Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Transkript

1 Riktlinjer för Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

2 Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling 6 Kommunens målindikatorer 7 Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program 8 Sammanfattning 8 Definitioner 9 Riktlinjerna är framtagna i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) och skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Fastställt av: Kommunfullmäktige KF 128 Datum: För revidering ansvarar: Kommunledningskontoret För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunledningskontoret Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolagskoncernen. Dokumentet gäller till och med:

3 Inledning Boendeplanering i en kommun handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsutbudet. Utgångspunkten är de sammanlagda kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen och hur dessa krav och önskemål bedöms att utvecklas. Kommunen har det övergripande ansvaret att se till att det finns goda bostäder för alla i kommunen. Bostadsförsörjning handlar alltså inte bara om att undersöka behovet av nya bostäder utan också hur man hanterar det befintliga beståndet. Det är det befintliga beståndet som utgör det stora utbudet. Tillskott på nybyggda bostäder underlättar rörligheten på bostadsmarknaden, vilket leder till att fler kan hitta den bostad som är rätt för dem. Samtidigt bidrar en varierad nybyggnation till att bredda utbudet av boendeformer och därmed öka attraktiviteten i kommunen. En bra bostadsförsörjning med tillgång till attraktivt boende är en av nyckelfrågorna för en expanderande kommun. Lindesbergs kommun har ett starkt näringsliv och ett rikt föreningsliv, båda bidrar till en naturlig inpendling. Därför är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder till potentiella inflyttare. Lika viktigt är det att ombesörja möjligheter för befintliga kommuninnevånarna att byta boendeform och -plats inom kommungränsen En god boendemiljö handlar inte bara om själva bostaden utan också i stor utsträckning om miljön runt omkring. Det ska finnas goda boendemiljöer för alla, oavsett ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Klimatförändringarna ställer dessutom allt större krav på att ett hållbart samhälle planeras och byggs. Strategisk markpolitik och god planberedskap är kommunens nycklar för att uppnå en god bostadspolitik. Tydliga ägardirektiv till kommunens bostadsbolag är av stor vikt då bolaget är en viktig motor för kommunens utveckling av bostäder, vilket är vanligt i kommuner av Lindesbergs storlek. 3

4 Kommunens roll Kommunens roll är att planera utifrån individens behov samt att arbeta i regionala och nationella nätverk i bostadsfrågor. Kommunen skall driva frågor om ett hållbart byggande samt utveckla och värna om samspelet mellan de kulturhistoriska kvaliteterna i det befintliga byggnadsbeståndet och de nyproducerade bostädernas unika och nyskapande attraktivitet. Riktlinjernas syfte Riktlinjerna är ett gemensamt underlag för kommunen och bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Riktlinjerna är ett styrdokument för kommunens verksamheter. Det utgör underlag för markköp, planläggning, infrastrukturfrågor och planering av trafik, kommunikationer, parker och grönområden. De bostadspolitiska riktlinjerna kopplas till översiktsplanen. Vision 2025 Lindesbergs kommun ska genom nydanande insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Huvudmålen i visionen som har bäring på bostadsförsörjningen är: Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling. Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande. 4

5 Attraktivitet Attraktivitet när det gäller boende är när det finns en valfrihet av olika bostadsformer, olika lägenhetsstorlekar, olika storlek på villatomter och en mångfald i lägen för bebyggelse. Men även unika val vad gäller arkitektur, teknik och hållbarhet som gör att Lindesbergs kommun sticker ut och uppfattas som nyskapande. Lindesbergs kommun arbetar med attraktivitet och marknadsföring utifrån en varumärkesplattorm som togs fram Den beskriver platsen Lindesbergs styrkor, identitet och positionering. Att visa helheten är mycket viktigt då man inte bara flyttar till en ny bostad utan först och främst till en plats. Utvecklingen i kommunen Befolkningen i kommunen har under flera år minskat men har de senaste fyra åren åter ökat och är vid årsskiftet stycken. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar. Arbetslösheten är för närvarande ca 9 % men har en minskande trend. I kommunen finns ca bostäder varav drygt 60 % är bostäder i enfamiljshus och knappt 40 % är bostäder i flerfamiljshus. Kommunen har också särskilda boenden enligt Socialtjänstlagen (SoL) och bostäder med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bostadsbristen är markant och avsaknaden av uppdaterade detaljplaner och byggklara tomter är stor. Efterfrågan på nya hyresrätter och markområden för egnahem är stor och bedöms vara så den närmsta planperioden. Bedömningen är att det behövs både trygghetsbostäder och specialbostäder för olika grupper. Bland annat är behovet av fler bostäder med särskild service enligt LSS stort. Inom planperioden kommer också behovet av särskilt boende enligt SoL att öka 5

