Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt

Transkript

1

2

3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer för alla medborgare. Kommunernas ansvar för att hantera dessa frågor framgår av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelserna ska ge råd och stöd samt bidra med underlag som underlättar för kommunerna. Till Länsstyrelsens uppgifter hör också att följa upp utvecklingen på bostadsmarknaden. Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i Östergötland, till exempel kommuner, bygg- och bostadsföretag samt intresseorganisationer. Rapporten utgör samtidigt Länsstyrelsen Östergötlands redovisning 2013 av uppdrag enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I tillhörande fördjupningsrapport redovisas en delrapport om hemlöshetssituationen i länet och det pågående arbetet inom ramen för Länsstyrelsens hemlöshetsuppdrag. Arbetet med bostadsmarknadsanalysen och kartläggningen av hemlöshet har utförts av planhandläggare Sofia Bergvall, kultur- och samhällsbyggnadsenheten och socialkonsulent Lisbeth Gustavsson, enheten för social hållbarhet. Linköping den 14 juni 2013 Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2009:XXX ISBN: XXX-X

4 3

5 Mot bakgrund av den generella lägesbedömning som länets kommuner presenterar i bostadsmarknadsenkäten kan läget för bostadsförsörjningen förefalla relativt stabilt. De flesta kommuner har balans mellan efterfrågan och utbud. I Vadstena, Norrköping och Mjölby kommuner, liksom i Linköping centralort bedömer man emellertid att man har bostadsbrist. I Ydre kommun är läget i stället det omvända, då utbudet överstiger efterfrågan i en sådan utsträckning att kommunen ser det som ett överskott. Tabell 1: Bedömning av läget på bostadsmarknaden Situationen i januari år 2013 Förväntad utveckling totalt sett under år Totalt sett Centralorten/ innerstan Övriga kommundelar Ökad efterfrågan i förhållande till utbudet Minskad efterfrågan i förhållande till utbudet Ingen påtaglig förändring Ödeshög balans brist balans X Ydre överskott överskott överskott X Kinda balans balans balans X Boxholm balans balans överskott X Åtvidaberg balans balans balans X Finspång balans brist överskott X Valdemarsvik balans balans balans X Linköping balans brist balans X Norrköping brist brist brist X Söderköping Motala balans brist balans X Vadstena brist brist balans X Mjölby brist brist balans X Antal med brist Om man tittar på bostadsmarknadens olika delområden, dvs. särskiljer centralorten från övriga kommundelar, framträder emellertid en tydlig förändring och även till viss del en mer bekymmersam bild. Av enkäten att döma finns bostadsbrist nu i fler centralorter än tidigare. Förutom Linköping, Norrköping, Vadstena och Finspång bedömer i år även Motala Mjölby och Ödeshögs kommun att det råder brist på bostäder i centralorterna. I övriga kommuner bedömer man att det är balans på bostadsmarknaderna förutom i Österbymo, där man har överskott. Uppgifter från Söderköping saknas trots påstötningar då man inte alls har svarat på enkäten

6 Kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen Segregation/integration av olika grupper i boendet Tillgänglighet för funktionsnedsatta personer i bostäder och bostadsområden Tillgänglighet för funktionsnedsatta i offentlig miljö Bostadsförsörjning för äldre/funktionshindrade Förhållandena i utsatta bostadsområden Bostadsförsörjning för ungdomar/studenter Åtgärder mot buller i boendemiljön Trygghetsskapande åtgärder Brottsförebyggande åtgärder Skapa god närmiljö för barn Boendesituationen för flyktingar som fått uppehållstillstånd Få i gång byggandet av hyresrätter med rimliga hyror Omvandling av lokaler eller institutioner till bostäder Integrering av bostäder och verksamheter Öka inflyttningen Annat* Pågående arbete i kommunerna I samtliga östgötakommuner bedrivs ett omfattande arbete med frågor som direkt eller indirekt påverkar bostadsmarknaden, i den egna kommunen och länet. I nuläget uppger samtliga kommuner som har besvarat enkäten, utom Valdemarsvik, att man arbetar särskilt för att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen, vilket bland annat visar sig genom framtagande av översiktsplaner för landsbygds- och tätorts-områden. Vissa kommuner har eller håller på att inkludera LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i sin översiktsplanering. Tabell 1: frågor som kommunerna arbetar särskilt med. Ödeshög X X Ydre X X Kinda X X X Boxholm X X X X Åtvidaberg X X X Finspång X X X X X X X Valdemarsvik Linköping X X X X X Norrköping X X X X X X Söderköping Motala X X X Vadstena X X X X X Mjölby X X X Totalt i länet Satsningar för att öka inflyttningen pågår i nästan hälften av kommunerna. Bostadsförsörjning för äldre och funktionshindrade, trygghetsskapande åtgärder och tillgänglighet i offentlig miljö att är andra frågor som i enkäten lyfts fram som angelägna för kommunerna i länet just nu. Insatser för att få igång byggandet av hyresrätter med

