Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun

Transkript

1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Remissversion

2 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

3 Innehåll Inledning 2 Syftet med boendeplaneringsprogrammet 2 Struktur och material 3 Så här har vi jobbat 3 I beredningen har följande politiker och tjänstemän deltagit: 4 Andra kommunala mål som tagits i beaktande arbetet 4 Bostadsförsörjning blir boendeplanering 4 Boendeplaneringsprogram och Översiktsplan 5 Behov 5 Förhållningssätt till nya Bostadsförsörjningslagen 6 Relevanta nationella och regionala mål 6 Beskrivning av Finspång 8 Analys och utmaningar 9 Mål, riktlinjer och strategier 12 I

4 Inledning Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. ( nationellt mål för bostadspolitiken) Bostaden är en av livets mest centrala delar. Vi vill alla bo i bra bostäder till rimliga kostnader på orter där vi trivs. Var vi väljer att slå ner våra bopålar har många olika orsaker. Idag är läget på bostadsmarkanden på många orter ansträngt. På många orter är bostadsbristen stor och priserna höga och på andra orter minskar befolkningen, bostäder står tomma och kommunerna jobbar hårt för att locka människor till orten. Finspång har idag ett gynnsamt läge. Befolkningen ökar och vår närhet till Norrköping skapar möjligheter att bo i småstaden Finspång men ändå mitt i en större arbetsmarknadsregion med alla dess fördelar. Men läget är inget värt om vi inte genom planering och beslut använder oss vårt goda utgångsläge. I diskussionen om boendeplanering är det viktigt att ha en helhetssyn, både vad gäller att se samband mellan olika verksamheter men också vara långsiktig. Individen ska alltid sättas i centrum i boendeplaneringsprocessen och ses som en medskapare. Människors vardag är utgångspunkten i arbetet med boendeplanering. Där det byggs bostäder skapas andra behov såsom exempelvis vägar, skolor, olika typer av service och kollektivtrafik. Därför är det viktigt att många delar av den kommunala organisationen är inblandade i boendeplaneringen och inte enbart de tjänstemän och politiker som jobbar med bostäder och detaljplaner. Syftet med boendeplaneringsprogrammet Boendeplaneringsprogrammet uttrycker den politiska viljan kring boendeplaneringen i Finspångs kommun. Alla kommuner ska enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1 383) varje mandatperiod anta mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det gäller alla kommuner oavsett hur läget på den lokala bostadsmarkanden ser ut. Bra bostäder och goda boendemiljöer påverkar både välfärd och tillväxt och är därför en viktig del av kommunernas strategiska planering. Det är viktigt i den här typen av program att göra skillnad på det som kommunen kan påverka och besluta om och beslut som ligger någon annanstans. Detta program föreslår mål och riktlinjer för sådant som kommunpolitiker i Finspång kan påverka. Programmet hålls på en övergripande, strategisk nivå, och går inte ner i detaljer kring bostadsbyggande och boendeplanering. Åtgärdsprogram arbetas i steg två fram utifrån målen i det strategiska boendeplaneringsprogrammet.

