Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?"

Karl Bergström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

2 För att veta hur vi ska gå framåt måste vi se i backspegeln.

3 Historisk tillbakablick Från fattighus till äldreboende, 1900-talet Fattighus Ålderdomshem 1896 Vård- och ålderdomshem Modernt ålderdomshem Servicehus 1960-talet Gruppboende Särskilt boende Ädelreformen 1992 Seniorboenden Trygghetsboenden 2008

4 Ivar Loo- Johansson Ålderdomshemsresan slutet av 1940-talet Ålderdomshem. Det var ett ställe där de gamla koncentrerades i en flock. De nya ålderdomshemmet var sådant nytt, som de inte begärt och inte satt stort värde på De nya ålderdomshemmen var avsevärt bättre för personalen att arbeta i men ofta olämpligare för åldringarna, som nu avfordrades tacksamhet för att de skulle bo där. Inne var alla rummen lika. Här skulle nu de gamla individualisterna, som haft hela sitt liv på sig för att utveckla sin personlighet, bo. Hemvård i stället för i stället för vårdhem blev en slogan

5 Vad har styrt utvecklingen av boende för årsrika människor? 1951 Gustav Möller De gamla ska slippa vård på anstalt. Hemvården skall byggas ut 1952 Riksdagsbeslut att hemtjänsten skall vara det grundläggande inom åldringsvården Socialstyrelsen: Det enda riktiga är att man får bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt även om man har krävande medicinska och sociala behov. Men man frågade inte vad de som berördes av besluten ville ha.

6 För en del förvandlades hemmets borg till ett fängelse 2000 talets början: Äldre människor vill bestämma själva hur de vill ha det, t.ex. att själv få bestämma hur man vill bo och ha alternativ att välja bland Ädreboendeutredningen 2008: Ordinärt boende, seniorboende, trygghetsboende, vård och omsorgsboende samt från 1 november 2012 möjlighet till kvarboende

7 Vilka handlar det om? Pensionärsorganisationernas erfarenheter Cirka 2 miljoner människor som fyllt 65 år De är individer som blir mer och mer olika varann med ökande livslängd De vill inte utsättas för ålderism De vill känna sig som en del av samhället De vill bestämma själva De vill ha socialt innehåll i vardagen, slippa livsleda De vill få vård och omsorg vid behov Valfrihet ska finnas också när det gäller boendet

8 Hur bor de årsrika idag? Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Kvinnor och årsrika hyr män och yngre äger Seniorer med utländsk bakgrund bor oftare i hyresrätt Vart fjärde pensionärshushåll är samboende i småhus De flesta bor i större städer Varannan senior i flerbostadshus saknar hiss Boendestandarden inte sämre för årsrika människor Få bor i biståndsprövat boende men ökar med åldern En stor del av pensionen kan gå till boendet Ensamheten en realitet för många

9 Varför flytta Många bor i stora bostäder Bor billigt kan sälja dyrt Önskan att bo mer centralt Önskan att flytta hem, längan till landet Önskan att göra något annat än att bo Större skilsmässofrekvens idag i de årsrika åldersgrupperna

10 Varför inte flytta Bo kvar i stor villa varför inte flytta Kvarboende dominerar i åldersgruppen Bor billigt i nuvarande bostad Nöjda med sitt boende Plats för barn och barnbarn Underhåll och trädgård ett fritidsintresse Ökad medellivslängd för män = färre änkor Personligt engagemang i bostaden Höga kostnader i nytt boende Reavinstskatten

11 Vad kan finnas att flytta till? Ordinära bostäder i det ordinarie bostadssortimentet Seniorboenden Trygghetsboenden Vård- och omsorgsboenden

12 Ordinärt boende (2) Seniorboende Är vanliga bostäder med enkelt och bekvämt boende att åldras i samt ökad möjlighet till gemenskap. Erbjuds människor över en viss ålder och benämns plussboende, 55, 60 eller 65+, livsstilsboende och boendegemenskapr. Kan skilja sig åt i utformning och erbjudanden Störst tillskott i Storstockholm och i de mindre kommunerna Allmännyttan står för ungefär hälften

13 Trygghetsboende Trygghetsboende är en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg Lägenheter anpassade till funktionshinder Tillgång till gemensamhetsutrymmen Tillgång till gemensam matsal Tillgång till husvärd Kräver inte biståndsbedömning Åldersgräns 70 år Eventuellt vård- och omsorgsbehov tillgodoses av kommun och landsting

14 Vård- och omsorgsboenden (Särskilda boenden) Kommunen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer som behöver särskilt stöd. Biståndsbedömning och beslut av kommunen krävs för att få flytta in Boverkets statistik inbegriper både vård- och omsorgsboenden och boenden för funktionshindrade Under 2014 hade bostäder påbörjats Under tillkommer c:a bostäder, genom nybyggnad, genom ombyggnad 30 % av kommunerna hade ett underskott på bostäder

15 Vård - och omsorgsboenden Viktigt att beakta Socialt innehåll i vardagen kulturen i vården Djur i boendena Boenden för utlandsfödda, HBT-personer och forskning om detta Forskning behövs om hur utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och meningsfull tillvaro

16 Profilerade särskilda boenden Exempel Regnbågen för HBT-personer Björnekulla, Huddinge, finsk profil Persikan, Tensta, ersisk- och arabisktalande

17 Vilka är hindren och hur kan de undanröjas Kommunerna måste leva upp till sin skyldighet att ta fram bostadsförsörjningsplaner När kommunerna tar fram bostadsförsörjningsplaner är det viktigt att höra pensionärsorganisationerna samt människor som närmar sig pension om vilken form av boende de skulle vilja flytta till.

18 Hur kan hindren undanröjas forts. Det behövs en samverkan mellan de kommunala förvaltningarna som ansvarar för planfrågor respektive frågor om vård- och omsorg. Kommunerna måste prioritera byggandet av senior/äldreboenden och påskynda handläggningen av bygglovsärendena. Det får inte ta tre till åtta år från idé om ett äldreboende till att bostäderna finns på plats.

19 Hur kan hindren undanröjas forts. Byggföretagen måste tänka nytt när det gäller att bygga tillgängligt till rimligt pris. Byggande av hyresrätter och kooperativa hyresrätter bör stimuleras. Vid ombyggnad, stambyten mm bör man samtidigt vidta tillgänglighetsunderlättande åtgärder. Belysning, portöppnare, utrymme för barnvagnar och rollatorer samt hissinstallation är några åtgärder som möjliggör för människor att klara sig längre i det gamla hemmet.

20 Avslutning Bo bra hela livet SoU 2008:113 Vi lever inte för att bo. Vi bor för att leva. Det viktiga med hur vi bor är hur det låter oss leva, hur det påverkar raden av vardagar som lagrar sig till våra liv. Rita Liljeström, Bo för att leva

Relevanta dokument

Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden Det handlar om individer, inte ett kollektiv Hur vill årsrika människor ha det Ses