Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden"

Ida Lindström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

2 Det handlar om individer, inte ett kollektiv

3 Hur vill årsrika människor ha det Ses som individer som är olika Ses som en resurs Inte diskrimineras på grund av vår kronologiska ålder Ha hälsan Ha socialt innehåll i vardagen, slippa livsleda Få bevara vårt självbestämmande Få vård och omsorg vid behov Att det finns valfrihet, gäller boendet också

4 Att tänka på Ingemar Skoog: 70 är det nya 50 Antalet personer 85 + förväntas öka med 130 % mellan 2015 och 2050 Bland 85+ har 81 % minst en kronisk sjukdom men endast 7 % räknas som bräckliga

5 Vad har styrt utvecklingen av boende för årsrika människor? 1951 Gustav Möller De gamla ska slippa vård på anstalt. Hemvården skall byggas ut 1952 Riksdagsbeslut att hemtjänsten skall vara det grundläggande inom åldringsvården Socialstyrelsen: Det enda riktiga är att man får bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt även om man har krävande medicinska och sociala behov. Men man frågade inte vad de som berördes av besluten ville ha.

6 Bostadspolitiska mål Mål: Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som motsvarar behoven Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, samt ha tillgång till god vård och omsorg

7 Lagstiftning Bostadsförsörjningslagen: Kommunerna har ansvar för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen som ska antas av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod. Socialtjänstlagen: Kommunen har ett särskilt ansvar för att äldre ska få möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lagen om bostadsanpassningsbidrag: Bostadsanpassningsbidrag kan efter ansökan erhållas av kommunen för ramp vid entrén, utbyte av badkar mot dusch, borttagande av trösklar mm.

8 Hur bor de årsrika idag? Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Kvinnor och årsrika hyr män och yngre äger Seniorer med utländsk bakgrund bor oftare i hyresrätt Vart fjärde pensionärshushåll är samboende i småhus De flesta bor i större städer Varannan senior i flerbostadshus saknar hiss Boendestandarden inte sämre för årsrika människor Få bor i biståndsprövat boende men ökar med åldern En stor del av pensionen kan gå till boendet Ensamheten en realitet för många

9 Vill alla bo kvar hemma? De flesta vill men inte alla 2000-talets början Hemmets borg får inte bli ett fängelse Äldreboendeutredningen 2008: Måste finnas alternativ att välja på. Ordinärt boende, seniorboende, trygghetsboende, vård och omsorgsboende samt från 1 november 2012 möjlighet till kvarboende

10 Varför inte flytta Bo kvar i stor villa varför inte flytta Kvarboende dominerar i åldersgruppen Bor billigt i nuvarande bostad Nöjda med sitt boende Plats för barn och barnbarn Underhåll och trädgård ett fritidsintresse Ökad medellivslängd för män = färre änkor Personligt engagemang i bostaden Höga kostnader i nytt boende Reavinstskatten

11 Varför flytta Många bor i stora bostäder Bor billigt kan sälja dyrt Önskan att bo mer centralt Önskan att flytta hem, längan till landet Önskan att göra något annat än att bo Större skilsmässofrekvens idag i de årsrika åldersgrupperna

12 De olika boendeformerna Ordinärt boende Flerfamiljshus, villa, radhus, gårdsfastighet

13 Äldreboenden, beteckningar Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85), bostäder för gemenskap Seniorboenden Trygghetsbostäder Kollektivhus Byggememenskaper t.ex Solhem, Älmsta Kooperativ hyresrätt t.ex. Solhem, Älmsta? Mellanboenden Särskilda boenden, vård- och omsorgsboenden

14 Seniorboende c:a Är vanliga bostäder med enkelt och bekvämt boende att åldras i samt ökad möjlighet till gemenskap. Erbjuds människor över en viss ålder och benämns plussboende, 55, 60 eller 65+, livsstilsboende och boendegemenskapr. Kan skilja sig åt i utformning och erbjudanden Störst tillskott i Storstockholm och i de mindre kommunerna Allmännyttan står för ungefär hälften