5 Boendeplaneringsprogrammet är kommunfullmäktiges åsikter kring vad som behöver prioriteras för att lösa behovet av bostäder i Finspång de närmaste fyra åren. Ett boendeplaneringsprogram ska enligt lag revideras senast vart fjärde år. Ett boendeplaneringsprogram tar inte enbart upp förslag till nybyggnation utan ska också ge förslag på renovering, ombyggnation eller i vissa kommuner rivning av bostäder. Struktur och material I augusti 2013 presenterades ett kunskapsunderlag med planeringsförutsättningar för politikerna i miljö- och samhällsplaneringsberedningen. Syftet med kunskapsunderlaget är att ge en bild och mer fakta om vad styr och påverkar byggandet av bostäder. De mål som föreslås i boendeplaneringsprogrammet grundas på fakta och analyser som gjorts i kunskapsunderlaget. Enligt Boverkets förslag till struktur för ett bostadsförsörjningsprogram ska det vara tydligt vilket kunskapsunderlag som ligger till grund för målen och riktlinjerna i programmet. Bilagt detta program finns därför dokument planeringsförutsättningar strategiskt boendeprogram När det i Program och planeringsförutsättningar står Finspång menas hela Finspångs kommun om inget annat anges. Centralorten benämns just centralorten. Så här har vi jobbat Uppdraget att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram gavs till miljö- och samhällsplaneringsberedningen under mars Både beredning och ansvariga tjänsteman har under arbetets gång haft samtal med olika grupper med intresse för bostadsfrågor, beredningen i syfte att genomföra medborgardialog och ansvariga tjänsteman i syfte att få fram fakta till kunskapsunderlag och program. Beredningen har dessutom genomfört en enkätundersökning via kommunens hemsida vars syfte var att ta reda på hur Finspångsborna resonerar kring boende och bostadsområden. Medborgardialog, enkäter, omvärldsbevakning och faktainhämtning resulterade i ett kunskapsunderlag som presenterades för beredningen i augusti. Beredningen har också satt sig in i och vägt in andra instansers mål och riktlinjer som kan ha påverkan och styra boendeplaneringen i Finspång. 3

6 STR A T E G I S K T I beredningen har följande politiker och tjänstemän deltagit: Ingrid Ahlström (MP) ordförande Stig Jansson (M) Bill Johansson (S) Kristin Ydrefors (C) Mikael Wallin (FP) Michael Lindström (V) Bo-Göran Allard (S) Ansvarig Tjänsteman: Kikki Liljeblad, samhällsplanerare Koordinator beredningen: Per Strannelid, miljöstrateg Andra kommunala mål som tagits i beaktande arbetet Beredningen har i sitt arbete tagit hänsyn till andra mål och uppdrag som kommunfullmäktige har antagit. Det handlar om mål för medborgarnas delaktighet och inflytande men också program med konkret politiskt innehåll. Direktiv angående barnkonventionen Stråkstudie Norrköping- Finspångs Landsbygdsprogram Äldreomsorgsplan Översiktsplan Bostadsförsörjning blir boendeplanering I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar från 2001 talas om bostadsförsörjning. Vi i Finspång har valt att kalla vårt program för boendeplaneringsprogram. Detta för att politiker i en kommun inte försörjer kommunen med bostäder utan endast planerar för dess tillkomst. Dessutom anser vi att det inte enbart är bostäder, utan även boendemiljöer som planeras och att boendeplanering signalerar att kommunen tar ett större grepp kring frågan än vad ordet bostadsförsörjning gör gällande. Boverket rekommenderar kommunerna att använda ordet strategisk boendeplanering vilket signalerar att bostadsfrågan är en viktig del av kommunens strategiska planering. 4

7 Boendeplaneringsprogram och Översiktsplan Översiktsplanen beskriver kommunens ambition vad gäller mark och vattenanvändningen i kommunen. Den svarar på frågan VAR vi ska planera för olika verksamheter. Boendeplaneringsprogram beskriver behovet av olika typer av bostäder. Ett boendeplaneringsprogram svarar på frågan VAD som behöver göras för att uppfylla behovet av bostäder. I arbetet med boendeplaneringsprogrammet har beredningen fått mycket kunskap om byggandets förutsättningar. Många nya idéer kring planering och strategier för Finspångs utveckling har väckts. Flera av dessa idéer hör inte hemma i ett boendeplaneringsprogram utan är mer föremål för tankar i en ny översiktsplan. Kunskaperna tas med och finns beskrivna i de planeringsförutsättningar som är bilagt detta program. Behov För att kunna planera för behovet av bostäder måste vi inledningsvis definiera vad vi menar med behov. Vi menar att det är viktigt att göra skillnad på vad som är behov av en viss typ av bostad eller en bostad överhuvudtaget samt önskemål om en viss typ av bostad. Definitionen av behov är också avhängig av utifrån vilka aspekter vi väljer att titta. Nedan för vi ett resonemang kring detta. I kommuner där bostadsbristen är stor, där det inte finns några lediga bostäder alls, kan vi tydligt säga att det finns ett behov av fler bostäder. I Finspång, där det finns bostäder men kanske inte riktigt de bostäder som efterfrågas och på andra platser än där de som önskar en bostad vill bo, blir definitionen av behov en annan. I den enkät som gjordes under våren 2013 uttrycktes önskemål om olika typer av bostäder i Finspång. Önskemål som syftar till att göra Finspång till en än mer attraktiv kommun som kan locka nya invånare. Om det finns önskemål om attraktiva bostäder för att nå målet om fler invånare, kan vi då också säga att det finns ett behov? I Finspångs kommun finns bostäder för alla som önskar en bostad. Bostaden kanske är för dyr, för liten, på fel ställe eller för otillgänglig men det finns en bostad att tillgå för alla som just nu önskar bo i kommunen Vi skulle därmed kunna säga att behovet av bostäder är uppfyllt. Men, vi vet att många har behov av en annan bostad än den de just nu bor i. Det kan handla om äldre som bor i en villa man egentligen inte orkar ta hand om men bor kvar eftersom det inte finns något lämpligt alternativ eller att det alternativa boendet är avsevärt mycket dyrare än det nuvarande. Det kan också handla om behov av större bostäder för stora familjer. För många människor i för små lägenheter innebär stort slitage på bostäderna. Det finns alltså behov av andra sorters bostäder än de som finns tillgängliga. 5

