Budget 2003 Plan 2004-2005 Investeringsplan 2003-2007

Budget 2003 Plan 2004-2005 Investeringsplan 2003-2007 2000 2001 2002 2003 6 4 2 0-4 Budgeten för år 2003 visar ett resultat på noll. Med tillräcklig stimulans ska det gå att hålla god fart i arbetet med besparingar - så god fart att året landar på rätt ställe. -6 ar Antagen av kommunfullmäktige 2002-11-25

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budgeten för år 2003 är, liksom de två sista åren, speciell efter den uppgörelse som gjordes år 2000 med kommundelegationen. Den omfattas också av det införda balanskravet att intäkter är större än kostnaderna. Budgeten omsätter nära 713 mkr och innebär ett nollresultat. Det förutsätter att vi kan klara av det ofördelade sparkravet på c:a 6 miljoner kronor som finns i budgeten. Situationen kan förbättras om vi klarar att presentera ett balanserat årsbokslut för 2002 som innebär att vi fullföljer avtalet med kommundelegationen. Avtalet innebär att vi kan erhålla ett engångsbidrag på totalt ca 10 mkr från staten om vi genomför överenskomna besparingar håller bruttokostnadstaket och balanserat bokslut även år 2002. Vi har redan under perioden fått tre av dessa 10 mkr utbetalda. Vi har under nittiotalet och fram till nu lagt ut besparingar på drygt 100 miljoner kronor och inkomstförstärkningar på 20 miljoner kronor. Det motsvarar 23% av 2002 års nettokostnader. Budgetprocessen har varit speciellt svår i år p g a ändrade förutsättningar och att det varit valår. 2002 har varit ett kärvt år med en lågkonjunktur ute i världen men trots många varsel en fortsatt hög sysselsättningsnivå i landet, så också i Hultsfred. Trots nedläggningen av Silverdalens pappersbruk så är det historiskt låga arbetslöshetssiffror. Många har fått nya arbeten i regionen. Nu har det blivit klart med en ny ägare till lokalerna och en ny verksamhet startar förhoppningsvis under våren 2003. Vi har under november månad fått besked om konkurs av Modig Machine Tool med ett sjuttiotal anställda där kommunen deltog under rekonstruktionen för ett år sedan med ett lån på 2 mkr. Vi har i övrigt ett starkt och differentierat näringsliv som har utvecklats positivt under året. Swedspan bygger på sin 300 miljonersinvestering även om koncernen framfört att ej genomföra investeringen om vedråvaran ej säkras till konkurrensmässiga priser i Sverige. Låg inflation och den sänkta styrräntan är betydelsefulla faktorer för rikets tillväxt och så även för Hultsfreds kommun. Ränteläget betyder oerhört mycket med tanke på vår låneskuld på 170 miljoner. De närmaste åren får vi en låg BNP-tillväxt vilket sätter press på den kommunala ekonomin. Befolkningsutvecklingen är också en riskfaktor i framtiden. I budgeten har vi, som tidigare år, antagit en minskning med 200 invånare och hamnar i år på ca 120 personer. Musiken sätter sin prägel på vår kommun, främst genom Hultsfredsfestivalen och Virserums Musikdagar, men också genom vår fina kommunala musikskola och musiklinjen på gymnasieskolan, som fått ombyggda och bättre lokaler. RockCity-bygget står klart och kommer att bli ett levande hus där högskolestudenter och andra studerande, företag och offentliga aktörer kommer att finnas och förhoppningsvis skapa en kreativ tillväxtmiljö. Där finns också kommunens utökade HögskoleCentrum som spelar en betydande roll. Socialnämnden har under året tillförts 11 miljoner kronor och 3,5 mkr i nya budgetåret. Trots detta ökar kraven på ekonomiska tillskott i verksamheten. Investeringsbudgeten har 1997-1999 av nödvändighet legat på en låg nivå 13 mkr/år inklusive underhållsprojekt. Det har inneburit en mycket hård prioritering och ett uppdämt investeringsbehov. Åren 2000-2002 ökade investeringarna till runt 20 miljoner/år även om 2002 års investeringar ej genomförs fullt ut i år. Investeringarna 2003 har genomgått en mycket hård prioritering och bantningsprocess och hamnar på 19 mkr. Bland investeringarna kan nämnas ombyggnad av gymnasieskolan för transportprogrammet, demensboende på Knektagården och satsningar på digital infrastruktur. Dessutom genomförs en upprustning/ombyggnad av tre avdelningar på Lundagården i Mörlunda, en avdelning per år men där AB Hultsfreds Bostäder genomför investeringen. Kommunen står inför en stor utmaning, att pressa ner den ökande kostnadsutvecklingen framförallt inom socialnämndens verksamhetsområde. Samtidigt måste staten ta ett tydligare ekonomiskt ansvar gällande beslutade rättighetslagar. Utredningsförslaget om LSS verksamheten måste genomföras, eller att staten övertar finansieringen. Maxtaxan inom äldreomsorgen och bostadsanpassningsbidrag är andra delar där staten bör ta ett större ansvar. Samarbete mellan kommuner och landsting måste intensifieras. Under budgetprocessen gavs KS ett antal uppdrag med utredningar som skall vara klara inför ombudgeteringen 2003 med inriktning långsiktig planering, ekonomisk som verksamhetsinriktad. Jag vill tacka nämnder, förvaltningar och personal som arbetat konstruktivt med budgeten. Bo Bergman Kommunalråd

