Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun

Transkript

1 Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun kortsiktig planering perioden långsiktig planering perioden Fastställd av socialnämnden

2 2(12) Innehåll Sida Bakgrund 3 Regeringens förslag angående trygghetsbostäder för äldre 4 Framtida behovsutveckling 5 - Befolkningsutveckling 5 - Hälsoutveckling 8 - Förändrade samhälls- och familjestrukturer 8 - Förändringar av de äldres preferenser 9 - Teknisk och medicinsk utveckling påverkar framtiden 9 - Myndighetsperspektivet 10 - Effektivitet i in- och utflyttningsprocessen 10 Omvandling av före detta servicehus 10 Framtida behov av boendeformer 11 Utvecklande av trygghetsbostäder 11 Framtida behov av vård- och omsorgsbostäder 12

3 3(12) Bakgrund Socialnämndens boendeplan är ett av de styrdokument som nämnden fastställer för att på bästa sätt kunna svara upp mot sitt politiska ansvar för åldersgruppen personer 65 år och äldre. Planens huvudsyfte är att säkerställa en trygg boendesituation för målgruppen. Detta innebär att nämnden måste ha en väl fungerande strategi för att säkra behovet av vård- och omsorgsboendeplatser men även att nämnden ska medverka i att alternativa former utvecklas för att tillgodose behovet av en trygg och säker boendesituation för målgruppen. Ett annat viktigt syfte med planen är att för medborgarna och organisationer men även marknadens aktörer, beskriva nämndens intentioner samt hur man avser att bidra till att skapa bästa möjliga boendesituation för personer i målgruppen. Planen beskriver i huvudsak två olika perspektiv, ett kortare för åren samt ett längre perspektiv som sträcker sig fram till cirka år En tydlig trend är att personer över 65 år på sikt kommer att utgöra en allt större andel av kommunens befolkning. Denna boendeplan anger vilka vård- och omsorgsboenden som tillkommer och vilka som nämnden planerar att avveckla inom de närmaste tre åren. Vidare redovisar planen en strategi för att främja utbyggnad av trygghetsbostäder inför den förändrade befolkningsstruktur som prognostiseras fram till Att kunna bo kvar så länge som möjligt i det egna hemmet är ett av målen för svensk bostads- och socialpolitik. En konsekvens av detta är att även omfattande omvårdnadsbehov så långt som möjligt ska tillgodoses i den enskildes egen bostad. En grundläggande förutsättning för genomförandet av denna boendeplan är därför att hemtjänsten ges rätt förutsättningar för att klara av det behov som ska tillgodoses i den enskildes eget hem. Då människor får ett ökat omvårdnadsbehov ställs högre krav på bostäderna och deras utformning. Anpassade bostäder reducerar behovet av kommunala insatser för personer som på äldre dagar får problem med rörlighet eller hälsan i övrigt. Utifrån den enskildes perspektiv kommer det att bli alltmer betydelsefullt att i god tid planera sitt boende på äldre dagar. Ju fler som bor i bostäder med tillräcklig fysisk tillgänglighet och med en omgivning som motverkar ofrivillig ensamhet, desto mindre blir det framtida behovet av vård- och omsorgsboende. Alternativet att flytta till ett vård- och omsorgsboende är enligt nämndens riktlinjer en åtgärd som blir aktuellt först då den enskildes vårdbehov väger tyngre än den positiva effekten av att kunna bo kvar hemma.