8 I Översiktsplanen har kommunen som mål att öka sitt invånarantal till fram till år För att det ska bli möjligt måste Finspångs kommun upplevas som en attraktiv ort att bo och leva i. Vi vet att många människor idag är beredda och har möjlighet att pendla längre sträckor mellan bostad och arbete. För att den som letar efter nytt boende eller fått ett arbete i Finspång ska uppleva Finspång som en attraktiv ort att bo i måste det finnas boende som definieras som attraktivt. Om det inte finns bostäder som upplevs som attraktiva i Finspång kommer människor som har möjlighet att välja bort kommunen som bostadsort vilket på sikt får negativa konsekvenser både för näringslivet, befolkningsutvecklingen och därmed skatteunderlaget till välfärden. Därför kan vi utifrån ett Finspångsperspektiv säga att önskemål och behov går hand i hand och inte enkelt går att skilja från varandra. Önskemål om vissa typer av bostäder kan också innebära behov av bostäder. Att lösa behov är viktigt så att människor bor i rätt bostäder men att lösa ett önskemål kan också vara relevant då det kan locka nya grupper till kommunen likväl som att man får igång en flyttkedja där den som flyttar till den nybyggda bostaden lämnar en bostad någon annan kan flytta in i. Förhållningssätt till nya Bostadsförsörjningslagen 1/ införs en ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Nytt i den nya lagen är att kommunerna i riktlinjerna i bostadsförsörjningsprogrammet ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. På så sätt vill regeringen tillföra ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Den nya lagen gäller bostadsförsörjningsprogram vars framtagandeprocess inleds efter den 1/ Därmed omfattas inte Finspång av den nya lagen. Vi har dock ändå valt att väga in regionala och nationella hänsyn i vårt programarbete eftersom vi anser att boendeplaneringen i Finspång påverkas av vad som händer i vår omvärld. Relevanta nationella och regionala mål I vårt arbete med att ta fram ett nytt boendeplaneringsprogram har vi valt att titta bredare än enbart på förutsättningarna och förhållandena i Finspångs kommun. Omvärldsbevakning är nödvändig om vi ska ligga steget före i vår planering. Omvärldsbevakning vad gäller boendeplanering handlar dels om att skaffa sig kunskap om vad som händer i vår fysiska närhet såsom regionen och främst Norrköping men också om att ha koll på den ekonomiska utvecklingen, lagar och regler samt trender på bostadsområdet och hur människor uppfattar Finspång och kommunens attraktivitet. 6

