RAPPORT OM ÄLDRES BOENDE, STOCKHOLMS LÄN
|
|
- Marianne Fredriksson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT OM ÄLDRES BOENDE, STOCKHOLMS LÄN Andelen äldre ökar De flesta äldre bor i ordinärt boende Hemmet ett fängelse? Eller en vårdplats? Från fattigstuga till särskilt boende Långa köer till äldreboenden! Sida 1 av 18
2 Varför arbetar PRO Stockholms län med denna fråga? Målen med detta papper och aktiviteterna kring frågan är att öka uppmärksamheten kring en av äldres viktigaste frågor - boendet. PRO vill öka kunskaperna om äldres behov av boende samt skapa underlag för förändringar. PRO:s medlemmar diskuterar många olika frågor. Äldres boende, äldres ekonomi, vården och omsorgen är ständigt återkommande. PRO Stockholms län vill att alla politiska partier i länet, och så många invånare som möjligt, ska få del av våra krav. Då prioriteras äldres frågor i valarbetet och i arbetet med budgetar efter valet. Föreningarna uppmanas föra dialogen om äldres boende med medlemmarna samt med äldre som ännu inte blivit medlemmar i PRO. Vi har även en studieplan så att många kan vara delaktiga i arbetet med att förbättra de äldres boende i länet. Grunden för PRO. Våra program, fastställda av medlemmarna, på riksnivå och i länet är grunden för vårt agerande. I rikets grundlagar finns samhällets spelregler. I regeringsformen står att: Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Vad kräver då PRO Stockholms län? Vi har just nu krav om äldres boende enligt nästa sida. De kompletteras när medlemmarnas och föreningarnas förslag sänds in den närmaste tiden. Vi kommer att samla information om behov och tillgång på äldreboende i alla kommuner i länet samt i Stockholms stads stadsdelsnämndsområden. Vi vill även veta hur många avslag som beslutats, som överklagats och som bifallits. Vi har i detta papper redovisat viktiga synpunkter från tre olika utredningar som presenterades under förra året. Medlemmarna är frågande inför de många olika namnen och definitionerna för äldreboende. Ordinarie; hem; äldreboende; ålderdomshem; trygghetsboende; seniorboende; vård o omsorgsboende! PRO kräver namn och definitioner som är lika över landet och som finns kvar ett antal år framåt. Sida 2 av 18
3 PRO Stockholms läns krav på äldres boende: Prioriterade krav: - Äldre ska ges möjlighet till bra boende till rimliga kostnader, i en trygg miljö som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället samt ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter. - Äldre ska själva välja sitt boende, inte tvingas bo kvar i ordinarie boende om de inte vill det. Vi vill att äldre ska kunna välja mellan föreningar för seniorboende, kooperativa hyresrätter, moderna servicehus, trygghetsboende, vård och omsorgsboende, kollektivhus. Vidare kräver vi följande: Hemtjänstens kvalité och service samt kontinuitet är avgörande för om det är möjligt bo kvar i ordinarie bostad. ASIH och hemsjukvården ökar ytterligare invånarens möjlighet att bo kvar i ordinarie boende. Hemmet bör dock inte förvandlas till en vårdplats särskilt inte om det är flera som bor tillsammans. Aktivitetscentra/träffpunkter minskar ensamheten och gör att individen kan bo kvar längre i ordinarie boende. Vi vill även se folkhälsosatsningar, hälsosamtal, aktivt arbete med trygg hemgång (samordnad individuell plan - SIP) samt åtgärder mot psykisk ohälsa. Genomför Effektiv vårds förslag (SOU 2016:2) med gemensamt organiserad vård och äldreomsorg samt satsningar på primärvården så kan flera bo kvar i ordinarie bostad. Rimliga bostadskostnader samt att övre gränsen för bostadstillägget blir Möjlighet att bo med partner i äldreboende. När en partner dör ska den andre anvisas annat bra boende. Hemlöshet accepterar vi inte, särskilt inte för personer över 65 