Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

Transkript

1 Äldreomsorg Boende Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

2 Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över per år 2030 kommer det att finnas ca en halv miljon fler 65 år och äldre

3 Demografisk utveckling Äldre är inte en homogen grupp utan har olika önskemål om sitt framtida boende Ställer stora och nya krav på äldreomsorg och boende 85 år och äldre har stora behov av en väl fungerande äldreomsorg och anpassade bostäder

4 Kvalitetsfrågor Bemanning/kompetens Anhörigomsorg Tillgänglighet Boendefrågor Äldreomsorg (särskilt boende, korttids, dagverksamhet, hemtjänst, hemsjukvård)

5 Kvalitetsfrågor inom äldreomsorgen Psykisk ohälsa/sömn, oro och ångest Vilken hjälp ges vid dessa besvär? Förebygga fall och fallskador Livets slutskede - palliativ vård

6 Kvalitetsfrågor inom äldreomsorgen Bemötande och trygghet - Hur bemöts den äldre av personalen? Delaktighet och inflytande Aktiviteter och rehabilitering Boendemiljö - miljön på särskilda boenden (egna lägenheten/rum, gemensamhetsutrymmen) Mat, måltidssituation - god och näringsrik mat, hur ser miljön runt måltiden ut? Lagas maten på plats? Utomhusmiljön, utevistelse Mun och tandhälsa - hjälp med mun och tandhälsan

7 Biståndsbedömningen Biståndsbedömningen utformas som en dialog Den enskilde ska ha rätt att själv få bestämma i så stor utsträckning som möjligt Förenklad biståndståndsbedömning

8 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2015

9 För tredje året i rad har Socialstyrelsen frågat alla äldre vad de tycker om äldreomsorgen Totalt var det personer som svarade på årets enkäter ( hemtjänst, på särskilt boende) Små förändringar i resultaten Hur de äldre mår har betydelse för resultaten de med sämre hälsa svarar mindre positivt

10 De flesta är positiva till äldreomsorgen En majoritet är nöjda med hemtjänsten och särskilt boende (89% ht, 82% säbo) De flesta anser att personalen inom hemtjänsten utför sina arbetsuppgifter på ett bra sätt och andelen mycket bra har ökat Inom säbo upplever fler att de kan påverka hur och när hjälpen ska utföras

11 Inom hemtjänsten är man mindre nöjd med Fler än var femte kan inte påverka när hemtjänsten ska komma, får sällan eller aldrig info i förväg om förändringar, varierar beroende på vilken utförare den äldre har Möjligheten till inflytande varierar beroende på vilken utförare den äldre har

12 Inom hemtjänsten är man mindre nöjd med Personalen kommer inte alltid i tid och har inte tillräckligt med tid för att utföra insatserna Svårare att få kontakt med hemtjänstpersonalen Tryggheten med hemtjänsten har minskat

13 Inom särskilt boende är man mindre nöjd med Var fjärde är missnöjd med möjligheterna att kunna vistas utomhus Vad de äldre tycker om aktiviteterna och utomhusmiljön varierar mellan olika verksamheter Färre svarade att det känns mycket tryggt på särskilt boende

14 All personal har inte de äldres förtroende Förtroendet har sjunkit sedan 2013 I ett tiotal kommuner uppgav ca 15% eller fler med hemtjänst att de bara har förtroende för några eller ingen i personalen I mer än 70 kommuner svarade 15% likadant

15 All personal har inte de äldres förtroende Ensamboende känner sig minst trygga (83 % kvinnor, 63 % män) Många kvinnor känner sig ensamma och oroliga De som bor på säbo upplever ensamhet i störst utsträckning två av tre besväras ofta av ensamhet tydligt samband med dåligt bemötande hos personalen

16 Problem Bristande kompetens bland personal inom äldreomsorgen Bristande kontinuitet inom hemtjänsten Hets och stress i hemtjänsten p.g.a. tidregistreringssystem Anhöriga tar allt större ansvar Ensamhet

17 Problem Helhetsgrepp saknas inom äldreomsorgen oacceptabla skillnader mellan kommunerna vad gäller kvalitet och avgifter Brist på särskilda boenden svårt att få plats Brist på mellanboendeformer Svårigheter för äldre att välja LOV utförare Underbemanning inom äldreomsorgen