9 I förslaget till ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna förhålla sig till relevanta nationella och regionala mål. De mål som vi definierat som relevanta är mål som riksdagen samt regionförbundet Östsam har antagit och som vi anser kan kopplas till behov och önskemål om olika sorters bostäder. Mål och diskussioner som besvarar frågan var bostäder bör ligga hänvisas till en framtida revidering av översiktsplanen. Regeringen har tagit fram ett nationellt mål för bostadspolitiken som lyder Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kommuner kan förhålla sig till den andra delen av detta mål, vilket är själva grunden i bostadsförsörjningen: att konsumenternas efterfrågan ska möta ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kommuner bygger eller tillhandahåller inga bostäder förutom till dem som har ett biståndsbedömt boende. Det är marknaden som styr byggandet av andra typer av bostäder. Finspångs kommun ska ha en bostadsplanering där vi har kunskap om behoven och planerar utifrån nuvarande men också framtida behov. Vi ska också jobba för att kommunen upplevs som attraktiv och att marknadens olika aktörer söker sig hit. Vad gäller regionala mål får vi gå till det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). I RUP anges inga mål utan regionförbundet har i stället tagit fram ett antal rekommendationer för den regionala utvecklingen. De regionala rekommendationer som är relevanta och som vi i Finspångs kommun haft med i vårt arbete är de rekommendationer som handlar samverkan med andra. Regional och mellankommunal översiktlig planering Samordnad kommunal översiktsplanering Främja koncentrerad bebyggelse Lokal service genom social ekonomi Vi planerar ett bättre Finspång om vi tar hjälp av men också följer utvecklingen hos andra. Flera punkter handlar om samverkan och här är det viktigt att både tjänstemän och politiker från Finspångs kommun deltar i det regionala arbetet och i de processer som Östsam kommer initiera efter arbetet med RUP. Frågan om Lokal service genom social ekonomi är en fråga vi följer med stort intresse. Många diskussioner i Finspång handlar om landsbygdens överlevnad och utveckling. 7

10 Finspång genomförde 2009 en stråkstudie tillsammans med Norrköping. Studien mynnade ut i nio stycken åtaganden som antogs i båda kommunerna. Fyra av dessa åtaganden har koppling till boendeplanering. Kommunerna åtar sig att verka för blandade boendeformer i kommande detaljplaner. Kommunerna åtar sig att undersöka möjligheterna för kvarboende i området i livets olika skeden. Kommunerna åtar sig att se över möjligheten att utöka lovplikten i stråket. Kommunerna åtar sig att gemensamt planera för att morgondagagens omsorgsbehov Gemensamt planera för att morgondagagens omsorgsbehov tillgodoser den demografiska utvecklingen i området. För att nå effekt i dessa frågor skulle samverkan med Norrköping utifrån stråkstudiens åtaganden behöva utökas, både på tjänstmannanivå och på politisk nivå. Beskrivning av Finspång Mer faktakunskap om Finspång finns i dokumentet Planeringsförutsättningar för strategisk boendeplanering Befolkningen i Finspång ökar för första gången sedan 1970-talet (en viss ökning skedde under något år i mitten på 1990-talet) I juni 2013 hade Finspång invånare. Under första halvåret 2013 ökade invånarantalet med 111 personer. Under perioden föddes 116 barn och 131 personer avled. 549 personer flyttade till kommunen och 422 flyttade från Finspång. Genomsnittsåldern i Finspång är högre än i riket. Andelen äldre är högre medan andelen i åldrarna är lägre. De åldergrupper som flyttar från Finspång är i 20- årsåldern medan de som flyttar till kommunen är runt 30. Kommunens största privata arbetsgivare är Siemens och den största offentliga är Finspångs kommun. Enligt datering fanns det bostäder i Finspångs kommun, 5629 småhus och 5058 stycken lägenheter i flerfamiljshus. De flesta flerfamiljshus i Finspång är byggda under åren och de flesta småhus är byggda Bostadspak 2012 tabell 5. SCB 8