Budget 2003 och plan 2004, 2005. Resultat Budgeten för år 2003 visar ett resultat på noll kronor. Grunden för detta är dock bräcklig. Förutsättningen är besparingar med en årseffekt på 6,2 mkr redan år 2003. Besparingar som ännu inte är fördelade mellan nämnder och som det ännu mindre finns konkreta förslag på åtgärder för. Först efter årsskiftet ska fördelningen av dessa besparingar diskuteras politiskt. Om dessa besparingar ej lyckas genomföras är enda möjligheten att nå balans att kommunen erhåller resten av stimulansbidraget, upp till 7,0 mkr, enligt överenskommelsen med kommundelegationen. Om kommunen fullt ut lyckas uppnå sin del av överenskommelsen är idag allt annat än klart. För åren 2004 och 2005 finns inte någon möjlighet till stimulansbidrag utan för att klara balanskravet dessa år krävs ytterligare besparingar med i dagsläget 14,2 mkr. I budgetförslaget ingår inte någon extra lönereservation för att täcka den ökade lönekostnad som kan uppstå om kommunal i nytt avtal lyckas överträffa det nyss uppsagda. En annan viktig förutsättning är att förslaget är möjligt att följa utan budgetöverskridanden. Speciellt har socialnämnden i delårsrapporten för år 2002 beräknat ett överskridande av budgeten med 8,4 mkr. I budgetförslaget äskas 3,8 mkr. Hur skillnaden mellan 8,4 och 3,8 mkr ska elimineras finns det idag inga förslag på. Investeringsbudgeten för åren 2004 till 2006 är alltför ambitiös i förhållande till kommunens resurser. I planen betalas investeringarna med hjälp av ökad upplåning. Kommunens låneskuld skulle därmed öka och inte minska enligt antagen policy, som kommunfullmäktige antog 1997-09-15 84 ( kan bland annat läsas på kommunens hemsidamed adress http://www.hultsfred.se/kansli/kmal.htm). Målen säger bland annat att resultatet ska uppgå till minst 5 milj kr per år, investeringarna ska begränsas till en nivå som ej kräver nyupplåning och att nettoamortering av låneskulden ska ske årligen. Med en optimistisk syn på budgetförslaget klarar kommunen balanskravet väl genom att -dels klara besparingar med effekt på 6,2 mkr under år 2003 -dels erhålla stimulansbidrag på 7,0 mkr -och dels att samtliga nämnder och kommunstyrelsen klarar att hålla budgeten. Inför kommande år är förhoppningsvis besparingarna under 2003 det första året i ett mera framåtriktat besparingsarbete med målet att inte bara uppnå den antagna policyn det närmaste året utan åtminstone för de närmaste åren. Torsdagen den 24 november, alltså bara några dagar före kommunfullmäktiges behandling av budget, lämnades "Förslag till utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)" till kommunminister Lars-Erik Lövdén. I korthet innebär förslaget följande om det införs som planerat 2004-01-01. Hultsfreds kommun erhåller enligt förslaget utjämningsbidrag på 24,8 miljoner kronor från år 2004. Nettoeffekten blir år 2004 en intäktsökning på mellan 14,0 och 16,7 miljoner kronor och för år 2005 en intäktsökning på mellan 16,3 och 19,0 miljoner kronor, med de förutsättningar som gällt när förslaget beräknats. Något utrymme för expansion eller förbättring av de kommunala verksamheterna ger inte förslaget utrymme för. Budgetens besparingar för år 2003 på 6,2 miljoner kronor är med genomfört utjämningsförslag fortsatt

lika nödvändiga. Dels för att nå ekonomisk balans för år 2003 men även för att kunna uppnå balans efter år 2004. Med fortsatta överskridanden mot budget för vissa verksamheter krävs dessutom ytterligare besparingar för att uppnå balans efter år 2004. Det som skulle kunna minska behovet av fortsatta besparingar är om 2003 års besparingar får en ökande effekt, utöver 6,2 miljoner kronor, efter år 2003 och/eller att befolkningsutvecklingen blir bättre än vad som har antagits. Förslaget som lagts är det senaste efter ca 10 års resultatlöst utredande. För Hultsfreds kommun är det av största vikt att förslaget genomförs och så snart som möjligt. Kommunernas verksamhet för funktionshindrade styrs nästan helt av lagstiftning och med bristande finansiering finns det risk för att andra viktiga kommunala verksamheter som äldrevård och skola trängs ut. Det som saknas i förslaget är hur den bristande finansieringen sedan 1996 ska kompenseras. Den finansiella ställningen för kommuner med relativt stor LSS-verksamhet har genom åren kraftigt försämrats. Det är utmärkt och nödvändigt att förslaget avser att kompensera för den fortsatta driften men för att även dessa kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar inför framtiden bör även den hittillsvarande avsaknaden av ett utjämningssystem kompenseras. Hultsfred 2002-12-04 Ekonomikontoret Mats Stenström

Budget 2003 prognos 2004-2005 Befolkning 14 869 Bokslut Beräknat Budget Budget Plan Plan Tusentals kronor 2001 utfall 2002 2003 2003 2004 2005 per juni 2002 Ram Verksamhetens intäkter 140 192 147 773 135 115 139 101 142 126 144 986 Verksamhetens kostnader -672 214-702 174-697 727-712 892-734 560-754 192 varav pensionskostnader -24 281-26 300-27 004-27 054-27 843-28 648 varav avskrivningar -17 339-18 050-18 644-18 585-18 970-19 719 Besparing 6 171 6 171 6 171 Nettokostnader -532 022-554 401-562 612-567 620-586 263-603 035 Nettokostnadsökning ack fr. o. m. beräknat utfall 2002-8 211-13 219-31 862-48 634 Totalt skatter och bidrag 544 456 556 257 574 898 574 898 584 894 596 860 Finansiella intäkter 1 050 1 049 438 438 438 452 Värdeökning pensionsmedel 1 129-12 382 1 536 1 536 1 592 1 650 Finansiella kostnader pensionsskuld -268-348 - 301-301 - 317-342 Finansiella kostnader -8 280-8 400-8 400-8 950-9 100-9 800 Förändring av eget kapital 6 065-18 225 5 558 0-8 756-14 214 Finansplan 2001-2005 Bokslut Beräknat Ram Budget Plan Plan Tillförda medel 2001 utfall 2002 2003 2003 2004 2005 per juni 2002 Förändring av eget kapital 6 065-18 225 5 558 0-8 756-14 214 varav avskrivningar -17 339-18 050-18 644-18 585-18 970-19 719 Resultat av sålda anl.tillg. m.m. 90 0 0 0 0 0 Från verksamheten tillförda medel 23 494-175 24 202 18 585 10 214 5 505 Minskning av långfristiga fordringar 1 123 1 114 1 133 1 133 1 028 1 029 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Ökning av avsättningar - 575-527 192 192 918 1 435 Ökning av banklån 1 000 0 9 916 16 802 Summa tillförda medel 25 042 412 25 527 19 910 22 076 24 770 Använda medel Nettoinvesteringar 10 138 16 718 17 211 15 712 21 601 24 295 Minskning av banklån 481 1 285 7 012 4 198 475 475 Ökning långfristiga fordringar 36 0 Summa använda medel 10 655 18 003 24 223 19 910 22 076 24 770 Förändring av rörelsekapital 14 387-17 591 1 304 0 0 0 Förändring avsatta pensionsmedel 1 129-12 382 1 536 1 536 1 592 1 650 H:\USR\Off\OffEko\Budget2003\RR RR5 KF.xls RR_Fin

