CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

Transkript

1 FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav mera. Den nationella strategin för hållbar utveckling På väg mot hållbara val, ett nationellt och globalt hållbart Finland" antogs i Finlands kommission för hållbar utveckling i juni Statsrådet godkände ett principbeslut om strategin i december samma år. Strategin är ett enhälligt antaget politiskt dokument som har beretts i brett samarbete mellan förvaltningen, näringslivet och medborgarorganisationerna. Horisonten för dessa mål sträcker sig ett kvartssekel framåt. I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering konstateras, att statsförvaltningen förpliktas och kommunerna uppmuntras att göra upp program för hållbar utveckling i anslutning till sin verksamhet". Kommissionen för hållbar utveckling har satt upp normer för hur riktlinjerna ska verkställas. Som en del av dessa normer konstateras att för organisationerna inom statens central- och regionalförvaltning utarbetas en bilaga för hållbar utveckling, som bygger på CAF-självutvärderingsmodellen ( Med hjälp av denna bilaga kan man inom organisationerna inom den offentliga sektorn utvärdera, utveckla och förankra verksamhet i enlighet med en hållbar utveckling för alla delområden av verksamheten inom organisationen: ledarskap, personal, partnerskap och resurser, strategier och planering av verksamheten, processer, resultat för kunder och medborgare, personal och samhälle samt kapacitetsresultat. Den gemensamma utvärderingsramen (Common Assessment Framework) CAF är ett verktyg som skapats för självutvärdering av organisationerna inom den offentliga sektorn. Ramen som färdigställts som ett europeiskt samarbete publicerades första gången Den version som nu är i bruk är från år 2006 ( Till CAF-självutvärderingsmodellen har i Finland gjorts upp olika bilagor som kan användas antingen som ett tillägg till den egentliga CAF-modellen eller som ett separat, snabbare

2 utvärderingsverktyg. Bilagorna har gjorts om elektronisk förvaltning, personalpolitik, resultat/effektivitet och kommunikation på eget språk. Bilagorna kan användas om man i CAF-självutvärderingen vill betona något av de aktuella områdena eller göra en snabbare bedömning av det aktuella delområdet inom organisationen. Denna bilaga, CAF- hållbar utveckling, är avsedd att användas antingen självständigt som sådan eller tillsammans med den egentliga CAF-ramen. I CAF-modellen har aspekterna på en hållbar utveckling redan beaktats på många ställen (medborgarnas delaktighet, arbetshälsa osv.). Miljöfrågor finns dock med bara under ett par punkter i CAF-modellen. Därför har frågorna i denna bilaga om en hållbar utveckling gjorts upp uttryckligen ur ett miljöperspektiv.

3 1. Ledarskap (Nyckelord: vision, verksamhetsidé och värderingar, ledarskapssystem, motivering och stöd, upprätthållande av kontakt) Har miljöfrågor beaktats när organisationens värderingar, vision och strategier skapats? Har organisationen ett miljöprogram eller har motsvarande frågor integrerats i andra strategier eller program? Har miljöfrågor beaktats som en del av resultatstyrningssystemet (utvecklingsdiskussioner, resultatpremiesystem)? Har mätbara mål ställts upp för främjandet av miljöfrågor och följer man upp hur de uppnås? Har hela organisationen och utomstående intressenter informerats om miljömålen? Föregår ledarna med gott exempel i verksamhet i enlighet med miljömålen? Uppmuntrar ledningen personalen till innovativitet för att skapa verksamhet som främjar miljöfrågor? 2. Strategier och planering av verksamheten (Nyckelord: intressenternas behov, prestationsförmåga, utveckling och uppdatering av strategin, de centrala processerna, information om strategin) Samlar man regelbundet in och analyserar information om möjligheterna att främja en hållbar utveckling och om deras eventuella effekter på organisationens verksamhet? Följer man upp hur organisationens mål för hållbar utveckling uppnås och rapporterar man om utvecklingen på ett sätt som möjliggör en jämförelse och även för den stora allmänheten? Utvecklas miljövänligare verksamhetsmodeller och alternativ? Balanseras de långsiktiga målen för hållbar utveckling med de kortsiktigare målen? Följer man regelbundet upp organisationen indikatorer för en hållbar utveckling? Omvärderar man behoven att utveckla organisationens miljöstrategi eller mål för en hållbar utveckling?