år! Tillgång till service i närmiljön. Tillgänglighetsanpassa alla nybyggnader och den nära miljön samt lämpliga delar av de äldre bostäderna. Utveckling av tekniskt stöd i äldreomsorgen och äldrevården välfärdsteknik - pågår. Avgörande är att den äldre kan förstå, hantera och acceptera tekniken. Rätt hanterat ger det individen bättre stöd och service samt minskar kostnaderna. Äldreboendet ska vara mera flexibelt. Individernas behov och önskemål ska vara vägledande. Kommunerna måste ha en tydlig uppfattning om behov av förändrat boende. Invånaren över 60 år ska kunna anmäla behov av förändring. Kommunernas och invånarens planering förbättras när önskemålen blir kända. Kommunernas pensionärsråd (KPR/SPR) ska en gång årligen tillsammans med kommunen/stadsdelsförvaltningen skaffa sig en bild av kvalitén och läget för äldres boende och sjukvård/omsorg samt vid behov ställa krav på förändringar. Rapporterna bör sammanställas i länsstyrelsen. Materialet bör diskuteras i Regeringens pensionärsråd. Sida 3 av 18
4 Vilka underlag har vi använt för detta papper? I det följande redovisas delar av tre intressanta rapporter om äldres boende: - Äldrecentrum - önskemål om boende för äldre sidorna Boverket - antalet äldre ökar sidorna SOU nationell kvalitetsplan sidorna Texten bygger på en rapport från Äldrecentrum, forskningsstiftelse i Stockholm. Rapport 2017:4 BOSTÄDER ANPASSADE FÖR ÄLDRE önskemål om boende för äldre och utformningen av trygghetsboende med aktivitetscentra i Stockholms stad. Rapporten i sin helhet finns på Samhällets ansvar för äldres boende Kommunerna har sedan lång tid tillbaka ansvar för att invånarna har goda boendeförhållanden och ska upprätta planer för sin bostadsförsörjning. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar (SFS 2013:866). Under många år har staten genom olika former av riktade statsbidrag uppmuntrat kommunerna att förbättra äldres möjligheter att bo kvar hemma. De flesta äldre bor i ordinarie boende 95 procent av den äldre befolkningen i Sverige (över 65 år), bor i en vanlig bostad i det ordinarie bostadsbeståndet. Den vanligaste boendeformen för äldre hushåll är en villa (41 %). Andelen äldre personer som äger sin bostad minskar med stigande ålder. Av dem som var 85 år eller äldre bodde 40 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i en villa. Varannan person 65 år eller äldre, som bor i flerbostadshus, saknade tillgång till hiss. I de hus som hade hiss var det vanligt att det ändå fanns trappor nödvändiga att passera för att komma in eller ut ur huset. Tillgängligheten i småhus med flera plan är också ofta begränsad med tanke på trapporna mellan våningsplanen. Andra faktorer som påverkar tillgängligheten är hur bostaden i övrigt är utformad. Framförallt bostadens toalett, badrum och husets entré. Även utomhusmiljön har betydelse Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85). Äldrecentrums studie baseras på resultaten från en enkätundersökning riktad till personer mellan 75 och 85 år, intervjuer med 30 personer 75 år eller äldre, samt ett gruppsamtal med kommunstyrelsens pensionärsråds boendegrupp. Enkäten besvarades av personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 71 procent. Resultatet både från enkäten och intervjuerna visade att de flesta trivdes och kände sig trygga i sin nuvarande bostad. Många hade bott där en lång tid. Vid intervjuerna framkom också att trots tilltagande behov av vård och omsorg ville nästan alla bo kvar i sin nuvarande bostad. Men de var införstådda med att en flytt skulle kunna komma bli aktuell senare, om de inte skulle klara sig själva. Sida 4 av 18
