RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

Transkript

1 Stadsstyrelsen: bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet genomförs som normalt linjeledarskap och verksamhetsutveckling, en del i projektform Huvudelementen i programmet 1. Hållbar finansieringsbalans 2. Balanseringsåtgärder 2.1. Justering av avgifter och taxor 2.2. Inkomstbas och skattenivå 2.3. Servicenivå och serviceutbud 2.4. Ledarskap och personalstyrning 3. Förbättrad produktivitet 3.1. Tjänsteförsörjning 3.2. Effektiverad användning av lokaler och lokalinvesteringar 3.3. Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen 3.4. Styrning av koncernsamfunden 3.5. Ökad exploatering RIKTLINJER FÖR HUVUDELEMENTEN 1. Hållbar finansieringsbalans Målet för årsbidraget är 180 miljoner euro Enligt beräkningarna är årsbidraget 150 miljoner euro år 2016 och 180 miljoner euro år 2020.

2 2 (7) I målet för årsbidraget beaktas att avskrivningarna ökar. (avskrivningarna är 150 miljoner euro år 2020) Stadens investeringstak (nettoinvesteringar, exkl. metron) från år 2016 till 2020 är 180 miljoner euro I investeringsplaneringen ingår investeringar som görs av bolag och hyresprojekt. Beslut om dem fattas som del av investeringsplaneringen. En långsiktig investeringsplan granskas i samband med beredningen av ramanvisningen och budgetramen. Målet för stadens lånestock är högst euro per invånare Målet för koncernens lånestock (exkl. Esbo bostäder Ab och HRM) är högst euro per invånare Produktiviteten och finansieringsbalansen förbättras med i snitt 2,4 % (ca 33 miljoner euro) årligen under perioden En hållbar finansieringsbalans bestäms som en kombination av de centrala nyckeltalen i ekonomin. Förutsättningen för att nyckeltalen för årsbidraget och lånestocken ska kunna realiseras är att produktiviteten och finansieringsbalansen förbättras med 2,4 % årligen samt att investeringarna dimensioneras enligt lånetaket. Målet för årsbidraget har ställts så att årsbidraget räcker till för att finansiera nettomängden ersättningsinvesteringar i baskommunen samt i viss mån för nyinvesteringar. Baskommunens årliga avskrivningar, med vilka ersättningsinvesteringarna ska finansieras, kommer att öka från 114 miljoner euro i år till 150 miljoner euro år Målet för årsbidraget är svårt att nå eftersom hyrorna för lokaler som byggts i bolagsform också innefattar avskrivningsandelen. Investeringstaket för investeringar och motsvarande långfristiga ansvarsförbindelser ska bromsa upp stadens skuldsättning. Taket tvingar också staden att kritiskt bedöma projekten i investeringsprogrammet samt deras innehåll. Investeringstaket har bestämts så att investeringar som beror på befolkningsökningen och stadsutvecklingen samt reparationer även i fortsättningen kan genomföras på en god nivå. Stadens och koncernens lånestock ökar årligen som följd av det omfattande investeringsprogrammet. Genom de balanserande åtgärderna säkerställs att baskommunens lånestock uppgår till högst euro per invånare. Koncernens lånestock (exkl. Esbo bostäder Ab och HRM, vilkas lånekostnader på lång sikt täcks med internt tillförda medel i form av hyres och avgiftsintäkter) ökar i och med Västmetron, projektet Esbo sjukhus samt övriga bolagiserade projekt till högst euro per invånare. 2. Balanseringsåtgärder 2.1. Justering av avgifter och taxor Avgiftsfinansieringen ökar som del av inkomstbasen. Taxor och avgifter justeras år 2014 i enlighet med sektorernas planer och beslut och nivån på dem utvärderas och jämförs systematiskt i fortsättningen.

3 3 (7) Faktureringens täckning och inkasseringen effektiveras. Betalningssätten utvecklas i kostnadseffektivare riktning. Små klientavgifter borde betalas med bl.a. elektronisk plånbok eller via webben. Lagstadgade serviceavgifter och taxor uppbärs också i fortsättningen enligt normens övre gräns, efterskänkning och nedsättning samt inkomstnivå och förmögenhetsställning beaktas Staden driver höjning av nationella avgiftstak, t.ex. vårdhem för äldre. Avgifterna för ickelagstadgade tjänster bestäms utifrån produktionskostnaderna och nivån i Helsingforsregionen. Priserna för stadens interna tjänster bedöms i förhållande till marknaden och kvaliteten. Avgifternas totalekonomiska fördelaktighet utreds. Staden utreder vilka avgiftsfria tjänster som kan ändras till avgiftsbelagda. Avgifterna ska grunda sig på en kalkyl av alla kostnader för tjänsten, faktureringen och indrivningen m.m Inkomstbas och skattenivå Stadens konkurrenskraft som etableringsort för företag utvecklas aktivt. Staden främjar existerande och nygrundade företags utveckling, tillväxt och förankring i Esbo Staden skapar bättre kontakt mellan finansiärer och placerare samt möjligheter till nya finansieringskanaler och modeller. Större mångfald i näringslivet (industriarbetsplatser, cleantech). Målet är en höjning av sysselsättningsgraden. Intäkts och kostnadseffekten av en ökning av sysselsättningsgraden med 1 procentenhet utreds. Staden utvecklas som en god boningsort. Staden skapar mångsidiga boendemöjligheter intill goda kollektivtrafikförbindelser och kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet. Antalet invånare ökar med ca årligen. En hållbar befolkningsökning i staden ligger på ca invånare. Beskattningsnivån är fortsättningsvis moderat i jämförelse med Helsingforsregionen utan att finansieringsbalansen äventyras Servicenivå och serviceutbud Servicenivån justeras i enlighet med besluten i statens strukturpolitiska program. En ekonomiskt hållbar servicenivå definieras i samverkan mellan de sex största städerna.

