Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Transkript

1 Trygghetsbostäder - aspekter på vård och omsorg Lisbeth Lindahl AIDAH 12 september 2016

2 Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen Ingår i det vanliga bostadsutbudet (för det mesta) Olika upplåtelseformer: Hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt Oftast krav på +70 år God tillgänglighet och möjlighet till social samvaro, personal (måltider) Om bostäderna har fått statligt investeringsstöd gäller särskilda krav

3 Studien Är det tryggt i trygghetsboende?

4 Syfte Att undersöka hur hyresgäster upplever det att bo i trygghetsbostäder. Vad bidrar till upplevelsen av trygghet i boendet? Vilken betydelse har tillgängligheten? Vilka förväntningar har hyresgäster på en trygghetsbostad? Hur förändras upplevelsen av boendet över tid?

5 Metod Studien pågick mellan sep 2013-dec 2014 Intervjuer med 28 hyresgäster som bodde i en trygghetsbostad (22 hushåll) 15 personer levde ensamma, 13 bodde ihop 21 kvinnor, 7 män Medelålder 83 år (67-94 år) Göteborg (10 hushåll), Trollhättan (7), Alingsås (5) Uppföljningsintervjuer i Göteborg och i Trollhättan 9-12 mån efter den första intervjun (i boenden som var nya). Intervjuer med trygghetsvärdar, äldreomsorgschefer Observationer och tillgänglighetsinventeringar

6 I studien ingick olika exempel på trygghetsboenden Gemensamt - alla tillhörde allmännyttan Nybyggt - Trollhättan

7 I studien ingick olika exempel på trygghetsboenden Nyskapat - i fastighet från 1990 (Öster om Heden, Gbg) Bostadsbolaget

8 I studien ingick olika exempel på trygghetsboenden Nyskapat - i fastighet från med inarbetad lokal (Länsmansgården, Gbg) Bostads AB Poseidon

9 I studien ingick olika exempel på trygghetsboenden Inarbetat - i fastighet från 1995, utan egen lokal (Brunnbo, Alingsås)

10 Resultat

11 Varför flytta till en trygghetsbostad? Försämrad hälsa och funktionsförmåga Planering inför framtiden (framtida hälsa) Ökad frihet slippa skötsel och ansvar Ensamhet Intervjuer i Alingsås och Trollhättan

12 Varför flytta till trygghetsbostad? Försämrad hälsa och funktionsförmåga Jag fick en stroke.. Och det var grabben som hade hittat det här boendet och då tyckte jag att det nog var lika bra att jag flyttade

13 Varför flytta till trygghetsbostad? Planering inför framtiden En väninna till mig pratade om att hon hade anmält sig till Tuvegården till en trygghetsbostad. / / så pratade jag med min svägerska. / / så sa hon, det är klart Lilly att du ska anmäla dig till detta. För du vet, du blir ju inte yngre.

14 Varför flytta till trygghetsbostad? Ökad frihet slippa skötsel och ansvar Jag kände väl då när du började bli dålig, när vi hade satt in bergvärmen och du började greja där och låg på knäna. Då tänkte jag Nej tänkte jag! Vad tråkigt. Han tyckte det var så jobbigt allting. Då vet jag att jag sa vi kan lika gärna flytta. För att höra han gnälla så hela tiden. En bomb i källaren så fort något krånglade vet du. Usch!

15 Varför flytta till trygghetsbostad? Ensamhet Jag var så väldigt ensam förut, när jag bodde på NN Det gick bra så länge mina svägerskor levde...

16 Varför välja ett trygghetspaket? Innan: Planering inför framtiden! När åtgärderna var på plats: Trygghet om man skulle glömma spisen, att veta vem som ringer på. Ökad självständighet i badrummet Intervjuer i Göteborg

17 Vad bidrar till upplevelsen av trygghet i trygghetsbostäder? Ett tryggt socialt sammanhang Möjlighet att klara sig själv Trygghet i boendet Att kunna bo kvar Skydd och säkerhet

18 1. Möjlighet att klara sig själv Trygg i mig själv Kan vara aktiv och tillgodose mina behov

19 Funktionsförmåga och hjälpmedel Matlagning, 3 av 6 hade svårigheter i Alingsås jfrt med 0 i Trollhättan och Gbg. Städning, 3 av 6 hade svårigheter i Alingsås jfrt med 2/8 i Trollhättan och 1/11 i Gbg. Personlig hygien, 2 av 6 hade svårigheter i Alingsås jft med 0 i T och G. Käpp, 4 (15 %) Rullator, 6 (27 %) Rullstol, 1 (4 %) Trygghetslarm,5 (19 %) Toaförhöjning, 4 (15 %) Hygienstol, 6 (23 %) Klarar trappor, 4 av 6 hade svårigheter i Alingsås jfrt med 4/11 i G och 2/8 i T.

20 En tillgänglig och användbar miljö påverkar möjligheten till självständighet! 1. Möjlighet att klara sig själv Tröga handtag hindrar balkongvistelse Tröskelskydd och trätrall till nybyggd balkong Låga trösklar är bra

21 1. Möjlighet att klara sig själv Svårigheter att nå och komma åt i skåpen gör att man måste ställa det mesta ovanpå köksbänken. Duschhörna gör det lätt att klara sin egen hygien

22 1. Möjlighet att klara sig själv Närhet till livsmedelsbutik och allmän kollektivtrafik är bra

23 1. Möjlighet att klara sig själv Vad som är viktigt att ha närhet till varierar mellan individer.

24 2. Ett tryggt social sammanhang Att bo bland andra äldre Närhet till personal Att känna sina grannar Ett tryggt socialt sammanhang En gemensam plats Att få nya vänner Kravlöst umgänge

25 2. Ett tryggt social sammanhang Att bo bland andra äldre det är väldigt lugnt och det här området verkade vara väldigt tryggt, inget busliv (Alingsås) hade vi flyttat dit [till andra sidan gården] hade vi inte lärt känna nån, för alla går in och stänger sin dörr. (Trollhättan)

26 Att känna sina grannar 2. Ett tryggt social sammanhang Vi springer inte in i dörrarna hos varandra men ändå det är en trygghet på något sätt. Jag kan ringa på om det är nånting (Göteborg) även det här att ja men nu har jag inte sett henne på nån dag. Var kan hon vara? Man bryr sig liksom. (Trollhättan)

27 2. Ett tryggt social sammanhang Att få nya vänner När jag träffade Greta, då hade jag hämtat posten och då skulle Pia [värden] göra nånting med postlådan, så hon öppnade dörren samtidigt och då var Greta därinne och pratade med Pia, så vi hälsade på varandra (Trollhättan)

28 Kravlöst umgänge (-Saknar du nyckel till lokalen?) Nej, nej det var min man som började med curlingen man har ju ett visst ansvar när man har nycklar och man städade och gjorde i ordning och allt sånt där vill jag inte ha hand om längre. (Göteborg)

29 2. Ett tryggt social sammanhang En gemensam plats ett gemensamt vardagsrum

30 2. Ett tryggt social sammanhang En plats för aktiviteter

31 En fin plats för samvaro 2. Ett tryggt social sammanhang Men - brist på samhörighet med dem på äldreboendet

32 2. Ett tryggt social sammanhang Närhet till personal

33 3. Skydd och säkerhet 3. Skydd och säkerhet Rädsla för brott (skottlossning, stölder, rån mm.) Stökiga grannar Bristande skydd (staket, garage) Dåliga evakueringsmöjligheter

34 3. Skydd och säkerhet 3. Skydd och säkerhet Det är ju lite lurigt därnere i garaget vi har ju inte taggar där ut i garaget och in. Det enda som är väldigt, väldigt tråkigt det är / / alla dom här som har skjutit så mycket nu.

35 3. Skydd och säkerhet 3. Skydd och säkerhet Man har väl slutat gå ut på kvällarna och sådär det kanske känns lite obehagligt om man ska gå till exempel över Heden när det är mörkt. Själva boendet är ju väldigt tryggt men det är ju hemskt med affären. Det är ju en av dom som jag känner som har blivit rånad när hon var och handlade.

36 3. Skydd och säkerhet Skydd och säkerhet i närområdet

37 4. Att kunna bo kvar Att slippa flytta mer Vi har jättedålig ekonomi och det gör att hyran är alldeles för hög Hur ska man ha råd med en hyra på 9000 nästan? (Göteborg)

38 4. Att kunna bo kvar Framtida hälsa Men vi har sagt att vi tänker inte flytta vi mår bra och vi bor bra och trivs bra och vi har mer eller mindre bestämt oss att vi flyttar inte förrän dom bär ut oss. (Göteborg)

39 Slutsatser och reflektioner

40 Slutsatser Intervjupersonerna som bodde i trygghetsbostäder upplevde sig generellt sett som trygga i sin boendemiljö. Det som bidrog till trygghet i boendet handlade om fyra teman: Möjlighet att klara sig själv Ett tryggt socialt sammanhang Skydd och säkerhet Att kunna bo kvar

41 Slutsatser Den fysiska tillgängligheten var en förutsättning för självständigheten. Gemenskapslokalen bidrog till att grannar lärde känna varandra. Personalen var viktig för skapande och vidmakthållande av en långsiktigt hållbar social miljö. Yttre faktorer som påverkar boendemiljön på ett negativt sätt kan lättare hanteras av människor som känner och delar erfarenheter med varandra (ökad hanterbarhet).

42 Reflektioner kring trygghetsboendets betydelse för äldres vård och omsorg En boendemiljö som bidrar till en känsla av trygghet kan minska de boendes oro och ångest. En tillgänglig och användbar miljö bidrar till förmågan att klara sig själv, att kunna vara aktiv, samt är en bättre arbetsmiljö för personal. Att ingå i ett socialt sammanhang bidrar till känslan av identitet, gemenskap och bekräftelse. Lokalen i huset/närheten bidrar till gemenskap och stimulans. Många äldre flyttar till en mindre yta för dem blir lokalen ännu viktigare.

43 Tack för att du lyssnade! Vill du veta mer? Rapporten Tryggt i trygghetsboenden? finns att köpa för 100 kr (piaa.stenback@grkom.se) eller ladda ner publikationer Det går också bra att kontakta mig på lisbeth.lindahl@grkom.se