7 rimliga hyror görs i Boxholm, Finspång, Norrköping, Vadstena och Ödeshög. I slutet av 2012 inrättades en byggakut i Norrköping för att öka intresset för att bygga bostäder och öppna kontakterna med byggherrarna. Bostadsbyggandet Bostadsbyggandet i regionen ökade år 2012 jämfört med året innan. Totalt påbörjades 884 lägenheter jämfört med 757 år En ökad produktion av lägenheter i flerbostadshus medan en viss minskning skedde av småhusproduktionen. Figur: Bostadsproduktion Påbörjade lägenheter, uppdelade på hustyp. (SCB) Här är det framför allt den kraftiga ökningen av hyresrätter i flerbostadshus i Linköpings kommun som slår igenom i statistiken. Även Norrköping fick en ökning av bostadsproduktionen. Många av länets övriga kommuner hade en i princip oförändrad eller något minskande nivå. En påtaglig minskning, av i första hand flerbostadshus med hyresrätt, skedde emellertid i Söderköping, Motala, Mjölby samt Finspång. I Motala var denna minskning mycket kraftigt då endast 12 lägenheter påbörjades (jmf 166 lägenheter 2011). I Norrköping skedde totalt sett en viss ökning i nyproduktionen. Bakom statistiken vilar här en kraftig ökning av flerbostadshus som upplåts med hyresrätt samtidigt som småhusproduktionen i Norrköping minskade kraftigt. 6

8 Hinder för ökat bostadsbyggandet Många av kommunerna lyfter fram ekonomiska faktorer som de viktigaste hindren för bostadsbyggandet. Det handlar exempelvis om höga produktionskostnader, hårda lånevillkor eller svag inkomstutveckling för hushållen. Även om Valdemarsvik beskriver avsaknaden av aktuell översiktsplan som ett av hindren för bostadsbyggandet i kommunen förefaller bristande planberedskap, både generellt sett men också i attraktiva lägen, vara ett mindre hinder för bostadsbyggandet jämfört med tidigare år. Länsstyrelsen ser detta som ett resultat av den aktiva översiktsplaneringen som bedrivits i östgötakommunerna under de senaste åren och som på vissa håll även fortfarande pågår. Det handlar bland annat om arbete med kommuntäckande översiktsplaner, fördjupningar samt tematiska tillägg för LIS och vindkraft. Den översiktliga planeringen är i samverkan med boendeplanering grundläggande för kommunens möjligheter att skapa förutsättningar för bland annat nya attraktiva boendemiljöer. Därtill är planberedskapen för bostadsändamål i detaljplaner överlag kvantitativt sett relativt god. Bland annat uppges det i Linköping finnas färdiga detaljplaner för sammanlagt ca lägenheter och motsvarande siffra för Norrköping är ca lägenheter. Den planlagda marken är på de allra flesta håll tillräcklig för att möta efterfrågan de närmaste åren. Linköpings kommun påtalar emellertid att det finns ett antal detaljplaner i Linköping som överklagats på grund av flygbuller och att det faktum att de allmänna råden från Boverket och Naturvårdsverket inte stämmer överens utgör ett hinder för bostadsbyggandet i Linköpings stad. Även i Norrköping har nya bostadsprojekt blivit fördröjda till följd av överklaganden under det senaste året. För kommunerna i länets södra delar (Ödeshög, Ydre, Boxholm och Valdemarsvik) är befolkningsutvecklingen i sig ett hinder för bostadsbyggandet. Bedömningar av framtida byggande Tabell: Kommunernas bedömning av antalet påbörjade lägenheter i nyproduktion 2013 och Antal bostäder Antal bostäder 2014 Fler bostäder behöver byggas Ödeshög nej Ydre 4 4 nej Kinda nej Boxholm 5 5 ja Åtvidaberg 17 7 nej Finspång ja Valdemarsvik nej Linköping nej Norrköping ja Söderköping Motala ja Vadstena nej Mjölby nej Totalt i länet