Förutsättningar Priser och löner Budgeterade kostnader i ram för år 2003 är i princip 2002 års budget efter ombudgetering. Generellt har iingående kostnader ej räknats upp. Personalkostnader (se nedan) och kostnader för varor och tjänster, vars priser regleras i avtal efter förändringar av basbelopp, KPI eller annat index, räknas dock upp. Personalbudgeten är i lönenivå per april år 2002. I lönereservationen nedan ingår löneökningar för år 2003. För åren 2003-2005 beräknas personalkostnaderna öka med respektive 3,3 %, 3,3 % och 3,5 %, vilket är 0,3 % till 0,5 % lägre än i direktiven. Dessa säger också att för år 2003 ska "lönebaserade" avgifter ökas med 2,7 % och övriga avgifter med 2 %. Avgifterna för vatten och avlopp samt sophämtning ska enligt direktiven behålls oförändrade. Löneökningsantagandet är satt under förutsättningen att kommunal inte skulle säga upp nu gällande löneavtal, som sträcker sig fram till 2004-03-31. Kommunal sade upp avtalet 2002-10-22 och avsikten måste vara att försöka träffa ett nytt avtal som ger kommunals medlemmar större löneökningar än det nuvarande skulle ha gett. Detta höjer risken för högre löneökningar än vad som budgeterats. Personalomkostnadspålägg Det blir kraftiga premiehöjningar för avtalsförsäkringarna. Sammantaget höjs dessa avgifter med ca 1,2 procentenheter. Mest ökar premien för avtalsgruppsjukförsäkring AGS-KL. Denna försäkring lämnar ersättning som kompletterar sjukpenning och förtidspension. Detta ökar kommunens kostnader med 3,8 miljoner kronor. Tidigare har påläggen för avtalspensioner ökats. Arbetsgivaravgifterna inkl. kalkylerade PO-pålägg ökar därmed från 39,49 % till 41,92 % år 2003. Kommunala avgifter Införandet av allmän förskola för 4-5 åringar Allmän förskola innebär att avgiften reduceras med 37,5% under 9 månader per år. Resterande tre månader (1 juni 31 augusti) debiteras efter ordinarie taxa, vilken dock begränsas av maxtaxans regler. Under dessa tre månader bedrivs således inte allmän förskola. Taxejustering inom förskolan, för arbetssökandes och föräldraledigas barn Justering av taxan sker för arbetssökandes och föräldraledigas barn. Taxan för förskoleverksamheten är för närvarande 2% av familjens inkomst, men ändras fr.o.m. 1 januari 2003 till 3% av inkomsten. Begränsning sker i enlighet med maxtaxan. Äldreomsorgsavgifter Hemtjänstavgiften är uppdelad i tre nivåer beroende på insatsbehov. Avgiftens storlek beräknas procentuellt av nettoinkomsten. Sedan den 1 juli 2002 tillämpas de av riksdagen fastställda reglerna för maxtaxa och förbehållsbelopp. Avgifter för matabonnemang och matdistribution i särskilt boende samt övriga måltidsavgifter har höjts enligt fullmäktiges direktiv om lönebaserade avgifter. Avgifter för korttidsplats och dagsjukvård har höjts upp på samma sätt. Färdtjänst Avgiften är uppdelad i fem nivåer beroende på resans längd. Den avgiften och avgiften för trygghetslarm har höjts som en icke lönebaserad avgift.

Vatten- och avlopp Ingen avgiftshöjning. Avgiften för tömning av slambrunn höjs dock från 685 till 715kr. Renhållning Höjning på "normalkärlet" 190 l från 50 kr till 55,50 kr per tömning. Höjd deponiskatt ingick ej i direktiven. Avgifter vid Kejsarkullen. För avfall till förbränning höjs taxan från kr 0,795 per kilo till kr 1,025 per kilo och för avfall till deponi blir det en höjning från kr 0,915 per kilo till kr 1,600 per kilo. När det gäller VA, renhållning och avgifter vid Kejsarkullen är orsaken till taxehöjningarna ökade kostnader på grund av entreprenörens indexuppräknade avgifter och höjning av deponiskatten från kr 288 till kr 370 per ton. När det gäller avfall till deponi orsakas taxehöjningen även av ökade driftskostnader för deponianläggning. Skatter, statsbidrag, utjämning och avgifter Det preliminära taxeringsutfallet i oktober visar att för Sverige ökade skatteunderlaget med 6,02 % från inkomståret 2000 till 2001, medan Hultsfreds kommuns skatteunderlag ökade med 4,57 %. Svenska Kommunförbundets prognos för det slutliga taxeringsutfallet för riket är 6,20 %. De senaste tre årens slutliga taxeringsutfall har överstigit det preliminära i oktober med mellan 0,42 och 0,65 %-enheter. Om historien fortsätter att upprepa sig lär det slutliga taxeringsutfallet väl uppnå prognosen. Svenska Kommunförbundets prognos över skatteunderlagsutvecklingen är från början av oktober. Den avviker från de av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna för både år 2002 och 2003. Ackumulerat

för båda åren är dock skillnaden liten. För statsbidrag LSS-verksamhet gäller följande: Regeringen beslutade hösten år 2000 att ge ett tillfälligt statsbidrag till kommuner med höga kostnader enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Det tillfälliga statsbidraget omfattar 350 milj kronor 2001 och 2002, förlängt till 2003. År 2001 fick 41 kommuner dela på dessa miljoner och i år 51. År 2001 fick Hultsfreds kommun 8,4 miljoner kronor, 2002 6,5 milj och år 2003 antas kommunen få 6,5 milj. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté (dir. 2000:99) som ska lämna förslag till en permanent nationell utjämning av verksamhetskostnader för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslaget ska ersätta det tillfälliga bidrag som utgår under 2001 till 2003 och gälla från 2004. Svenska kommunförbundet har i Skattebasberedningen föreslagit att staten tar över finansieringen av LSS. Kommunförbundet har därför begärt att denna fråga utreds av den tillsatta kommittén. Se inledningen. Statsbidrag för särskilda reformer, som ingår i det generella invånarrelaterade statsbidraget. Kronor per invånare År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Vårdöverenskommelsen 32 32 99 132 131 Barnomsorgsreformen * 17 56 190 190 189 Äldreomsorgsförslaget 87 101 100 100 Förbehållsbelopp samt högkostnadsskydd Totalt 49 175 390 422 420 Belopp tkr År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Vårdöverenskommelsen 485 480 1 465 1 927 1 886 Barnomsorgsreformen * 258 840 2 812 2 774 2 721 Äldreomsorgsförslaget 1 305 1 495 1 460 1 440 Förbehållsbelopp samt högkostnadsskydd Totalt 743 2 625 5 772 6 161 6 047 * De lagstadgade delarna av reformen: Rätt för arbetslösas samt föräldraledigas barn till barnomsorg och den allmänna förskolan för 4-5-åringar När det gäller barnomsorgsreformen ingår även direktdestinerade bidrag för maxtaxa och kvalitetssäkring, totalt statsbidrag 7 712 tusen kronor. Motsvarande ökade kostnader och minskade intäkter i budgetförslaget uppgår till 6 017 tusen kronor. Överskottet mellan ökade statsbidrag och ökade nettokostnader kan härledas till maxtaxereformen. Statsbidraget för detta är 4 300 tkr och motsvarande tapp av intäkter 2 600 tkr. Orsaken till detta är att barnomsorgstaxorna i Hultsfreds kommun redan före reformen har varit låga. När det gäller reformens volymmässiga effekt är antalet inskrivna barn nu högre än hösten 2001, medan frågan om vistelsetiden ökat är obesvarad. Barnomsorgspersonalen upplever att vistelsetiden ökat. Dessa volymmässiga ökningar har mötts genom att utnyttja resurserna väl samt att flytta resurser från familjedaghem till förskola. När det gäller äldreomsorgsförslaget ökar statsbidraget enligt ovan med 1 495 tusen kronor medan intäkterna från äldreomsorgsavgifter genom ökade avgiftsreduceringar minskar med 1 860 tusen kronor. En orsak till