6 Kommunens mål för utveckling Målen i Vision 2025 som har bäring på bostadsutveckling är: 1. Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag. 2. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. 3. Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling. 4. Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande. Målen i ägardirektiven till kommunens bostadsbolag med direkt koppling till detta dokument är: 5. Bolaget ska vara ett instrument för att utveckla kommunen som en attraktiv och efterfrågad bostadsort. 6. Bolaget ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder och därigenom bidra till ökad livskvalitet, tillväxt samt integration. 7. Bolaget ska nyttja rutiner för drift och underhåll som ger en god drift ekonomi och en låg miljöbelastning utifrån ambitionen om lägsta möjliga livscykelkostnader. 8. Bolaget ska verka för god energihushållning med incitament för hyresgästerna att minska sina individuella energiförbrukningar. 9. Bolaget är en resurs för hela den kommunala koncernen. I syfte att uppnå största möjliga kommunnytta ska bolaget vara en aktiv part i utvecklingen av kommunen och samverka med kommunen och övriga kommunala bolag i de fall bolaget kan tänkas spela en roll. Detta kan innebära att bolagets intressen kan komma att avvägas mot koncernens intressen. 6

7 Kommunens målindikatorer Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd-Kund-Index (NKI), i SKLundersökningen Insikt till 72 år 2019 (Mål 1 o 9) Resultatet i Svenskt Näringslivs kommunranking skall vara bland de 150 bästa år 2019 (Mål 1 o 9) Planlagd (oexploaterad) industrimark som ständigt finns tillgänglig per år när de mest efterfrågade orterna skall år 2019 vara 10 ha. (Mål 1 o 9) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år, främst i de mest efterfrågade områdena skall år 2019 vara 20 st. (Mål 2) Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år, främst i de mest efterfrågade områdena, skall år 2019 vara 2 st. (Mål 2, 4, 5, 6 o 9) Antal invånare skall år 2019 vara st. (Mål 2, 4, 5, 6 o 8) 50 stycken nya lägenheter per år i de mest efterfrågade orterna (Mål 2, 4, 5 o 6) Kommunala bostadsbolaget skall bygga 40 stycken nya lägenheter per år fram till och med (Mål 2, 4, 5 o 6) I bolagets nyproduktion skall en variation och ett komplement till befintligt bestånd eftersträvas. (Mål 2, 4, 5 o 6) LCC analyser skall användas i bolagets nyproduktion. (Mål 3, 7 o 8) Total energiförbrukning vid nybyggnad ska understiga 70 kwh/m2 och år (Mål 3, 7 o 8) Individuell mätning på värme, el och varmvatten införs succesivt i bolagets samtliga fastigheter. (Mål 3, 7 o 8) Kommunens kommunala bostadsbolag ska aktivt delta i dialog/planering med kommunens förvaltningar och övriga kommunala bolag (Mål 9) 7

