ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 2017. Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. I Berättelsen om Esbo ingick 30 resultatmål för år 2014. Revisionsnämnden anser att 11 av dessa inte nåddes. Berättelsen om Esbo genomförs bland annat med hjälp av fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Revisionsnämnden har utvärderat genomförandet av tre av programmen. Möjligheterna till verkningar med god genomslagskraft som programmen öppnar för har inte ännu utnyttjats fullt ut. Programmen består av enskilda goda projekt, men de kännetecknas av bristande koordinering. De verksamhetsmodeller som programmen funnit goda ska tas i bruk. Ökningen av skatteinkomsterna har varit låg i flera år nu. Skatteinkomsterna och statsandelen uppgick till 1 363 miljoner euro år 2014, vilket var 1,1 procent mer än år 2013. Verksamhetsintäkterna var 271 miljoner euro, en minskning på 2,9 procent. Verksamhetskostnaderna var 1 628 miljoner euro, en ökning på 3,4 procent. De största kostnadsposterna var köp av tjänster, 713 miljoner euro, och personalkostnader, 628 miljoner euro. Verksamhetskostnadernas ökning avtog, men ökningen är fortfarande stor i förhållande till skatteintäkternas och verksamhetsintäkternas utveckling. Problem som staden har att tampas med under den pågående fullmäktigeperioden är folkökningen, förändringar i befolkningsstrukturen och försämringen av sysselsättningsläget. Befolkningsstrukturen har ändrats så att servicebehovet har ökat ännu snabbare än folkmängden. Ekonomiska utmaningar och ett ökande investeringsbehov kräver en ökning av produktiviteten. Därför godkände fullmäktige ett program för produktivitet och balansering av ekonomi 2014 2017 våren 2014. Revisionsnämnden anser att programmet ska leda till bestående ändringar av verksamhetssätten. För sektorernas produktivitetsökning ska det ställas konkreta mål och det ska presenteras mätbara uppgifter om resultatet. För att nå en lösning på problemen som dyker upp måste omfattningen av serviceutbudet bedömas för att utförandet av stadens grundläggande uppgifter ska gå att trygga. Vid utvärderingen av 2014 års verksamhet var ett fokusområde stadens ledningssystem. Centrala styrmedel vid ledningen är budgeten och ekonomiplanen samt Berättelsen om Esbo. En fungerande intern kontroll är en förutsättning för god ledning och förvaltning. För den interna kontrollen svarar alla organ och alla tjänsteinnehavare som är chefer. Vid skapande och upprätthållande av god praxis vid ledning och förvaltning betonas den högsta ledningens roll. Projektet för ledning i Esbo fortsätter hela fullmäktigeperioden. Målet är att förbättra ledningen och arbetshälsan i stadens organisation. Revisionsnämnden har utvärderat hur ägar-beställar-utförarförfarandet fungerar årligen. Stadsstyrelsen beslutade i december 2014 att ägar-beställar-utförarförfarandet ska utvecklas. Revisionsnämnden utvärderar om de utvecklingsåtgärder som startats är tillräckliga för att avlägsna de problem som observerats och för att förbättra produktiviteten. De tjänster som det är stadens skyldighet att ordna ska i enlighet med invånarnas fördel skaffas kostnadseffektivt och köp av tjänster ska bygga på de lösningar som är totalekonomiskt mest fördelaktiga och inte på deloptimering. Arbetsgruppens förslag torde föreläggas fullmäktige i maj 2015. En reform av stadens ägarpolitik och av koncernanvisningarna har i programmet för produktivitet och balansering av ekonomi schemalagts till åren 2014 2016. Samarbetet ska förbättras mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna inom ägarstyrningen samt med koncernsamfundens styrelsemedlemmar. Paula Viljakainen Revisionsnämndens ordförande UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

Innehåll 1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET... 1 2 UTVÄRDERING AV MÅLEN I BERÄTTELSEN OM ESBO... 2 2.1 2.2 2.3 Uppställning och rapporteringen av resultatmålen i Berättelsen om Esbo 2014 2017.. 2 Utvärdering av utfallet av resultatmålen... 3 2.2.1 Allmän förvaltning... 3 2.2.2 Social- och hälsovårdssektorn... 5 2.2.3 Bildningssektorn... 5 2.2.4 Teknik- och miljösektorn... 6 2.2.5 Affärsverkssektorn... 6 De förvaltningsövergripande programmen... 6 2.3.1 Invånarna deltar... 7 2.3.2 Livskraft för äldre... 8 2.3.3 Sund ungdom... 9 3 UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI... 10 3.1 3.2 3.3 Utvärdering av genomförandet av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin... 13 Utvärdering av budgetutfallet sektorsvis... 15 Fondinvesteringar... 18 4 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN... 20 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 Stadens ledningssystem... 20 Stadens personal... 21 Uppföljning av ägar-beställar-utförarförfarandet... 23 Översikt över uppföljningen av stadens sysselsättningstjänster... 25 Social- och patientombudsmannens, handikappombudsmannens och tillgänglighetsombudsmannens rapporter... 28 Social- och hälsovårdssektorn... 32 4.6.1 Hälsostations- och jourverksamheten... 32 4.6.2 Mental- och missbrukarvårdstjänster samt långtidsbostadslöshet... 35 4.6.3 Boendetjänster för personer med funktionsnedsättning... 37 4.6.4 Stöd för närståendevård... 38 Bildningssektorn... 41 4.7.1 Verksamhetsmodellerna inom förskoleundervisningen samt vid övergången till lågstadiet och vidare till högstadiet... 41 4.7.2 Skolornas lokalisering inom finsk och svensk utbildning... 43 4.7.3 Skolornas självutvärdering... 44 4.7.4 Kulturtjänster... 45 Teknik- och miljösektorn... 46 4.8.1 Stadsstrukturen och trafiklederna... 46 4.8.2 Gatu- och parkförvaltningen... 46 4.8.3 Stadsmätning och geoteknik... 47 Affärsverkssektorn... 48 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

4.9.1 Affärsverket Esbo Logistik... 48 4.9.2 Affärsverket Esbo Personaltjänster... 49 5 KONCERNSTYRNING... 50 5.1 Utfallet av målen för den regionala ägarstyrningen i samkommunerna HRT och HRM... 50 5.2 HRT:s och HRM:s ägarstyrning i Esbo... 51 UNDERSKRIFTER... 53 BILAGA 1: Utfallet av resultatmålen för 2014... 54 BILAGA 2: Uppföljning av centrala observationer i utvärderingsberättelserna... 56 BILAGA 3: Revisionsnämnden och utvärderingsprogrammet år 2014... 63 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