att reformen medför underskott är att taxorna före reformen varit högre än de som reformen ger. När det gäller vårdöverenskommelsen är hittills inga särskilda medel budgeterade. Det finns alltså en uppenbar risk för ökade kostnader när förändringar föranledda av överenskommelsen genomförs. Besparingskrav Besparingskraven följer de av fullmäktige beslutade budgetdirektiven från maj 1997 till maj 2000. * * * * * Överenskommelsen med staten (besparingskrav efter år 2002 ingår ej) Balans år 2002 Att överenskomna besparingsåtgärder på 14 546 tkr uppnås. Av dessa bedömdes i april år 2002 att 11 855 tkr uppnås. Bruttokostnaderna 1) får år 2002 ej överstiga 659,6 mkr. Med överenskommen minskning av bruttokostnaderna 14,5 mkr blir detta 645,1 mkr och med förväntad minskning 11,9 mkr blir detta 647,7 mkr. Till bruttokostnaden får dock läggas kostnadsökningar föranledda av exempelvis statsbidragsfinansierade reformer. I slutet på bedömdes dessa ökningar bli 23,1 mkr. Totalt tak blir då 670,8 mkr vid en besparing på 11,9 mkr. Om dessa villkor uppfylls erhåller kommunen ett omstruktureringsbidrag på 7,0 mkr (totalt 10,1 mkr i proportion till överenskommelsens 12,4 mkr vid en besparing på 14,5 mkr), efter avdrag för förskott utbetalat år 2002, med utbetalning år 2003. Om kommunen i sin rapport år 2002 till "Utredningen för uppföljning av kommundelegationens ärenden" kan redovisa att arbetet med uppfylla åtagandena fortlöper och att planerade åtgärder vidtagits, samt lämnar en redovisning av årets resultat enligt bokslutet år 2001 kommer staten att betala ut 25 % av det bidrag staten åtagit sig att betala ut. Detta har kommunen gjort och har under 2002 erhållit 3,1 miljoner kronor. Beräknat utfall för 2002 visar bruttokostnader 1) på 671,2 mkr. Det betyder att skillnaden till överenskommelsens 670,8 mkr är 0,4 mkr. Trots viss osäkerhet, gällande ökad uppräkning och att beräkningen baseras på delårsrapporten per juni, bedöms möjligheten till att nå taket som inte allför liten. Bedömningen är därför att omstruktureringsbidrag kommer att betalas ut om resultatet i bokslutet för 2002 är i balans före värdeförändring av pensionsmedel.. 1) Bruttokostnaden räknad som verksamhetens bruttokostnad plus avskrivning.

TABELL 1, SAMMANDRAG AV DRIFTBUDGET 2003 (Kostnader och intäkter brutto i tusentals kronor) NÄMND/STYRELSE/ Bespar- Besparings- Äskanden Total Höjt Stb FÖRVALTNING ingskrav förslag Ram utöver ram avvik PO m m Budget 2003 mot Minskad Intäkt Kostn Intäkter Kostnader Netto- Intäkter Kostnader Netto- ram PO Intäkter Kostnader Nettokostnad kostnad kostnad kostnad Adm block (exkl oföruts) 1 300,0 1 212,7-2 421,7 7 440,7 50 993,2 43 552,5-45,0 3 232,2 3 187,2 3 278,2 331,4-15,0 6 288,0 53 435,1 47 147,1 Räddningstjänst 480,3 10 707,7 10 227,4-40,0 171,0 131,0 131,0 33,1 520,3 10 911,8 10 391,5 Tekniskt kontor 57 642,6 104 434,4 46 791,8-477,0 575,0 98,0 98,0 528,6-223,1 58 342,7 105 538,0 47 195,3 Tekn, underhållsproj 0,0-1 000,0-1 000,0-1 000,0 0,0-1 000,0-1 000,0 Barn- o utbildn.nämnd 1 600,0 0,0-1 539,0 33 425,4 253 719,4 220 294,0-6 454,9 7 448,4 993,5 1 054,5 3 446,6-80,7 39 961,0 264 675,4 224 714,4 Kultur- o fritidsnämnd 1 100,0-1 100,0 6 246,9 25 394,5 19 147,6 528,1 528,1 528,1 192,4 6 246,9 26 115,0 19 868,1 Miljö- o byggnadsnämnd 3 002,2 8 588,9 5 586,7 0,0-6,2-6,2-6,2 50,4 3 002,2 8 633,1 5 630,9 Socialnämnd 66 075,6 277 724,1 211 648,5 1 922,0 1 595,4 3 517,4 3 517,4 3 594,2-279,4 64 433,0 282 913,7 218 480,7 Oförutsett 13 320,0 13 320,0-25,0-25,0-25,0 105,0 0,0 13 400,0 13 400,0 Utbetalda pensioner 9 962,5 9 962,5 0,0 9 962,5 9 962,5 Utbetalda pensionsavgifter 16 849,3 16 849,3 50,6 50,6 50,6 0,0 16 899,9 16 899,9 Pensionsavsättningar 192,0 192,0 0,0 192,0 192,0 Arbetsgivaravgifter m m 112 027,5 112 027,5 289,6 289,6 289,6 3 747,7 0,0 116 064,8 116 064,8 Avskrivningar 18 644,0 18 644,0-59,0-59,0-59,0 0,0 18 585,0 18 585,0 Avgår: 0,0 Personalomkostn pålägg -127 612,7-127 612,7-416,3-416,3-416,3-7 693,0 0,0-135 722,0-135 722,0 Kalk kapitalkostnader -38 014,3-38 014,3 0,0 0,0-38 014,3-38 014,3 Interndeb räntor -5,0-5,0 0,0 0,0-5,0-5,0 Övriga interna poster -39 199,0-39 199,0 0,0 10,0-10,0 0,0-483,7 483,7-39 692,7-39 692,7 0,0 Summa 4 000,0 1 212,7-5 060,7 135 114,7 697 726,5 562 611,8-5 084,9 12 373,8 7 288,9 7 440,9 3 852,7-114,5 139 101,4 712 892,3 573 790,9