9 Kommunerna redovisar i bostadsmarknadsenkäten hur man bedömer att byggandet i den egna kommunen kommer att se ut de närmaste två åren. Totalt sett beräknas 993 lägenheter påbörjas år 2012 och 1239 lägenheter år 2013, vilket är en ökning med ca 12 % resp. 40 % jämfört med antalet påbörjade lägenheter år 2012 (884 st). Samtliga kommuner, förutom Linköping, bedömer att bostadsproduktionen under 2013 och 2014 kommer att öka. Linköping förutspår istället en något lägre produktionsnivå under 2013 än Allmännyttan Sedan förra året har antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet mer än halverats i länet. Vakansgraden har minskat i samtliga kommuner förutom i Finspång och Linköping där vakanserna ökat marginellt. Den största minskningen har skett i Motala kommun. För första gången på många år gör ingen av kommunerna bedömningen att det råder uthyrningssvårigheter. I dagsläget bedöms gör inte någon av kommunerna bedömningav kommunerna Tabell: Lediga lägenheter i allmännyttan samt planerade förändringar i beståndet. Kommun Lediga Uthyrningssvårigheter Lediga Uthyrnings- Eventuell Beslut om lägenheter i i lägenheter i svårigheter i rivning av försäljning allmännyttan 2012 (2011) allmännyttan 2012 allmännyttan 2013 allmännyttan 2013 bostäder 2013/14 av bostäder 2013/14 Boxholm 23 (35) 12 4 Finspång 30 (47) 33 - Kinda 10 (25) 10 - Linköping 3 (8) 5 - Mjölby 26 (53) 15 - Motala 102 (127) 5 - Norrköping 40 (30) 13 - Söderköping 5 (5) Ej svar - Vadstena 5 (0) 5 - Valdemarsvik Åtvidaberg Ydre 38(60) Ja 25 - Ödeshög 5 (22) 1 - Totalt Östergötland 287 (412) Försäljning av lägenheter i det allmännyttiga beståndet bli aktuellt i Boxholms kommun. Totalt handlar det om 4 lägenheter som ska säljas till privat aktör för omvandling till fritidsbostäder. Under förra året genomfördes försäljning av totalt 626 lägenheter från det allmännyttiga bostadsbeståndet i länet. Nästan hälften (300 lägenheter) av dessa avyttrades av Stångåstaden AB i Linköping och 20 % av lägenheterna såldes av Vallonbygden i Finspång. Därutöver skedde mindre försäljningar i Norrköping, Kinda, Ydre och Mjölby. 8

10 Ungdomar Studenter Stora barnfamiljer Ensamstående med barn Hushåll som kommer inflyttande (framförallt arbetskraftsinvandring) Flyktingar som fått uppehållstillstånd och ska bostätta sig permanent i kommunen Medelålders och äldre som vill flytta till en mindre bostad Hushåll som ställer krav på god tillgänglighet i bostaden och utemiljön Hushåll som har höga krav på attraktivt läge Som vi har sett i avsnittet bostadsbeståndets utveckling är den generella bilden av bostadsmarknadsläget i länet att konkurrensen successivt hårdnar på vissa håll då fler kommuner än tidigare bedömer att det råder brist på bostäder i centralorten. Förutom att det ska finnas ett bostadsbestånd som kvantitativt kan möta efterfrågan är det också mycket viktigt att kvalitetsmässigt kunna tillgodose de behov som finns. Tabell: Grupper som har särskilt svårt att få bostad. Ödeshög x Ydre x Kinda Boxholm x x Åtvidaberg Finspång x x x x x Valdemarsvik Linköping x x x Norrköping x x x Söderköping Motala x x Vadstena x x x x Mjölby x Totalt i länet Åtta av länets kommuner, Ödeshög, Ydre, Boxholm, Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby och Vadstena, lyfter i bostadsmarknadsenkäten, fram att det råder brist på hyresrätter. Framför allt är det små lägenheter samt lägenheter med fyra rum eller fler som saknas. I Vadstena är det dessutom brist på bostadsrätter. Bristen på vissa typer av bostäder påverkar i varierande grad olika grupper. Vissa grupper drabbas inte särskilt hårt medan bristen märks tydligare för andra. I bostadsmarknadsenkäten