1 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSVERKSAMHET Revisionsnämndens och externa revisionens uppgifter Revisionsnämnden ska enligt kommunallagen bereda ärenden som gäller granskning av förvaltning och ekonomi för fullmäktige samt bedöma om fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Enligt revisionsstadgan ska revisionsnämnden bedöma huruvida förvaltningen, ekonomin och servicen är ändamålsenligt skötta. Den externa revisionen utförs av en OFR-revisor som är oavhängig av stadens övriga organisation och ledning samt av enheten för extern revision som lyder under revisionsnämnden. Enhetens uppgift är att bereda ärenden för revisionsnämnden och att bistå stadens revisor. Den externa revisionens verksamhet styrs av revisionsnämndens utvärderingsprogram, enhetens egna utvärderingsprogram samt revisorns arbetsprogram. Utvärderingsplanen och utvärderingsrapporten för 2014 Revisionsnämnden har en utvärderingsplan för fullmäktigeperioden och ett utvärderingsprogram för varje år. Som tema för fullmäktigeperiodens utvärdering valdes utvärdering av kvalitet, kostnadseffektivitet, kundorientering och produktionssätt vid produktion av tjänster som stadens egen verksamhet eller som köpta tjänster. Under utvärderingsperioden följs uppställningen, utfallet och effekten av målen i Berättelsen om Esbo samt stora investerings- och utvecklingsprojekt. Dessutom uppföljs observationerna i tidigare utvärderingsberättelser. Vid utvärderingen av 2014 års verksamhet var ett fokusområde stadens och koncernens ledningssystem. Utvärderingen bygger på Berättelsen om Esbo och andra dokument, på hörande av sakkunniga tjänsteinnehavare och nämndernas ordförande samt på kontroller och utredningar som utförts av externa revisionen. Utvärderingsberättelsen överläts till fullmäktiges ordförande 28.4.2015. Utvärderingsberättelsen har publicerats på stadens webbplats och media har fått ett pressmeddelande. Utvärderingsberättelsen behandlas av fullmäktige 18.5.2015. Den tryckta utvärderingsberättelsen distribueras till fullmäktigeledamöterna, ledande tjänsteinnehavare och intressenter samt till stadens bibliotek och samservicekontor. Revisionsnämndens observationer och rekommendationer presenteras på gul botten. Behandlingen av utvärderingsberättelsen för 2013 Fullmäktige ålade 19.5.2014 stadsstyrelsen att begära utredningar av nämnderna om de åtgärder som har vidtagits eller som ska vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen för år 2013 samt lämna utredningen till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden. Dessutom uppdrog fullmäktige åt stadsstyrelsen att vid nästa budgetberedning och i bokslutet beakta de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Nämndernas utredningar behandlades av fullmäktige i samband med uppföljningsrapporten i september år 2014. 1

2 UTVÄRDERING AV MÅLEN I BERÄTTELSEN OM ESBO 2.1 Uppställning och rapporteringen av resultatmålen i Berättelsen om Esbo 2014 2017 Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 2017. Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt av de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Sektorerna har sina egna berättelser som härletts ut Berättelsen om Esbo. I budgeten för 2014 ställdes 30 resultatmål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Fokusområdet Resurser och ledning har 18 resultatmål, fokusområdet Invånare och tjänster 6 resultatmål och fokusområdet Livskraft och konkurrenskraft har 6 resultatmål. Sektorernas resultatmål markeras i budgetboken med fet stil. I styrkorten finns dessutom mål som sektorerna ställt sig själv och över vilka de rapporterar till nämnder eller direktioner. För affärsverken finns i budgeten bindande resultatmål som gäller kravet på avkastning av grundkapitalet, resultatet och investeringarna. Utfallet av målen rapporteras årligen till fullmäktige i uppföljningsrapporten för januari juli, i oktober månads rapport, i förskottsbokslutet och i bokslutet. I sektorernas styrkort framförs uppskattningar om hur väl målen förverkligats. Berättelsen om Esbo. Bild: RED Fullmäktige godkände i samband med månadsrapporten för oktober i december 2014 sju avvikelser från resultatmålen. Av dessa nåddes sex resultatmål inte enligt bokslutet, men däremot nåddes koncernstabens resultatmål att verksamhetsbidraget inte underskrider den ursprungliga budgeten. Dessutom godkändes avvikelser från resultatmålen för två affärsverk, av vilka affärsverket Esbo stadstekniks resultat emellertid uppnåddes enligt det ursprungliga målet. Beredning av resultatmålen och mätarna Utgångspunkten är att det ska gå att mäta målen antingen kvalitativt eller kvantitativt. Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelserna fört fram observationer om målen och utvärderingskriterierna, där den speciellt framhäver att målen och kriterierna ska vara tydliga, mätbara, effektiva för kunden och realistiska. Målen ska ställas tillräckligt högt. 2

Kommunförbundets rekommendation ger exempel på lämpliga mål. Ett kvantitativt mål kan till exempel gälla antalet tomter som planläggs. Ett kvalitativt mål kan till exempel mätas med en enkät om kundtillfredsställelsen. Ett mål kan gälla ett penningvärde och vara bundet till en viss tidpunkt. Detta kan till exempel gälla målen för bostadsproduktionen. Bedömningen av befolkningseffekter kan mätas kvalitativt genom ökningen i invånarantalet, kvalitativt genom kundtillfredsställelse eller genom influtna skatteinkomster per område. Målet kan vara en enstaka åtgärd som beskriver hur verksamhetens kvalitet utvecklas, till exempel arbetet med en servicenätsutredning. Vid mätningen av effekter kan både kvalitativ och kvantitativ mätning utnyttjas. Exempel på kvantitativa mätare som beskriver välfärd är en ökning i sysselsättningen och en sänkning i sjukfrånvaron. (Myllyntaus, Oiva (red.) Kuntaliiton suositus, Kunnan ja kuntayhtymän talousarvio ja -suunnitelma 2011) Resultatmålens uppgift är att styra stadens verksamhet i den riktning som fullmäktige beslutat. Målen och mätarna ska vara tydliga och entydiga, och utgångs- samt målnivån ska anges. Mätarna ska väljas så att staden har en möjlighet att påverka måluppfyllelsen genom egna åtgärder eller tillsammans med övriga aktörer. Det finns ett behov av fortsatt utveckling av mätarna i enlighet med kommunförbundets rekommendationer. 2.2 Utvärdering av utfallet av resultatmålen Revisionsnämnden har bedömt hur de bindande resultatmål som ställts av fullmäktige har nåtts. I tabellen visas en bedömning av hur målen nåddes per fokusområde. Revisionsnämndens bedömning av hur resultatmålen nåtts 2014 Resultatmålen per fokusområde Målet nåddes REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Nämnden anser liksom bokslutet att målet inte nåddes Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes Resurser och ledning 10 7 1 Invånare och tjänster 4 0 2 Livskraft och konkurrenskraft 5 1 0 TOTALT 19 8 3 Enligt bokslutet nåddes inte åtta av de mål som fullmäktige ställt upp. Revisionsnämnden anser att 11 av de 30 uppställda resultatmålen inte nåddes. I följande siffror presenteras de 11 resultatmål som enligt revisionsnämndens uppfattning inte nåddes. I tabellen har det antecknats om fullmäktige på grundval av måluppfyllelsen i oktober godkände avvikelsen från resultatmålet 8.12.2014. 2.2.1 Allmän förvaltning Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte 10 4 6 Av koncernstabens tio resultatmål uppnåddes sex stycken inte enligt bokslutet. Revisionsnämnden instämmer i bedömningen att följande resultatmål inte uppnåddes: 3

Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Stadens produktivitet ökar minst 1 procent. Det index- och befolkningskorrigerade verksamhetsbidragets ändring i procent Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige 8.12.2014) Verksamhetsbidraget minskade med 1,4 procent. Minskningen påverkades av en ökning av utgifterna samt den svaga inkomstutvecklingen som berodde på konjunkturen. Produktiviteten förbättrades vid produktionen av en del av stadens tjänster, men som helhet nåddes inte den ökning av produktiviteten som låg som mål. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Ägarpolitiken, koncernanvisningarna och övriga huvudsakliga anvisningar som berör koncernen är i bruk. Godkännande och ibruktagande av ägarpolitiken och anvisningarna. Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige 8.12.2014) En reform av anvisningarna inleddes år 2014 men beredningen är inte slutförd. En reform av ägarpolitiken och av koncernanvisningarna har i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin schemalagts till åren 2014 2016. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Revisionsnämndens bedömning Stadens interna roller och ansvar stöder ägarpolitiken och koncernstyrningen. Samarbetet mellan koncernstaben och sektorerna samt kvaliteten på styrning och beredning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige 8.12.2014) Interna roller och ansvar har definierats och verkställt, men de gäller väsentligen ägarpolitiken och koncernanvisningarna som torde föreläggas för beslut år 2015. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Siffervärdet för den s.k. matrisen för arbetshälsa ökar med minst ett år 2014 jämfört med år 2013. Matrisen för arbetshälsa Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser liksom bokslutet att målet inte nåddes. Värdet på matrisen för arbetshälsa sjönk med 0,5 från år 2013. Matrisen anknyter till resultaten från Kommun10 och den inkluderar till exempel sjukfrånvaro, arbetsbelastning, målinriktning i arbetsgemenskapen och olycksfall. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Andelen anställda med invandrarbakgrund närmar sig andelen invånare med invandrarbakgrund. Andelen anställda med invandrarbakgrund i procent i förhållande till andelen av befolkningen i procent. Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser liksom förhandsbeskedet i bokslutet att målet inte nåddes. Andelen anställda med invandrarbakgrund var 5,6 procent i slutet av år 2014 och 5,1 procent i slutet av år 2013. Andelen har ökat i riktning med målet, men mindre än andelen av befolkningen. De slutliga uppgifterna om befolkningsökningen kommer i maj 2015. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Revisionsnämndens bedömning Esbos näringslivsprogram har gjorts upp tillsammans med de centrala interna och externa intressentgrupperna. Näringslivsprogrammet är färdigt och verkställandet av programmet har ombesörjts Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige 8.12.2014) Näringslivsprogrammet torde skrivas under våren 2015. Utvecklingsprogrammen Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet samt Hållbar utveckling har definierat de näringspolitiska målen. 4

2.2.2 Social- och hälsovårdssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte 6 3 3 Social- och hälsovårdssektorn hade sex resultatmål. Revisionsnämnden anser att tre av dessa inte nåddes. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Produktiviteten ökar minst 1 procent Reella kostnader/invånare Mätning av produktiviteten Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige 8.12.2014) De reella kostnaderna per invånare var 2 827 euro år 2014, då de år 2013 var 2 775 euro. Kostnaderna ökade med 0,7 procent, då man beaktar en inflation på 1,2 procent. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Verksamhetsbidraget underskrider inte den ursprungliga budgeten Verksamhetsbidrag, miljoner euro Revisionsnämndens bedömning Resultatmålet nåddes inte. (Avvikelsen har godkänts i fullmäktige 8.12.2014) I den ursprungliga budgeten var verksamhetsbidraget 660,7 miljoner euro och i bokslutet var underskottet 667,8 miljoner euro, vilket är mer än i den ursprungliga budgeten. Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Väntetiden till den ickebrådskande mottagningen är under 21 dagar T3 (den tredje lediga tiden), hälsostationens median. Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes. Enligt bokslutet nåddes resultatmålet på stadsnivå. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte nåddes, eftersom väntetiden på en del av hälsostationerna överskred 21 dagar. Till exempel var väntetiden till läkarmottagningen vid Stensviks hälsostation i snitt över 30 dagar år 2014, och i Mattby underskreds resultatmålet (under 21 dagar) inte de månader för vilka det fanns statistik, visar uppgifterna om hur vårdgarantin uppfyllts. Å andra sidan köpte man mottagningstider för kunderna vid Mattbys och Bolarskogs hälsostationer 1.1 31.10.2014 och uppgifterna om detta ingår inte i T3-uppföljningen (den tredje lediga tiden). 2.2.3 Bildningssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte 6 5 1 Bildningssektorn hade sex resultatmål som alla rapporterades ha uppnåtts. Revisionsnämnden anser att följande resultatmål inte nåddes: Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Utbildningssamkommunen Omnias effektivitet (sysselsättning och placering inom fortsatta studier) förbättras. Utbildningsstyrelsens resultatfinansieringsmätare Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes. Bokslutet bedömde att resultatmålet nås i sin helhet. Revisionsnämnden anser att resultatmålet inte uppnåddes, eftersom andelen studerande som placerades i fortsatta studier förblev på samma nivå. Enligt mätarna för resultatfinansiering 2015 sysselsattes 51,7 procent av de utexaminerade och 2,0 procent fortsatte med påbyggnadsstudier. I uppgifterna för resultatfinansiering för 2013 uppgavs att andelen sysselsatta var 47,5 procent och andelen som inlett påbyggnadsstudier 2,0 procent. 5

2.2.4 Teknik- och miljösektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte 6 5 1 Teknik- och miljösektorn hade sex resultatmål av vilka samtliga uppgavs ha uppnåtts. Revisionsnämnden anser att ett resultatmål inte nåddes: Resultatmål år 2014 Mätare/utvärderingskriterium Siffervärdet för den s.k. matrisen för arbetshälsa ökar med minst ett år 2014 jämfört med år 2013 Matrisen för arbetshälsa. Hälsorelaterad frånvaro (dagar per årsverke). Revisionsnämndens bedömning Nämnden anser avvikande från bokslutet att målet inte nåddes. Värdet på matrisen för arbetshälsa ökade med 0,7. Enligt revisionsnämnden uppfylldes resultatmålet inte, eftersom värdet inte ökade med minst ett. Matrisen för arbetshälsa inkluderar bland annat sjukfrånvaro, arbetsbelastning, målinriktning i arbetsgemenskapen och olycksfall. Affärsverket Lokalcentralens avvikelse från det bindande resultatmålet Affärsverket Lokalcentralen hade ett mål på ett överskott på 7,6 miljoner och för detta ansöktes om avvikelse av fullmäktige 8.12.2014. Fullmäktige sänkte målet till 5,3 miljoner euro. Det ändrade målet nåddes. 2.2.5 Affärsverkssektorn Resultatmål som ställdes i budgeten REVISIONSNÄMNDENS BEDÖMNING Målet nåddes Målet nåddes inte 2 2 0 Affärsverkssektorn hade två resultatmål som båda rapporterades ha uppnåtts. Revisionsnämnden instämmer i bedömningen om att målen uppnåddes. Affärsverket Esbo stadstekniks avvikelse från resultatmålet För affärsverken inom affärsverkssektorn ställdes separata resultatmål. Affärsverket Esbo stadsteknik hade ett resultatmål om att affärsverkets resultat skulle vara positivt och för detta ansöktes om avvikelse av fullmäktige 8.12.2014. Målet nåddes emellertid. 2.3 De förvaltningsövergripande programmen Åren 2014 2017 verkställs Berättelsen om Esbo bland annat genom förvaltningsövergripande utvecklingsprogram, vilka är 1) Invånarna deltar, 2) Livskraft för äldre, 3) Hållbar utveckling, 4) Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet samt 5) Sund ungdom. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen styrs i samarbete mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare från olika sektorer. Programmens mål godkändes av fullmäktige år 2013 och resultaten från 2014 rapporterades i februari i år. 6

År 2014 utvärderade revisionsnämnden hur tre av programmen verkställts och nämnden följer upp verkställandet av samtliga program under programperioden. De verksamhetsmodeller som de förvaltningsövergripande programmen funnit goda ska tas i bruk. Möjligheterna till verkningar med god genomslagskraft som programmen öppnar för har ännu inte utnyttjats fullt ut. De ansvariga för de program som utvärderats måste definieras noggrannare och strukturerna i de övre nivåerna av programmen måste beskrivas. Programmen består av enskilda goda projekt, men de kännetecknas av utspriddhet och bristande koordinering. 2.3.1 Invånarna deltar År 2014 genomfördes fyra mål och sju åtgärder inom utvecklingsprogrammet Invånarna deltar. Arbetet grundar sig på Esbo stads modell och redskap för programledning. Programmets mål 2014 Åtgärder Uppföljning 31.12.2014 Ett fungerande beslutsfattande Givande gräsrotsaktivitet Olika gruppers delaktighet beaktas. Öppet deltagande och medinflytande utvecklas. Hur kan jag påverka? Modellen Vår park för skötsel och iståndsättning av närområdena Ett sätt för gräsrotsaktivitet i nya områden En kartläggning av evenemang och möjligheterna att utöka frivilligarbetet Projektet Muotoile!Maa Pilotkurserna Passion för livet Så här gör vi i Esbo! Mätta resultat (på skalan 1 5): 1) kommuninvånarnas möjligheter att påverka, medeltal 2,96 2) kommuninvånarnas tillfredsställelse med kommunens förtroendevalda, medeltal 2,88 Modellen Vår park har provkörts i tio områden. För områdena har man gjort upp skötselavtal enligt partnerskapsprincipen mellan de ansvariga och staden. Avtalen definierar principerna för städning och iståndsättning. Man har bedömt en utvidgning av modellen och avlägsnat hinder för gräsrotsaktivitet. Styrgruppen har bekantat sig med deltaktighet bland barn och unga i daghemmen och skolorna. Äldre och personalen har engagerats i utvecklingen av sin omgivning. En pilotkurs har skräddarsytts för invandrarkvinnor och handledare för personer i samma situation har utbildats. Främjande av möjligheterna att använda sociala medier vid beredningen av beslut. En utökning av dialogen med kommuninvånarna. De mätta resultaten: kommunikation om kommunens tjänster, medeltal 3,53 (på skalan 1 5). Programmet Invånarna deltar beskriver kommuninvånarnas lagstadgade rättigheter att delta. Dessa omfattar bland annat kommuninvånarnas initiativrätt, rätt att söka ändring i beslut och ett krav om öppen förvaltning. I programmet saknas dock olika sätt att utöka kommuninvånarnas möjligheter att påverka samt utvecklingsåtgärder. I framtiden måste man på en bredare front göra det möjligt för kommuninvånarna att delta i planeringen och genomförandet av programmet. 7

2.3.2 Livskraft för äldre Antalet äldre i Esbo ökar snabbt. År 2013 bodde över 90 procent av Esbobor över 75 år i sina egna hem och den största delen av dem utnyttjade samma tjänster som de övriga kommuninvånarna. Användningen av e-tjänster och informationssökning har ökat, men information och tjänster som produceras på traditionellt sätt behövs också. År 2014 verkställdes utvecklingsprogrammet genom olika projekt och åtgärder. Programmets mål 2014 Åtgärder/Resultat Uppföljning 31.12.2014 Välfärden ökar och hälsan och funktionsförmågan blir bättre Äldre bor hemma Smidig närståendevård Ensamheten minskar Förebyggande verksamhetsmodeller med låg tröskel har utvecklats och tagits i bruk. Hälsokurser har kört igång på olika håll i staden. En servicekarta för seniortjänster har gjorts och vanliga frågor har samlats in. Man har kommit överens om en utbildning med samservicekontorens personal, med målet att förbättra rådgivningen av äldre som en närtjänst. En informations- och rådgivningskampanj för tillgängligt boende pågår En individuell servicehandledningsmodell för boende har utvecklats och tagits i bruk tillsammans med ett Esboföretag I minnescentralen körde dagverksamheten för minnessjuka personer igång I Mattby har två "självbetjäningscentraler för seniorer" inlett sin verksamhet i två husbolag Antalet stödformer för närståendevårdare har utökats med rekreations- och motionsdagar för närståendevårdare som genomförts tillsammans med läroanstalter, föreningar och staden. Verksamhetshandboken för samvaro publicerades i augusti 2014 med målet att sänka trösken att samlas Köpcenterpromenaderna har inletts och nått ut till de äldre Det finns inte heltäckande mätare för välbefinnande. I stället utnyttjades mätare från Institutet för hälsa och välfärds undersökningar om regional hälsa och välfärd. Resultaten har delvis blivit bättre, delvis sämre. Den största förändringen är att andelen kvinnor över 75 år som upplever att hälsan ligger på medelnivå eller under den har sjunkit med 10 procent. Fem hälsokurser körde igång, vilket rapporterades som ett gott resultat. Under det första året har planeringsarbete och pilotförsök med nya verksamhetsmodeller utförts. Andelen Esbobor över 75 år som bor hemma ökade från 91 till 92 procent. Andelen personer över 75 år i institutionsvård sjönk från 2,3 procent till mindre än 2 procent. Sammanlagt 6 procent av dem som fyllt 75 år bor inom det effektiverade serviceboendet. Stödformerna för närståendevårdare har gjorts mer mångsidiga. Det finns ingen mätare för kundtillfredsställelsen bland närståendevårdare men det har rapporterats att den respons som kommit in varit positiv. Enligt en undersökning om lokal hälsa och välfärd av Institutet för hälsa och välfärd har ensamheten bland män sjunkit och bland kvinnor ökat. Mätaren mäter dock inte direkt utvecklingsprogrammets effekter. Utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre har mål som kan understödas och som är behövliga för den åldrande befolkningen. Äldrerådets sakkunnighet vid det fortsatta arbetet med programmet måste utnyttjas bättre genom ökat samarbete. 8

2.3.3 Sund ungdom Programmet Sund ungdom har som mål att utveckla verksamhetssätten som bidrar till välbefinnande bland unga och stöder de unga till självständighet. Genom projekten hjälps de unga stöd att få fotfäste i utbildning och arbetsliv samt till självständigt boende, vilket för sin del bidrar till att uppfylla ungdomsgarantin i Esbo. Dessutom har programmet som mål att sörja för att de unga ska ha en möjlighet till ändamålsenlig fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska utgångspunkter. Det förvaltningsövergripande programmet har ställts fyra huvudsakliga mål och för att verkställa den har projekt och åtgärder valts ut. Programmets mål 2014 Välbefinnandet ökar bland ungdomarna och möjligheterna till fortsatta studier ökar Alla unga tryggas tillgång till meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska eller andra utgångspunkter Bostadslösheten bland ungdomarna sjunker Arbetslösheten bland ungdomarna sjunker Åtgärder Projektet Fatta mej! är ett samarbete mellan myndigheter som stöd för barn och unga (flaggning) Projektet Stadium Sports Camp är ett avtal mellan Esbo stad och ett samarbetsföretag och gäller i fem år (lägerverksamhet). Ungdoms- och idrottstjänsterna inledde en kartläggning av hobbymöjligheter, som ska leda till att information om existerande möjligheter når ut till familjerna. Projektet Nuoret arjen keskiössä hade som mål att tillsammans med de unga planera och utveckla boendegemenskapen och boendemiljön i verkstäder. En undersökning kring praxis vid asperger- och ADHDungas klientskap utfördes hösten 2014. Staden deltar i projektet Oma väylä, som förstärker gruppens möjligheter till boende. Ett underseminarium "Koti 2025 oivalluksia nuorten asumiseen" ordnades under det riksomfattande seminariet om bostadslöshet i Esbo En kartläggning av servicesystemet kring ungdomsgarantin utfördes 2014. Kartläggningen koncentrerade sig på tjänster som ger stöd och förberedelse i sysselsättning och studier åt personer på 17 29 år. Tillsammans med Omnia ansökte staden om finansiering av Europeiska socialfonden för att starta projektet Ohjaamo Espoo. I slutet av 2014 grundades i Esbo en grupp för att koordinera ungdomsgarantin. Gruppens verksamhet börjar fullt under år 2015. Uppföljning 31.12.2014, resultat Projektet har introducerats bland yrkespersoner och kommuninvånare. Under året har 670 yrkespersoner skolats i verksamhetsmodellen. Under året ordnades tre kick off-evenemang för olika målgrupper, en av dem i form av turné i tre köpcenter. Man har informerat om verksamhetsmodellen genom olika kanaler. Målets mätare grundar sig på skolhälsoundersökningen vars uppgifter uppdateras hösten 2015. Enligt stads- och kommunserviceenkäten svarade 16 procent av de svarande att de inte har råd med sina egna eller sina barns hobbyer. Bostadslösheten bland unga har ökat en aning under utvecklingsprogrammets period. I slutet av november 2014 var 159 ungdomar utan bostad (mot 150 år 2013). Det totala antalet bostadslösa (633) har ökat mer än detta från år 2013 (549). Projekten och åtgärderna för att motverka bostadslöshet bland unga har lyckats beakta de ungas åsikter vid planeringen av bostadsobjekten. Arbetslösheten bland unga har ökat under utvecklingsprogrammets period. I december 2014 fanns det 1 424 arbetslösa under 25 år, medan antalet under samma tidpunkt 2013 var 1 100. Av de arbetslösa ungdomarna hade 28 procent endast gått ut grundskolan. Projektet Ohjaamo Espoo fick finansieringen av Europeiska socialfonden våren 2015. Det finns goda initiativ i verksamhetsprogrammet för utvecklingsprogrammet Sund ungdom. Bostadslösheten och arbetslösheten bland de unga har ökat under 2014. Förutom att utföra programmets åtgärder måste staden också leta efter lösningar på problemen i samarbete med olika aktörer. 9

