Bo hälsofrämjande var då? Bostaden en del av min identitet Bostaden som möjliggörare Bostaden som hinder Bostaden under olika livsfaser

Transkript

1 Bo hälsofrämjande var då? Bostaden en del av min identitet Bostaden som möjliggörare Bostaden som hinder Bostaden under olika livsfaser

2 Den moderna ålderstrappan enligt Cecilia Torudd

3 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern

4 De fyra hörnpelarna för ett gott åldrande Fysisk aktivitet Bra matvanor Social gemenskap/stöd Delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd Vad kan boendet betyda?

5 Bostadsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande Många komponenter, som bebyggelsens utformning, tillgänglighet, omgivningen (sådant som promenad- och cykelvägar, tryggheten i området, grönytor), hälsopåverkan från t.ex. radon, kvalitet på vatten, buller och luftföroreningar sociala komponenter som familj och grannar. Vad i boendemiljön som kan ha en positiv inverkan på hälsan är ett komplext samspel mellan miljö och det sociala stöd den enskilde får av familj, grannar och kommun Wister A The Built Environment, Health, and Longevity, Journal of Housing for the Elederly, Vol. 19 (2) 2005

6 Användbar bostad Det finns ett samband mellan bostadens tillgänglighet och användbarhet och oberoende och känsla av tillfredsställelse med livet. Brister i den yttre miljön synes ha mindre påverkan. Att uppleva sitt boende meningsfullt och att kunna klara sin vardag genom ett bra fungerande boende är relaterat till ett hälsosamt åldrande Oswald F, Wahl H-W, Schilling O, Nygren C, Fänge A, Sixsmith A, Sixsmith J, Sze man Z, Tomsone S, Iwarsson S (2007) Relationships Between Housing and Healthy Aging in Very Old Age The Gerontologist Vol. 47, No. 1,

7 Var bor de äldre? Boendeform Män Kv Män Kv Män Kv Småhus Flerbostadshus Boendeform bland personer i ordinärt boende, per åldersklass och kön, (%) 2002/03 Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) 2002/03, bearbetning Kristina Larsson.

8 Tillgängliga bostäder? Belägen över bottenvåningen utan hiss till våningsplanet Trappsteg inomeller utomhus Antal % Antal % Antal % Källa: ULF 2002/03, bearbetning Kristina Larsson

9 Bättre boendestandard Tillgängligheten norm: från 1977 ska alla nya hus högre än två våningar ha hiss. Plan och- bygglagen (PBL) Kommunens ansvar för att det finns bostäder som är tillgängliga, anpassade för funktionshindrade och med närhet till service. Socialtjänstlagen Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder

10 Flytta på äldre dar? Äldre personer flyttar mer sällan än yngre personer. Den regionala flyttningsfrekvensen (mellan län och kommuner) sjunker ju äldre man blir. Den lokala flyttningsfrekvensen (inom kommun eller församling) sjunker kring pensionsåldern eller decenniet därefter och stiger sedan Kristina Larsson: Kvarboende eller flyttning på äldre dagar, Äldrecentrumrapport 2006:9

11 Framtidens äldreboende är där man bor idag Tre av fyra intervjuade i åldersgruppen år hade inte fattat något beslut om sitt boende på äldre dagar. En tredjedel hade inte ens funderat på frågan; den kändes inte aktuell, man ville inte tänka på sin ålderdom eller man trivdes där man bodde och hade inte funderat. Bland dem som funderat uppgav sex av tio att de tänkte bo kvar där de bodde Senior 2005, Temo-undersökning Boende på äldre dar; SOU 2002:29

12 När man planerar framåt Kvinnor hade i större utsträckning funderat över sitt framtida boende Kvinnor uppgav oftare än män att det är viktigt med hiss, att bo centralt med liv och rörelse, att det finns personal att tillkalla vid behov dygnet runt, att det finns hjälp att få mot betalning med exempelvis städning och matinköp, att det är nära till gemensamma utrymmen som restaurang etc. Senior 2005, Temo-undersökning Boende på äldre dar; SOU 2002:29

13 Vald eller påtvingad flytt? Man blir ensam, räcker med en mindre bostad. Ekonomin försämrats, gäller särskilt kvinnor som blivit ensamstående Slippa trappor Slippa skotta snö, klippa gräsmattan etc Komma närmre barn och barnbarn

14 Flytta vart? en tillgänglig bostad? nära till service? till somarstugan? till hembygden? till varmare länder?

15 Värde med att bo kvar Bostaden är den invanda och trygga miljön, förknippad med alla minnen av vad som passerat i lägenheten och i dess omgivningar. Förankringen i bostadsområdet, att inte vara anonym för omgivningen. När andra vet vem man är, det må vara personalen i butiken på hörnet eller granndamen, trivs man bättre (Svein Olav Daatland).