4 4(12) Den framtida efterfrågan på bostäder för äldre är i hög grad relaterad till demografiska faktorer. Att göra en prognos om befolkningsutvecklingen för personer 65 år och äldre är dock ganska komplicerat. Framför allt är det svårt att uppskatta effekten av den ökande livslängd som följer av på grund av framsteg inom bland annat hälso- och sjukvården. Än mer komplicerat är det att beräkna hur behovet av Socialnämndens insatser kommer att utvecklas. Det finns ett stort antal faktorer som enskilt eller i samverkan påverkar behovet av olika boendeformer. I kommande avsnitt redovisas de faktorer som idag bedöms vara de viktigaste för att skapa en bild av behovsutvecklingen. Socialnämndens nuvarande äldreomsorgsplan har gällt sedan I enlighet med denna ursprungliga plan har en höjning av boendestandarden skett genom nybyggnation samtidigt som en avveckling av äldre icke längre funktionella boendeenheter genomförs. Parallellt med denna process behöver senior och trygghetsbostäder tillskapas för att tillgodose det uppenbara behovet av en mellanform av boende som också kan minska det framtida behovet av vård- och omsorgsboende. I kommande avsnitt beskrivs tanken med inrättande av trygghetsbostäder samt en strategi för hur en sådan utbyggnad kan gå till. Socialnämnden vill med denna boendeplan redovisa ett synsätt och en strategi för ett helhetsperspektiv på bostaden, omgivningen och det sociala innehållet, där helheten blir större än summan av de ingående delarna var för sig. Regeringens förslag angående trygghetsbostäder för äldre Äldreboendedelegationen har sedan 2006 regeringens uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att stimulera utveckling av särskilda boendeformer. Uppdraget innefattar också att utveckla en mellanform för personer med i första hand behov av trygghet och gemenskap. Särskild utredare för Äldreboendelegationen har varit Barbro Westerholm. I december 2007 lämnade delegationen ett delbetänkande Bo för att leva - seniorbostäder och trygghetsbostäder (SOU 2007:103). Den 19 december 2008 lämnades slutbetänkandet Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Äldredelegationen har haft en ambition att skapa entydiga och relevanta begrepp avseende olika boendeformer för äldre, som också underlättar för den enskilde när det gäller att söka sig till det bostadsalternativ man föredrar. I utredningen för man fram följande fyra definitioner: Ordinärt boende innebär boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer

5 5(12) Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och ibland tillgång till gemensamhetslokaler men som ingår i utbudet av bostäder inom den ordinarie bostadsmarknaden. Viss uppnådd ålder krävs för att flytta in. Trygghetsbostäder är bostäder för äldre som känner sig oroliga och otrygga i den ordinära bostaden. Trygghetsbostäderna ska uppfylla höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, servicevärd/-värdinna eller motsvarande samt trygghetslarm. Bostäderna ska upplåtas med hyresrätt och i gemensamhetslokalerna där det också ska vara möjligt att äta tillsammans. Vård- och omsorgsboende som erbjuder service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Boendeformen förutsätter ett individuellt beslut i form av bistånd enligt socialtjänstlagen. I utredningens slutbetänkande Bo bra hela livet föreslås att kommunerna genom en särskild lag får befogenhet att, utan föregående behovsprövning, tillhandahålla trygghetsbostäder för äldre. Den som känner sig orolig, otrygg och/eller socialt isolerad i sitt nuvarande, ordinära boende ska kunna söka sig till en sådan bostad. I trygghetsbostaden ska hon eller han ha tillgång till en gemensamhetslokal, trygghetslarm och personal med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter med övriga hyresgäster. Det ska också finnas möjlighet till gemensamma måltider. Att inrätta trygghetsbostäder föreslås bli ett frivilligt åtagande för kommunerna. I regeringens höstproposition 2009 ingick förslaget att investeringsstöd för åren ska kunna utgå för produktion av trygghetsbostäder. Stödet kan utgå för såväl ombyggnad som för nyproduktion. Framtida behovsutveckling inom Socialnämndens ansvarsområde Detta avsnitt har som ambition att beskriva behovsutvecklingen inom Socialnämndens ansvarsområde både på kort och på lång sikt. Avsnittet beskriver inledningsvis utifrån den demografiska bilden hur det framtida behovet kan förväntas utvecklas med avseende på ålder, boendeorm samt även uppdelat på kommunens olika delområden. Därefter beskrivs ytterligare ett antal bakomliggande faktorer som är av stor betydelse för hur behovet av bostäder för äldre personer i kommunen kommer att utvecklas. Befolkningsutvecklingen År 2004 var andelen personer över 65 år ca 18 procent av befolkningen i Timrå Sedan dess har en ökning skett till 20 procent av den totala befolkningen. År 2020 beräknas denna andel ha stigit till 23 procent, det vill säga nästan var tredje person i kommunen kommer vid denna tidpunkt att vara över 65 år. Om man ser till andelen personer 80 år och äldre så beräknas den gruppen fram till 2020 utgöra ca sex procent av kommunens befolkning.