Investeringsbudget/-plan 2003-2007 2003 års priser (tkr) Sammanställning av nettoinvesteringar -fördelade per förvaltning som "hanterar" investeringen -fördelade per förvaltning som "nyttjar" investeringen Investeringar motsvarande antagen investeringsplan Förvaltning 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Administrativt block 1 300 2 800 2 800 2 800 2 800 350 425 425 425 425 Räddningstjänst 1 210 1 825 855 1 900 1 400 1 310 2 075 1 105 2 150 1 650 Tekniskt kontor 12 001 16 276 17 240 21 310 12 490 6 072 7 036 9 890 5 660 7 260 Barn- och utbildningsnämnd 601 0 0 0 0 6 489 2 540 5 725 4 150 2 330 Kultur- och fritidsnämnd 450 550 3 250 50 50 541 2 050 3 650 50 4 450 Miljö- och byggnadsnämnd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Socialnämnd 150 150 150 150 150 950 7 475 3 500 13 775 775 Summa investeringar 15 712 21 601 24 295 26 210 16 890 15 712 21 601 24 295 26 210 16 890 Investerngen för digital infrastruktur har fördelats på Administrativa blocket 5%, Räddningstjänsten 10%, Barnoch utbildningsnämnden 60% samt Socialnämnden 25%. Drift och underhåll motsvarande antagen investeringsplan Förvaltning 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Administrativt block 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Tekniskt kontor 1 804 2 175 875 1 526 1 080 1 304 1 175 875 1 080 1 080 Barn- och utbildningsnämnd 1 575 1 300 1 300 1 300 1 300 2 075 1 300 1 300 1 746 1 300 Kultur- och fritidsnämnd 450 450 425 450 450 450 1 450 425 450 450 Socialnämnd 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 Summa drift och underhåll 4 629 4 725 3 400 4 076 3 630 4 629 4 725 3 400 4 076 3 630 Summa 20 341 26 326 27 695 30 286 20 520 20 341 26 326 27 695 30 286 20 520 Sammanst sida 1(1)

Driftbudget Nämnders och förvaltningars besparingskrav, besparingsåtgärder och äskanden utöver ram framgår i ovanstående tabeller Besparingskrav och Tabell 1, Sammandrag av driftbudget. I nettodriftskostnaderna ingår även summa oförutsett som består av följande beräknade belopp i tusentals kronor. Reserverade budgetmedel 2003 2002 Oförutsett för disposition av - Kommunfullmäktige 550 500 - Kommunstyrelsen 375 125 varav förlustgaranti Rock City 200 - Kommunstyrelsens arbetsutskott 50 50 Summa oförutsett 975 675 Reserverade medel för beräknade kostnader avseende - Ökningar av löner och personalomkostnader 12 425 17 883 Totalt oförutsett och reserverat för kostnadsökningar 13 400 18 558 Investeringar, drift- och underhållsprojekt Investeringarna fortsätter att i raskt takt stiga mot allt högre nivåer för varje nytt budgetår. Nedan återfinns jämförelse mellan förslag till ny investeringsbudget/-plan för åren 2003 till 2007 och den budget/plan som fastställdes i november år 2001. Under perioden 2003-2006 uppgår det äskade beloppet för investeringar och drift- och underhållsprojekt till 104,6 miljoner kronor (mkr). Detta är en ökning mot gällande plan med 21,3 mkr. I planen ingår även ombyggnad av Lundagården 3,3 mkr i tre år. Denna ombyggnad förutsätts dock ske i bostadsbolagets regi. Äskandena speglar kommunens behov av inte minst underhållsprojekt. Kommunens förmåga att finansiera är dock otillräcklig, särskilt efter år 2003 och för att själva kunna finansiera det äskade behovet krävs rejäla minskningar av driftskostnaderna d.v.s. besparingar. Finansiering genom upptagande av nya lån är inte rimligt med tanke dels på den redan höga låneskulden och dels på framtidens osäkra ekonomiska förutsättningar inte minst på grund av den osäkra framtida befolkningsutvecklingen.

Översiktlig beskrivning över resultat, eget kapital och banklåneskuld Resultatet för år 2003 budgeteras till noll kro- Årets resultat, utveckling 1995-2005, mkr nor. Med risk för underskott för år 2002 kan vi åter gå in i en period med krav på stora besparingar. I jämförelse med den budget som fatställdes för ett år sedan ökar verksamhetens bruttokostnader till 2003, före besparingar på 6,2 miljoner kronor (mkr), med 12,9 mkr medan skatteintäkterna endast ökar med 7,8 mkr. Till år 2004 och 2005 fortsätter denna utveckling med försämrade resultat som följd. 10 5 0-5 -10-15 -20 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002P 2003B 2004P 2005P Eget kapital 1995-2005, mkr Från år 1998 redovisas i balansräkningen den 160 pensionsskuld som uppstått efter 1997. Den skuld 130 som avser intjänad pensionsrätt fram till 1998 100 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Redovisat eget kapital 70 Att redovisa denna skuld utanför balansräkningen 40 har medfört högre eget kapital. I grafen till höger 10 redovisas eget kapital med och utan ansvarsförbindelse. -50-20 Att lägga märke till är att sedan år 1997 är det egna -80 kapitalet negativt när ansvarsförbindelsen räknas in. -110 Eget kapital om hela -140 pensionsskulden räknas. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002P 2003B 2004P 2005P Ingen nyupplåning kommer att ske under 2003 Banklåneskuld 1995-2005, mkr medan amortering av lån beräknas bli 4,2 mkr. 210 Under 2004 och 2005 förämras resulaten medan investeringsnivån stiger. Följden av detta blir en ökande nyupplåning och marginella amorteringar. 180 150 120 90 60 30 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002P 2003B 2004P 2005P \\HK1\SYS\USR\Off\OffEko\Budget2001\Direktiv\Översikt 2003 i slutlig budget.xls Graf 1