16 Grannskapets betydelse i områden där man levt länge och där omsättningen av boende är låg känner en mycket stor majoritet av de äldre sina grannar, och kring hälften av de äldre umgås med grannar Det krävs en viss grad av kontinuitet, det tar tid att höra till, det krävs en viss stabilitet i befolkningen och homogenitet, att det finns andra i samma ålder och sociala situation att knyta an till.

17 Platser där man möts Att skapa naturliga mötesplatser och underlätta sociala kontakter Trapphus och entréer är viktiga, men ofta outnyttjade, sociala rum. Sittplatsen, i solen och skyddad från vindarna Den lokala butiken är ett annat exempel givet att den inte konkurrerats ut av den stormarknad dit den billöse äldre inte kan ta sig. Endast med god lokal kunskap kan man se vilka faktorer som är av betydelse och måste värnas i närmiljön

18 Samhandlingsarenor Kontakter underlättas om det finns naturliga skäl att mötas, att det händer något mellan människor, att man träffas kring gemensamma frågor och åtaganden rörande områdets skötsel, och grönområdet och uteplatserna blir gemensamma mötesplatser.

19 Seniorträffar Bland äldre är det vanligt att se det som viktigt att det finns mötesplatser i ens närmiljö. I en studie i Göteborg anser sex av tio att det är viktigt att det finns en träffpunkt där man bor, att jämföra med två av tio i åldern under 30 Susanne Johansson Göteborgarnas uppfattning om sitt boende, SOM-institutet Göteborg 2007 Det finns få nordiska studier om sociala mötesplatser, men desto fler från USA. I USA är sedan mitten av talet Senior Centers vanliga. Anita Karp, Neda Agahi, Carin Lennartsson, Mårten Lagergren, Sven Erik Wånell, Ett hälsosamt åldrande, Äldrecentrumrapport 2013:05 Anita Karp, Sven Erik Wånell, Gemenskap ger hälsa, Äldrecentrumrapport 2013:02

20 Bostadsanpassning Det stora flertalet av dem som får bostadsanpassning är över 65 år. Vanligtvis avser anpassningen mindre åtgärder som justering av trösklar, anpassning av badrum, montering av ramper, anpassning av dörrar, installation av spisvakt/timer och montering av stödhandtag. De flesta såg inte en flytt som ett alternativ till bostadsanpassningen Trivs här, vill dö här Viktigt att kunna röra sig obehindrat i bostaden och att kunna komma ut Klara sig själv Ökad säkerhet och trygghet Lisbeth Lindahl & Rebecka Arman: Ta bort trösklarna till ett självständigt liv, rapport FoU i Väst 2006

21 Teknikstöd i hemmet Hjälpmedel inte bara trygghetslarm och spisvakt Välfärdsteknologi För anhöriga: larmmatta, passagelarm 40 % av kommunerna tillhandahåller någon form av minnesstöd (som minneskalendrar) Ovanligt med teknikstöd för kommunikation Kameratillsyn testas På rätt väg, men mycket återstår Modig A 2012 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen, en kartläggning av samtliga Sveriges kommuner, Hjälpmedelsinstitutet Stockholm 2012

22 Olycksförebyggande åtgärder Brandskydd Fallskador svenskar över 65 år fick sluten sjukhusvård på grund av fallolyckor 2012 ( kvinnor och män). Varje år dör cirka 1500 personer till följd av en fallolycka, det vill säga ungefär fyra personer varje dag. (Källa: MSB) Kvalitetsregistret Senior Alert Säkerhet i vardagen Tips och råd på äldre dar (MSB)

23 Fixartjänster Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %)är fixartjänsten kostnadsfri fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv Jenny Alwin, Lars Bernfort, Nathalie Eckard, Magnus Husberg: Fixartjänster i Sveriges kommuner - Kartläggning och samhällsekonomisk analys, Vinnova 2013

24 Här dränkte sig Stina, 91 Stina tog sin rollator och gick fyra kilometer till närmsta sjö och dränkte sig. Expressen

25 Lagen från 1918 Kommun åligger, i den mån icke annan drager försorg därom, anordna och driva hem för inom kommunen bosatta åldringar och individer, vilka äro i behov av omvårdnad och tillsyn å anstalt men för vilka dock icke erfordras vård å sjukhemsanstalt eller därmed jämförlig vårdanstalt.

26 Ivar Lo-Johansson Det räcker inte med att varje åldring får en sängkant att sitta på och stirra mot döden, även om anstalten är aldrig så ny Berättelsen om Petter Alfred Uddström, februari 1951

27 Kvarboende Ivar Lo-Johansson: hemvård i stället för vårdhem Ålderdomshemmet byggde på en absurd felkonstruktion att hävda att de gamla som var i behov av lite tillsyn och hjälp i sin egen bostad, inte borde få den där de var Vårdkostnaden per person och dag på ålderdomshemmen var uppe i 10 à 12 kronor. Den öppna vården skulle bli betydligt billigare. Detta var inte ett huvudargument. Men nu råkade det sammanfalla med det mänskliga och psykologiska argumentet.