18 Att bo bra är hälsofrämjande och ger ökad livskvalitet!

19 Hur ser bostadssituationen ut för pensionärer? Idag bor de flesta äldre kvar i sina egna hem Vid 100 år fyllda bor hälften kvar i ordinärt boende Tillgängligheten är ett stort problem - varannan äldre i flerbostadshus saknar hiss

20 Hur bor äldre i dag? Alltför många äldre bor i hus och lägenheter som inte är anpassade för ett liv med avtagande rörlighet och ork skapar problem bostadsmarknaden Avgörande vilka förutsättningar äldre har att betala för sitt boende Många har inte råd att flytta

21 Skälen till att de flesta bor kvar hemma Äldre vill själva bo kvar hemma så länge de kan Äldre är friskare längre upp i åren Bostäderna är eller kan bli bättre/ tillgängligare De som bott länge har låga boendekostnader Välfärdsteknik underlättar kvarboende

22 Få boendealternativ för äldre Antalet platser i särskilt boende har minskat kraftigt de senaste åren Svårare att få plats väntetiden kan bli mycket lång Snart är enda sättet att få en plats att överklagabiståndsbeslut till förvaltningsrätten PRO kräver att den som fyllt 80 år och själv vill ska få plats utan biståndsprövning

23 Få boendealternativ för äldre Boendet måste följa livstrappan Måste finnas boendeformer som tar vid och stegvis anpassas efter den äldres behov Många efterfrågar ngn form av mellanboende ngt mitt emellan hemma och särskilt boende som ger trygghet och gemenskap

24 Olika boendeformer för äldre Seniorboende - vanliga bostäder för personer över en viss ålder, oftast 55+, hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt Bostäderna är anpassade för äldre. Servicegraden varierar mycket

25 Olika boendeformer för äldre Trygghetsbostäder/trygghetsboende: Avsaknad av enhetlig definition bostadslägenheter anpassade för äldre med gemensamhetsutrymmen för de boendes måltider, samvaro, aktiviteter. Ska finns personal på särskilt angivna tider (trygghetsvärdar). Trygghetsbostäder finns i form av hyreslägenheter, bostadsrätter/ kooperativ hyresrätt för 70 år och äldre.

26 Olika boendeformer för äldre Äldreboenden används både övergripande och för vissa boendeformer Särskilt boende med vård dygnet runt (biståndsbeslut) Korttidsboende mycket tillfälligt boende Seniorboende, trygghetsboende (kom 2011) (Ca 3 % bor i trygghetsboende/ seniorboende)

27 Olika boendeformer för äldre Endast ca 7 procent av alla 65 år och äldre bor på någon form av äldreboende Ca 3 procent bor i biståndsbedömt boende som särskilt boende eller liknande 14 procent 80 år och äldre bor i särskilt boende

28 Särskilt boende Minskat med platser sedan 2006 Bara 5% över 65+ bor i särskilt boende 14% av äldre som är över 80 år Har blivit betydligt svårare att få biståndsbeslut om särskilt boende

29 PRO:s medlemmar om sitt boende 45 procent bor i villa/radhus, främst medlemmar under 70 år 27 procent bor i hyresrätt och 23 procent i bostadsrätt Endast 3 procent bor i trygghetsboende/seniorboende /servicehus/särskilt boende

30 PRO:s medlemmar om sitt boende 98 procent trivs med sitt boende 80 procent anser att boende kostnaderna ligger på en rimlig nivå 20 procent anser att boendekostnaderna inte är rimliga och känner oro Låga pensioner och höga hyror skapar oro

31 PRO:s medlemmar om sitt boende Närmare 100 procent anser att det är viktigt att bostaden är anpassad efter fysiska behov Drygt 80 procent anser det viktigt med en åldersblandad befolkning i boendemiljön

32 Hur hanterar kommunerna boendefrågorna? Svagt intresse Flera kommuner saknar bostadsförsörjningsplan

33 Äldre har idéer och vet hur ett bra boende ska utformas Varken kommunerna eller bostadsföretagen tar till vara på den kompetens och kunnande äldre har Äldre måste ges möjlighet till att vara med och påverka planeringen Pensionärsråden viktiga för att få inflytande och kunna påverka

34 Hög tid att beslutfattare får upp ögonen för boendepolitiken!

35 Utredningen Bostäder att bo kvar i

36 Ett paket av reformåtgärder inom fyra områden 1. Förbättra tillgängligheten i befintliga bostäder 2. Fler bostäder för äldre 3. Underlätta flytt och kvarboende 4. Utvärdering, FoU