Översiktlig beskrivning över placerade pensionsmedel, invånarantal samt finansiering Placerade pensionsmedel 1995-2004, mkr bokfört värde Från år 1994 har avsätts medel för framtida ökande pensionsutbetalningar. Bokfört värde den 31 december 2001 var 54,6 mkr. Efter år 2000 har inga nya avsättningar gjorts och eftersom fortsättningsvis hela pensionsavgiften ska betalas ut för den anställdes eget val av förvaltning, planeras för närvarande inga ytterligare avsättningar att göras. Den långvariga nedgången på Stockholms Fondbörs förväntas upphöra. 50 40 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2003B 2005P Ökning banklåneskuld, amorteringar och kommunens finansiella nettokostnader 1995-2005, mkr Finansiella kostnader netto budgeteras till 7,3 mkr år 2003 - en minskning med 12,8 mkr från beräknat utfall 2002. I jämförelse med år 2001 är det dock en ökning med 0.9 mkr. År 2002 drabbas kommunen av kraftig värdeminskning av pensionsmedlen. På längre sikt med ökande investeringsnivåer och långsamt stigande räntenivå förväntas de finansiella kostnaderna att öka. Skala banklån och amorteringar, mkr Skala finansiella nettokostnader, mkr 65 20 Finansiella nettokostnader Banklån Amortering 45 25 5 15 10 5-15 -35 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002P 2003B 2004P 2005P 0-5 Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Hultsfreds kommun har under många år minskat i antal. Under senare år har utvecklingen visat fortsatt befolkningsminskning men i en allt lägre takt. Minskningen för år 2002 har antagits bli 130 och för åren 2003 och 2004 200 personer per år. 17 600 17 200 16 800 16 400 16 000 15 600 15 200 14 800 14 400 Antalet invånare den 1 januari 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002P 2004P \\HK1\SYS\USR\Off\OffEko\Budget2001\Direktiv\Översikt 2003 i slutlig budget.xls Graf 2

Noter till resultaträkning och finansieringsanalys Not Förklaring 1 Netto av verksamheternas intäkter och kostnader efter justering av interna poster mellan verksamheterna och mellan verksamheterna och finansförvaltningen. 2 Finansiella intäkter är ränteintäkter på framförallt utlämnade lån. 3 Avkastning avsatta pensionsmedel är den värdeökning KLP:s förvaltning av avsatta pensionsmedel i form av aktier och obligationer givit under året. Värdet på aktier och obligationer bestäms enligt lägsta värdets princip. I värdeökningen ingår även utdelningar på aktier och utfallna räntor på obligationer. 4 Finansiella kostnader pensionsskuld avser den uppräkning av kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda som görs årsvis och som ej regleras genom utbetalning av pensionsavgifter. Värdesäkring genom uppräkning är en följd av pensionsavtalet PFA98. 5 Finansiella kostnader är framförallt räntor kommunen betalar för banklån. 6 Förändring av eget kapital eller årets resultat är skillnaden mellan samtliga intäkter och kostnader. Överstiger intäkterna kostnaderna är förändring av eget kapital eller resultatet positivt och eget kapital ökar. Är däremot kostnaderna större än intäkterna är förändring av eget kapital eller resultatet negativt och eget kapital minskar. Det lagstadgade balanskravet säger att resultatet ska vara större än noll. 7 Minskning av långfristiga fordringar avser av kommunen utlånade pengar till framför allt kommunala bolag. När de avbetalar på sina lån till kommunen minskar kommunens fordran. 8 Ökning av avsättningar är ökning av pensionsskuld och ökning av semsester- och övertidsskuld. 9 Ökning av banklån är det samma som att kommunen lånar mer pengar. Att skulden är långfristig innebär att avsikten är att återbetalningen ej ska ske det närmaste året. 10 Minskning av banklån är avbetalning av lån enligt uppgjord amorteringsplan eller avbetalning i samband med omsättning av lån. 11 Ökning av avsatta pensionsmedel är summan av utbetalda medel för långsiktig placering, värdeökning av dessa och tidigare avsatta medel samt uttag. H:\USR\Off\OffEko\Budget2001\RR\NoterKF2003.xls Noter

Kommunstyrelse Administrativt block Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 69 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 75 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 16 Kommersiell service Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 Kostnader 61 334,4 70 524,2 60 664,1 Intäkter -15 349,4-7 521,4-6 288,0 Nettokostnad 45 985,0 63 002,8 54 376,1 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 Utgifter 711,9 5 728,0 1 300,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 711,9 5 728,0 1 300,0

Driftbudget Administrativt block 2 Driftbudget 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 001 Kommunfullmäktige 211,4 18 539,0 13 168,4-20,4 0,0 0,0 Besparingskrav 0,0-815,6-6 321,0 0,0 0,0 0,0 002 Revision 644,8 652,8 711,1 0,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 1 381,0 1 557,7 2 155,2-32,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 28,9 200,0 200,0-3,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 330,9 337,5 350,0 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 45,0 47,6 47,6-0,4-1,0-1,0 Summa 2 642,0 20 519,0 10 311,3-55,8-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som erhållits i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och minst 25 ersättare. Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här totalt 550,0 tkr efter det att medel ianspråktagits för att täcka anslaget för landsbygdsinventering 100 tkr samt del av anslaget till feriearbeten 100 tkr. Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål avseende beräknade personalkostnadsökningar m m, 12 425 tkr. Verksamhetsförändring Fr o m 2003 gäller de bestämmelser om ersättning till förtroendemän som antagits av Kommunfullmäktige, dels år 2001 106, dels år 2002 61 och 83. 0019 Besparingskrav Besparingsprojekt 150 tkr. För att uppnå balans enligt kommunallagen har ett besparingskrav på 6 171 mkr fastställts av Kommunfullmäktige.

Driftbudget Administrativt block 3 002 Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från KOMREV AB. Verksamhetsförändring Fr o m 2003 gäller de bestämmelser om ersättning till förtroendemän som antagits av Kommunfullmäktige, dels år 2001 106, dels år 2002 61 och 83. 003 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 200 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshetsnämnd, beredskapsnämnd, räddningsnämnd, civilförsvarsnämnd och trafiknämnd. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 425,0 tkr efter det att 25 tkr ianspråktagits för finansiering av bidrag till Camerata Roman samt 200 tkr reserverats för särskilt ändamål (driftstödsgaranti till Rock City för täckning av underskott). Verksamhetsförändring För vänortsverksamhet avsätts 75 tkr. För bidrag till Camerata Roman avsätts 25 tkr (engångsanslag). Fr o m 2003 gäller de bestämmelser om ersättning till förtroendemän som antagits av Kommunfullmäktige, dels år 2001 106, dels år 2002 61 och 83.

