Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Transkript

1 Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg Barbro Westerholm

2 Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres önskemål Äldres boendeönskemål Vad vet vi om flyttbenägenheten Vilka boendeformer finns Hinder och möjligheter Avslutning

3 Den demografiska utvecklingen

4 Bilden omsatt i siffror Befolkningen som helhet ökar obetydligt (10 %) fram till ökar med 50 % 85+ fördubblas 100+ ökar 4 gånger Hälsoutvecklingen Fler friska år

5 Hur vill äldre ha det Vi vill Ses som individer som är olika Ses som en resurs Inte diskrimineras på grund av vår kronologiska ålder Ha hälsan Ha socialt innehåll i vardagen Få bevara vårt självbestämmande Få vård och omsorg vid behov Att det finns valfrihet, gäller boendet också

6 Vilka boendeformer finns? Först litet historik

7 Historisk tillbakablick Från fattighus till äldreboende, 1900-talet Fattighus Ålderdomshem Vård- och ålderdomshem Modernt ålderdomshem Serviceboende Gruppboende Servicehus, Särskilt boende Seniorboenden

8 Vilka boenden talar vi om idag Ordinärt boende Seniorboende Servicehus Med statligt investeringsstöd: - Trygghetsboende, ej biståndsbedömning - Vård och omsorgsboende/särskilt boende, kräver biståndsbedömning

9 Boverket 2011 Seniorbostäder Vanliga bostäder avsedda för personer över en viss ålder Hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt år 2008 Planer på nyproduktion under de närmaste två åren i 109 kommuner helt ny produktion, 400 ombyggnad och 400 omvandlade från särskilda boenden

10 Boverket 2011 Trygghetsboenden (1) Trygghetsbostäder är bostadslägenheter med utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Där finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Upplåtelseformer: Hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Bostäderna ska innehas av personer över 70 år

11 Boverket 2011 Trygghetsboenden (2) I 105 kommuner finns planer på att på två års sikt bygga 4300 bostäder nyproduktion och omvandling står för 40 % av vardera, 20 % ombyggnad Flest i Stockholm och mindre kommuner Från och med 1 oktober till och med 30 april 2011 har 29 projekt med 841 trygghetsbostäder beviljats investeringsstöd

12 Exemplet Sidsjöns trygghetsboende 43 lägenheter som är kooperativa hyresrätter Insats 1000 kronor /kvm Hyra 1300/kvm/år Tillägg för RUT-insatser I området fotvård, frisör, vårdcentral, apoteksombud mm Bo kvar även med funktionsnedsättningar

13 Boverket 2011 Särskilda boendeformer för äldre (1) Drygt hälften av kommunerna säger att behovet är täckt 27 % säger att behovet är täckt inom de närmaste åren 12% säger att brist kommer att kvarstå Störst brist i Stockholm och på de större högskoleorterna

14 Boverket 2011 Särskilda boendeformer för äldre (2) Tillskottet av särskilda boenden kommer att minska Knappt 80 kommuner har planer på att bygga cirka bostäder under ( bostäder)

15 Djur i boendena Särskilda boenden Att beakta Socialt innehåll i vardagen kulturen i vården Boenden för utlandsfödda, HBT-personer och forskning om detta Forskning om hur utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och meningsfull tillvaro

16 Utemiljön Statens lantbruksuniversitet Utsikt mot natur från sjukhusfönster minskar behov av smärtstillande efter operation Kortare tid på sjukhus Möjlighet till utevistelse stärker skelett, muskulaturens rörlighet, övervikt minskar, depression, ångest, infektionskänslighet minskar

17 Profilerade särskilda boenden Exempel Björnekulla, Huddinge, finsk profil Lag om rätt att få äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska 10 % av befolkningen i Huddinge har finsk anknytning Persikan, Tensta Persisk- och arabisktalande

18 50 miljoner till Bo Bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet Arkitekttävlingar Förstudier för t.ex. bostadsplanering för äldre Projekt kring fysisk och regional planering

19 Hinder i vägen Politikers prioriteringar av frågan Okunskap om äldrefrågor Otydliga uppdrag till tjänstemännen i berörda förvaltningar. Samsyn och samarbete saknas Brist på kommunikation internt i kommunen och externt Detaljplaneringen tomtanvisning Plan- och bygglagen Miljö- och hälsoskydd Grannreaktioner Bankerna tveksamhet till kooperativ hyresrätt

20 Hur kan hindren undanröjas (1) Kommunerna måste leva upp till sin skyldighet att ta fram bostadsförsörjningsplaner och det är allvarligt att endast 70 av landets 290 kommuner gjorde det under förra mandatperioden. När kommunerna tar fram bostadsförsörjningsplaner är det viktigt att höra pensionärsorganisationerna samt människor som närmar sig pension om vilken form av boende de skulle vilja flytta till.

21 Hur kan hindren undanröjas (2) Det behövs en samverkan mellan de kommunala förvaltningarna som ansvarar för planfrågor respektive frågor om vård- och omsorg. Kommunerna måste prioritera byggandet av senior/äldreboenden och påskynda handläggningen av bygglovsärendena. Det får inte ta tre till åtta år från idé om ett äldreboende till att bostäderna finns på plats.

22 Hur kan hindren undanröjas (3) Byggföretagen måste tänka nytt när det gäller att bygga tillgängligt till rimligt pris. Byggande av hyresrätter och kooperativa hyresrätter bör stimuleras. Vid ombyggnad, stambyten mm bör man samtidigt vidta tillgänglighetsunderlättande åtgärder. Belysning, portöppnare, utrymme för barnvagnar och rollatorer samt hissinstallation är några åtgärder som möjliggör för människor att klara sig längre i det gamla hemmet.

23 Avslutning Samverkan mellan kommuner, byggföretag och äldreorganisationer ett måste

24 Bo bra hela livet SoU 2008:113 Vi lever inte för att bo. Vi bor för att leva. Det viktiga med hur vi bor är hur det låter oss leva, hur det påverkar raden av vardagar som lagrar sig till våra liv. Rita Liljeström, Bo för att leva