4 Tar man hänsyn till miljöfrågor när man inför reformer? Planeras ändringarna så att de leder till tillvägagångssätt och innovationer som är bättre för miljön? 3. Personal (Nyckelord: planering av personalresurserna, identifiering av kunskap och kompetens, personalens deltagande, dialog, erkännande och välbefinnande) Har personalen förbundits att beakta miljöfrågor i det dagliga arbetet och är alla medvetna om sitt ansvar för att målen ska uppnås? Har uppnåendet av miljömålen beaktats i belöningssystemen? Erbjuds personalen utbildning och information i anslutning till ämnet? Har man på personnivå och organisationsnivå identifierat den nuvarande kompetensen i anslutning till miljöfrågor (kunskaper, färdigheter och attityder)? Ställer man frågor i anslutning till hållbar utveckling i personalenkäter? Uppmuntras personalen att vara innovativ och komma med idéer för främjandet av miljöfrågor? Har personalen/personalorganisationerna möjlighet att vara med och ställa miljömål? Har arbetsplatsen ett läge som möjliggör miljövänliga arbetsresor och uppmuntras personalen till miljövänliga arbetsresor? Uppmuntras personalen till ekologiska val också utanför arbetet? Erbjuds nyanställda information om miljömål och åtgärder i samband med introduktionen? 4. Partnerskap och resurser (Nyckelord: externa partnerskapsförhållanden, ekonomiska resurser, byggnader, anläggningar och material, teknologi, uppgifter och kunskap) Har ett miljöprogram eller en motsvarande plan gjorts upp i samarbete med intressenterna? Har man i partnerskapsavtalen tagit hänsyn till en miljövänlig verksamhet och ställt miljömål för samarbetet?

5 Följer man upp och utvärderar miljövänlig verksamhet i partnerskapssamarbetet? Har organisationen gemensamma projekt för hållbar utveckling tillsammans med andra organisationer inom den offentliga sektorn? Är organisationen öppen för idéer och förslag utifrån och informerar man om hur miljöfrågorna framskrider? Tar man hänsyn till miljömålen och rapporteringen om dem när organisationens budget utarbetas och följs upp? Utnyttjar man information utifrån om åtgärder som främjar en hållbar utveckling? Är den information som är väsentlig med tanke på miljöfrågorna tillgänglig för alla medlemmar i organisationen? Utnyttjar man teknologin på ett sätt som stöder hållbara miljömål? Har nuläget i fråga om lokalanvändningen kartlagts och har mål ställts upp? (bl.a. energiförbrukning, vattenförbrukning, luftkonditionering och uppvärmning, el)? Återvinner man i organisationen? (t.ex. möbler, telefoner, adbutrustning)? 5. Processer (Nyckelord: planering och hantering av processerna, förbättring av processerna, utveckling av produkter och tjänster, produktion av produkter och tjänster, kundrelationer) Är miljöfrågorna med i planeringen och utvecklandet av processer? Har miljöfrågor beaktats vid utvecklandet av produkter och tjänster? Har medborgarna och kunderna tillgång till information om vad organisationen gör för att främja miljöfrågor? Har möjligheterna till elektronisk kommunikation beaktats i utvecklandet av tjänster? Har hindren för en miljövänlig verksamhet och innovationer identifierats och undanröjts? Görs upphandlingen i enlighet med anvisningarna för hållbar utveckling? Har miljöaspekten beaktats i stödprocesserna och utvecklandet av dem?

6 6. Resultat kunder/medborgare (Nyckelord: kundernas uppfattningar, kundindikatorer) Förtroende för organisationens åtgärder för att främja en hållbar utveckling i den egna verksamheten. Resultat från kunder/medborgare för främjandet av en hållbar utveckling. Antalet miljöfrågor eller klagomål angående dem från kunderna (t.ex. kundtjänstens läge med tanke på kollektivtrafiken). 7. Resultat personal (Nyckelord: personalens uppfattningar, personalindikatorer) Nivån på personalens engagemang i miljömålen. Ledningens förmåga att informera personalen om målen. Antalet utvecklingsförslag som kommit från personalen. 8. Resultat samhälle (Nyckelord: samhällets syn, deltagande och stöd) Samhällets syn på hur organisationens verksamhet förhåller sig till främjandet av en hållbar utveckling. Stödjandet av en hållbar utveckling utanför den egna verksamheten lokalt, nationellt och internationellt. Deltagande i olika miljökampanjer. Beaktandet av miljöfrågor också i rekreationsverksamheten. 9. Kapacitetsresultat (Nyckelord: verksamhetensresultat, centrala indikatorer för prestationsförmågan) Hur väl har målen för hållbar utveckling uppnåtts.