Driftbudget Administrativt block 4 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I årets budget finns extra medel upptagna för GIS-kostnader. 005 Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (paristöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augustiindex, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslöt 1998.11.23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd. För år 2002 är grundstödet 11 689 kr per representerat parti (totalt sju) och mandatstödet 5 271 kr per mandat (totalt 49). Sammanlagt har under 2002 utbetalats 340,1 tkr och budgeten för år 2003 är 350,0 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom kommunkansliet och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor, litteratur m m. 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 011 Kommunal information 172,3 130,2 130,2-14,9 0,0 0,0 Summa 172,3 130,2 130,2-14,9 0,0 0,0 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter.

Driftbudget Administrativt block 5 Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 031 Kommunkansli 7 118,4 7 254,8 7 417,2-1 064,8-1 020,4-932,8 Summa 7 118,4 7 254,8 7 417,2-1 064,8-1 020,4-932,8 031 Kommunkansli Kommunkansliet ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunens verksamhet. Kansliet skall särskilt arbeta med frågor som rör framtid, utveckling/förändring, näringsliv och sysselsättning samt övergripande målsättningar och policy. Huvuddelen av näringslivsarbetet sker idag via Hultsfreds NäringslivsCentrum AB. Kommunkansliet svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott samt tillfälliga kommittéer och utredningar. Vidare ansvarar kansliet för kommunens arkiv, telefonväxel-reception, anslagstavla m m samt ombesörjer vaktmästeri, reprofunktion och postgång. Kommunkansliet tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, övriga förvaltningar och allmänheten. Kommunkansliet svarar även för övergripande planeringsfrågor, IT-samordning/-utveckling samt driftansvar för datasystemen, kollektivtrafikfrågor, utredningar, vissa sektorplaner, extern och intern statistiktjänst, extern och intern informationsverksamhet, inköpssamordning, konsumentrådgivning, säkerhets-, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete. 04 Ekonomiadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 041 Ekonomikontor 3 965,2 3 912,0 4 173,5-1 429,6-1 334,3-1 353,3 Summa 3 965,2 3 912,0 4 173,5-1 429,6-1 334,3-1 353,3

Driftbudget Administrativt block 6 041 Ekonomikontor Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter: - Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan. Löpande redovisning och rapportdistribution, - Delårsrapport en gång per år och uppföljning en gång per år samt årsredovisning för kommunen och kommunkoncernen föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovisningsprinciper och bokslut. - Centraliserad kundfakturering och kravverksamhet. - Momsredovisning, betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet. - Utbildning i ekonomiarbete av kommunens personal. Internkonsult i och utredningar inom ekonomifrågor. Förvaltare av informationssystemen för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kundreskontra. Utveckling av kontorets system mot högre kvalitet och tillgänglighet för alla förvaltningar - Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verkställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och förvaltade bolag. - Hantering av kommunens förvaltade fonder. - Ekonomiförvaltning för HKIAB, HNC och Flygplatsbolaget samt projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut. Kontoret har 8,9 årsarbetare eller 13 anställda varav två vikarier 7 heltidsanställda (varav 3 delas med andra förvaltningar) och 3 deltidsanställda. Verksamhetsförändring För årlig underhållsavgift för elektronisk hantering av leverantörsfakturor avsätts 82 tkr. Systemet gör det möjligt att uppfylla kravet på ankomstregistrering. 06 Personaladministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 060 Personalkontor 4 982,3 4 639,3 4 860,5-180,4-172,0-176,3 061 Rehabiliteringsåtgärder 0,0 560,0 520,0 0,0 0,0 0,0 062 Företagshälsovård 991,2 971,3 997,0-21,0-20,0-20,5 063 Central samverkanskommitté 267,4 318,2 305,1-4,2 0,0 0,0 064 Övr personaladm åtgärder 373,7 293,4 193,4 0,0 0,0 0,0 065 Facklig verksamhet 1 382,3 1 449,0 1 608,2 0,0 0,0 0,0 066 Rekryteringsåtgärder mm 428,0 40,3 40,3 0,0 0,0 0,0 067 Cafeteria 147,4 153,7 153,7-207,8-197,4-201,4 068 Friskvård 629,1 0,0 0,0-1,2 0,0 0,0 Summa 9 201,4 8 425,2 8 678,2-414,6-389,4-398,2

Driftbudget Administrativt block 7 060 Personalkontor Kontoret ansvarar för kommunens personalpolitik direkt under kommunstyrelsen och har följande huvudsakliga arbetsuppgifter - Övergripande personalpolitik, personaladministration, personalplanering och kompetensutveckling - Personalpolicyfrågor - Organisationsutvecklingsfrågor - Personal- och arbetsmiljöfrågor - Löneadministration - Arbetsmarknadsfrågor - Förhandlingsansvar - Jämställdhetsansvar Kontoret ska stödja och arbeta i nära samverkan med kommunens förvaltningar och bolag. Vidare ska kontoret initiera och medverka i olika utvecklingsprojekt. Verksamhetsförändring En halvtidstjänst pensionshandläggare m m inrättas, kostnad 160 tkr. 061 Rehabiliteringsåtgärder Här upptas medel för kommunens arbete med förebyggande och aktiva rehabiliteringsåtgärder för kommunens anställda. Exempel är - Kostnader i samband med deltagande i rehabiliteringsprojekt. - Rehabiliteringsutredning. - Viss utbildning i samband med rehabilitering eller omplacering. Verksamhetsförändring Anslaget för rehabiliteringsåtgärder minskas med 40 tkr. 062 Företagshälsovård Kommunen har tecknat avtal med Industrihälsan i Hultsfred AB t o m 2004-12-31. Genom detta avtal hade kommunen tillgång till följande resurser per år: - Företagsläkare 400 timmar - Företagssköterska 760 timmar - Beteendevetare 170 timmar - Ergonom/gymnast 30 timmar - Timmar till förfogande 170 timmar