6 6(12) Befolkning 2011 Ålder Totalt Män Kvinnor W Åldersmässig föredelning av personer med beslut om boende januari - april 2011 Ålder Totalt Boende % av befolkningen ,09 % ,27 % ,30 % ,60 % ,48 % ,01 % ,94 % ,96 % ,10 % % ,67 % Totalt 220 Av ovanstående framgår att 74 procent (163) personer av alla som fått beslut om vård- och omsorgsboende är över 80 år. Även om utgångspunkten för planering av vård- och omsorgsboenden är personer över 80 år finns också en betydande grupp yngre personer varav många haft funktionshinder sedan tidigare år. Tabellerna beskriver situationen före en eventuell förändring från servicehus till trygghetsbostäder. I dagsläget finns 144 boenden som är att jämställa med vård- och omsorgsboenden.

7 7(12) En viktig aspekt av boendeplanen är behovet av olika boendeformer och inriktning. När det gäller vård- och omsorgsboenden sker en indelning i omvårdnad, demens och psykiska funktionshinder. Vidare tillkommer personer med beslut om bostad med särskild service jämlikt LSS. Grafen beskriver nuvarande bestånd av vård- och omsorgsbostäder vilka fördelar sig enligt ovanstående. Av grafen framträder en tydlig bild där antalet bostäder för omfattande omvårdnadsbehov planat ut. I stället har behovet av demensboendebostäder successivt blivit mer framträdande. Alzheimer's Disease International är en samlingsorganisation för ett sjuttiotal intresseorganisationer inom området demenssjukdomar i världen. De har nyligen offentliggjort rapporten World Alzheimer Report Den innehåller aktuella data om förekomsten av och kostnad för demenssjukdomar i världen samt en prognos för utvecklingen de närmsta 40 åren. Bland annat visar den att kostnaden för demenssjukdomar i år kommer att överstiga 604 miljarder dollar, vilket är mer än 1 procent av den globala BNP. Rapportförfattarna räknar också med att andelen personer med demenssjukdom kommer att ha dubblerats år 2030 och trefaldigats fram till år Ökning av personer över 80 år respektive behov av trygga och säkra bostäder År Antal Personer Prognostiserat antal boenden I den beräkningsgrund som använts beräknas 18 procent av personer över 80 år vara i särskilt behov av trygga och säkra bostäder. Tabellen beskriver den prognostiserade ökningen av antalet personer 80 år och äldre från 2012 till Som framgår av kommande avsnitt i planen går det att väsentligen reducera detta behov genom att i första hand verka för att senior- och trygghetsbostäder produceras i kommunen. Genom tillkomsten av dessa är ambitionen och förhoppning att äldre människors behov av trygghet och gemenskap samt även service och omvårdnad i högre grad ska kunna tillgodoses i det egna hemmet. Förutom befolkningsutvecklingen finns ytterligare faktorer som är av stor betydelse när det gäller att bedöma framtida behov av boendeformer för äldre personer:

8 8(12) Hälsoutveckling Sambandet mellan ökad livslängd och hälsa bland äldre är omdebatterat. Det som kan beläggas är att dagens yngre äldre i flera avseenden är friskare än tidigare generationer. En fråga som diskuteras är hur långt vi kan fortsätta att öka medellivslängden genom förbättrad hälsa och när vi når ett tak för vad som är genetiskt möjligt. Tre scenarier förekommer i denna diskussion. Scenarierna utgår från variablerna medellivslängd och ohälsa. Ingen hänsyn tas till utvecklingen av den medicinska teknologin eller förändrade ambitionsnivåer i samhället. 1. Komprimerad sjuklighet Medellivslängden ökar inte längre men äldre är friska allt längre innan de insjuknar. Förbättrade levnadsvillkor förskjuter insjuknandet mot ålderstaket. Vi får fler friska år och ett sammantaget minskat vårdbehov. 2. Uppskjuten sjuklighet Medellivslängden fortsätter att öka och tidpunkten för insjuknandet kommer senare i livet, totalt sett blir vårdbehovet oförändrat. 3. Expanderad sjuklighet Medellivslängden fortsätter att öka men sjukligheten kan inte skjutas upp. Med framgångsrik sjukvård och fler äldre uppstår ett ökat vårdbehov. Av scenarierna verkar den första om komprimerad sjuklighet minst rimlig. Det sannolika är att medellivslängden fortsätter att öka, om än i mindre grad än tidigare. Genomförda studier ger ett stöd för scenario två om en uppskjuten sjuklighet. Vi får allt fler äldre och därmed ett ökat behov av trygga och säkra bostäder samtidigt som hemtjänsten klarar att möta mer avancerade behov i hemmet samt att behovet uppstår senare i livet. Förändrade samhälls- och familjestrukturer En förändrad samhälls- och familjestruktur innebär att vi idag ser nya och förändrade samlevnadsformer. Andelen ensamhushåll ökar. Samtidigt ökar medellivslängden för både män och kvinnor, vilket innebär att gifta eller sammanboende par kan se fram emot ett längre liv tillsammans med sin partner än tidigare generationer. Eftersom kvinnornas medellivslängd fortfarande är högre än för männen kan vi dock även fortsättningsvis räkna med att gifta/sammanboende kvinnor i högre grad lever ensamma i slutet av livet medan majoriteten av männen förblir sammanboende livet ut.

9 9(12) Förändringar av de äldres preferenser Om man ser till de grupper som är eller kommer att vara behov av insatser, är 20- talisterna en grupp som åldersmässigt kommer att ha behov av vård- och omsorgsboende in på 2010-talet. 30-talisterna kommer att ha ett ökande behov av trygga och säkra boendeformer under 2010-talet. Denna generation har bättre ekonomiska förutsättningar än tidigare grupper vilket även kommer att återspegla sig i förväntningar när det gäller omhändertagandet. 40-talisterna är en generation som i hög grad fortfarande befinner sig i arbetslivet och får sitt stora genomslag som vårdkonsumenter först på 2020-talet. Denna grupp förväntas ställa nya och större krav på utformning och utförande av insatser och service samt kommer generellt att ha bättre ekonomiska möjligheter att betala för det. Forsknings- och konsultföretaget Kairos Future har genomfört studier gällande den så kallade rekordgenerationen som definieras som personer födda Denna grupp beskrivs som en generation som skapat sina egna förutsättningar för varje ny livsfas den trätt in i. 85 procent av de tillfrågade ser den kommande pensionärstillvaron som något positivt, till och med som en andra vår en ny frihetstid då man har både tid, hälsa och ekonomiska resurser för att leva ett gott liv. Dessa kommande generationers större vana att kunna välja och påverka sin situation kommer sannolikt att innebära en större mångfald av boendeformer, då individer och grupper med gemensamma intressen och värderingar tar egna initiativ för att skapa den boendemiljö man vill ha. En möjlighet kan t ex vara bostadskooperativa lösningar dit man efter hand kopplar önskade former av omvårdnadsresurser. Detta kan dessutom mycket väl ske utomlands. Nästan en fjärdedel av de intervjuade i Kairo Futures forskning säger att man med stor sannolikhet kommer att välja att tillbringa åtminstone delar av sin pensionärstillvaro utomlands. Teknisk och medicinsk utveckling påverkar framtiden Redan idag utgör IT-tekniken en viktig resurs i bostäder, som hjälpmedel och som en länk till omvärlden. Ny teknik erbjuder nya lösningar som för den enskilde kan innebära såväl ökad trygghet som en större självständighet genom olika tekniska larmfunktioner med mera. En stor brist i Timrå kommun är att många äldre människor har svårt att komma ut från bostaden på grund av att fastigheten saknar hiss. Staten har tidigare avsatt stimulansmedel för hissinstallationer i befintliga fastigheter men endast en bråkdel av behovet har tillgodosetts. Akutsjukvårdens och geriatrikens utveckling är av största betydelse för Socialnämndens planering. En kontinuerlig utveckling sker idag inom medicintekniken samtidigt som den medicinska apparaturen blir allt mindre skrymmande och alltmer mobil. Detta innebär ökad möjlighet att använda även

