrån en subjektiv bedömning av det underlag man har. Det finns inte - blodprover - laboratorieundersökningar - hjärnröntgen/-undersökning - neuropsykologiska test att använda för att kunna ställa säker diagnos Mer sällan: Under strukturerade förhållanden -symtom uppträder: I nya, intressanta situationer När personen är engagerad i något Under en-till-en situtioner Vid vuxenmedverkan/tillsyn Vid frekventa, direkta belöningar Oftare: Under ostrukturerade förhållanden Under repetitiva aktiviteter När personen upplever situationen som tråkig Vid många störmoment Vid minimal tillsyn Vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål och associerade problem Intellektuell förmåga Nedsatt inlärnings- förmåga Emotionella problem Skolproblem Arbetslivet Olycksfall Missbruk Kriminalitet 7-14 IQ-poäng lägre än kontroller läs- skriv- och räkneproblem 40-60% med vid definition 15-30% med snäv definition kraftigare känslomässiga reaktioner sämre resultat, går oftare om, etc oftare (längre tids) arbetslöshet 2-5 ggr större risk för olycksfall Hamnar oftare i missbruk (+rökning) Oftare i socialt utanförskap och kriminalitet och samsjuklighet Uppförandestörning (Conduct disorder/cd); 10-55% Trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder/ODD); 20-65% Motorisk utvecklingsstörning (Development Coordination Disorder/DCD); 40-50% Ångestbesvär; 25-35% Depression; 10-35% Tourettes syndrom; 5-10% (c:a 60% det omvända) Emotionell dysreglering (ED) Begreppet tillkom 2007 vid forskning om borderline Innebär låg stress-tolerans, impulsivitet, lätt frustrerad, irritabel, otålig, överreagerar, blir fort arg Svårare att återgå till fokus Förekommer hos 50-80 % vid Medför en funktionsnedsättning Finns vid flera tillstånd förutom, ex. Autism, Tourette, PTSD, missbruk, anknytningsproblematik och missbruk Varannan person som har är också rökare 20 40% av personer med missbruk har också Lägre debutålder av missbruk hos personer med Snabbare beroendeutveckling hos personer med Större risk för övergång legala till illegala substanser Längre duration av missbruket Mer svårbehandlade ( strul-putte, de är ej motiverade ) 5

SYNEN IDAG PÅ PROGNOSEN FÖR MED C:a 2 av 3 som haft som barn kan leva ett i huvudsak normalt vuxet liv (enl. amerikanska studier) 30 50 % kvar symptom () i vuxen ålder (eller?) Självkänsla, personliga problem, ångest, depression Kortare utbildningar, färre akademiska utbildningar, arbetslöshet Ökad risk för kriminalitet och missbruk Ökad dödlighet i vuxen ålder (ffa olycksfall, missbruk) Ej framför allt i sig som är relaterat till försämrad prognos - utan istället bristande skolframgång, utanförskap och antisocial utveckling med missbruk Man skulle kunna säga att är: ett kluster av symtom (ett syndrom) av funktionella särdrag (definierade av DSM-5) som är förenade med en ogynnsam utveckling och framtid i dagens samhälle, dvs. en funktionsnedsättning som ger ett funktionshinder och psykisk ohälsa. Barn som kännetecknas av: hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning, impulsivitet MBD Minimal Brain Damage (etiologisk definition) 1940-1950 MBD Minimal Brain Dysfunction (etiologisk definition) 1960-1970 ADD Attention Deficit Disorder DSM III - 1980 ADD-H ADD with hyperactivity DSM III - 1980 ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder DSM III-R 1987 Attention Deficit and/or Hyperactivity disorder DSM IV 1994 Attention Deficit and/or Hyperactivity disorder DSM-5 2013 HyperKinetic Disorder ICD-systemet DCD Development Coordination Disorder DSM IV / -5 DAMP Deficit in Attention, Motor control and Perception 1986 (DSM-5) hyperaktivitet/impulsivitet nedsatt uppmärksamhet kombinerade symtom med både hyperaktivitet/impulsivitet och nedsatt uppmärksamhet symtom före 12 års ålder räcker med en bedömare av symtomen betydelse ( aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, ICD-10) hyperaktivitet + impulsivitet + nedsatt uppmärksamhet symtom före 8 års ålder minst två bedömare måste vara överens Disturbance of activity of and attention, F90.0 (ICD10) the definite presence of abnormal levels of inattention, hyperactivity and restlessness that are pervasive across situations and persistent over time i.e. inattention + hyperactivity + impulsivity onset no later than the age of 7 years information from two independent sources ICD-10 original (WHO) ICD-10 SE version 2016 F90 Hyperkinetic disorders F90 Hyperaktivitetsstörningar F90.0 Disturbance of activity of and attention F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning Attention deficit: - disorder with hyperactivity Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD) - hyperactivity disorder Dysfunction of Attention, Motor Control and Perception (DAMP) - syndrome with hyperactivity Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet excl: hyperactivity disorder associated Utesluter: Hyperaktiv beteendestörning (F90.1) with conduct disorder (F90.1) F90.0A Dysfunction of Attention, Motor Control and Perception (DAMP) Children who meet criteria in other ways but do not show abnormalities of hyperactivity/impulsiveness may be recognized as showing attention deficit.. These conditions are not yet included in the main classification because of insufficient empirical validation. (WHO, 1993, sid 157) F90.0B Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD) F90.0C Attention Deficit Disorder (ADD) F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS 6

Jag är slarvig och har svårt att passa tider, nu vet jag att det beror på min ADHD specifika symtom ger diagnos INTE sjukdomen ger specifika symtom 7