Boendeplan. för äldre i Uppsala kommun. för utbyggnad och avveckling perioden för långsiktig planering perioden

Transkript

1 Boendeplan för äldre i Uppsala kommun för utbyggnad och avveckling perioden för långsiktig planering perioden Antagen av äldrenämnden

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Boendesituationen för äldre personer i Uppsala kommun idag... 6 Boendesituationen för äldre invandrare i kommunen... 7 Behovsutveckling... 8 Demografi... 9 Hälsoutveckling Teknisk och medicinsk utveckling påverkar framtiden Utvecklingen inom demensvård och forskning Förändrade samhälls- och familjestrukturer samt nya preferenser Myndighetsperspektivet Beräkning av framtida behov av trygga och säkra bostäder för äldre Planeringsförutsättningar Analys av aktuell behovssituation Inriktning mot omvårdnad respektive demens samt psykiatri Behov av vård- och omsorgsboende för äldre personer med beslut om bostad med särskild service enligt Sol och LSS Yngre personer med behov av vård- och omsorgsboende Geografisk lokalisering av trygga och säkra bostäder Behov av parboende Pågående processer i form av utbyggnad, omvandling och avveckling Produktion av seniorbostäder och trygghetsbostäder i kommunen Strategiskt arbete för ökad trygghet och tillgänglighet i boendemiljöer Omvandling av före detta servicehus Planerad utbyggnad av vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboenden med brister i boendestandarden Ett budgetmässigt perspektiv på boendeplanen Äldrenämndens syn på framtida behov av boendeformer Med sikte på år Ett framtidsscenario inför år

3 Sammanfattning Boendeplanen är ett av de styrdokument som nämnden fastställer för att på bästa sätt kunna svara upp mot sitt politiska ansvar för åldersgruppen 65 år och äldre. Planens huvudsyfte är att säkerställa en trygg boendesituation för målgruppen. Detta innebär att nämnden måste ha en väl fungerande strategi för att säkra behovet av bostäder men även att nämnden ska medverka till att alternativa former utvecklas för att tillgodose behovet av en trygg och säker boendesituation för målgruppen. Förslaget till boendeplan beskriver i huvudsak två olika perspektiv, ett kortare för åren samt ett längre perspektiv som sträcker sig fram till ca år I planen redovisas en behovskartläggning som visar att nämnden behöver ta ett samlat grepp för att säkra de äldres behov av trygga och säkra bostäder inför den dramatiska ökning av personer 80 år och äldre som prognosticeras i ett årigt perspektiv. I tabellen nedan redovisas befolkningsprognos samt beräknat behov av vårdboendeplatser. År Befolkningsutveckling år Befolkningsutveckling 80-w Servicegrad % Behov av vårdboende (personer 80-w) Jmf oförändrad servicegrad (18%) Äldrenämndens strategiska arbete för ökad trygghet och tillgänglighet i boendemiljöer följer tre huvudlinjer: 1. Uppsala kommun ska i samband med markanvisning och planförfarande samt i förekommande fall i form av subventioner, stimulera tillkomsten av trygga och säkra bostäder i form av seniorbostäder och trygghetsbostäder. 3

4 2. Nämnden ska i samverkan med andra berörda kommunala nämnder samt bostadsföretag med fler, verka för att tillgänglighetsskapande åtgärder genomförs i befintligt bostadsbestånd som underlättar för äldre personer att kunna bo kvar i sin hemmiljö. 3. Nämnden ska genom en aktiv planeringsprocess bevaka att nödvändigt antal vård- och omsorgsbostäder produceras för att tillgodose det samlade behovet i kommunen. I det kortare perspektivet fram till 2016 planeras för tillkomst av ca 150 vård- och omsorgsbostäder i kommunen. Ett detaljplanearbete pågår för att reservera tomtmark för ytterligare etableringar av vård- och omsorgsbostäder i det längre perspektivet. Detta sammanfattas i tabellen nedan. År Tillkommande platser Avvecklade platser Bakgrund Boendeplanering är en viktig del av kommunens strategiska planering som handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av förändrade behov och önskemål hos befolkningen. En tydlig trend är att personer 65 år och äldre på sikt kommer att utgöra en allt större andel av kommunens befolkning. Äldrenämndens boendeplan är ett av de styrdokument som nämnden fastställer för att på bästa sätt kunna svara upp mot sitt politiska ansvar inför denna utveckling. Planens huvudsyfte är att säkerställa en trygg boendesituation för målgruppen. Detta innebär att nämnden måste ha en väl fungerande strategi för att säkra behovet av trygga och säkra bostäder. Nämnden ska i utvecklingen av olika boendeformer medverka till flexibilitet och mångfald i syfte att tillgodose behovet av en trygg och säker boendesituation för hela målgruppen. Ett annat viktigt syfte med planen är att för omvärlden beskriva nämndens intentioner när det gäller planering av bostäder för äldre. Planen vänder sig främst till medborgare och organisationer men även till marknadens aktörer. Boendeplanen beskriver nödvändig utbyggnad av vård- och omsorgsbostäder under kommande år samt en strategi för att främja utbyggnad av trygghetsbostäder inför den förändrade befolkningsstruktur som prognostiseras fram till