4 4 (7) Egen aktivitet och eget ansvar bland invånarna stöds men de som behöver stöd tar staden hand om. Basservicen prioriteras och likaså förebyggande tidigt ingripande. Vid förnyelser söks också nationella lösningar i samverkan mellan de sex största städerna 2.4. Ledarskap och personalstyrning Styrningen av personalanvändningen effektiveras. Förfarandet med besättningstillstånd fortsätter och reglerna preciseras. Målet är att staden inte ökar det totala antalet anställda år Med projektet Ledarskapet i Esbo (ESJO) förbättras ledarskap och produktivitet. Ett personalavtal ingås med huvudavtalsorganisationerna. Produktiviteten förbättras genom andan i "Tillsammans skapar vi Berättelsen om Esbo". Befrämjande av arbetshälsan och gott ledarskap minskar frånvaron i arbetet. Förnyade arbetsmiljöer främjar produktiviteten. Ett gott ledarskap och främjande av personalens arbetshälsa ökar produktiviteten 3. Produktivitetsåtgärder 3.1. Tjänsteförsörjning Vid tjänsteförsörjningen används kostnadseffektiva produktionssätt. En plan upprättas för tjänsteförsörjningen: Vad ska staden själv producera, vad ska köpas in och vilka tjänster skapar vi förutsättningar för att produceras på annat sätt. Utbudet av etjänster utökas. Förebyggande verksamhet betonas. Kostnadseffektivitet söks genom att användningen av servicesedeln utvidgas Tjänster produceras i större utsträckning än tidigare i samarbete med aktörer från tredje sektorn. Omläggningen av servicenätet fortsätter i enlighet med Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet. Lokala tjänster utvecklas med beaktande av rättvis områdesfördelning En plan för Målbild 2020 för tjänsteförsörjningen och servicenätet upprättas. Den innehåller principerna för tjänsteförsörjningen och utvecklingen av servicenätet. Detta konstaterades under förra fullmäktigeperioden, men för att man ska nå eller röra i sig riktning mot målet krävs fortsatt arbete enligt målbilden. Staden väljer ut och koncentrerar sig på att genomföra centrala objekt eller frågor som förbättrar produktiviteten.

5 5 (7) Serviceutbudet centraliseras och koncentreras till stadscentrumen som nås av goda kollektivförbindelser Tjänsterna erbjuds lokalt, i storområdena, i hela staden eller i regionen. Centraliseringsgraden beror på verksamhetens volym och behovet av specialkompetens. Serviceutbudet centraliseras och koncentreras till stadscentrumen. De centraliserade tjänsterna är tillgängliga i ett eller flera stadscentrum. Samtidigt avyttras små och sårbara verksamhetsställen. Stadscentrumen är olika och kan profilera sig också i tjänsteutbudet. Stadscentrumen kompletterar varandra och bildar tillsammans en fungerande och effektiv servicehelhet Effektivare användning av lokaler och lokalinvesteringar Lokalkostnaderna per invånare minskar med en procent per år från läget En procent innebär ca 1,4 miljoner euro på årsnivå. Kostnadsnivån sjunker med ca 10 miljoner euro till Chefen för verksamhetsstället ansvarar för att lokalerna har rätt användningsgrad. Utvärdering av lokalanvändning och behov utförs vid ändringar och regelbundet. Ett uppföljningssystem skapas för att följa upp den verkliga användningen av lokalen. Samanvändning av lokalerna främjas och spelregler för det utarbetas. Spelregler utarbetas också för upplåtelse av lokaler åt utomstående. Byggnadsprojekten växer inte efter behovsutredningen. Lokalbehovet och funktionerna som anges i behovsutredningen och projektplanen måste hållas oförändrade. Projektplaneringsprocessen och lokalanskaffningsprocessen utvecklas fortfarande, målet är också att påskynda processen. Behovsutredningarnas kvalitet förbättras. Kriterier upprättas för att definiera behoven och innehållet i behovsutredningen. Staden fastslår pristak för investeringarna. Uppföljningen av enskilda objekt utvecklas. Baskvalitet i byggandet tryggar smidighet i vardagen. Vid ändringar i servicenätet och i enskilda lokalprojekt beaktas den totalekonomiska fördelaktigheten. I samband med beredningen av investeringsprogrammet utvärderas vilka av de valda projekten som är viktiga för stadsbilden. Standarer utarbetas för lokalernas storlek och kvalitet samt för möblernas kvalitet. Principer för tillfälliga, ersättande lokaler upprättas. Energieffektiviteten ökar till år 2020 genom bättre byggande och effektiverad användning av lokaler. Energieffektiviteten får ett målvärde Staden fäster vikt vid inneluftens kvalitet och byggnadernas skick Materialeffektiviteten förbättras och kostnaderna för avfallhantering minskar genom ökad sortering och återvinning