28 Åldringsvårdsutredningen (1952) Uppdrag: söka lösa åldringsvårdens problem även på andra vägar än anstaltsvård, bl.a. genom att vidta åtgärder för att göra det möjligt för åldringarna att kvarstanna i sina hem. Utredningen föreslog: Åtgärderna inom åldringsvården måste i första hand och i största möjliga utsträckning inriktas på att med alla medel förhjälpa de gamla att utan alltför stora personliga påfrestningar få leva ett oberoende liv så länge som möjligt i sina egna hem. (SOU 1956:1, sid 185). Regeringen följde utredningens förslag, som stadfästes av riksdagen 1957 kvarboendeprincipens genombrott.

29 Vård och omsorg dygnet runt Vi trodde att de äldre alltid hade det bäst på institution, att vi inte kunde ge dem tillräckligt bra vård hemma. Men visst kan fler äldre bo kvar hemma. (Spri-rapport 194, Stockholm 1985)

30 Ädel Inriktningen av bostads- och socialpolitiken, när det gäller äldre samt personer med funktionshinder med psykiska eller sociala handikapp, är att förstärka möjligheterna för dem att bo i sitt eget boende. Vissa människor måste emellertid kunna erbjudas särskilda boendeformer för att kunna få sina grundläggande behov av trygghet, service och omvårdnad tillgodosedda. Så formulerade sig Äldredelegationen (förkortad Ädel) 1989 om målet för det som kom att kallas särskilt boende.

31 Antal personer 80+, antal med hemtjänst, antal i särskilt boende antal personer 80+ hemtjänsttagare i ordinärt boende antal personer i särskilt boende

32 Eget och samhälleligt ansvar Servicehusen, det starka samhällets epok? bra bostad, service (t.ex. restaurang, hår- och fotvård) gemensamma lokaler, anställd personal ordnade aktiviteter tryggheten med personal i huset. Seniorboende, individens eget ansvarstagande en del av den vanliga bostadsmarknaden erbjuder de tjänster de boende har möjlighet att betala aktiviteter om de boende själva ordnar. Trygghetsboende, med statligt investeringsstöd Inget biståndsbeslut Hemtjänst och hemsjukvård som i ordinärt boende Gemensamma lokaler, bovärd, möjlighet till gemensam måltid

33 Servicehusen arvtagare till 1950-talets pensionärshem. bereda en god boendestandard för äldre som inte hade så stora behov av service och vård. (prop 1987/88:176) Exempel på lokalprogram (Stockholms stad 1978) I ett bostadshotell skulle det vara möjligt att dygnet runt få kontakt med personal. Man skulle få hjälp i bostaden, läkarvård, tillgång till restaurang, klubblokal och fritidssysselsättning. Den äldre som flyttade till ett bostadshotell skulle kunna använda den enbart som bostad, för att sedan med stigande ålder och behov ta i anspråk de i hotellet inbyggda serviceanordningarna. Trygghet skulle förenas med frihet och självständighet.

34 Seniorboende Det finns ingen fastställd definition vad som ska anses vara ett seniorboende. Vissa gemensamma nämnare är: bostäderna är reserverade för äldre, en vanlig nedre åldersgräns är 55 år (numera ingen övre åldersgräns diskrimineringsgrund). tillgängliga och bekväma bostäder. Oftast finns gemensamhetsutrymmen. 1992: cirka lägenheter; 2002 cirka lägenheter 2011: cirka lägenheter, varav (minst) cirka tidigare varit servicehus (SKL) Självförvaltning är en viktig beståndsdel i att skapa delaktighet och social gemenskap, konstateras i en intervjustudie i Malmö. Det kan ge den enskilde bekräftelse och uppskattning, att få bli stolt över sitt boende och över sig själv. Intervjustudien visar att ett viktigt skäl att flytta har varit önskan om närhet och trygghet. Seniorboendet har inte befriat från ensamhetskänslor men skänkt informanterna möjligheter att tackla sina vardagsproblem Citterio & Öhman: Har det någon betydelse hur man bor på äldre dagar, examensarbete i socialt arbete, Malmö högskola 2009

35 Trygghetsboende En studie visar att sannolikheten för flyttning till särskilt boende med heldygnsomsorg är mer än dubbelt så högt för äldre som bor hemma i vanligt boende än för de äldre som bor i serviceboende, säger Maria Larsson i pressmeddelande november 2009 när investeringsstöd till trygghetsbostäder introduceras. Äldreboendedelegationen myntade begreppet trygghetsbostäder. En tänkt målgrupp är de som känner sig oroliga och otrygga i sin bostad. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt, till personer som har fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Cirka lägenheter 2011 (kommunkartläggning SKL)

36 Slutsats? Det kan vara klokt att vara proaktiv och flytta till ett funktionellt boende innan funktionsnedsättningarna kommer. Det kan dock vara minst lika klokt att bo kvar trots att boendet innebär mer jobb, t.ex. en trädgård att sköta. Det ger naturliga tillfällen till motion och ett innehåll i vardagen. Det finns således inga självklara råd att ge den äldre som funderar över sina bostadsval.