3 UTVÄRDERING AV STADENS EKONOMI Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit långsam under de senaste åren. Under den pågående fullmäktigeperioden har staden också haft folkökningen, förändringar i befolkningsstrukturen och försämringen av sysselsättningsläget att tampas med. Antalet barn och äldre och antalet personer med utländskt modersmål har ökat så mycket att servicebehovet har ökat ännu snabbare än folkmängden. Skatteintäkter, statsandelar och verksamhetsintäkter Skatteintäkterna uppgick till 1 332,8 miljoner euro år 2014, vilket var 2,0 procent mer än år 2013. Skatteintäkternas ökning har varit långsam i flera år nu. Källa: Esbos bokslut för år 2014 Skatteintäkterna och statsandelarna var 1 362,5 miljoner euro, en ökning på 1,1 procent. Verksamhetsintäkterna var 270,7 miljoner euro, en minskning på 2,9 procent. Verksamhetskostnader Esbos skatteintäkter (miljoner euro) 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 TP 2012 TP 2013 TA 2014 TP 2014 Fastighetsskatt 65,7 69,1 75,7 74,7 Samfundsskatt 116,1 109,0 106,8 121,0 Kommunalskatt 1067,5 1129,1 1154,2 1137,0 År 2014 var räkenskapsperiodens resultat 1 627,8 miljoner euro, en ökning på 3,4 procent. Köp av tjänster ökade med 4,0 procent och personalkostnaderna ökade med 2,4 procent. Verksamhetskostnader efter kontogrupp 2010 2014 (exklusive interna poster) (Henkilöstökulut = Personalutgifter, Palvelujen ostot = Köp av tjänster, Tarvikkeet = Förnödenheter, Avustukset = Bidrag, Muut kulut yht.= Övriga kostnader totalt) Miljoner euro 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 Henkilöstökulut Palvelujen ostot Tarvikkeet Avustukset Muut kulut yht. 10 Källa: Strategi- och ekonomienheten 2015

Årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget var 117,1 miljoner euro i bokslutet för 2014. Resultatet var -0,5 miljoner euro, vilket är 32 miljoner euro mer än i den ursprungliga budgeten. Att resultatet var bättre än väntat berodde på att de finansiella intäkterna var cirka 26 miljoner euro över den ändrade budgeten. Fondernas avkastning berodde på marknadens utveckling och på att 40 miljoner euro överfördes ur fonderna, vilket utgör intäkter i resultaträkningen. Årsbidrag, nettoinvesteringar och årsbidragsbehov 180 miljoner euro åren 2010 2014 Baskommun, affärsverk och balansenheter Miljoner euro 300 250 200 150 100 50 0 2010 *) 2011 2012 2013 2014 Vuosikate Nettoinvestoinnit Vuosikatetarve *) kapitalplaceringen i samkommunen Stadens investeringar och lånestock 2014 Källa: Strategi- och ekonomienheten 2015 Staden investerade 334 miljoner euro år 2014. Efter avdrag av statens finansieringsandelar var nettoinvesteringarna 260,3 miljoner euro. Lånestocken var i slutet av året 1 339 euro per invånare. Stadens jämförbara lånestock (exklusive koncernkontots saldo i kortfristiga lån) Stadens lånestock (miljoner euro) 400 300 200 100 0 290,6 159,7 158,4 211,7 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Källa: Esbo stads bokslut åren 2011 2014 Verksamhetskostnadernas ökning har avtagit, men ökningen är fortfarande stor i förhållande till skatteintäkternas och verksamhetsintäkternas utveckling. Köp av tjänster måste granskas sektorsvis. Vid ökad upphandling av tjänster blir det svårare att övervaka tjänsteproduktionen. För detta ändamål måste tillräckliga resurser anslås. 11

Stadskoncernens investeringar och lånestock Stadskoncernens bruttoinvesteringar var 719,4 miljoner euro, 220,3 miljoner euro mer än året innan. Staden genomför stora byggnadsprojekt via sina helägda dotterbolag. Bland de största år 2014 var Västmetron och Esbo sjukhus. Koncernens lånestock var 2 191,9 miljoner euro, en ökning på 308,8 miljoner euro från bokslutet för år 2013. Lånestocken var 8 251 euro per invånare. Koncernens lånestock (miljoner euro) Koncernens lånestock (miljoner euro) 2500 2000 1500 1000 1 345,0 1 555,1 1 883,1 2 191,9 500 0 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Källa: Esbo stads bokslut åren 2012 2014 Länsimetro Oy Länsimetro Oy:s nettoinvesteringar i avsnittet mellan Gräsviken och Mattby var 167 miljoner euro år 2014. Det första skedet finansieras med statsandelen och med lån som Esbo och Helsingfors borgar för. För det första skedet har man upptagit lån på 600 miljoner euro. Det första skedet mellan Gräsviken och Mattby har framskridit till byggandet av stationerna och planeringen av hustekniken. Staden beslutade år 2014 om byggandet av Västmetrons andra skede mellan Mattby och Stensvik. Staten har lovat delta i byggskedet kostnader med 30 procent, högst 240 miljoner euro. Det andra skedet finansieras med statsandelen och med lån som Esbo stad borgar för. Fullmäktige beslutade att låna högst 80 miljoner euro åt Länsimetro Oy ur investeringsfonden för inledningen av andra skedet och att borga för lånen för det andra skedet. Kiinteistö Oy Espoon sairaala Enligt entreprenörsavtalet ska nya Esbo sjukhus stå färdigt i januari 2016. Byggandet pågår och 38 procent av entreprenaden var färdig i december 2014. Staden äger hela aktiestocken. Byggkostnaderna var 43,7 miljoner euro år 2014. Byggandet finansieras med lån som borgas för av staden. Man har lyft 75 miljoner euro. De sammanlagda verkningarna av stadskoncernens långfristiga hyresansvar, lån och livscykelkostnader måste redogöras som en helhet. Verkningarna av koncernens ansvarsförbindelser på driftsekonomin ska uttömmande redogöras i bokslutet. 12