37 Förbättra tillgängligheten i befintliga bostäder Fortsatt stöd till kommunala investeringar i flerbostadsområden (skyldighet att ta bort hinder i trapphus o entréer) Hissbidraget återinförs Nationell tillgänglighetsmärkning införs

38 Fler bostäder för äldre Investeringsstöd till trygghetsbostäder för 70+ Startbidrag för byggemenskaper Förtydligande i bostadsförsörjningslagen (Socialnämnden ska medverka i planeringen av bostäder)

39 Underlätta flytt och kvarboende Höjt bostadsutgiftstak för bostadstillägg från 5000 till 7300/mån Stöd till flytt Information om bostadsutbudet Vissa hemtjänstinsatser utan biståndsprövning

40 Utvärdering, FoU Utvärdering av trygghetsbostäder som boendeform utveckling av begreppet

41 Fokus på bostadsförsörjning o inte på bostadsbristen PRO välkomnar satsningen ett steg i rätt riktning men efterlyser mer av en helhetssyn på bostadsförsörjningen för äldre

42 Pensioner Kvinnor och män Kvinnors pension kronor, mäns pension kronor - skillnad kronor per månad kvinnor och män får garantipension kvinnor och män får bostadstillägg

43 Bostäder för äldre Tvåa kronor per månad Tvåa i trygghetsboende kronor per månad PRO:s krav är i högsta bostadskostnad och att taket följer bostadskostnadernas utveckling

44 PRO:s krav för ett bra boende

45 Utgångspunkter för PRO:s bostadspolitiska program De flesta vill bo hemma så länge som möjligt. Kvarboendet kan leda till att vardagslivet blir alltför begränsat. Endast en fjärdedel av landets bostäder uppskattas vara anpassade efter personer med funktionsnedsättningar. Enligt Boverket saknar en miljon hushåll i flervåningshus hiss. Boendet måste följa livstrappan. Det måste finnas boendeformer som tar vid och stegvis anpassas efter den äldres minskade rörlighet och ökade behov av vård och omsorg.

46 Utgångspunkter De anpassade bostäder som idag finns är dyra för de flesta äldre. Genomsnittspensionen är kronor. Trots investeringsstöd - marknaden kommer inte att tillgodose behoven av bra boende för äldre till rimliga kostnader. Kommunerna har dålig framförhållning. Samhället måste ta ett helhetsgrepp och sitt ansvar och bli bättre på att planera för den åldrande befolkningens behov. Samarbete krävs mellan olika aktörer.

47 Utgångspunkter Äldre ska vara delaktiga i planeringsprocessen. Boendefrågor för äldre måste få ta plats i pensionärsråden.

48 Problem Nyproducerad tvårummare kostar ca kr per månad Medelinkomsten för en pensionär är kr per månad Det är billigare att bo kvar i villan Bostadsbrist i 180 kommuner Brist på hyresrätter i hela landet

49 Förslag i boendepolitiska programmet antal nya bostäder inom en femtonårsperiod! antal nya lägenheter inom vård- och omsorgsboenden. Stärk bostadsförsörjningslagen inför sanktioner för de kommuner som inte lever upp till lagen. Kraftfulla åtgärder från stat och kommun för att förbättra tillgängligheten till bostäder och bostadsmiljöer. En boendeplanering för blandade åldersgrupper. Ökade satsningar på välfärdsteknologi. Tillgång till service i bostädernas närmiljöer. Rimliga boendekostnader. Statlig finansieringsgaranti där marknaden inte fungerar. Ökat inflytande för äldre lagstifta om kommunala pensionärsråd. Skapa förutsättningar för alternativa boendeformer.

50 Vad bör göras- PRO:s förslag Parlamentarisk utredning som tar fram en bred överenskommelse med hållbara och långsiktiga lösningar Ett helhetsperspektiv som även inkluderar finansieringsfrågor Staten måste ta ett större ansvar.

51 Äldrebarometern 2015 Tillgänglighet i boende i flerfamiljshus, satsningen på ökad tillgänglighet och tillgång till trygghetsboenden har fått lågt medelbetyg (2,7 av 6 möjliga) lägre resultat än 2012 De kommuner som har fungerande kommunala pensionärsråd får högre betyg inom flertal områden