10 10(12) avancerad teknisk apparatur i den enskildes hem med övervakning av personal eller på distans med IT-teknikens hjälp. Den medicintekniska utvecklingen leder också till nya behandlingsmetoder som innebär att fler äldre kan få ett friskare och mer rörligt liv. Sist men inte minst kommer hemtjänstens utveckling och förmåga att tillgodose behoven i den enskildes eget hem vara av avgörande betydelse för i vilken omfattning vård- och omsorgsboenden behöver tillkomma under planperioden. Detta handlar även om hemtjänstens förmåga att skapa tilltro till sina möjligheter och förutsättningar att kunna tillgodose de äldres behov i det egna hemmet. Boendeplanen har som utgångspunkt att hemtjänsten kommer att kunna tillgodose det behov av hemtjänst som efterfrågas i den enskildes hem. Myndighetsperspektivet Socialnämnden beskriver i sina riktlinjer för bistånd förutsättningarna för att den enskilde ska vara berättigad till olika insatser. Under den senaste femårsperioden har trenden varit att färre personer relativt sett har bedömts vara i behov av vård- och omsorgsboende. Detta är i normalfallet den mest kostnadskrävande insatsen såvida det inte rör sig om omfattande behov i det egna hemmet. Myndighetsutövningen är en avgörande faktor när det gäller nämndens förmåga att kunna tillgodose det samlade behovet inom givna ekonomiska ramar. Ett restriktivt förhållningssätt krävs därför inom ramen för gällande lagstiftning. Nämndens riktlinjer anger att en förutsättning för beslut om vård- och omsorgsboende är att andra alternativ är uttömda och att behovet av vård, omsorg och trygghet inte kan tillgodoses i den egna bostaden. Effektivitet i in- och utflyttningsprocessen Genom en striktare hantering av in- och utflyttning vid vård- och omsorgsboenden har under det senaste året ett effektivare resursutnyttjande åstadkommits vad gäller vård- och omsorgsbostäder. Den genomsnittliga tid då en lägenhet stått tom mellan ut- och inflyttning har det sista halvåret 2011 minskat med cirka 30 dagar. Detta är exempel på hur en mer effektiv process kan frigöra resurser, i detta fall i form av cirka 2880 vård- och omsorgsboendedygn vilket på årsbasis motsvarar 7 vård- och omsorgsplatser. Omvandling av före detta servicehus I kommunen finns idag några vård- och omsorgsboenden som kan omvandlas till trygghetsboende dessa är: Av Timråbo AB ägd Hyresrätter Hagalids servicehus Strandbo servicehus 41 lägenheter 38 lägenheter