5 Vid intervjuerna framkom att det var vanligt med olika bostadsanpassningar för att förbättra tillgängligheten. Nästan en tredjedel uppgav i enkäten att de var beroende av hjälpmedel inomhus och 40 procent var beroende av hjälpmedel utomhus. Hälften av dem som besvarade enkäten uppgav att de var tvungna att gå i trappor för att komma ut ur bostaden. Tre procent uppgav att de inte alls kunde gå ut. Följden blev att de hade svårt att delta i olika sociala sammanhang. Svårigheter att förflytta sig medförde också att flera kände sig ensamma och isolerade. Det var också den vanligaste orsaken till att vilja flytta. Majoriteten av de svarande var ensamboende. Både enkät- och intervjusvaren visade att kontakten med make/maka, familj och grannar hade stor betydelse för tryggheten. Andra faktorer var säkerhetsdörr med titthål, hemtjänst och trygghetslarm liksom tillgången till vård och omsorg. Endast ett fåtal uppgav att de kände sig otrygga i sin bostad. Knappt var tionde person uppgav i enkäten att de ofta besvärades av ensamhet och ytterligare tre av tio besvärades då och då av ensamhet. Intervjuerna visade att de flesta tillbringade mycket tid på egen hand. Vanliga aktiviteter var att läsa, se på TV, lösa korsord och prata i telefon med vänner och släktingar. Trots att de uppgav att de trivdes önskade många ha mer kontakter med andra. De allra äldsta hade förlorat en del av sina tidigare vänner och släktingar. Även sviktande hälsa, smärta och trötthet begränsade lusten och förmågan att delta i aktiviteter. Ungefär var tredje av dem som besvarade enkäten uppgav att de var beroende av anhöriga för att klara sin vardag, något som också framkom vid intervjuerna. Enkätsvaren visade att en fjärdedel stod i någon form av bostadskö. Det innebär att ca stockholmare mellan år står i någon form av bostadskö, varav hälften står i kö till seniorboende alternativt trygghetsboende. Varför byta bostad? Vanligaste orsaken till att vilja byta bostad var att planera för framtiden. Andra orsaker var nedsatt funktionsförmåga och att de ville slippa trappor. Stockholms stads förslag till utveckling av det nuvarande trygghetsboendet till att också innefatta ett aktivitetscentrum uppfattades allmänt som en god idé. Av de som besvarade enkäten var två tredjedelar intresserade av att flytta till trygghetsboende med aktivitetscentra. Kvinnor ville i högre utsträckning än män flytta till trygghetsboende, liksom personer som besvärades av ensamhet. I enkäten framkom att den faktor som hade störst betydelse för intresset att flytta till trygghetsboende var att boendet hade god fysisk tillgänglighet. Närhet till service och kommunikationer var också viktigt. Två tredjedelar ansåg också att tillgången till restaurang hade stor betydelse för att vilja flytta till trygghetsboende. Att kunna äta tillsammans och möjligheterna att träffa andra var något som alla intervjuade tyckte var bra. Möjlighet till spontana möten med samvaro och gemenskap uppskattades också av många. Både enkätsvaren och intervjuerna visade att det hade mindre betydelse vilka aktiviteter som skulle finnas där. Nästan hälften av dem som var intresserade av att flytta till trygghetsboende ansåg dock att tillgången till gym och friskvård var viktigt. I enkäten var det 40 procent som ansåg att det var av stor betydelse att fanns en värd eller värdinna i trygghetsboendet. Både i enkäterna och i intervjuerna framkom även önskemål att det skulle finnas hälso- och sjukvårdpersonal på plats. Det var inte ovanligt med kommentarer som framhöll att servicehus var ett bättre alternativ. Enligt enkätsvaren ville de flesta ha två rum med kök och var beredda att betala mellan kronor i månaden. Flera av de intervjuade hade synpunkter på den höga hyresnivån i trygghetsboende och ville inte betala mer för att bo i trygghetsboende än vad de gjorde i den nuvarande bostaden. Sida 5 av 18