11 omnämns studenter, hushåll med höga krav på attraktivt läge, stora barnfamiljer samt flyktingar som har fått uppehållstillstånd i Sverige som grupper som har särskilt svårt att få en bostad. Även ungdomar, ensamstående med barn, inflyttade för arbete, hushåll med krav på god tillgänglighet i bostaden och utemiljön samt medelålders och äldre som vill flytta till mindre bostad har problem att hitta en bostad. Hushåll som inte blir godkända som hyresgäster Allmännyttan är en viktig samarbetspartner för kommunen när det gäller att ordna bostäder till hushåll som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Ungefär hälfen av kommunerna har ett regelbundet samarbete med allmännyttan i dessa frågor. Två kommuner; Kinda och Norrköping vänder sig även regelbundet till privata fastighetsägare. Några kommuner anser att man inte har behov av ett sådant regelbundet samarbete utan att man kan lösa problem efterhand när de uppstår. Drygt hälften av kommunerna hyr ut bostäder i andra hand till hushåll som av någon anledning inte kan klara boendet själv. Totalt handlar det om ca 520 lägenheter i länet, varav de flesta återfinns i Linköping (44%), Norrköping (27%), Motala (12%) och Finspång (11%). Därutöver har några av kommunerna arbetat fram överenskommelser med allmännyttan och/eller privata fastighetsägare för att de ska sänka kraven genom att t ex godkänna försörjningsstöd som inkomst. Motala och Vadstena använder sig av hyresgarantier och Ydre har egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut med förstahandskontrakt. En särskild beskrivning av hemlöshetsproblematiken i länet görs i rapporten Hemlöshet i Östergötland En lägesbeskrivning av hemlöshetens omfattning och karaktär samt pågående arbete. I denna ges en mer detaljerad beskrivning om hur kommunerna arbetar för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Äldre Majoriteten av kommunerna behöver arbeta aktivt med planering och/eller byggande av bostäder i så kallat särskilt boende 1 för äldre för att klara att tillgodose behovet på sikt. Enligt uppgifter i bostadsmarknadsenkäten är det endast fem kommuner som räknar att ingen utbyggnad behöver ske de närmaste två åren. I Boxholm har man för tillfället dessutom ett överskott på särskilt boende för äldre. Kinda, Vadstena och Linköping krävs att planerad utbyggnad genomförs för att täcka behovet de närmaste två åren. I Mjölby bedöms bristen bestå, även efter ev. planerat byggande de närmaste två åren. Norrköping och Finspång bedömer att det kan komma att vara brist, även på 5 års sikt. Tabell 6: Behov av särskilt boende för äldre. Överskott på bostäder Behovet är täckt. Ingen utbyggnad behövs de närmsta två åren Räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även efter ev planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även på 5 års sikt Behovet av särskilt boende för äldre Boxholm Ydre, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Motala Kinda, Vadstena, Linköping Mjölby Finspång, Norrköping 1 För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndprövning och ett beslut av kommunen. 10

