Programmet Hemstaden Helsingfors 2012

Transkript

1 Programmet Hemstaden Helsingfors 2012 I MARKANVÄNDNING II BOSTADSPRODUKTION III BOSTADSOMRÅDEN IV BOSTADSBESTÅND V INVÅNARSTRUKTUR Ett välmående och växande Helsingfors En livskraftig urban miljö Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet

2 Helsingfors befolkning har ökat snabbare än prognoserna förutsett Helsingfors befolkningstillväxt och tillväxtprognos fram till

3 Befolkningstillväxten baserar sig i synnerhet på invandring Befolkningsstrukturen i Helsingfors och kranskommunerna enligt kön och ålder 2011 Flyttningsrörelsens riktning påverkar de bostadspolitiska målen: Helsingfors får fler unga vuxna men förlorar barnfamiljer till kranskommunerna.

4 Bostadspriserna har stigit avsevärt i Helsingfors under 2000-talet I Helsingfors är inkomstnivån 1,2 gånger högre i jämförelse med övriga Finland, men bostadspriserna är dubbelt högre. Efterfrågan överskrider utbudet gällande nästan alla typer av bostäder, men bristen på små hyresbostäder är särskilt stor Bristen på hyresbostäder till ett rimligt pris försvårar även verksamhetsförutsättni ngarna för näringslivet.

5 Man möter utmaningarna genom långsiktig planering av markanvändningen i anslutning till boende

6 Staden ställer upp mål för bostadsproduktionen och ansvarar delvis för genomförandet Ett bostadsprogram utarbetas med fyra års mellanrum Det omfattar de centrala linjedragningarna för bostadspolitiken, bland annat -general- och detaljplanering -överlåtelse av tomter -antalet nya bostäder -stadens egen produktion -upplåtelse- och finansieringsfördelningen för bostadsproduktionen -olika befolkningsgruppers boende -utveckling av boende och byggande

7 Programmet Hemstaden Helsingfors 2012 I MARKANVÄNDNING II BOSTADSPRODUKTION III BOSTADSOMRÅDEN IV BOSTADSBESTÅND V INVÅNARSTRUKTUR Ett välmående och växande Helsingfors En livskraftig urban miljö Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet

8 HUVUDMÅL I MARKANVÄNDNING Principen för markanvändningen är en tät samhällsstruktur med goda kollektivtrafikförbindelser. Förutsättningarna för bostadsproduktionen säkerställs genom aktiv mark- och tomtpolitik och genom att se till att detaljplanereserven för bostadsproduktionen är på en tillräckligt hög nivå.

9 Markpolitiken skapar förutsättningar för staden Helsingfors stad äger största delen av stadens markområden. Under de kommande tio åren kommer uppskattningsvis 70 procent av bostadsproduktionen att genomföras på mark som staden äger. Staden skaffar aktivt mer mark som lämpar sig för samhällsbyggande, varvid styrningen av markanvändning och bostadsproduktion kan genomföras på ett hållbart sätt. Staden överlåter årligen minst m²vy tomter för bostadsproduktion. En del av tomterna säljs och en del hyrs ut med långa arrendeavtal.

10 HUVUDMÅL II BOSTADSPRODUKTION Bostadsproduktionen svarar mot stadens tillväxtbehov och produktionens målnivå är hög. Inom bostadsproduktionen säkerställs det att upplåtelse- och finansieringsfördelningen mellan bostäderna är mångsidig och bostadsstorlekarna motsvarar behovet och efterfrågan.

11 Bostadsbeståndet i Helsingfors är det mest mångsidiga i landet Helsingfors bostadsbestånd enligt upplåtelseform 2010

12 Målet för nyproduktionen är fortsättningsvis mångsidighet Målet för bostadsproduktionen är att varje år bygga minst bostäder. Vanliga ARA-hyresbostäder och ARA-hyresbostäder för specialgrupper som staten stöder 20 procent Hitas-, delägar- och bostadsrättsbostäder, studerandeoch ungdomsbostäder 40 procent Oreglerade ägar- och hyresbostäder 40 procent 12

13 Helsingfors stad är en central byggherre Målet för stadens egen bostadsproduktion är bostäder per år. Målet är att varje år bygga minst 750 hyresbostäder som staten stöder (50 procent) 600 mellanformsbostäder, det vill säga Hitas-, bostadsrätts- och delägarbostäder (40 procent) max. 150 fritt finansierade bostäder (10 procent) Stadens bilfria hyreshus City-huset i Fiskehamnen.

14 HUVUDMÅL III BOSTADSOMRÅDEN De olika stadsdelarna utvecklas som lockande bostadsområden som bildar ett funktionellt sammanhängande Helsingfors. De nya områdena blir personliga stadsdelar med en mångsidig invånarstruktur. Kompletteringsbyggande främjar livskraften och trivseln i de befintliga områdena. Inom nybyggandet fästs särskild uppmärksamhet vid fotgängare och den urbana miljön.

15 En hållbar och balanserad stad med hjälp av bostadspolitik Vid utvecklingen av bostadsområden är man medveten om områdenas olika karaktärer och differentieringsutveckling. 30 procent av bostadsbyggandet genomförs som kompletteringsbyggande -nya planer och nya typer av bostäder till förstäderna, till exempel townhouses -vinds- och kompletteringsbyggande i gamla bostäder Tillgängligheten till service och områden med arbetsplatser förbättras genom att kollektivtrafikförbindelserna samt lederna för gång- och cykeltrafik utvecklas.