11 Analys och utmaningar Bostadsmarknaden i Finspång likväl som i många andra kommuner står inför stora utmaningar. Det gäller att hela tiden ligga steget före för att kunna planera rätt och veta vad som ligger rätt i tiden. I vissa delar av landet är bostadsbristen stor medan i andra delar måste bostäder rivas för att få ekonomi i övriga beståndet. En stor del av allmännyttans bestånd behöver renoveras de närmaste åren med stora kostnader som följd. Boendeplanering kan inte ses isolerat från andra aspekter i samhället. Det är så mycket mer än ett visst antal bostäder i ett visst område. Där människor bor behövs gator, kollektivtrafik, samhällsservice likväl som kommersiell service såsom affärer och nöjesliv. Därför är det viktigt att planeringen av bostäder går hand i hand annan planering i kommunen såsom näringslivsutveckling, planering av kollektivtrafik samt placeringar av barn i förskola och skola. Företag behöver arbetskraft och Finspångs kommun behöver arbetskraften som bosatta i kommunen för att bidra med skatteintäkter. För att människor ska flytta hit behöver kommunen upplevas som attraktiv som bostadsort. En aspekt av den attraktiviteten handlar om bostäder men också om skolor, natur och kulturvärden. Pendlare kan ses som potentiella nyinflyttare till kommunen. Om vi vill rikta information till dem behöver man göra en större studie kring dem och vad som skulle få dem att flytta hit. Boendeplanering och näringslivsutveckling går hand i hand. Om Finspång ska upplevas som en attraktiv ort att flytta till eller bo kvar i måste det finnas bostäder för olika personer och olika behov. Här är önskemål om olika bostäder ett viktigt behov för att kunna locka arbetskraft som dessutom blir skattebetalare i Finspång och därmed bidrar till välfärd och utveckling. Bostaden är en vara på marknaden. Om den som ska bygga upplever Finspång som en osäker marknad där ingen vill bo och där man inte kan få igen investerade medel kommer ingen att bygga i Finspång. Om vi ska uppfylla översiktsplanens mål om invånare och att locka åringarna till kommunen måste kommunen ta fram en speciell strategi för den utvecklingen. För boendeplaneringens del innebär det fler bostäder som barnfamiljer kan efterfråga men det kan också innebära att vi ska skapar bostäder för äldre som då kan lämna sitt hus och flytta till ett enklare boende och att en villa blir därmed ledig. Boendeplanering handlar inte enbart om att bygga nya bostäder. Det kan handla om att arbeta för att få igång en process av flyttkedjor så att bostäder frigörs för den med större behov av just en sådan bostad. Boendeplanering handlar också om renovering och ombyggnad av befintliga bostäder för att bättre anpassas efter de boendes behov och önskemål. 9

12 Finspång bör dra nytta av sina fördelar. Vi befinner oss i en tillväxtregion med närhet till både större städer och många attraktiva arbetsplatser men har tillskillnad den större staden lägre priser på bostäder. Kommunen bör hitta en strategi för att hur vi ska dra nytta av våra fördelar. Arbetet sker med fördel tillsammans med företag och organisationer. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 finns det en brist på bostäder i centralorten. Bedömningen som tjänstemän i kommunen gör i enkäten är att det behövs 25 nya bostäder under 2013 för att nå balans i centralorten. Här behövs en större analys för att ta reda på exakt vilken typ av bostäder som behövs samt hur betalningsviljan för olika typer av bostäder ser ut. Finspångs kommun har under de senaste åren genomgått förändringar. Befolkningen, som minskat stadigt sedan talet, ökar nu igen. Det både föds fler barn och flyttar in nya Finspångsbor. Många av som flyttar till Finspång i årsåldern är födda och uppvuxna i kommunen men bott på annan ort några år för att studera och/eller arbeta. Forskning visar att har man trivts på sin ort under uppväxttiden är möjligheten att man bor kvar eller flyttar tillbaka när barnen kommer stor. Den största gruppen inflyttare till kommunen är personer lite över 30 vilket skulle kunna tyda på just detta. I större städer kan vi se en trend där barnfamiljer trots att de har ekonomisk möjlighet att köpa en villa bor kvar i lägenhet i centrala delar. Denna trend kan vi inte se i Finspång. Här är villatrenden stark. Vi kan se både behov och önskemål om fler villor, gärna i olika upplåtelseformer. Det allra största behovet av bostäder består i bostäder som äldre efterfrågar. När det gäller biståndsbedömt boende kan kommunen styra processen i stort sett helt själv i motsats till vad som gäller helt privata bostäder. I Finspång och övriga Sverige är kvarboendeprincipen stark. ( för en mer utförlig redogörelse kring begreppet kvarboende hänvisas till Planeringsförutsättning för strategiskt boendeprogram ) Enligt en publikation från socialstyrelsen från 2007 innebär kvarboendeprincipen att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och inte i onödan behöva flytta till en institution. 2 I Finspångs kommuns översiktsplan står följande: Kvarboendeprincipen prioriteras, vilket innebär att kommunen genom service i hemmet ska underlätta för den äldre att bo i egen hemmiljö istället för särskilt boende. Möjligheten till enskilt boende ska prioriteras i planeringen och kompletteras med andra boendealternativ som till exempel särskilt boende 2 trappan mellan kvarboende och flytt -Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma sid 9 10