12 På många håll i länet arbetas det för att tillskapa ett bredare utbud av bostäder för äldre som inte har det omsorgsbehov som krävs för att bo i särskilt boende. Det handlar till stor del om satsningar på senior- och trygghetsbostäder där äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet kan tillgodoses. Enligt bostadsmarknadsenkäten planeras nyproduktion av seniorbostäder i Åtvidaberg, Norrköping, Linköping och Motala under 2013 och Totalt handlar det om 133 lägenheter. Samtidigt planeras och/eller har påbörjats totalt 48 lägenheter enligt trygghetskonceptet 2. Merparten av lägenheterna byggs av privata fastighetsägare i form av hyresrätter. Funktionshindrade Det förefaller krävas än större insatser av kommunerna för att tillgodose behovet av särskilt boende för funktionshindrade än för äldre. Av bostadsmarknadsenkäten att döma kräver situationen ett aktivt arbete av de flesta kommunerna. Det är endast tre kommuner som gör bedömningen att behovet är täckt och att det inte behövs någon utbyggnad de närmsta två åren. I Ydre bedöms bristen kvarstå, även på fem års sikt. Tabell 7: Behov av särskilt boende för funktionshindrade. Behovet av särskilt boende för funktionshindrade Överskott på bostäder - Behovet är täckt. Ingen utbyggnad Åtvidaberg, Boxholm, Valdemarsvik behövs de närmsta två åren Räknar med att täcka behovet genom Motala, Norrköping, Kinda Vadstena, planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även efter ev planerad utbyggnad de närmsta två åren Brist även på 5 års sikt Finspång, Linköping, och Mjölby Ydre Nyanlända Under förra året togs 1134 nyanlända flyktingar emot i länet. Samtliga Östgötakommuner har tecknat avtal om mottagandet och antalet varierar mellan 20 och 500 personer. Det är en utmaning att hitta kommuner där vakanta arbeten kan matchas med lediga bostäder och man därigenom kan erbjuda den nyanlända goda förutsättningar att integreras i det svenska samhället. I de samtal som förts med kommunrepresentanter har tillgången till bostäder angetts som en begränsande faktor för mottagandet. Även i förhandlingarna med Länsstyrelsen om fortsatt mottagande har bostadsfrågan avhandlats och i överenskommelserna med Linköping respektive Norrköping har skriftligen formulerats att det är en förutsättning att bostadsfrågan beaktas vid mottagande enligt anvisning. Svårigheten att tillgodose behovet av bostäder till flyktingar bekräftas av kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät. Enligt denna bedömer sju kommuner att det är ganska svårt eller mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder på ett års sikt. Även i ett längre tidsperspektiv bedöms bostadsförsörjningen för nyanlända flyktingar vara en utmaning. 2 Trygghetsbostäder är en ny boendeform för personer som fyllt 70 år. Bostäderna ska ha gemensamma utrymmer och det ska finnas personal som dagligen stödjer de boende. Länsstyrelsen administrerar ett statligt investeringsbidrag för trygghetsbostäder. 11

13 På ett års sikt På tre års sikt Ganska Lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Lätt Ganska lätt svårt Ödeshög X X Ydre X X Kinda X X Boxholm X X Åtvidaberg X X Finspång X X Valdemarsvik X X Linköping X X Norrköping X X Söderköping Motala X X Vadstena X X Mjölby X X Totalt i länet Mycket svårt I tabellen nedan redovisas hur respektive kommun rent praktiskt går till väga för att ordna bostäder till flyktingar. Majoriteten av kommunerna samarbetar regelbundet med allmännyttan för att få fram bostäder till flyktinghushållen. Färre är kommunerna som regelbundet tar hjälp av privata fastighetsägare här bör noteras att varken Valdemarsvik eller Åtvidaberg har någon allmännytta att samarbeta med i denna fråga. Linköping anger i enkäten att flyktinghushållen förväntas lösa bostadsbehoven själva och syftar då på de nyanlända som bosätter sig i kommunen på egen hand och alltså inte dem som ev. anvisas plats via arbetsförmedlingen. Tabell 8: Kommunernas arbete med att ordna bostäder till flyktingar. Normalt sätt att få fram bostäder till flyktingar Regelbundet samarb. med allmännyttan Regelbundet samarb. med privata fastighetsägare Vid behov kontaktas allmännyttan Vid behov kontaktas privata fastighetsägare Flyktinghushållen förutsätts lösa sina bostadsbehov själva På annat sätt Kommun Ydre, Kinda, Ödeshög, Finspång, Motala, Mjölby, Vadstena, Boxholm Åtvidaberg, Valdemarsvik, Kinda Norrköping Finspång, Norrköping Linköping 12