Driftbudget Administrativt block 8 Verksamhetsförändring Fr o m 2003 gäller de bestämmelser om ersättning till förtroendemän som antagits av Kommunfullmäktige, dels år 2001 106, dels år 2002 61 och 83. 063 Central samverkanskommitté Centrala samverkanskommittén är kommunledningens och de fackliga organisationernas gemensamma organ för frågor som gäller samverkansformer, central utbildning och arbetsmiljöarbete. Som centralt organ skall CSK planera, samordna och till beslutande organ framlägga förslag på frågor som omfattas av samverkansavtal, utbildningspolicy och arbetsmiljödokument. Ledamöter till kommittén utses i samband med ordinarie val och följer den politiska mandatperioden. Handläggande tjänsteman är personalkontorets personalsekreterare/utbildningsansvarige. Med central utbildning avses förvaltningsövergripande personalutbildning som utbildning för chefer, politiker, arbetsledare och skyddsombud. Denna utbildning skall i första hand bedrivas lokalt inom kommunen. CSK administrerar också en stipendiefond där anställda kan söka medel till studier som är till nytta för verksamheten och som bedrivs på den anställdes fritid. Definitionsmässigt har CSK funktionen som kommunövergripande samverkanskommitté, central arbetsmiljökommitté, utbildningsgrupp, anpassningsgrupp och jämställdhetskommitté. CSK har som särskild uppgift att tillse att förvaltningarna bedriver arbetsmiljöarbetet enligt lokala riktlinjer och aktuell lagstiftning. Därav följer att årligen följa upp förvaltningarnas systematiska arbetsmiljöarbete och redovisa detta för kommunstyrelsen. Verksamhetsförändring Anslaget minskas med 20 tkr. Fr o m 2003 gäller de bestämmelser om ersättning till förtroendemän som antagits av Kommunfullmäktige, dels år 2001 106, dels år 2002 61 och 83. 064 Övriga personaladministrativa åtgärder Bidrag till personalföreningar, hedersgåvor, minnesgåvor och uppmuntringsgåvor till långtidssjuka redovisas här. Verksamhetsförändring Anslaget minskas med 100 tkr.

Driftbudget Administrativt block 9 065 Facklig verksamhet (ej arbetsplatsbunden) Här redovisas kostnaderna för all facklig verksamhet som bedrivs inom kommunen. Enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, LFF, har de fackliga organisationerna rätt till betald ledighet för fackligt arbete samt så kallad arbetsgivartid. 066 Rekryteringsåtgärder m m Här upptas medel för annonsering, ersättning vid intervjuer, värvningsresor, flyttkostnader, information, representation m m i samband med rekrytering av förvaltningschefer. 067 Cafeteria I kommunhuset finns en cafeteria, som drivs med egen personal, som ingår i personalkontorets organisation. Cafeterian tillhandahåller förmiddags- och eftermiddagskaffe för anställda och förtroendevalda, som har verksamhet i kommunhuset. För anställda görs ett kaffeavdrag per månad och för förtroendevalda per år. 068 Friskvård Friskvårdsverksamheten har överförts till Kultur- och fritidsnämnden. 08 Särskilda servicefunktioner Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 081 Central inköpsverksamhet 525,5 401,0 401,0-59,1 0,0 0,0 087 Dataverksamhet 2 671,3 2 317,6 2 317,6-38,2 0,0 0,0 0881 Tele m m 803,7 1 022,6 992,6-53,2-26,7-27,2 088 Övr förvaltn gem verksamhet 607,6 450,3 450,3-215,9-65,5-65,8 Summa 4 608,1 4 191,5 4 161,5-366,4-92,2-93,0

Driftbudget Administrativt block 10 081 Central inköpsverksamhet Den centrala inköpsverksamheten avser i huvudsak inköp av kontorsmaterial men också inköp, reparation och underhåll av inventarier m m. Inköpsverksamheten avser centraladministrationens och en del mindre enheters behov. Dessa enheters material interndebiteras. 087 Dataverksamhet Verksamheten omfattar förvaltningsövergripande kostnader för lokal datadrift och utgörs i huvudsak av kapitalkostnader för investeringar/reinvesteringar i lokal teknik, serviceavtal på datautrustning och vissa centrala program, förbrukningsmaterial, datakommunikation, reparationer m m. Datadriftsansvaret omfattar samtliga förvaltningar. Den centrala IT-avdelningen sköter också driften av datasystem i kommunens samtliga skolor. Vissa kommunen närliggande organisationer såsom Hultsfreds Bostäder och HögskoleCentrum, har genom separata avtal, rätt att nyttja driftavdelningens resurser. Utöver att vara en ren driftorganisation fungerar IT-avdelningen för övriga förvaltningar som internkonsulter i datafrågor, och har även ansvar för datasäkerhet och utveckling/omvärldsbevakning. 088 Övrig förvaltningsgemensam verksamhet Här redovisas kostnader/intäkter som är gemensamma för flera eller samtliga förvaltningar. Anslagna medel avser centrala kostnader för kopiering, telefonväxel, porto m m. På intäktssidan upptas ersättning avseende försäljning av kontorsmaterial till förvaltningarna, kopieringstjänster och samtalskostnader för kommunväxelns anknytningar.

Driftbudget Administrativt block 11 09 Övrig gemensam verksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2001 2002 2003 2001 2002 2003 091 Allmänna val 4,1 173,8 15,8 0,0 0,0 0,0 094 Kommunförsäkring 847,4 1 002,9 1 502,9-130,3-130,3-130,3 095 Infriad borgensförb/ nedskr fordringar 46,1 0,0 0,0-2,6 0,0 0,0 096 Överförmyndarverksamhet 614,3 674,5 718,3-1,8 0,0 0,0 098 Säkerhetsgruppen 9,2 10,0 10,0 0,0 0,0 0,0 099 Annan gemensam verksamhet 3 655,6 3 834,2 4 039,2-2 241,7-166,5-166,5 Summa 5 176,7 5 695,4 6 286,2-2 376,4-296,8-296,8 091 Allmänna val Verksamheten omfattar anordnande av allmänna val, vilket innebär att kommuninvånarna bereds tillfälle att utöva sin lagstadgade rätt avseende val till riksdagen, landstinget, kommunfullmäktige och till EU-parlamentet. Valnämnden administrerar och organiserar förutom de allmänna valen även eventuella folkomröstningar. Verksamhetsförändring Fr o m 2003 gäller de bestämmelser om ersättning till förtroendemän som antagits av Kommunfullmäktige, dels år 2001 106, dels år 2002 61 och 83. 094 Kommunförsäkring Här redovisas den så kallade kommunförsäkringen omfattande egendom, maskiner, oljeskada, transport, följdskada, förmögenhetsbrott, tjänsteresor och ansvar. Fordonsförsäkringar och den kollektiva olycksfallsförsäkringen för barn i åldern 0-19 år redovisas under andra verksamheter. Kommunförsäkringen är för närvarande tecknad med försäkringsbolaget Trygg Hansa fram till och med 2001 med option om förlängning. För år 2002 utnyttjas denna option med oförändrade villkor och med för dagens kommunförsäkringsmarknad en låg höjning av premien med avtalat index på cirka 5 %. För närvarande pågår upphandling av försäkring med hjälp av kommunens försäkringsmäklare Marsh AB. Med tanke på hur marknaden för kommunförsäkringar har utvecklat sig med få försäkringsgivare och stora skador finns en inte allför obetydlig risk för högre premier och/eller sämre villkor med höga, 5 basbelopp, till mycket höga självrisker, 10 15 basbelopp.