8 Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program Lindesbergs kommuns bostadsförsörjnings riktlinjer är relaterade till det nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad och byggande samt målen för bostadspolitiken. De av riksdagen fastlagda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är grunden för kommunens riktlinjer. När det gäller Vision Sverige 2025 kan ett flertal av punkterna anses ha bäring i Lindesbergs kommuns planering. Riktlinjerna stämmer även väl överens med regionala utvecklingsprogrammet RUP (Regionalt utvecklingsprogram för Örebro län) och RUS (Regional utvecklingsstrategi) Även länsstyrelsens analyser har använts som underlag. Samordning med grannkommunerna har inte skett. Sammanfattningsvis Kan Lindesbergs kommun bjuda på en inspirerande vardag I Lindesberg har vardagen sin naturliga gång. Här finns de livliga centralorterna och landsbygdens lugn. Att bo handlar inte bara om själva bostaden, det är också allt runt omkring. Här finns något för alla i familjen hur den än ser ut. Goda utbildningsmöjligheter, en varierad arbetsmarknad med stora och små arbetsgivare både inom den privata och den offentliga sektorn och ett mycket aktivt förenings- och kulturliv. För sportutövaren finns unika förutsättningar med flera stora anläggningar och klubbar som erbjuder bredd- och elitverksamhet. Här finns sjukvård på nära hålla var du än befinner dig och akutsjukhus på huvudorten. Lägg till det centrala läget i landet och de goda kommunikationerna som gör det enkelt att pendla med tåg och buss så har du kanske hittat ditt drömboende. Gemenskapen och alla trevliga grannar får du på köpet. 8

9 Definitioner Mål: Avsett resultat av verksamhet. (Def NE) Strategi: Långsiktigt övergripande tillvägagångsätt. (Def. NE) Riktlinjer: Huvuddragen av viss verksamhet och hur den ska gå till. (Def.NE) LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. SoL: Socialtjänstlagen. PBL: Plan- och bygglagen. Ägardirektiv: Kommunägda bostadsföretag spelar en viktig roll för bostadsförsörjningen i de flesta kommuner. För att bolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten. Seniorboende: Seniorbostad är en bostad som riktar sig till dem som är i övre medelåldern eller äldre och boendet omfattar någon form av service utöver den som man får i en vanlig hyres- eller bostadsrätt. Trygghetsboende: (Boverkets definition) Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Särskilt boende: boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd (Socialstyrelsens definition). Bostad med särskild service: boende som tillhandahåller bostäder för personer med funktionsnedsättning och med behov av stöd och särskild service enligt LSS eller SoL (Socialstyrelsens definition). Stödboende: boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård eller behandling (Socialstyrelsens definition). Hem för vård och boende (HVB): boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller behandling (Socialstyrelsens definition). HVB kan bedrivas av offentliga eller privata aktörer. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ måste ha tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva verksamheten. Kommentar [W1]: Ersätts av särskilt boende Kommentar [W2]: Inte permanent boende Kommentar [W3]: Ersätts av bostad med särskild service Kommentar [W4]: Kommunen hyr vanliga hyreslägenheter till dessa typer av boenden alternativt köper platser Hyreslägenhet: Hyresrätt kallas upplåtelseform av en bostad som hyresgästen inte äger själv men hyr av en hyresvärd. Bostadsrätt: Bostadsrätt är en upplåtelseform där man äger rätten att nyttja en bostadslägenhet för obegränsad tid. Bostadsrättsinnehavaren äger inte fastigheten men däremot en andel i bostadsrättsföreningen som i sin tur äger fastigheten. 9

10 Kooperativ hyresrätt: Kooperativ hyresrätt är en mellanform mellan vanlig hyres- och bostadsrätt. Boendeformen är ägnad att ge förutsättningar för en bättre boendemiljö med större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt. Den kooperativa hyresrättsföreningen är ett särskilt slag av ekonomisk förening. Viktig skillnad mellan den kooperativa hyresrätten och bostadsrätten är till exempel att det är föreningen som hyr eller äger huset där medlemmarna bor. Det finns alltså ingen fast koppling mellan andelsrätten i föreningen, som man vinner genom att betala sin medlemsinsats, och nyttjanderätten till en specifik lägenhet. Upplåtelseformen ska vara spekulationsfri. 10