14 I Östergötland har fem av 13 kommuner antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Dessa kommuner har markerats med röd eller grå färg i figuren nedan. Riktlinjerna utgör i Norrköping och Linköping egna, separata dokument medan Ydre, Mjölby och Kinda har valt att integrera riktlinjerna i den kommunövergripande översiktsplanen alternativt fördjupning av denna. Finspångs kommun har däremot påbörjat arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen konstaterar att samtliga av länets kommuner behöver utveckla sitt arbete med boendeplaneringen för att fullt ut uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen. Det handlar generellt om att ordna så att aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen antas i kommunen. Att ta ett helhetsgrepp och skapa en sammanhållen planering för boende som grundar sig på en behovsanalys samt uppsatta kommunala mål och visioner. Behovet av en övergripande boendeplanering blir tydligare när situationen på bostadsmarknaden blir kärvare och konkurrensen ökar till följd av ett långvarigt lågt bostadsbyggande. I Östgötakommunerna har man i dagsläget bostadsbrist i mer än hälften av centralorterna, vilket är en väsentligt mer besvärlig situation än tidigare. När bostadsbrist uppstår blir det än viktigare att kraftsamling sker för att öka förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande generellt samtidigt som särskilda insatser kan behövas för att de bostäder som byggs ska få rätt inriktning utifrån de behov som finns och den utveckling som förväntas komma. Under de senaste åren har ett flertal kommunen aktualiserat sina översiktsplaner vilket skapar ett gynnsamt utgångsläge och en bra grund för utveckling av riktlinjer för bostadsförsörjningen. 13

15 Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxt som välfärd. Boendeplaneringen är en viktig del i kommunernas strategiska planering. I tider då kommungränserna i mindre utsträckning påverkar var vi bosätter oss blir det emellertid allt viktigare att samverkan om bostadsfrågorna sker mellan kommunerna. I Östergötland bör det mellankommunala samarbetet utvecklas för att bostadsmarknaden bättre ska kunna matcha den generella utvecklingen mot en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Bostadsbyggandet ökade under 2012 jämfört med En stor del av ökningen består i ett ökat antal påbörjade hyreslägenheter i Linköping och Norrköping. Samtidigt har småhusbyggandet gått ner totalt sett vilket gett stor total minskning i en del övriga kommuner. Fler kommuner än tidigare uppger att bostadsbrist nu råder i centralorten. Förutom allmän bostadsbrist i centralorterna uppger också en ökande mängd kommuner problem med att få fram bostäder till särskilda grupper som äldre, hemlösa och flyktingar. Som främsta hinder för att kunna bygga större volymer bostäder anges ekonomiska begränsningar i form av snäva lånevillkor, höga byggkostnader och hushållens betalningsförmåga. Linköping och Norrköping anger också överklagade detaljplaner som en hämmande faktor för att få igång byggande av de mest attraktiva projekten. Över lag råder en god planberedskap i form av nyligen aktualiserade översiktsplaner. I de största kommunerna finns också betydande volymer bostäder att uppföra på byggrätter i tidigare upprättade detaljplaner. Det politiska intresset för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen är fortsatt lågt i länet som helhet. Endast fem kommuner har upprättat och antagit sådana riktlinjer. Hemlöshetsuppdraget ger incitament för att stödja kommunala processer som tar ett bredare grepp på boendeplaneringen. Länsstyrelsens inledande kartläggning av hemlösheten visar att behov finns av både nationella, regionala och lokala insatser för att stödja dessa processer. Länsstyrelsen anser att bredare och mer genomgripande initiativ behöver tas för en mer aktiv kommunal boendeplaneringen som stödjer en god utveckling av boendet i länet. Väl genomarbetade och förankrade riktlinjer för bostadsförsörjningen behöver antas i samtliga länets kommuner. Riktlinjerna behöver grundas på ett brett angreppssätt som tar hand om alla medborgares behov och som inkluderar såväl offentliga som privata aktörer i boendeplaneringen. En viktig del i detta är också att stärka den regionala samordningen mellan kommunerna i boendeplaneringen. Ett stort behov finns också av metodutveckling för att ge planeringen en lämplig utformning. Enligt länsstyrelsen kräver detta fortsatta insatser från såväl regeringen som Boverket, Länsstyrelsen och övriga regionala aktörer. 14