5 Planen beskriver i huvudsak två olika perspektiv, ett kortare för åren samt ett längre perspektiv som sträcker sig fram till cirka år Den första november 2012 införs ett system som innebär möjlighet för den enskilde att fritt välja vård- och omsorgsboende bland de boenden som nämnden upphandlat enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Nämnden står inför ett viktigt avgörande när det gäller frågan om valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, för vård- och omsorgsboende. Ett eventuellt införande av valfrihetssystem enligt LOV kommer radikalt att ändra förutsättningarna för den framtida boendeplaneringen. Sedan något år tillbaka har nämnden en situation där i stort sett balans råder mellan antalet personer som beviljats vård- och omsorgsboende och tillgången på bostäder. Denna balans är ett resultat av nämndens målmedvetna och långsiktiga boendeplanering. Den situation som nu uppnåtts är en grundläggande förutsättning för det arbete som påbörjats för att utveckla ett valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende. Den framtida efterfrågan på bostäder för äldre är i hög grad relaterad till demografiska faktorer. En prognos för hur behovet av olika boendeformer kommer att utvecklas på framförallt längre sikt innehåller dock vissa osäkerhetsfaktorer. Bland annat är det svårt att uppskatta effekten av den ökande livslängd som följer av framsteg inom hälso- och sjukvården. Än mer komplicerat är det att beräkna effekterna av äldrenämndens förebyggande- och öppna insatser för de äldres hälsa. Nämnden måste därför inför framtiden kunna möta behovsförändringar med en större flexibilitet. Vård- och omsorgsboenden bör kunna ställas om på ett snabbare och enklare sätt när det gäller såväl inriktning som fysisk utformning. Det finns ett ytterligare antal faktorer som enskilt eller i samverkan påverkar det framtida behovet av olika boendeformer. I kommande avsnitt redovisas de faktorer som idag bedöms vara de viktigaste för att skapa en samlad bild av behovsutvecklingen. Äldrenämnden har som ambition att årligen uppdatera gällande boendeplan utifrån nämndens målsättningar och ställningstaganden samt analys av aktuella och kommande behov. I enlighet med tidigare antagen plan genomfördes under 2011 en omfattande ramupphandling av 190 vård- och omsorgsbostäder. Genom den genomförda upphandlingen har under 2012, i enlighet med nämndens tidigare ställningstaganden, avveckling kunnat genomföras av 100 vård- och omsorgsbostäder vid boendeenheter som inte uppfyllt nämndens kvalitetskrav. Genom tydligare rutiner i samband med in- och utflyttning vid vård- och omsorgsboende har under senare år ett mer effektivt resursutnyttjande kunnat åstadkommas. Den genomsnittliga tid då en lägenhet stått tom mellan ut- och inflyttning har minskat med cirka tio dagar. Detta är ett exempel på hur en mer effektiv process kan frigöra resurser, i detta fall i form av cirka 4000 vårddygn vilket på årsbasis motsvarar en mindre vård- och omsorgsboendeenhet. 5

6 Parallellt med produktionen av vård- och omsorgsbostäder behöver trygghetsbostäder tillskapas för att tillgodose behovet av en mellanform av boende som också kan minska det framtida behovet av vård- och omsorgsboende. I planen beskrivs nämndens ambitioner framför allt vad gäller att stimulera tillkomsten av trygghetsbostäder i kommunen. Äldrenämnden vill med denna boendeplan redovisa en strategi och en helhetssyn på de äldres boende i Uppsala kommun satt i sitt sociala sammanhang. Boendesituationen för äldre personer i Uppsala kommun idag Bostadens utformning har stor betydelse när det gäller förutsättningar att kunna ge den enskilde en god vård och omsorg i hemmet. Genom att kunna erbjuda bostäder med god tillgänglighet och trygghet kan behov av mer omfattande vård och omsorgsinsatser skjutas upp och möjligheterna att ge adekvata insatser i hemmet öka. Insatser för att främja bättre boendeförhållanden och i förlängningen den boendes hälsa ger långsiktiga vinster såväl för den enskilde som för kommunen. Idag bor knappt fem procent av samtliga personer över 65 år i Uppsala kommun i vård- och omsorgsboende. Mer än 95 procent bor således i ordinärt boende varav cirka fyra procent i seniorboende och en procent i trygghetsboende. En mycket vanlig situation för äldre personer i ordinärt boende är att man bor i trevåningshus utan hiss, företrädesvis i bostadsområden från och 50-talen. Många av dessa personer har med stigande ålder börjat få funktionsnedsättningar, t ex att man har gångsvårigheter och använder rollator. Avsaknad av hiss i denna typ av flerbostadshus har länge betraktats som huvudproblem när det gäller fysisk tillgänglighet. Även om personen klarar att gå i trappor kan hinder finnas i form av otillräckliga räcken, tunga dörrar som är svåröppnade etc. Dessa förhållanden resulterar för äldrenämndens del ofta i kostnader för bostadsanpassning. Oavsett om det gäller småhus, hyresrätter eller bostadsrätter bor idag alltför många äldre människor i icke tillgängliga och dåligt anpassade bostäder med stora brister i form av bland annat höga trösklar, smala dörrar, trånga badrum och avsaknad av hiss. En situation har uppstått som innebär att många äldre bor kvar i bostäder med dålig tillgänglighet men med relativt låga boendekostnader. Oavsett boendeform har det senare stor betydelse för benägenheten att flytta till mer tillgängliga bostäder. Det behovsprövade bostadstillägg som kan utbetalas som ett tillägg till den allmänna pensionen är en viktig förutsättning för att underlätta de äldres boendesituation. Effekten av bostadstillägget har dock delvis urholkats under senare år i takt med att beloppsgränserna inte följt utvecklingen av boendekostnaderna i nyproduktion. Som mest kan en ensamstående person med gällande regler erhålla 4820 kr i bostadstillägg vilket motsvarar 93 procent av en bostadskostnad på 5000 kr plus ett tillägg på 170 kronor. (not 1) 6

7 Det finns därmed en uppenbar risk för att även personer som skulle vilja lämna villan eller radhuset i god tid för en bostad med bättre fysisk tillgänglighet, av rent ekonomiska skäl blir kvar i sin nuvarande boendemiljö. En stor utmaning är således att skapa ekonomiskt överkomliga alternativ för personer som bor i bostäder med bristande tillgänglighet. Eftersom ÄLN:s intentioner är att även äldre personer med omfattande vårdbehov ska kunna bo kvar i sina hem, bör bostäder utformas på ett sådant sätt att det underlättar för den enskilde att erhålla nödvändigt stöd i det egna hemmet. En möjlig väg skulle kunna vara att med hjälp av statliga stimulansmedel göra nödvändiga anpassningar i befintliga bostadsområden. Effekter av sådana åtgärder skulle kunna vara lägenheter med bättre tillgänglighet och därmed ökade möjligheter för äldre att bo kvar längre, minskat behov av hemtjänst samt minskat antal skador på grund av exempelvis fallolyckor. Staten har tidigare avsatt stimulansmedel för hissinstallationer i befintliga fastigheter men endast en bråkdel av det totala behovet är tillgodosett. Nämnden för en dialog med Uppsalahem AB för att undersöka möjligheten till en generell översyn av boendemiljön i vissa bostadsområden. Flera kommunala nämnder är viktiga samarbetspartners i detta arbete. Nämndens ambition inom detta område beskrivs närmare under avsnittet Strategiskt arbete för ökad trygghet och tillgänglighet i befintliga bostadsområden. (not 1) För makar kan maximalt utgå 2250 plus ett tillägg på 170 kronor per person. För personer med låg inkomst i form av pension kan ett särskilt bostadstillägg utgå med maximalt 6200 kronor efter individuell behovsprövning. Boendesituationen för äldre invandrare i kommunen Uppsala kommun är enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk sedan 2009 förvaltningsområde för finska språket. Idag finns total cirka 4500 personer med finländsk bakgrund i Uppsala varav ca 800 är 65 år och äldre. Äldrenämnden har i sin upphandling av vård- och omsorgsboende genom en särskild kravspecifikation försäkrat sig om 40 bostäder med särskild inriktning mot finsktalande personer i de enheter som tagits i anspråk under Antalet kommuninvånare 65 år och äldre med utomnordiskt ursprung uppgår idag till cirka 2200 personer och ökar både i antal och proportionerligt mot andra grupper. En stor andel äldre invandrare bor i miljonprojektets bostäder i Gottsunda eller andra delar av kommunen. Dessa bostäder har i allmänhet hiss men är i övrigt inte anpassade för äldre personer med rörelsehinder och andra funktionsnedsättningar. Även om de äldre generellt får allt bättre ekonomiska villkor, innefattar detta inte med automatik gruppen äldre invandrare. Genom att en stor andel personer i denna grupp har låg pension och saknar betydande tillgångar i övrigt, kan man ha svårigheter att frigöra kapital för att eventuellt kunna finansiera en anpassad och tillgänglig bostad i nyproduktion. Det finns flera olika utmaningar att ta i beaktande när det gäller planering för framtida boendeformer för gruppen äldre personer med invandrarbakgrund. I ett tioårsperspektiv tillkommer helt nya grupper av seniorer som nämnden har att 7