11 11(12) Dessa fastigheter har gemensamhetsutrymmen och är även i övrigt möjliga att omvandla till seniorboende eller trygghetsboende beroende på upplåtelseform. Socialnämnden medverkar i denna process genom att tillföra kunskap om målgruppens behov. Framtida behov av boendeformer Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott av vård- och omsorgsbostäder vilket korrigeras genom omvandlig av servicehus. För medborgarna är den boendeformen både enklare att erhålla (ingen behovsprövning) och billigare (ingen kostnad för närhet och trygghet) Den tidigare redovisade demografin visar på att behovsutvecklingen under den därefter påföljande perioden blir relativt begränsad. Omkring 2012 börjar dock en måttlig men stadig utveckling av antalet personer 80 år och äldre. Enligt vissa prognoser övergår detta till en dramatisk ökning runt år 2020 som väntas pågå åtminstone till omkring Således beräknas antalet personer 80 år och äldre öka med ca 100 procent under 2020-talet. Detta skulle enligt ett traditionellt tänkande generera en utbyggnad av cirka 185 vård- och omsorgsbostäder, vilket motsvarar nästan en 75 procentig ökning av dagens antal. Som tidigare redovisats i planen finns dock ett antal motverkande trender/scenarier. Hemtjänstens utveckling, tekniska innovationer samt inrättande av trygghetsbostäder är alla exempel på faktorer som kan styra denna utveckling i en annan och för nämnden mer önskvärd riktning. En faktor som ytterligare komplicerar bilden av det framtida behovet är förändrade preferenser hos kommande generationers seniorer, vars konsekvenser ur planeringsperspektiv är svåra att förutse. Fullt möjligt är att vi i framtiden kommer att se en mängd alternativa boendelösningar som grundar sig på enskilda initiativ snarare än den kommunala planeringsprocessen. Utvecklande av trygghetsbostäder Utbyggnad av trygghetsbostäder är en för Timrå kommun viktig strategisk fråga som handlar om att tillgodose äldre människors behov av trygghet och gemenskap utan att man är i behov av den service och omvårdnad som ett vård- och omsorgsboende erbjuder. Genomförda studier har visat att tillgång till trygghetsbostäder tillgodoser behovet av ett mellanled i en naturlig behovsutveckling, vilket kan senarelägga och reducera behovet av framtida vård- och omsorgsboende. En starkt prioriterad uppgift för kommunen inför 2010-talet blir att verka för tillskapande av ytterligare trygghetsbostäder. Berörda nämnders uppgift blir att tillse att produktionen av trygghetsbostäder motsvarar den efterfrågan som finns samt att bostäderna håller den kvalitet som krävs för att erbjuda de äldre en trygg och säker boendesituation. I detta kvalitetstänkande ingår bland annat att utforma bostäderna på ett sådant sätt att framtida hemtjänstsinsatser underlättas. För att ytterligare stärka effekten av införande av trygghetsbostäder krävs inför framtiden också fortsatta satsningar på kompletterande insatser i form av växelvård, dagverksamheter, anhörigstöd etcetera.

12 12(12) I grunden kommer tillkomsten av trygghetsbostäder styras av de enskilda personernas efterfrågan och bostadsföretagens marknadsbedömningar och agerande. Den av regeringen aviserade lagstiftningen om trygghetsbostäder väntas ge kommuner möjlighet att genom subvention av kostnaden för det sociala innehållet i ett trygghetsboende, det vill säga kostnad för värd/värdinna samt gemensamhetslokaler, ytterligare stimulera tillkomsten av trygghetsbostäder för äldre. I dagsläget finns ingen undersökning om hur många som har intresse av att flytta till en trygghetsbostad. Preferenser och önskemål hos denna grupp behöver undersökas vidare. För att stimulera utvecklingen av trygghetsbostäder föreslås Socialnämnden tillsammans med styrelsen för Timråbo AB tillsätta en arbetsgrupp, för att utarbeta strategier för att intensifiera arbetet med att utveckla trygghetsbostäder. Arbetsgruppen föreslås presentera ett förslag angående definition av trygghetsboende samt vilka kriterier som ska gälla. Den ska även specificera vilka objekt och/eller kommande nyproduktion som kan vara lämpliga för trygghetsboende. Slutligen ska gruppen presentera ett förslag för omvandling av Hagalids och Strandbos servicehus till trygghetsboende. Framtida behov av vård- och omsorgsbostäder Även om trygghetsbostäder kommer att kunna tillgodose en betydande del av de tillkommande behoven så kommer ändå en omstrukturering att krävas vad gäller antalet vård- och omsorgsbostäder. Utifrån de osäkerhetsfaktorer som råder i behovsbedömningen, kommer en flexibilitet i planeringsprocessen bli nödvändig som gör det möjligt att vid behov kunna utöka respektive reducera antalet vård- och omsorgsboendeplatser. Situationen i kommunens ytterområden kan komma att kräva särskilda överväganden även om vi idag ser en relativt god balans mellan efterfrågan och tillgång på vårdoch omsorgsbostäder. Av stor vikt är att äldre personer i ytterområdena kan erbjudas boendealternativ på hemorten och inte tvingas flytta in till centrala Timrå då bostaden inte längre är funktionell.