13 För att kunna göra en god planering av äldreomsorgen är det viktigt att Finspångs kommun, i särskilt beslut förtydligar vad som menas med kvarboendeprincipen. Menar man med kvarboendeprincipen att man till varje pris har rätt att bo kvar i sitt gamla hem oavsett standard och tillgänglighet eller menar Finspångs kommun att kvarboendeprincipen kan innebära att man flyttar från ett icke-anpassat boende till annat ett eget boende som är anpassat efter mina behov? En annan aspekt är om kvarboendeprincipen innebär att man har rätt att bo kvar i eget hem på den ort man alltid har bott på eller om principen enbart gäller ett eget boende men man kan behöva flytta till annan ort om ett mer lämpat, eget, boende finns att tillgå där. Gruppen äldre blir större och större variationerna i både ålder och förutsättningar är stora. Vi har pigga pensionärer som gärna vill bo i ett livsstilboende med andra i samma situation och som dessutom har råd att betala samtidigt som vi har många äldre äldre som är i behov av stora insatser för att klara sin vardag. I planeringen måste vi ta hänsyn till alla dessa grupper av äldre. Främst handlar det om att ha framförhållning. De yngre äldre kommer med åren att få ett större omsorgsbehov och då behöver både individ men också den kommunala planeringen ha bäddat för en smidig övergång. Det behövs fler tillgängliga lägenheter, lägenheter i fastigheter med hiss samt lägenheter i markplan. Det finns också ett stort behov av att bygga ett nytt särskilt boende i Finspång. Idag ligger beläggningsgraden i kommunens särskilda boenden på 96 % vilket, om man ska ha en viss planeringsmån för uppkomna situationer, är att betrakta som full beläggning. I samtal med tjänstemän från sektor social omsorg görs bedömningen att det finns ett behov av ett nytt färdigt särskilt boende inom en treårsperiod. Kostnaderna för en del brukare att få hjälp i hemmet istället för på ett boende är ibland höga. Den så kallade brytpunkten innebär att kostnaderna för hemtjänst i det egna hemmet och kostnaderna för att bo på eget boende är lika höga. Finspångs kommun behöver ta ställning till hur mycket extra det får kosta att få hjälp i det egna hemmet. Det handlar om kostnader men också om arbetsmiljö för personal inom hemtjänsten. Många av vallonbygdens fastigheter saknar hiss. Det kommer att skapa ett stort problem inom några år då de boende blir äldre och äldre. Äldre människor riskerar att låsas fast i sina lägenheter och inte komma ut. Vi vet från undersökningar att äldre vill klara sig själva. Att vara i behov av någon för sitt dagliga liv är något flesta äldre bävar för. Speciellt att denne någon ska vara en anhörig. Vi vet också att många äldre vill bo hemma så länge som möjligt. Detta resonemang landar i att det behövs en helhetssyn i boendeplaneringen för äldre. Det behöver finnas alternativ för den som inte lägre vill bo i en svårskött villa men fortfarande i eget hem och det behövs boende för den som är behov av dygnetruntomsorg. 11