6 6 (7) Onödiga lokaler avyttras. Lokaler som blir tomma utvärderas ur markanvändningssynvinkel Utveckling av verksamheten och tjänsteproduktionen En fungerande vardag. Utgångspunkten för verksamhetsutvecklingen är en välfungerande vardag för invånare, kunder och personal. Kunderna görs delaktiga i utvecklingen av tjänsteproduktionen. Bättre och kostnadseffektivare tjänster och förvaltning med hjälp av IKT Esbo deltar aktivt i utvecklingen av den offentliga förvaltningens (speciellt städernas) informations och kommunikationsteknologi. Esbo utnyttjar de bästa IKTaktörerna och främjar med hjälp av aktivt samarbete utvecklingen av industrins och serviceproducenternas konkurrenskraft. Fortlöpande förbättring av den egna verksamheten. Fortlöpande utveckling av den egna verksamheten bygger på snabbare och effektiverade processer. Bättre utnyttjande av existerande resurser (lokaler, anläggningar och kunskap). Mera tjänster och högre kvalitet på tjänsterna med samma resurser bl.a. genom förbättrade processer. Utgångspunkten för produktiviteten är bättre tjänster, processer och metoder så att man med existerande eller åtstramade resurser kan producera mera än tidigare med bibehållande av kvaliteten. Sektoröverskridande processer effektiveras. Utvecklingen av IKT fortsätter. IKTverksamhetsmodellen tas i bruk. Upphandlings och beställningsprocesserna görs elektroniska och instruktioner utarbetas för dem så att andelen elektronisk upphandling och beställning ökar, vilket medför att produktiviteten ökar. Kunskapsbasen för köp av tjänster och ledning utvecklas. Ägarbeställarutförarrollerna utvärderas och avtalas och de interna tjänsternas processer och produktivitet förbättras 3.4. Styrning av koncernsamfunden Med hjälp av koncernstyrning ökar produktiviteten i koncernsamfunden.

7 7 (7) Minst samma produktivitetsmål ställs för samfunden som för baskommunen. Produktivitetsutvecklingen utvärderas, stöds och styrs aktivt. Nivån på understöden till samfunden utvärderas och justeras. Stadens interna roller och processer för koncernstyrning förtydligas. Koncernstrukturen koncentreras och effektiveras. Esbo stads ägarpolitik och koncernanvisningar förnyas. De fungerar som principer och riktlinjer för hur stadens verksamhet ska organiseras via en koncern. Stadens ägande och medlemskap utvärderas. Syftet med ägandet och medlemskapen är att Berättelsen om Esbo och de kärnuppgifter samfunden tilldelats ska genomföras högklassigt och effektivt. Koncernstrukturen och koncernverksamheter koncentreras och effektiveras. Det kan ske genom fusioner, fissioner, omorganisering av verksamheter, utvidgad användning av stadens interna och koncernens gemensamma tjänster. De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas samarbete i ägarstyrningen samt samarbetet med koncernsamfundens styrelsemedlemmar förstärks. Proaktiviteten i koncernstyrningen och beredningen av samfundens ärenden stärks Ökad exploatering Stadsstrukturen koncentreras. Kostnadseffektiva tomter planläggs för bostadsproduktion i närheten av färdigt utbyggd kommunalteknik, trafikinfrastuktur och existerande tjänster särskilt på mark som är i stadens ägo. Objekten i planläggningsprogrammet prioriteras så att intäkterna från de planlagda objekten och områdena åtminstone täcker kostnaderna för gator och kommunalteknik. En totalekonomisk granskning av planläggningen görs, i ett vidare än infrastrukturellt perspektiv. Processerna kring planläggning och byggande snabbas upp så att projekten fullföljs och nyttan av dem realiseras fortare. Processen planläggningbyggnadslovbyggande blir snabbare. Planläggning för bolag med många planerade arbetstillfällen prioriteras, snabbare handläggning. Möjligheten att öka utarrendering av tomter utreds. Avkastningspotentialen i planläggningen och markanvändningen utnyttjas. Markpolitiken aktiveras.