3.1 Utvärdering av genomförandet av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Stadens växande behov av tjänsteproduktion och investeringar samt utmaningar i den ekonomiska omvärlden kräver att produktiviteten och effektiviteten ökas. I enlighet med fullmäktigeavtalet för åren 2013 2016 godkände fullmäktige våren 2014 ett program för produktivitet och balansering av ekonomin åren 2014 2017. Målet för programmet är att stadsstrukturen utvecklas på en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar grund. De grundläggande tjänsterna och personalens arbetshälsa ska bevaras. Utgångspunkten för genomförandet av programmet är att förbättra produktiviteten som en del av verksamhetsutvecklingen och linjeledningen. Målet är att spara kostnader, gallra ut uppgifter som inte hör till stadens kärnverksamhet, öka intäkterna till exempel genom att höja taxor och avgifter samt se över servicenivån. I programmets åtgärder ingår omläggning av sysselsättningsåtgärder och förbättring av sysselsättningen. De ekonomiska målen för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Ändringarna av anslag, inkomstbudgeter och målen för affärsverkens resultat som fullmäktige godkände i mars 2014 fördelades på sektorerna enligt följande: Budgetändringarna sektorsvis och totalt Ökning av inkomstbudget, miljoner euro Minskning av anslag, miljoner euro Allmän förvaltning 0,88 Revisionsnämnden och revisionen 0,01 Social- och hälsovårdssektorn 1,00 3,49 Bildningssektorn 7,38 Teknik- och miljösektorn 1,05 2,40 Förbättring av resultatet, miljoner euro Affärsverket lokalcentralen 1,21 Affärsverkssektorn och affärsverken 1,85 4,07 Totalt 2,05 16,01 5,28 Ändring av verksamhetsbidraget totalt, miljoner euro 23,34 I ändringen av verksamhetsbidraget på 23,3 miljarder euro ingick tekniska justeringar av lönekostnader och pensionsavgifter på 6,0 miljoner euro. De andelar av budgetändringen som förbättrar produktiviteten eller påverkar verksamheten uppgick till 15,2 miljoner euro. I social- och hälsovårdssektorn samt i teknik- och miljösektorn ökades inkomstbudgeterna med totalt 2,1 miljoner euro. Målen för ekonomin och produktiviteten åren 2015 2017 är cirka 110 miljoner euro. 13

Målen för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Målet är en hållbar finansieringsbalans i stadskoncernen. Ett strategiskt mål är att staden bevarar sitt ekonomiska svängrum. Driftsekonomin bör dimensioneras så att den finansiella ställningen förblir god på lång sikt och att investeringsförmågan förblir tillräcklig. Användningen av fonderna ska vara optimal och skuldmängden, de långfristiga ansvaren och beskattningsnivån ska förbli på en skälig nivå. Mätare av måluppfyllelsen och målvärden är: 1) Målnivån för årsbidraget är ca 180 miljoner euro. Taket för stadens nettoinvesteringar utan Västmetron är 180 miljoner euro per år 2016 2020. 2) Målnivån för stadens lånestock är högst 1 500 euro per invånare. 3) Målnivån för koncernens lånestock är högst 7 300 euro per invånare exklusive Esbo bostäder Ab och Helsingforsregionens miljötjänster. 4) Produktiviteten och finansieringsbalansen förbättras med i snitt 2,4 procent årligen 2014 2017. Genomförande av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Genomförandet av programmet inleddes 2014. I bokslutet redogörs sektorsvis för åtgärder som genomförts under året. Programmet innehåller sammanlagt cirka 90 projekt och åtgärder. Centrala resultat som rapporterats för år 2014 är till exempel stadsstyrelsens godkännande av personalavtalet, kontroll över personalantalet och personalkostnaderna, höjning av taxor och avgifter, att åtgärder för effektivare lokalanvändning framskrider och att kundernas användning av e-tjänster ökar. Revisionsnämnden följer utfallet av programmets mål årligen. Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin ska leda till bestående reformer av verksamheten. För att effektivera lokalanvändningen ska lokalerna gå att utnyttja mångsidigt och smidigt för olika tjänster och för invånarverksamhet. För sektorernas produktivitetsökning ska det ställas konkreta mål och det ska i fortsättningen presenteras mätbara uppgifter om resultatet. För att nå en lösning på problemen som dyker upp måste omfattningen av stadens serviceutbud bedömas för att utförandet av stadens grundläggande uppgifter ska gå att trygga. 14

3.2 Utvärdering av budgetutfallet sektorsvis Uppgifterna om influtna skatteintäkter och trycket att överskrida kostnaderna förorsakade osäkerhet i ekonomin och försvårade förutsägelserna om stadens ekonomi under år 2014. Budgetutfallet för baskommunens driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Ursprunglig BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 217,3 255,6 274,3 269,9 273,5 280,7 *Tillverkning för eget bruk 23,3 27,6 26,5 31,7 30,8 23,3 Utgifter 1 488,4 1 600,9 1 671,1 1 719,8 1 735,1 1 706,4 *Värdet på tillverkning för eget bruk visas separat i tabellen. Ur resultaträkningen elimineras verkningarna av tillverkning för eget bruk för korrigering av bokslutet. Intäkterna i basstadens driftsekonomi överskred den ändrade budgeten med 7,2 miljoner euro. Kostnaderna underskred den ändrade budgeten med 28,7 miljoner euro. Budgetutfallet för den allmänna förvaltningens driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 9,2 1,7* 0,6* 0,5 0,5 0,7 Utgifter 60,0 39,2 59,3** 48,6 45,7 43,0 Boksluten 2011 och 2012 är inte jämförbara, eftersom personal och verksamheter flyttade från allmän förvaltning till affärsverkssektorn i början av 2012. *Inkluderar tillverkning för eget bruk. **Inkluderar 17,2 miljoner euro i internt bidrag till lokalcentralen. Den allmänna förvaltningens intäkter överskred den ändrade budgeten med 0,2 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med 2,7 miljoner euro. De största underskridningarna fanns i köp av tjänster. Budgetutfallet för social- och hälsovårdssektorns driftsekonomi (inkl. interna poster) Bokslut Bokslut Bokslut Urspr. BU Ändrad BU Bokslut Miljoner euro 2011 2012 2013 2014 2014 2014 Inkomster 67,9 70,3 80,1 78,5 80,5* 83,1* Utgifter 631,1 680,6 723,6 739,2 762,8 751,0 *Inkluderar tillverkning för eget bruk. Sektorns inkomster överskred den ändrade budgeten med 1,9 miljoner euro. Inklusive tillverkning för eget bruk överskreds intäkterna med 2,6 miljoner euro. Intäkterna överskred prognosen med 1,2 miljoner euro i familje- och socialtjänster och 1,1 miljoner euro i hälsovården. Överskridningen av intäkter i familje- och socialtjänster härrörde ur ersättningar för mottagning av flyktingar och återinvandrare samt ur barnskyddets intäkter från andra kommuner. Överskridningen av intäkter i hälsovården bestod av statsandel för service åt flyktingar och återinvandrare, en specialstatsandel för fortbildning av läkare, kundavgifter för munhälsovård och inspektionsavgifter för miljö- och hälsoskydd. Sektorns kostnader ökade från föregående år med 3,8 procent, dvs. 27,4 miljoner euro. Utgifterna underskred den justerade budgeten med 11,9 miljoner euro. I äldreomsorgen underskreds intäkterna med 7,3 miljoner euro och i hälsovården med 3,8 miljoner euro. I familje- och socialtjänsterna överskreds kostnaderna med 0,8 miljoner euro. Hälsovårdens kostnader överskred den ursprungliga budgeten med 13,2 miljoner euro och familje- och socialtjänsternas kostnader med 11,5 miljoner euro från. 15

Äldreomsorgens kostnader underskred den ursprungliga budgeten med 9,8 miljoner euro. Budgetutfallet för bildningssektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut Bokslut Bokslut Urspr. BU Ändrad BU Bokslut 2011 2012 2013 2014 2014 2014 Inkomster 39,1 41,3 44,2 46,6* 46,1 46,3 *Tillverkning för eget bruk 0,5 0,4 0,6 0 0,5 0,03 Utgifter 604,0 634,9 663,7 683,8 676,9 673,3 *Inkluderar tillverkning för eget bruk Sektorns intäkter överskred den ändrade budgeten med 0,2 miljoner euro. Sektorns kostnader underskred den ändrade budgeten med 3,7 miljon euro. Personalkostnaderna underskred den ändrade budgeten med 14,3 miljoner euro, men kostnaderna för hyrarbete överskreds med 7,3 miljoner euro. Nämnden Svenska rum underskred budgeten med 1,2 miljoner euro, bland annat på grund av att personalkostnaderna underskreds och att elevmängden var mindre än prognosen. Idrotts- och ungdomstjänster underskred budgeten med 1,0 miljoner euro. Övriga bildningssektorns intäkter underskreds med 3,4 miljoner euro på grund av att intäkterna hade överskattats och inte allokerats. Budgetutfallet för teknik- och miljösektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 100,4 113,4 119,9 114,3 116,0 120,8 *Tillverkning för eget bruk 22,8 26,4 25,7 31,2 30,1 22,4 Utgifter 192,4 213,7 201,1 219,4 221,4 211,5 I teknik- och miljösektorns siffror ingår intäkter och kostnader för nettobindande uppdrag åt utomstående kunder och byggandets interna tjänster. Verksamhetsbidraget för uppdrag åt utomstående kunder var 0,01 miljoner euro på minus. Baskommunens intäkter överskred den ändrade budgeten med 4,7 miljoner euro och intäkterna av tillverkning för eget bruk underskreds med 7,7 miljoner euro. Utgifterna underskred den justerade budgeten med 9,9 miljoner euro. Det bindande målet för tekniska nämndens resultat nåddes, men målresultatet för de nettobindande uppgiftsområdena nåddes inte, eftersom intäkterna av markanvändningsavtal underskred prognosen med 5,1 miljoner euro på grund av att genomförandet av avtalsprojekt i investeringsprogrammet fördröjts, varvid anslag för byggande förblev oanvända. Budgetutfallet för affärsverkssektorns driftsekonomi (inklusive interna poster) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 0,7 29,8 29,8 30,6 30,6 30,7 Utgifter 0,8 32,5 23,4 28,8 28,2 27,6 I affärsverkssektorns tabell visas uppgifter om de nettobudgeterade enheterna och förvaltnings- och utvecklingsenheten, som tillsammans utgör affärsverkssektorn i basstaden. Sektorns intäkter och kostnader utföll nästan enligt den ändrade budgeten. I början av år 2014 flyttade samserviceenheten från bildningssektorn till resultatenheten för stadsfakta i affärsverkssektorn. Merparten av tjänsteproduktionen utförs i affärsverkssektorns affärsverk, som gör egna bokslut. 16

Budgetutfallet för baskommunens investeringar (exklusive affärsverk, balansenheter och fonder) Miljoner euro Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Urspr. BU 2014 Ändrad BU 2014 Bokslut 2014 Inkomster 29,0 34,3 45,6 73,3 72,4 65,0 Utgifter 119,7 137,8 150,1 186,4 258,8 225,1 Investeringsintäkterna underskred den ändrade budgeten med 7,5 miljoner euro. I den allmänna förvaltningens immateriella investeringar hade Länsimetro Oy:s intäkter och kostnader budgeterats till 71,7 miljoner euro. Byggkostnaderna och statsandelen som betalades på grundval av byggkostnaderna var 56,1 miljoner euro. Intäkterna för kommunalteknikens fasta konstruktioner och anläggningar överskreds med 8,0 miljoner euro, varav 6,4 miljoner euro uppstod när kostnaderna för planeringen av Västmetrons andra skede såldes till metrobolaget. Basstadens investeringskostnader underskred den ändrade budgeten med 33,7 miljoner euro, varav 15,6 miljoner euro var Länsimetro Oy:s uteblivna investeringar och 11,0 miljoner euro inom kommunaltekniska projekt. I immateriella tillgångar är kostnaderna för IT i nya Esbo sjukhus 2,3 miljoner euro och för markanskaffning 1,5 miljoner euro. Från anslagen för ofullbordade kommunaltekniska projekt överfördes 9,2 miljoner euro och från lokalcentralens ofullbordade lokalbyggnadsprojekt överfördes 48,5 miljoner euro från 2013 till 2014. Från 2014 till 2015 överfördes från anslagen för ofullbordade eller försenade kommunaltekniska projekt 6,9 miljoner euro och från lokalcentralens i budgeten för år 2014 särskilt uppräknade, oavslutade lokalbyggnadsprojekt 17,1 miljoner euro. 17