8 planera för. Liksom när det gäller andra blivande seniorer kommer denna grupp att ha delvis nya vanor och förväntningar på samhällets vård, omsorg och service. En framförhållning krävs för att dessa grupper ska kunna erbjudas funktionella bostäder och insatser anpassade till deras behov. I likhet med andra grupper måste dessa personer ges möjlighet att leva i sin naturliga hemmiljö i stället för på ett vård- och omsorgsboende. Undersökningar visar att äldre personer med invandrarbakgrund generellt avstår äldreomsorgens insatser i större utsträckning än andra grupper. Det kan finnas flera olika förklaringar till detta varav ekonomiska skäl och språkliga hinder är några viktiga faktorer. Ett annat och kanske ännu viktigare skäl är dock att den enskilde kan uppleva att utrymme inte finns för anpassning av insatserna utifrån egna traditioner, seder och bruk. Åtgärder krävs för att denna grupp inte skall känna sig åsidosatt och uppleva främlingskap i tillvaron. För att kunna utforma insatser till äldre invandrare på ett bra sätt krävs därför kulturkompetens samt kunskap i olika former vad gäller exempelvis posttraumatisk stress, religion och kulturspecifik mat. För personer som drabbas av demenssjukdom kan behov av att kommunicera på sitt modersmål åter bli aktuellt även om man tidigare kunnat kommunicera på svenska. När det gäller planering för att tillgodose behov av vård- och omsorgsboende för äldre personer med invandrarbakgrund finns lärdomar att dra från den satsning som genomförts för den finskspråkiga gruppen. Genom att i samband med upphandling fokusera på en viss behovsgrupp ges förutsättningar att finna boendeformer som på bästa möjliga sätt svarar mot målgruppens behov. Här finns en ofta outnyttjad resurs i form av invandrarnas egna organisationer med kunskap och erfarenhet av hur behoven på bästa sätt kan tillgodoses. Här behöver även den breda språkliga och kulturella kompetens som finns hos utförarnas personal tas tillvara för att kunna erbjuda insatser som är anpassade efter målgruppens behov. Under perioden hösten 2011 våren 2012 har nämnden bedrivit uppsökande verksamhet särskilt riktad till personer med annat modersmål än svenska. Syftet har varit att göra information om kommunens verksamheter mer tillgänglig samt att bredda målgruppen för uppsökande hembesök. Totalt har 860 personer kontaktats och fortsatt kontakt har etablerats med 74 procent av dessa. Personerna har erhållit information på svenska eller sitt modersmål bland annat i form av en översatt version av seniorguiden som är en vägledning till aktiviteter och tjänster för äldre i Uppsala. Lärdomarna från detta arbete används för att bättre nå målgruppen i den fortsatta uppsökande verksamheten. Behovsutveckling Detta avsnitt syftar till att beskriva behovsutvecklingen vad gäller äldres boende i Uppsala både på kortare och på längre sikt. Inledningsvis beskrivs faktorer som påverkar behovsutvecklingen, bland annat den demografiska situationen och dess konsekvenser för framtida behov med avseende på bland annat ålder, boendeform och geografi. Regeringen har initierat projektet Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster (LEV) där man simulerat åldrande och behovsutveckling de kommande 40 åren 8

9 för en statistiskt representativ befolkning med individer. Projektet är avsett att bidra med nya insikter och utgångspunkter vad gäller en långsiktig, god och hållbar vård inför framtiden. Resultatet visar att Sveriges befolkning fram till år 2050 kommer att få en förbättrad hälsa och ökad livslängd. En total kostnadsutveckling förutspås med cirka 70 procent i fasta priser varav ökningstakten är störst fram till I rapporten konstateras att åtgärder i form av ökad tillgänglighet, närservice, anpassade boendeformer, möjligheter till fysiska och sociala aktiviteter med mera ökar möjligheten för äldre att bo kvar i det egna hemmet. Detta kan i hög grad styra äldreomsorgen mot insatser i ordinärt boende vilket kommer att ha stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Demografi En tillbakablick visar att år 2004 bestod 13 procent av befolkningen i Uppsala kommun av personer över 65 år. Sedan dess har en ökning skett till drygt 15 procent. År 2030 beräknas denna siffra ha stigit till drygt 19 procent, det vill säga nästan var femte person i kommunen kommer vid denna tidpunkt att vara över 65 år. Om man ser till andelen personer 80 år och äldre så beräknas den gruppen ha fördubblats fram till 2030 och utgör då närmare sju procent av kommunens befolkning. Figur1 Befolkningsutveckling (år 2010 = index 100) 2,25 2,00 1, år år 90-w år 80-w år 1,50 1,25 1,00 0,75 Av diagrammet framgår bland annat en relativt kraftig ökning fram till ca 2020 av antalet personer år. Därefter övergår denna ökning till ålderskategorin 80 år och äldre. Bilden illustrerar även hur andelen personer 80 år och äldre mer än fördubblas under åren 2015 till En ytterligare tendens är en tillfällig men tydlig ökning av gruppen 90 år och äldre fram till ca 2015 varefter kurvan planar ut. Från omkring 2025 kommer 2010-talets stora ökning i åldrarna år att övergå i en kraftig utveckling av personer 90 år och äldre. 9

10 Hälsoutveckling Sambandet mellan god hälsa och ökad livslängd är omdebatterat. Något som kan beläggas är att dagens äldre i flera avseenden är friskare än tidigare generationer. Av Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 och lägesrapport 2011 framgår bland annat att mer än 17 procent av landets befolkning är 65 år eller äldre samt att andelen fortsätter att öka till följd av ökad medellivslängd och de stora årskullar som nu når pensionsåldern. De vanligaste dödsorsakerna är fortfarande hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Insjuknandet i stroke/hjärtinfarkt har dock minskat och dessutom förskjutits till högre åldrar. Insjuknande i cancer ökar, samtidigt som bättre diagnostik och behandlingsmetoder gör att dödligheten minskar. Andelen äldre som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som gott ökar. Dessutom minskar andelen äldre personer som har nedsatt rörelseförmåga eller andra besvär som utgör hinder i det dagliga livet. Besvär med ängslan, oro eller ångest samt sömnbesvär är dock fortfarande vanligt förekommande bland de äldre och med högre frekvens bland kvinnor än bland män. I den äldsta gruppen, 85 år och äldre, rapporterar var tredje kvinna och närmare var femte man att man besväras av ängslan, oro eller ångest. Enligt nationell statistik beräknas nu närmare personer i landet lida av en demenssjukdom. Fler kvinnor är drabbade än män, dels på grund av att man statistiskt löper större risk att drabbas, dels på grund av att man utgör en högre andel än männen i de äldsta åldersgrupperna. I ett nationellt perspektiv bor allt fler äldre kvar i ordinärt boende högt upp i åldrarna beroende dels på mindre behov av vård och omsorg, dels på att antalet bostäder vid vård- och omsorgsboende i landet minskat kraftigt. Av Socialstyrelsens statistik framgår att andelen i befolkningen över 65 år som bor i vård- och omsorgsboende minskat från 7,7 procent år 2000 till 5,7 procent år Personer som får vård i hemmet av anhöriga har ökat. Uppsala läns landsting genomförde år 2008 folkhälsoundersökningen Liv och hälsa som beskriver befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. Av rapporten framgår att befolkningens självskattade allmänna hälsotillstånd gradvis förbättrats jämfört med referensåret Bland befolkningen över 65 år är det sju procentenheter fler män än kvinnor som uppger att de mår bra. Andelen personer som uppger ett gott hälsotillstånd avtar med ökande ålder och en mer påtaglig försämring inträffar efter 75 års ålder. När det gäller medellivslängd ligger Uppsala kommun över genomsnittet såväl i länet som i riket både när det gäller kvinnor och män. Folkhälsoundersökningen Liv och hälsa kommer åter att genomföras under hösten Teknisk och medicinsk utveckling påverkar framtiden Redan idag utgör IT en viktig resurs i bostäder, som hjälpmedel och/eller som en länk till omvärlden. Ny teknik erbjuder nya lösningar som för den enskilde kan innebära såväl ökad trygghet som en större självständighet genom exempelvis kognitiva hjälpmedel och olika tekniska larmfunktioner. Akutsjukvårdens och geriatrikens utveckling är av största betydelse för äldrenämndens planering inför framtiden. En kontinuerlig utveckling sker idag inom medicintekniken samtidigt som den medicinska apparaturen blir allt mer mobil och hanterlig. Detta innebär möjlighet att tillgodose behov av allt mer 10

11 avancerad medicinsk behandling i den enskildes eget hem. Den medicintekniska utvecklingen leder också till nya behandlingsmetoder som innebär att fler äldre kan få ett friskare och mer aktivt liv. En avgörande faktor inför framtiden är även hemvårdens utveckling och förmåga att tillgodose behoven i den enskildes hem. I takt med att hemvårdens möjligheter och förutsättningar att tillgodose behov i det egna hemmet blir allt bättre kommer en allt lägre andel av de äldre vara i behov av vård- och omsorgsboende. Boendeplanen har som utgångspunkt att hemvården kommer att kunna tillgodose det behov av omvårdnad och service som den enskilde efterfrågar i sitt eget hem. Utvecklingen inom demensvård och forskning Sveriges befolkning har idag en ökande medellivslängd och inom forskningen har ett starkt samband kunnat konstateras mellan ökad medellivslängd och förekomsten av demenssjukdom i befolkningen. Det framtida behovet av omvårdnad av personer med demenssjukdom kommer därför till stor del hänga samman med möjligheterna att kunna förebygga och diagnostisera sjukdomen samt att få fram effektiva läkemedel. När sådana är tillgängliga kommer sannolikt dramatiska förändringar ske vad gäller behovet av boendeformer för personer med demens. Forskning pågår i dag både i Sverige och internationellt för att hitta tidig diagnostik och effektiva behandlingsmetoder. På senare tid har även större fokus inom forskningen kommit att riktas mot förebyggande åtgärder och livsstilsfaktorer som kost och motion. Socialstyrelsen har 2010 utgivit nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Där konstateras bland annat att hög ålder är den största riskfaktorn vad gäller demenssjukdomar. I riktlinjerna redovisas vilka riskfaktorer som det i dagsläget finns starkast vetenskapligt stöd för att kunna påverka. Bland dessa faktorer finns behandling av högt blodtryck samt fysiska och socialt stimulerande aktiviteter på fritiden. Några olika typer av läkemedel är i dagsläget godkända för behandling av kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom. Förändrade samhälls- och familjestrukturer samt nya preferenser Ändrade samhälls- och familjestrukturer innebär att vi idag ser nya och förändrade samlevnadsformer. Andelen ensamhushåll ökar. Samtidigt ökar medellivslängden för både kvinnor och män vilket innebär att gifta eller sammanboende par kan se fram emot ett längre liv tillsammans med sin partner än tidigare generationer. Fortfarande är dock kvinnornas medellivslängd högre än för männen vilket får till följd att gifta/sammanboende kvinnor i högre grad lever ensamma i slutet av livet medan majoriteten av männen förblir sammanboende livet ut. Om man ser till de generationer som är eller kommer att vara i behov av insatser är personer födda på 1920-talet en kategori som i hög grad kan förväntas ha behov av vård- och omsorgsboende långt in på 2010-talet. För personer födda på talet kommer behovet av trygga och säkra boendeformer successivt att öka. Trettiotalisterna är en generation som haft bättre materiella och ekonomiska villkor under sitt liv vilket även kommer att återspegla sig i förväntningar när det gäller omhändertagandet på äldre dagar. 11

12 Fyrtiotalisterna är en generation som delvis fortfarande befinner sig i arbetslivet och som kommer att få ett mer påtagligt genomslag som vårdkonsumenter först under 2020-talet. Denna generation förväntas komma att ställa nya och annorlunda krav på utformning och utförande av insatser och service samt kommer dessutom generellt att ha bättre ekonomiska förutsättningar för att betala för det. Fyrtiotalisterna har en större vana att välja och påverka sin situation vilket sannolikt kommer att innebära en större mångfald av boendeformer. Exempelvis kan individer och grupper med gemensamma intressen och värderingar förväntas ta egna initiativ för att skapa den boendemiljö man vill ha. En möjlighet kan till exempel vara bostadskooperativa lösningar dit man efter hand kopplar önskade former av vård och omsorg. Myndighetsperspektivet Myndighetsutövningen är en viktig faktor när det gäller nämndens förutsättningar att klara sitt uppdrag inom givna ekonomiska ramar. Vård- och omsorgsboende är i normalfallet den mest kostnadskrävande insatsen såvida det inte rör sig om särskilt omfattande behov i det egna hemmet. Trenden har under senare år varit att de tillkommande behoven av vård- och omsorgsboende varit relativt konstanta. I nämndens riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen respektive lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) beskrivs förutsättningarna för att den enskilde ska vara berättigad till olika insatser. När det gäller vård- och omsorgsboende anges att insats kan bli aktuell i de fall där den enskildes behov av vård, omsorg och trygghet inte kan tillgodoses i den egna bostaden. I riktlinjerna anges även att andra insatser som regel bör ha prövats innan beslut om vård- och omsorgsboende fattas. 12

13 Beräkning av framtida behov av trygga och säkra bostäder för äldre Planeringsförutsättningar En av äldrenämndens mest centrala uppgifter är att säkerställa äldre personers behov av trygga och säkra boendeförhållanden där den enskildes behov av trygghet och omvårdnad kan tillgodoses inom boendet. Historiskt har detta i hög grad varit liktydigt med att erbjudas ett vård- och omsorgsboende. Nämndens ambition är dock att i allt högre grad kunna tillgodose den enskildes behov i ordinärt boende. Detta sker genom den kontinuerliga utvecklingen som pågår inom hemvården och öppna förebyggande insatser men även genom tillkomst av nya boendeformer som är utformade för att svara mot äldre personers behov. Bland annat har äldrenämnden utformat kriterier för att kunna bevilja subventioner i samband med tillkomsten av trygghetsbostäder. En översyn har under 2012 skett av dessa kriterier i syfte att skapa ett tydligare system samt att underlätta för bostadsproducenter att bygga eller omvandla fastigheter till trygghetsbostäder. Genom översynen har även upplåtelseformerna bostadsrätt och kooperativ hyresrätt införlivats i kriterierna för subventionering av trygghetsbostäder. På sikt kommer även det allmänna bostadsbeståndet i kommunen alltmer bestå av bostäder med god tillgänglighet vilket successivt möjliggör att en allt större andel personer får sina behov tillgodosedda i ordinärt boende. En ytterligare faktor som stödjer denna utveckling mot att kunna tillgodose behoven inom ramen för ordinärt boende är den förbättring av äldres allmänna hälsotillstånd som tidigare beskrivits under rubriken Hälsoutveckling. När man ska beräkna framtida behov av olika boendeformer är begrepp som servicegrad och planeringsnyckel centrala. Servicegrad svarar mot i vilken utsträckning en viss ålderskategori beräknas ha behov av en viss insats i framtiden medan planeringsnyckel är den procentsats som används för att beräkna tillkommande behov. Hittills har planeringsnyckeln 18 procent använts för att beskriva relationen mellan andelen tillkommande personer 80 år och äldre och de som är i behov av vård- och omsorgsboende. Nämndens syn är att det utifrån ovan redovisade skäl redan inför de närmast kommande åren är motiverat att successivt börja räkna ner denna procentsats med någon procentenhet per år. I det längre planeringsperspektivet har planeringsnyckeln successivt räknats ner för att år 2020 vara 12 procent. De faktorer som beräknas stödja denna utveckling är framförallt: Ett generellt förbättrat hälsotillstånd hos de äldre En successiv ökning av nämndens öppna/förebyggande insatser Tillkomsten av nya och bättre bostäder Tillgänglighetsarbete i befintligt bostadsbestånd Utvecklingen mot en alltmer avancerad hemvård 13

14 Forskning och medicinsk/teknisk utveckling Figur två beskriver dels en uppskattning av antalet tillkommande personer med behov av vård- och omsorgsboende under perioden (röda staplar), dels en redovisning av den utbyggnad som behövs för att tillgodose behovet(blå staplar). Beräkningen av tillkommande personer bygger bland annat på antagandet att utbyggnaden av trygghetsbostäder och seniorbostäder under perioden fortsätter vilket i hög grad påverkar planeringsnyckeln. Figur Tillkommande personer med behov av vård- och omsorgsbostad respektive planerad utbyggnad under åren tillkommande vård- och omsorgsbostäder Tillkommande personer Analys av aktuell behovssituation Under 2012 genomfördes en förändringsprocess som innebar att 100 vård- och omsorgsbostäder som inte uppfyllde kvalitetskraven kunde avvecklas och ersättas av nya mer funktionella bostäder. Nämnden bevakar kontinuerligt frågan huruvida behov finns av att ersätta ytterligare boendeenheter. I figur 2 har hänsyn tagits till det behov av bostäder som krävs för att åstadkomma denna förändring. I beräkningen av tillkommande behov har även tagits hänsyn till de 43 personer som per september 2012 har beslut om vård- och omsorgsboende men där erbjudande om bostad ännu inte lämnats. I kalkylen har hänsyn även tagits till den årliga nettoinflyttning som sker till kommunen av personer med beslut om vård- och omsorgsboende. Erfarenhets-mässigt uppgår detta antal till i genomsnitt 35 personer. För 2012 beräknas siffran bli ca 40 personer. Av grafen framgår att en viss överskottssituation satt i relation till beräknat behov kan komma att uppstå under åren Detta tillskott av bostäder stärker förutsättningarna för den möjlighet för den enskilde att välja bland tidigare upphandlade vård- och omsorgsboenden som nämnden öppnar upp för under hösten

15 Totalt har antalet beslut om vård- och omsorgsboende för perioden januari till september 2012 ökat med 54 jämfört med motsvarande period 2011 Figur tre beskriver denna utveckling satt i relation till antalet ledigförklarade bostäder per månad. Av grafen åskådliggörs att relationen mellan mängden beslut och tillgängliga bostäder successivt stabiliserades under senare delen av 2011 men att 2012 har utmärkts av ett ökande antal beslut om vård- och omsorgsboende och att antalet ledigförklarade lägenheter svängt kraftigt i takt med tillkomsten av de nya boendeenheterna. Figur 3 I genomsnitt har under perioden januari till och med september 2012 antalet beslut överstigit antalet ledigförklarade lägenheter med 2,7 stycken per månad. Motsvarande differens 2011 var sex och 2010 tio stycken per månad. Begreppet ej verkställda beslut kan kräva en närmare förklaring. Boendekedjan är benämning på den process som leder till att en person med biståndsbeslut kan flytta in i en vård- och omsorgsbostad inom föreskriven tid. I det antal personer som redovisas som ej verkställda ingår exempelvis även personer som erbjudits bostad inom ramen för boendekedjan men som ännu inte gjort något eget ställningstagande. Även personer som tackat ja men ännu inte hunnit flytta in ingår. Enligt en genomförd kartläggning är den vanligaste anledningen till att en lägenhet kan stå outnyttjad under längre tid att boendesamordnarna kan ha svårt att hitta en hyresgäst som vill flytta till den aktuella bostaden. En slutsats som kan 15

16 dras av detta är att en betydande del av de ej verkställda besluten består av personer med särskilda önskemål och som väntar på möjlighet att få komma till ett speciellt boende eller en viss geografisk del av kommunen. Personer med särskilda önskemål väljer i vissa lägen att avvakta med verkställigheten vilket lätt kan ge intrycket att det finns ett antal personer med behov av vård- och omsorgsboende som nämnden inte kan tillgodose. Om man blickar några år tillbaka så ökade under 2009 antalet ej verkställda beslut om vård- och omsorgsboende successivt under året för att nå sin kulmen i september. I slutet av året bröts utvecklingen genom tillkomsten av 280 nya lägenheter vid de nya vård- och omsorgsboendena varav 120 kunde erbjudas till personer med nya beslut om vård- och omsorgsboende. Resterande bostäder erbjöds till personer vid boendeenheter som skulle avvecklas. Således hade i januari 2010 antalet personer som väntade på verkställighet av beslut minskat med 18 procent jämfört med januari Figur 3 beskriver hur en liknande utveckling pågick under 2010 och 2011 men som kunde brytas genom upphandling av nya vård- och omsorgsbostäder vilket kraftigt kunnat reducera antalet ej verkställda beslut. Som framgår av grafen har nämnden genom en detaljerad planering successivt kunnat minska de svängningar som lätt uppstår i den komplicerade balans som måste upprätthållas mellan fattade beslut om vård- och omsorgsboende och produktion av nya boendeenheter. Nämndens ambition är att genom en ytterligare förfinad planeringsprocess få till stånd en fortsatt utveckling mot lägre pucklar i kurvan för ej verkställda beslut. Inriktning mot omvårdnad respektive demens samt psykiatri Genomgående är det viktigt att skilja mellan omvårdnads- respektive demensinriktning i samband med bedömning av behovet av vård- och omsorgsboende. I dagsläget bor personer med demenssjukdom i genomsnitt ett drygt halvår längre på vårdboende än personer med omvårdnadsbehov. Bland annat detta faktum har bidragit till den obalans som tidigare funnits i form av brist på vård- och omsorgsbostäder vid boendeenheter med inriktning mot demens. Tillkomsten av de nya enheterna under 2011 och 2012 har bidragit till att den tidigare bristsituationen nu kunnat avhjälpas. Figur fyra och fem beskriver utvecklingen av antalet beslut om vård- och omsorgsboende samt antal ej verkställda beslut för personer med behov av omvårdnads- respektive demensinriktning. Även när det gäller personer med behov av vård- och omsorgsboende med psykiatrisk inriktning har situationen förbättrats under senare år även om en viss bristsituation fortfarande råder. Nämnden är sedan tidigare uppmärksammad på att behov även finns av några korttidsplatser med psykiatrisk inriktning. 16

17 Figur 4 Figrur 5 Personer med behov av bostad med särskild service enligt LSS I Uppsala kommun har idag 84 personer som är 65 år och äldre insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Fyrtiosex av dessa personer är 70 år eller äldre. 17

18 Sedan 2003 är NHO avtalstecknande när det gäller insatsen bostad med särskild service enligt LSS även för personer 65 år och äldre. ÄLN har dock det samlade ansvaret för alla personer 65 år och äldre i kommunen när det gäller såväl myndighetsutövning som kvalitetsinnehåll och betalningsansvar. Behov av vård- och omsorgsboende för äldre personer med beslut om bostad med särskild service enligt Sol och LSS Erfarenheten visar att en ökning under de senaste decennierna skett av medellivslängden bland personer med utvecklingsstörning som har insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Ett ökande antal personer inom äldrenämndens ansvarsområde har denna insats varav det stora flertalet bor i gruppbostad medan andra bor i fristående lägenheter där ett anpassat stöd ges utifrån individuellt behov från en servicebas. Särskilt för gruppen äldre personer med stöd från servicebas finns ett ökande behov av trygghet och kvalificerad somatisk omvårdnad som är svår att tillgodose i den nuvarande boendeformen. Denna problematik berör även i hög grad NHO eftersom gränsen för personer som har behov enligt ovan beskrivning inte går vid 65 år utan också kan beröra något yngre personer. Totalt rör det sig för närvarande om 31 personer över 60 år har stöd från en servicebas. Från bostadssamordningen har uppmärksammats återkommande behov av boende med särskild kompetens för att tillgodose behovet för personer som befinner sig i gränslandet mellan att vara i behov av vård- och omsorgsboende med omvårdnadsinriktning respektive ett boende med renodlad psykiatriinriktning Nämnden har tillsammans med NHO utarbetat en strategi som bygger på att i anslutning till befintliga/kommande vård- och omsorgsboenden där omfattande omvårdnadsresurser är koncentrerade, lokalisera särskilda boendeenheter för gruppen äldre personer med ökande behov av omvårdnadsinsatser. Inför 2014 planeras två grupperade boendeenheter i form av vård- och omsorgsbostäder enligt socialtjänstlagen för personer som idag har beslut om bostad med särskild service enligt SoL respektive LSS. Den ena av de två enheterna planeras ha inriktning mot äldre personer som idag har bostad med särskild service enligt LSS medan den andra har inriktning mot äldre personer med psykisk funktionsnedsättning. Bostäderna planeras inom ramen för ordinarie produktion av nya vård- och omsorgsboenden. Frågan är dock av komplicerad art eftersom utgångspunkten är att en LSS-bostad är den enskildes varaktiga bostad och att ett förändrat omvårdnadsbehov i normalfallet ska kunna tillgodoses inom ramen för den befintliga verksamheten. Dock kan, på samma sätt som när det gäller äldre personer generellt, en situation uppstå där behovet av fysisk och medicinsk omvårdnad motiverar en flytt till en boendeform som på ett bättre sätt kan tillgodose behovet. En självklar förutsättning för ovan beskriven förändringsprocess är att det alltid är den enskildes egen vilja som avgör om en flyttning ska ske. Den beskrivna strategin innefattar således en dialog med den enskilde och närstående/företrädare 18

19 för att hitta en samsyn på hur behovet på bästa sätt ska kunna tillgodoses. Nämnden kommer i detta arbete särskilt bevaka att de nya boendena fullt ut garanterar berörda personer en god boendemiljö. Yngre personer med behov av vård- och omsorgsboende I dagsläget bor sammanlagt 79 personer som är yngre än 75 år vid vård- och omsorgsboenden med inriktning omvårdnad. Av dessa är tolv personer mellan 47 och 64 år, 23 personer är mellan 65 och 69 år och 44 personer mellan 70 och 74 år. Vid den nya boendeenheten Liljefors genomförs under hösten en successiv omvandling som innebär att sju vård- och omsorgsbostäder samt två platser för korttidsvård tillskapas för yngre personer med omvårdnadsbehov. På kortare sikt bedöms inget ytterligare behov av bostäder speciellt utformade för yngre personer finnas. På vård- och omsorgsboende med inriktning demens bor det sammanlagt 66 personer under 75 år. Av dessa är 14 personer mellan 50 och 64 år, 20 personer mellan 65 och 69 år och 32 personer mellan 70 och 74 år. Sedan tidigare finns även sju vård- och omsorgsbostäder och två platser för korttidsvård vid Årstagården för yngre personer med demensutveckling. Inte heller på demenssidan bedöms på kortare sikt ytterligare behov finnas för yngre personer. Beredskap bör dock finnas för en utökning inför framtiden. Geografisk lokalisering av trygga och säkra bostäder I boendeplanen måste så god överensstämmelse som möjligt finnas mellan behov och lokalisering av kommande vård- och omsorgsbostäder. Kommunen är indelad i sju olika planeringsområden, Uppsala tätort samt sex ytterområden. Befolkningsprognos på denna detaljeringsnivå finns endast för fem år, fram till och med Merparten av den prognostiserade ökningen av personer 80 år och äldre med cirka 500 personer till och med 2017, beräknas tillkomma inom Uppsala tätort. Av ytterområdena är den största prognosticerade ökningen inom Vattholmaområdet med 34 personer motsvarande 15 procent. En betydande minskning beräknas ske i Rasboområdet med 47 personer vilket motsvarar cirka 25 procent av åldersgruppen. Slutsatsen är att det i dagsläget generellt är en relativt god fördelning mellan Uppsala tätort och de sex ytterområdena. Utifrån boendesamordning finns en erfarenhetsmässig kunskap om att personer från ytterområdena i samband med beslut om vård- och omsorgsboende ofta önskar flytta till ett boende i tätorten med närhet till anhöriga. Bland annat detta faktum innebär att det i vissa fall är svårt att hitta intresserade hyresgäster till vård- och omsorgsbostäder i ytterområdena. Från boendesamordningen rapporteras att det till exempel är svårt att hitta intresserade hyresgäster till vårdoch omsorgsboendena i Almunge och Knutby när det gäller inriktning omvårdnad. En brist på vård- och omsorgsbostäder med inriktning mot omvårdnad har uppstått i östra delen av staden, Sala backe/vaksala som en effekt av 19

20 Johannelundsgårdens avveckling. Den pågående planeringen av ett kommande vård- och omsorgsboende i östra Salabacke bör hjälpa upp den situationen. Ett aktuellt behov av ytterligare vård- och omsorgsbostäder i Gottsunda/Sunnersta kommer att kunna tillgodose av aktuell planering på en tomt i nära anslutning till Gottsunda centrum. Totalt beräknas landsbygden och de mindre tätorterna i kommunen växa med upp till invånare fram till I enlighet med den inriktning som anges i översiktsplan 2010 för Uppsala kommun bör beredskap finnas för att på sikt lokalisera ökad kapacitet för trygga och säkra bostäder längst de särskilda stråk som utpekas som möjliga expansionsområden för utbyggnad av bostäder. Hit hör till exempel Storvreta/Vattholma, Gunsta/Länna/Almunge samt Vänge/Järlåsa. Behov av parboende Sedan 2006 har socialtjänstförordningen reglerat att makar, sambor eller registrerade partners som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende om de begär det. Med boende ska avses samma rum, lägenhet eller särskilda boende. Frågan har dock hanterats väldigt olika i landets kommuner. I vissa fall har livskamrater vägrats möjligheten att fortsätta leva tillsammans, samtidigt som andra kommuner arbetat med olika former av parboendegaranti. I Uppsala har kommunfullmäktige som ett inriktningsmål för perioden angett att möjlighet till parboende ska kunna erbjudas. Önskemålen kan dock se väldigt olika ut. Det finns par som vill bo i samma rum alternativt disponera varsitt rum i en lägenhet. Andra par vill bo i separata bostäder men ha möjlighet till umgänge i gemensamma utrymmen på samma boendeenhet. I de boendeenheter som tillkom runt årsskiftet 2009/2010 finns 23 bostäder som är avsedda för parboende. Genom tillkomsten av Topelius under våren 2012 tillkom ytterligare åtta dubletter. I dagsläget är dock endast ett fåtal av dessa belagda av sammanboende par. Den fortsatta utbyggnaden bör därför innefatta produktion av lämpligt antal parlägenheter där makar/sambor ges möjligheten att, om man så önskar, bo i separata rum. Möjlighet bör finnas att avskilja en sådan dubblett till två separata enkelrum. Viktigt i utformningen är att en rumskänsla finns för olika funktioner, det vill säga sova, äta, umgås etc. Riksdagen beslutade utifrån socialutskottets betänkande Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen, om ändringar i SoL och HSL. De nya reglerna innebär att det för personer i särskild boendeform skall ingå i skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Bestämmelsen gäller för personer som tidigare varaktigt har sammanbott och gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. 20

21 Pågående processer i form av utbyggnad, omvandling och avveckling Produktion av seniorbostäder och trygghetsbostäder i kommunen Något som utmärker bostadsbeståndet i Uppsala är den jämförelsevis låga andelen hyresrätter i kommunen, ca 26 procent. Det av kommunen ägda bostadsföretaget Uppsalahem AB (UHAB) har sedan 2011 kommunfullmäktiges uppdrag att öka produktionen av hyresrätter med ca 500 bostäder årligen. Inriktningen är att i första hand tillskapa hyresrätter i stadsdelar där upplåtelseformen hittills varit underrepresenterad. För målgruppen personer 65 år och äldre är i synnerhet tillkomsten av seniorbostäder och trygghetsbostäder av avgörande betydelse för att kunna erbjuda trygga och säkra boendeförhållanden. Under respektive rubrik beskrivs nedan situationen vad gäller nuvarande bostadsbestånd samt aktuella planer för nyproduktion. Seniorbostäder Seniorbostäder är bostäder särskilt anpassade för äldre vad gäller t ex framkomlighet, utrymme för rollator/hjälpmedel samt väl planerade och rymliga hygienutrymmen. Hiss finns från markplan och i vissa fastigheter finns tillgång till gemensamma lokaler och servicefunktioner. Seniorbostäder finns i både hyresrätts- och bostadsrättsform. Bostäderna finns i ordinarie bostadsbestånd och ligger således utanför äldrenämndens direkta påverkansmöjligheter. Lägsta åldersgräns för inflyttning är i normalfallet 55 år. Hösten 2012 finns i Uppsala kommun ca 900 bostäder färdigställda eller under uppförande som definieras som seniorbostad varav UHAB och Rikshem är de största hyresvärdarna. Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder är bostäder för personer över 70 år som känner sig otrygga i den ordinära bostaden. Trygghetsbostaden ska uppfylla höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, servicevärd/värdinna samt teknik som möjliggör användande av trygghetslarm. Enligt regeringens förordning om trygghetsbostäder kan dessa bostäder tillhandahållas i såväl hyresrätts- som bostadsrättsform och kan ses som en mellanform av boende som förväntas reducera behovet av framtida vård- och omsorgsbostäder. Genom förordningen om trygghetsboenden ges kommunerna möjlighet att genom subventioner stimulera tillkomsten av trygghetsbostäder. Äldrenämnden antog 2009 riktlinjer för trygghetsbostäder som innebär att subvention efter prövning kunde utgå för gemensamhetslokaler och värd/värdinna för trygghetsbostäder i hyresrätter Genom nämndbeslut har kriterierna för subvention ändrats till att nu innefatta även bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. Nämnden har sedan tidigare ingått ett samarbetsavtal med UHAB som syftar till att främja utbyggnaden av trygghetsbostäder i Uppsala kommun. 21

22 Beståndet av trygghetsbostäder är i dagsläget 40 lägenheter på Fyrislundsgatan 64 samt 56 lägenheter vid f d Ramunds servicehus som i enlighet med nämndens avtal med UHAB successivt omvandlas till trygghetsbostäder. Dessa fastigheter har under 2011 köpts av Rikshem. För närvarande pågår även en process som innebär att 160 av kommunen ägda bostadsrätter vid de före detta servicehusen Orstenen, Snickaren, Örnen och Nyby successivt omvandlas till trygghetsbostäder. Dessa hyrs ut via en kö som administreras av Riksbyggen. UHAB färdigställer under hösten/vintern 2012/ trygghetsbostäder i det nya bostadsområdet Två torn. Strategiskt arbete för ökad trygghet och tillgänglighet i boendemiljöer Äldrenämndens hälsofrämjande inriktning innefattar även satsningar på samhällsoch strukturell nivå syftande till ökad trygghet och tillgänglighet i boendemiljöer. Äldreboendedelegationen identifierade i sitt slutbetänkande Bo för att leva (SOU 2007:103) problemområden som dålig fysisk tillgänglighet, avsaknad av social gemenskap och brist på mötesplatser vilket kan bidra till ofrivillig ensamhet och ohälsa hos de äldre. Delegationens arbete resulterade i den nya mellanboendeformen trygghetsbostad vilken Uppsala kommun aktivt arbetar med att införa. På samhälls- och strukturell nivå leder förekomsten av utsatta sammanhang som dålig tillgänglighet, avsaknad av social gemenskap och brist på mötesplatser till ojämlikhet i hälsa hos de äldre i Uppsala. Nämnden vill med sin hälsofrämjande inriktning motverka sådana skillnader och därmed bidra till ett friskare och mer jämlikt samhälle. Den kunskap som arbetet med trygghetsbostäder medfört vill äldrenämnden använda för att i befintliga boendemiljöer och i samverkan med fastighetsägare/hyresvärdar och ideell sektor utveckla arbetssätt och verktyg för ökad tillgänglighet, social gemenskap och tillgång till mötesplatser. En viktig utgångspunkt för detta arbete är Uppsala kommuns hållbarhetspolicy med de tre perspektiven ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Genom informationsinsatser och uppsökande verksamhet knyts kontakter med målgruppen personer 65 och äldre för att definiera behov av tillgänglighetsåtgärder i såväl det egna hemmet som entréer, trapphus etc. Utifrån NHO:s uppdrag om att intensifiera arbetet med ökad tillgänglighet i kommunen har en tillgänglighetssamordnare rekryterats som bland annat kommer att ha koppling till detta arbete. Fastighetsnämnden genomför successivt en översyn av kommunens eget bostadsbestånd som består av ca 1000 bostadsrätter. Anpassningar genomförs bland annat i form av översyn av hygienutrymmen i samband med stamrenoveringar. Omvandling av före detta servicehus Biståndsformen boende vid servicehus har sedan ett antal år upphört som biståndsform i Uppsala kommun. Fortfarande existerar dock ett antal fastigheter 22