14 Ett annat behov som kommunen måste hantera är boende för personer som mitt i livet drabbas av en olycka eller sjukdom och som inte längre kan klara sig själva i ett eget boende. Idag finns inga speciella boenden för dessa personer utan de är hänvisade till kommunens äldreomsorg. I beredningen har diskussioner förekommit kring var i kommunen man bör satsa. Detta är inte en diskussion som ska föras i ett bostadsplaneringsprogram utan hör mer hemma i översiktsplanen. Dock är det viktigt att vara lyhörd för de behov som finns av olika bostäder i olika delar av kommunen. Det är viktigt att i stor utsträckning som möjligt möjliggöra för den som så önskar att kunna bo kvar i sin hembygd hela livet. I vårt arbete har det flera gånger framkommit att detaljplaner på landsbygden är gamla, omoderna och inte motsvarar dagens krav. När behov av bostäder på landsbygden uppstår är det självklart viktigt att ha en dialog med de inflyttade kring förutsättningar och möjligheter i området. Det måste vara möjligt att bo i hela kommunen. Den kommunala organisationen ska så långt det är möjligt och kommunen har ansvar möjliggöra för detta. Det finns tillgänglighetsanpassade bostäder i Finspång men kommunens överblick kring dessa är dålig. Det skulle därför vara av stor vikt att kommunens handläggare har god kunskap kring när en anpassad lägenhet blir ledig för att kunna matcha den mot någon annan brukare som har ungefär samma behov. Här behövs ett samarbete mellan bostadsbolagen i kommunen och den kommunala organisationen. I arbetet med att planera nybyggnation, renoveringar och göra anpassningar av kommunens boenden behöver man göra en helhetsöversyn av alla kommunens fastigheter som idag används till biståndsbedömt boende. Detta för att få koll över att fastigheter och ytor används på ett optimalt och effektivt sätt eller om man skulle behöva göra förändringar. Mål, riktlinjer och strategier Alla nuvarande och framtida medborgare i Finspångs kommun ska i stor utsträckning som möjligt kunna bo i en bostad anpassad efter behov, efterfrågan och förutsättningar. Därför är det viktigt att planera för olika typer av bostäder utifrån de behov som uppmärksammats i arbetet med detta program. Boendeplanering bör vara en angelägenhet för hela den kommunala organisationen. En helhetssyn vad gäller exempelvis boende, skola, näringsliv och kollektivtrafik är en nödvändighet för en effektiv boendeplanering. Boendeplaneringen ska dessutom bedrivas i samstämmighet med nationella mål, regionala överenskommelser samt gällande lagstiftning. Mot bakgrund av de utmaningar som identifierats har kommunfullmäktige i Finspångs kommun sätt uppföljande mål och riktlinjer för boendeplaneringen i kommunen. 12

15 Målen uttrycker enbart det som kommunen själva kan styra och påverka. Ett övergripande mål för arbetet med boendeplanering är att alltid sätta individen i centrum samt att ha en helhetssyn utifrån människan, hennes behov och förutsättningar. Den kommunala organisationen ska så långt det är möjligt vara flexibel och tillmötesgå individens önskemål. Kommunens tjänstemän fungerar som lots och medskapare. När problem uppstår inbjuds alltid medborgaren att vara en del av lösningen. Mål: Planera för att det skapas bostäder i olika upplåtelseformer som äldre i olika åldrar kan efterfråga Uppdrag Uppdra åt den kommunala tjänstemannaorganisationen att ta kontakter med olika aktörer på bostadsmarknaden som kan ha intresse av att bygga senior och/eller trygghetsboenden i kommunen. Syftet är att kolla av marknaden och inventera intresset för att bygga i Finspång. Uppdraget ska redovisas till kommunfullmäktige under 2017 Mål: Vallonbygdens fastigheter ska vara anpassade för en allt äldre befolkning som har större behov men som vill bo i eget boende så länge som möjligt. Uppdrag: Kommunfullmäktige ger via ett speciellt ägardirektiv vallonbygden i uppdrag att ta fram en plan och en kostandskalkyl för insättande av hissar samt renovering av fastighetsbeståndet i Finspångs centralort. Mål: Behovet av platser inom kommunens särskilda boenden ska vara i balans 2018 Uppdrag: Ta fram en plan, en ekonomisk plan samt börja arbeta för att ett nytt särskilt boende i Finspång ska står färdigt inom en femårsperiod. Mål: Finspång ska upplevas som en attraktiv kommun att bo och leva i. Uppdrag: Ta fram en sammanhållen strategi för att definiera och utveckla. Den attraktiva kommunen Finspång. Detta i syfte att få fler invånare till kommunen och hur vi ska anta utmaningarna i en växande kommun. I arbetet ska många olika delar av den kommunala organisationen delta likväl som näringsliv och det civila samhället. Strategin ska presenteras under Mål: Finspång ska vara en aktiv aktör på den regionala bostadsmarknaden Uppdrag: Politiker och tjänstemän deltar i regionala organs arbete kring bostäder baserat på rekommendationerna i RUP Uppdrag: Politiker och tjänstemän ökar sin samverkan med Norrköping i syfte att få till en regional planering i 51:an stråket men också ta fram en gemensam syn på boende och pendling i de båda kommunerna. 13