16 HUVUDMÅL IV BOSTADSBESTÅND Det tas hand om att bostadsbeståndet är i gott skick och energieffektiviteten främjas inom bostadsbyggandet och i det befintliga bostadsbeståndet. Stadsbyggandet utvecklas genom att stöda byggande av olika hustyper, egen byggentreprenad och genomförande av olika boendekoncept. Bostädernas lämplighet för livscykelboende främjas, likaså montering av hissar i gamla hus. Avseende fästs vid att bekämpa buller med stadens egna åtgärder, likaså påverkas staten för att fler bullerskydd ska byggas.

17 Största delen av Helsingfors bostadsbestånd utgörs av bostäder i våningshus Helsingfors bostadsbestånd enligt hustyp 2010 Helsingfors-småhus i Kånala. I Helsingfors byggs även småhus som passar in i den urbana miljön på små tomter.

18 Helsingfors är en hållbar bostadsägare Helsingfors stads bostäder Ab (HEKA) är den största ägaren av hyresbostäder i landet. HEKA äger cirka hyresbostäder och sörjer för att bostadsbeståndet upprätthålls samt att hyresnivån hålls rimlig. Man säljer inte stadens bestånd av rimligt prissatta hyresbostäder utan strävar efter att öka det.

19 HUVUDMÅL V INVÅNARSTRUKTUR Möjligheterna för olika befolkningsgrupper att bo i huvudstaden säkerställs. I boendeplaneringen fästs särskild uppmärksamhet vid boendemöjligheterna för ungdomar som kommer ut på bostadsmarknaden, barnfamiljer, seniorer och invånare i specialgrupper och vid det ökade stadsbor med invandrarbakgrund och små hushåll.

20 Olika invånargrupper beaktas Nya bostadsområden lockar barnfamiljer, medan det i gamla förortsområden bor många äldre personer. Servicen och bostadsproduktionen riktas enligt behov så att det finns lämpliga alternativ för både gamla och nya invånares behov. Utbudet av hyresbostäder till rimliga priser ökas med tanke på ungdomar som kommer ut på bostadsmarknaden. Målet för produktionen är 300 studerande- och ungdomsbostäder varje år. Produktionsmålet för hyresbostäder som staten stöder och som riktas till specialgrupper, såsom långtidsbostadslösa, utvecklingsstörda, psykiska rehabiliteringspatienter samt äldre personer, är 250 bostäder per år. Studerandebostäder i Vik.

21 Om verksamhetsmiljön 2014 Befolkningstillväxten i Helsingfors nästan 1,5 procent, dvs. Cirka personer 2013 Skillnaderna i priset för bostäder i områden med olika prisnivåer fortsatte att öka Både bostadspriserna och hyrorna fortsatte att stiga Antalet personer som får bostadsbidrag ökade

22 Bostadsproduktion bostäder i påbörjade byggnader bostäder i färdigställda byggnader bostäder i byggnader som beviljats bygglov

23 Bostadsproduktion bostäder för studerande och ungdomar färdigställdes 240 började byggas 167 bostäder avsedda för specialgrupper färdigställdes och 145 började byggas Grupphemmet för utvecklingsstörda i Gumtäkt färdigställdes

24 Bostadsproduktion på 2000-talet Källa: ekonomi- och planeringscentralen/bostadsproduktionsregistret

25 Färdigställd bostadsproduktion Från och med 2012 räknas studerandeoch ungdomsbostä der till mellanformspr oduktionen Bostäder som färdigställdes 2013: ARA-hyresbostäder 15,1 procent, mellanformsbostäder 27,1 procent och oreglerade bostäder 57,9 procent Källa: ekonomi- och planeringscentralen/bostadsproduktionsregistret

26 Påbörjad bostadsproduktion Från och med 2012 räknas studerandeoch ungdomsbost äder till mellanformsp roduktionen Bostäder som påbörjades 2013: ARA-hyresbostäder 12,2 procent, mellanformsbostäder 33,6 procent och oreglerade bostäder 54,3 procent Källa: ekonomi- och planeringscentralen/bostadsproduktionsregistret

27 Stadens egen bostadsproduktion Att:s produktion bostäder färdigställdes 510 ARA-hyresbostäder 191 aso-bostäder 332 Hitas-bostäder Oreglerad egendom Källa: ekonomi- och planeringscentralen/bostadsproduktionsregistret

28 Kompletteringsbyggande År 2013 genomfördes 45,9 procent av det färdigställda och 44,6 procent av det påbörjade bostadsbyggandet som kompletteringsbyggande Förnyelsen av köp- och områdescentrum fortsatte Bostadsområdet Ormusåker bredvid stationen i Malm

29 Energieffektivitetsklassificeringen för byggande ändrades den 1 juni 2013 I fråga om bygglov för de tomter för våningshus som staden överlåter kräver man i fortsättningen att energieffektivitetskraven för klass C, som krävs för bygglov, klart uppfylls och att de understiger E-klassens 120 kwh/m²/år. Efter att den förnyade lagen om energicertifikat för byggnader trätt i kraft strävar man målinriktat efter energiklass D vid renoveringar av stadens eget bostadsbestånd Källa: byggnadstillsynsverket

30 Bostadsproduktion i Helsingforsregionen Källa: Kommunerna och

31 Bostadsproduktion I Helsingforsregionen 31