15 Tillskott seniorbostäder

16 Till 274 seniorbostäder i Umeå står i kö 2017

17 Trygghetsboende, c:a Trygghetsboende är en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg Lägenheter anpassade till funktionshinder Tillgång till gemensamhetsutrymmen och gemensam matsal Tillgång till husvärd Kräver inte biståndsbedömning Åldersgräns 70 år Eventuellt vård- och omsorgsbehov tillgodoses av kommun och landsting

18 Tillskott trygghetssbostäder Boverket 2017

19 Driftsstöd trygghetsbostäder C:a en fjärdedel stöd av kommunen till personal Drygt 10 procent stöd till lokaler C:a 40 % inget stöd

20 Vård- och omsorgsboenden (Särskilda boenden) Kommunen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer som behöver särskilt stöd. Biståndsbedömning och beslut av kommunen krävs för att få flytta in

21 Tillskott vård- och omsorgsboenden Boverket

22 Tillgång till vård- och omsorgssboenden Boverket kommuner underskott, 16 fler än förra året 143 kommuner i balans 15 kommuner har överskott På 5 års sikt är 63 % av kommunerna i balans Tillskott av bostäder

23 Vård - och omsorgsboenden Viktigt att beakta Socialt innehåll i vardagen kulturen i vården Djur i boendena Boenden för utlandsfödda, HBT-personer och forskning om detta Forskning behövs om hur utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och meningsfull tillvaro

24 Hinder i vägen för bostadsbyggande för årsrika Politikers prioriteringar av frågan. Okunskap om äldrefrågor Otydliga uppdrag till tjänstemännen i berörda förvaltningar. Samsyn och samarbete saknas Brist på kommunikation internt i kommunen och externt Detaljplaneringen tomtanvisning Plan- och bygglagen Miljö- och hälsoskydd Grannreaktioner Bankerna tveksamhet till kooperativ hyresrätt

25 Hur kan hindren undanröjas Kommunerna måste leva upp till sin skyldighet att ta fram bostadsförsörjningsplaner När kommunerna tar fram bostadsförsörjningsplaner är det viktigt att höra pensionärsorganisationerna samt människor som närmar sig pension om vilken form av boende de skulle vilja flytta till.

26 Hur kan hindren undanröjas forts. Det behövs en samverkan mellan de kommunala förvaltningarna som ansvarar för planfrågor respektive frågor om vårdoch omsorg. Kommunerna måste prioritera byggandet av senior/äldreboenden och påskynda handläggningen av bygglovsärendena. Det får inte ta tre till åtta år från idé om ett äldreboende till att bostäderna finns på plats.

27 Hur kan hindren undanröjas forts. Byggföretagen måste tänka nytt när det gäller att bygga tillgängligt till rimligt pris. Byggande av hyresrätter och kooperativa hyresrätter bör stimuleras. Vid ombyggnad, stambyten mm bör man samtidigt vidta tillgänglighetsunderlättande åtgärder. Belysning, portöppnare, utrymme för barnvagnar och rollatorer samt hissinstallation är några åtgärder som möjliggör för människor att klara sig längre i det gamla hemmet.

28 Utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) föreslår: Förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet: Kommunala inventeringar av tillgängligheten Hissinstallationer Utsträck kravet att undanröja enkelt avhjälpta hinder till hinder i eller anslutning till entréer och trapphus i flerbostadshus Nationellt system för tillgänglighetsmärkning av flerbostadshus

29 Fler förslag i SOU 2015:85 Underlätta för seniorer att flytta till eller bo kvar- i en bostad som det går att åldras i Bostadstillägget höjs till kr RUT-avdrag för flytt för personer 75+ Kommunen lämna information om nuvarande utbud och planerat utbud av bostäder Lagstöd för förenklad handläggning av hemtjänst som avser hushållsgöromål och socialt stöd för personer över 75 år

30 Avslutning Bo bra hela livet SoU 2008:113 Vi lever inte för att bo. Vi bor för att leva. Det viktiga med hur vi bor är hur det låter oss leva, hur det påverkar raden av vardagar som lagrar sig till våra liv. Rita Liljeström, Bo för att leva

Relevanta dokument

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi