Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Transkript

1

2 Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona kommun att som remissinstans lämna synpunkter på delbetänkande av Äldreboendedelegationen, Bo för att leva (SOU 2007:103). Omsorgsnämndens svar ska lämnas till Kommunstyrelsen. Sammanfattning av delbetänkandet Uppdraget Äldreboendedelegationen har i direktiv (2006:63) och tilläggsdirektiv (2006:137) fått uppdraget att följa och analysera Behovet av boende för äldre Utvecklingen av boende för äldre Föreslå åtgärder för att Stimulera skapandet av bostäder anpassade för äldre Stimulera skapandet av boendemiljöer anpassade för äldres behov Identifiera hinder i regelsystemet som försvårar utvecklingen av bostäder och boende Sprida goda exempel. Redovisa alternativa bedömningar och förslag till hur fler äldre ska få tillgång till bostad i s.k. mellanboendeformer eller trygghetsboende delbetänkande lämnas 19 december 2007 Följa och granska effekterna av investeringsstödet till byggande av särskilda boende - rapport senast den 31 januari 2008 Slutredovisning, som ska ske i december 2008, ska också innehålla förslag beträffande de särskilda boendena

3 2(5) Faktorer av betydelse för delegationens övervägande Befolkningsutvecklingen Delegationen konstaterar att andelen äldre över 80 år ökar från och med år Särskilt kraftig är ökningen av + 85-åringar. Samtidigt saknas det bostäder och bostadsmiljöer som är anpassade till den åldrande människans behov. Hälsoutvecklingen Ökningen av äldre kommer att medföra ökade behov av vård och omsorg. Redan nu visar det sig att ohälsan ökar i de högre åldersgrupperna. Att bedöma och möta behov Delegationen anser att tröskeln är för hög för när människor anses vara i behov av särskilt boende. I vissa fall leder detta till att människor tvingas bo kvar i sin ursprungliga bostad mot sin vilja. Det behövs därför en mångfald av bostadsalternativ i kommunerna där det inte krävs någon behovsbedömning. De äldre kan då själv avgöra vilken form av anpassat boende som passar dem bättre än den bostad de redan har. Ekonomiska förutsättningar Antalet åringar kommer 2015 att ha ökat med ca personer. Det motsvarar mer än hälften av den beräknade totala befolkningsökningen. Generellt sett kommer det att vara en grupp med stor köpkraft, där nästan två tredjedelar bor i småhus. Det kommer dock fortfarande finnas pensionärer som är mindre resursstarka. Dessa grupper ska också ha möjligheter att efterfråga olika former av anpassat boende. Den tekniska utvecklingen Möjligheterna till teknikstöd i boendet utvecklas i snabb takt. Detta leder till tjänster som underlättar ett självständigt liv i gemenskap med andra. Nybyggda bostäder borde utformas på ett sådant sätt att de medger ett teknikstöd. Enhetlig terminologi Delegationen anser att dagens termer och begrepp spretar för mycket och skapar förvirring. Det behövs begrepp som bidrar till att göra det offentliga åtagandet tydligare. Seniorbostäder Samlingsbegrepp för alla former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. Trygghetsbostäder Bostäder för äldre som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler, servicevärd/- värdinna eller motsvarande och trygghetslarm. Vård och omsorgsboende Boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt SoL. I boendet erbjuds service, personliga omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Delbetänkandets tre boendealternativ A. Seniorbostäder B. Trygghetsbostäder frivilligt åtagande C. Trygghetsbostäder skyldighet A. Seniorbostäder Ingår i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden (inom ramen för lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsäljningen) Hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt Utbudet styrs i huvudsak av byggansvarigas bedömningar av efterfrågan och betalningsförmåga hos den äldre befolkningen men också genom enskilda personers och gruppers initiativ

4 3(5) Merkostnader för anpassningar i befintlig bebyggelse och vid nyproduktion för att öka tillgänglighet i området och i fastigheterna liksom kostnader för gemensamhetslokaler kan påverka hyror/avgifter Seniorbostad skaffar man på de sätt som redan idag förekommer, dvs. genom bostadsförmedling/bostadskö, köp av bostadsrätt, medlemskap i en kooperativ hyresrättförening eller kontakt med byggare/motsvarande Det är den enskildes ansvar att planera för sitt boende också på äldre dagar. B och C. Trygghetsbostäder, gemensamt för båda Bostäderna upplåts med hyresrätt och med begränsningar i överlåtelse Har tillgång till gemensamhetslokaler Hyresgästerna beslutar själva om hur gemensamhetslokalerna får användas, när kostnaderna för dessa lokaler slås ut på hyrorna Kommunen kan välja att subventionera gemensamhetslokalerna och på så sätt låta dem vara tillgängliga också för andra I gemensamhetslokalerna ska det vara möjligt att äta tillsammans Hyresgästernas eventuella behov av vård och omsorg tillgodoses av behovsprövad hemtjänst och/eller hemsjukvård på motsvarande sätt som i ordinärt boende Personal som resurs till alla hyresgäster bör finnas tillänglig vissa tider och dagar i veckan gemenskapsbefrämjande och aktiverande insatser Kostnaderna för personal som är en resurs för alla hyresgäster bekostas av kommunen som en förebyggande och stödjande insats Bostäderna ska vara tillgängliga och uppfylla de högre kraven för svensk standard för bostadsutformning B och C. Trygghetsbostäder, skillnader B alternativet frivilligt åtagande för kommunerna Möjlighet att ta vara på lokala behov och förutsättningar Kriteriet för att få ansöka om trygghetsbostad, en uppgift för resp. kommun Lagstiftning en egen lag som ger kommunerna befogenhet, men inte skyldighet att tillhandhålla trygghetsboende (jfr lagen om servicetjänster) C alternativet skyldighet för kommunerna Offentliga åtagandet detsamma över hela landet Kriterium den enskildes egen upplevelse av oro och otrygghet Lagreglering i socialtjänstlagen skyldighet utan att omfattas av rätten till bistånd Eftersom det inte kommer att ske någon individuell behovsbedömning vid fördelning av trygghetsbostäder bör man överväga att införa kriterier för när enskilda personer kan ansöka om/ställa sig i kö för en trygghetsbostad. Däremot behövs inga kriterier för att få flytta till en trygghetsbostad utan det som är utslagsgivande är den enskildes egen upplevelse av oro och otrygghet. Stöd och stimulansåtgärder Staten Höjda bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer. Bidras till hissinstallation. Kommunerna Samordning mellan olika nämnder och förvaltningar Tydlig och transparent markanvisningspolicy Inventeringar som grund för bra boendeplanering Stöd till gemensamhetslokaler.

5 4(5) Omsorgsförvaltningens synpunkter Faktorer av betydelse för delegationens övervägande De faktorer som delegationen för fram är tydliga även på kommunal nivå. I synnerhet bristen på bostäder och boendemiljöer som har god tillgänglighet. Andelen trevåningshus utan hiss och hus med hiss, men där hissen inte är i gatuplan, är stort och den inlåsningseffekt som utredningen pekar på kommer att öka om ingenting görs. Med den kunskap man har om detta bör delegationen föra fram krav på att de högre kraven i svensk standard för bostadsutformning bildar den lägsta nivån i nyproducerat bostadsbyggandet. Som man mycket riktigt skriver så är en sådan tillgänglighet bra för alla, t.ex. yngre med funktionshinder och barnfamiljer. Förutom en god tillgänglighet skapas också förutsättningar för en bättre arbetsmiljö för grupper som arbetar i enskilda hem. Det som behövs är skärpta regler för tillgänglighet för att kunna nå sin bostad. Utöver detta måste dörrbredder och våtutrymmen ökas så att de bättre uppfyller tillgänglighets- och arbetsmiljökrav. Görs inte detta fortsätter samhället att bygga in problemen som leder till stora samhällskostnader på sikt. Det bidrar också till att människor tvingas flytta från sina bostäder i förtid. Enhetlig terminologi En enhetlig terminologi är välkommet. Delbetänkandets tre boendealternativ A. Seniorboende Omsorgsförvaltningen ställer sig bakom delegationens skrivning. Denna typ av boende ska helt skötas av marknadens aktörer. Det offentliga åtagandet bör, som omtalas i betänkandet, vara att utforma och driva en bostadspolitik som stimulerar denna typ av boende. B och C. Trygghetsboende Omsorgsförvaltningen ställer sig bakom beskrivningen av innehållet i trygghetsboendet. Att ha lokaler för gemensamma aktiviteter och att kunna äta tillsammans ger ett mervärde och ökar kvalitén i boendet. När det gäller gemensamma måltider kan dock Livsmedelsverkets bestämmelser vara en försvårande faktor. Av de olika alternativen förordar Omsorgsförvaltningen alternativ B som innebär ett frivilligt åtagande för kommunen. Genom att utforma boendet insprängt i det vanliga bostadsbeståndet på lämpliga platser i kommunen kan kategoriboende undvikas. Liksom seniorboende synes marknaden ha de bästa förutsättningarna att hantera denna fråga. Fastighetsägare har möjlighet att gå igenom sina bostadsbestånd och hitta bostäder som motsvarar kraven på trygghetsbostäder eller som med förhållandevis små medel kan anpassas. Kommunerna kan genom tydliga ägardirektiv initiera denna boendeform genom de kommunala bolagen. Detta kan i sin tur öppna upp diskussioner med privata fastighetsägare, som säkert vet att äldre människor är utmärkta hyresgäster. Kommunernas ägardirektiv kan också innehålla delar som ytterligare stimulerar skapandet av seniorbostäder. Ett vägande skäl att inte förorda alternativ C är, att i detta alternativ kommer den statliga myndighetstillsynen aktiveras. Detta kommer att leda till krav från Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Arbetsmiljöverket, Räddningstjänsten m.fl. Krav, som i många fall spretar och är svårförenliga, på den kommunala nivån. Risken är uppenbar att trygghetsboendet standardmässigt tvingas upp i samma nivå som ett vård- och omsorgsboende.

6

7

8

9

10

11