16 Mål: Fler av de som pendlar till Finspång från Norrköping ska bli nya Finspångsbor Uppdrag: Den kommunala tjänstemannaorganisationen får i uppdrag att göra en studie bland Norrköpingspendlarna för att ta reda på vad som skulle kunna få dem att bosätta sig i Finspång. Vilka är möjligheterna och hindren? Studien presenteras i kommunfullmäktige före utgången av 2014 Mål: 25 nya bostäder ska byggas i centralorten från 2014 fram till 2018 Uppdrag: Den kommunala tjänstemannaorganisationen tar fram en plan för hur detta ska genomföras. Både privata aktörer likväl som det kommunala bostadsbolaget inbjuds att delta i arbetet. Mål: Fler nybyggda egna hem ska upplåtas med hyresrätt Uppdrag: Den kommunala tjänstemannaorganisationen får i uppdrag att ta kontakt med aktörer på markanden som bygger egna hem med hyresrätt och se hur stort intresset för att bygga i Finspång är. Uppdraget redovisas till kommunfullmäktige under 2017 Mål: Innebörden av Kvarboendeprincipen ska vara tydlig för alla aktörer. Uppdrag: Kommunfullmäktige beslutar hur Finspångs kommun definierar kvarboendeprincipen och vilka riktlinjer som ska gälla i äldreomsorgen utifrån denna. Uppdrag: kommunfullmäktige tar fram ett politiskt beslut kring den så kallade brytpunkten dvs hur mycket mer det ska få kosta att få hjälp i hemmet i förhållande till att bo på ett särskilt boende. Mål: Kommunens detaljplaner ska vara aktuella och när behov av om, till, eller nybyggnation uppstår på landsbygden ska det vara smidigt att ändra detaljplaner till moderna krav och behov. Uppdrag: När behov av nybyggnation på landsbygden uppkommer ska en dialog med kommunala tjänstemän och den som vill bygga inledas hur man på bästa sätt kan möjliggöra ett bostadsbyggande. Mål: Det ska gå snabbt att få besked om men också tillgång till en tillgänglighetsanpassad bostad i Finspångs kommun Uppdrag: Ett register med alla tillgänglighetsanpassade bostäder upprättas. Registret ska vara aktuellt så att det går snabbt från att en lägenhet blir ledig till att den matchats ihop med annan individ i behov av bostaden. Mål: En helhetssyn ska råda i kommunen vid etablering av nya bostadsområden. 14

17 Uppdrag: Den kommunala tjänstemannaorganisationen organiseras så att vid planering ska alltid tjänstemän från kommunens olika delar delta. Detta för att redan tidigt i processen få in så många synpunkter och aspekter som möjligt. Mål: Den som drabbats av en olycka eller sjukdom mitt i livet ska inte i första hand enbart vara hänvisad till kommunen äldreboenden Uppdrag: Den kommunala tjänstemannaorganisationen får i uppdrag att ta fram en plan för hur tillskapandet av den typen av boende skulle gå till. Uppdraget rapporteras till kommunfullmäktige under