6 När och varför byter äldre bostad? Äldre personer flyttar mer sällan än yngre. En vanlig orsak är starka band både till bostaden och området där man bor. Andra orsaker kan vara att det inte finns några lämpliga bostäder att flytta till eller bristande kunskap om vilka alternativ som finns på bostadsmarknaden. Statistik över befolkningens flyttningar visar att 40-talisterna har en ökad rörlighet i jämförelse med tidigare pensionärsgrupper. Äldre som flyttar inom det ordinarie bostadsbeståndet flyttar till en mindre bostad, om möjligt i närområdet. De som lämnar ett eget hus flyttar till en lägenhet och de som bor i en lägenhet flyttar till en mindre. Att inte längre orka städa var en orsak som ofta motiverade äldre att flytta från en villa till lägenhet. Andra orsaker var att ha blivit ensamstående och ha hög ålder. En förändrad ekonomisk situation kan vara en bidragande orsak. Äldre flyttar i allmänhet också till en mer tillgänglig bostad. Studier visar dock att de inte alltid flyttar till en tillräckligt tillgänglig bostad. Det kan ge upphov till behov att flytta igen. Intervjustudier som följde personer under flera decennier, visade att frågan om viljan att bo kvar var mer komplex än vad som antogs när studien inleddes. Brister i den fysiska miljön eller avsaknad av stöd från grannar minskade inte önskan att bo kvar i någon större utsträckning. Avgörande faktorer var om man levde ensam eller inte, tillgången till omsorg i närmiljön och hälsan. Gränsen för kvarboende Personer som har begränsad funktionsförmåga och inte längre har kontroll och tillit till sin förmåga och därmed inte kan agera på ett oberoende sätt, kan uppleva sitt hem som ett fängelse en plats som känns osäker eller otrygg. När ett hem blir en vårdplats finns det en risk att hemmet övergår till att vara en arbetsplats för vårdpersonal och slutar att fungera som en existentiell bas för en individs liv. Istället förvandlas hemmet till ett mellanting mellan en bostad och en institution. Äldre önskar bo kvar trots brister i den fysiska miljön, men det finns en gräns när det inte det längre är möjligt. Det som är avgörande är istället när hemmet känns otryggt och innebär ensamhet. Att fatta beslut om att flytta är en process som för äldre pågår under lång tid och som är präglad av ambivalensen mellan att vilja bo kvar och behovet av att flytta. Det är inte bara sakerna som ska packas med utan även vanor och vardagslivet. En flyttning till särskilt boende kan betecknas som ofrivillig. De personer som antingen hade ställt sig i kö, eller ansökt om servicehus eller vård och omsorgboende (566 personer) fick möjligheten att besvara frågan varför de hade planer på att flytta från sin nuvarande bostad, de kunde ange flera skäl: Planerar inför framtiden 42 % Har fått nedsatt hälsa/funktionsförmåga 27 Vill slippa trappor 21 Vill ha ett boende med vårdpersonal 14 Känner mig ensam och isolerad 14 För att få billigare bostad 13 Långt till affär och annan service 13 Min nuvarande bostad är inte handikappanpassad 12 Har blivit änka/änkling 11 Sida 6 av 18
7 Vill bo närmare barn, släktingar, vänner 7 Dålig fysisk tillgänglighet utomhus 6 Trivs inte i området 4. Det vanligaste skälet till att vilja byta bostad är att man planerade för framtiden (42 %). Nedsatt funktionsförmåga samt att slippa trappor var också vanliga skäl till att vilja flytta. Drygt 70 procent av de personer som angav alternativet planerar för framtiden, hade stått i kö i mer än tre år. De intervjuades syn på sin boendesituation De intervjuade besvarade frågor om hur de såg på sitt boende och om hur de ville bo om de i framtiden fick större behov av vård och omsorg. En majoritet ville bo kvar i sin nuvarande bostad. Den främsta orsaken var att de trivdes mycket bra. Några ville inte under några omständigheter flytta och tänkte bo kvar även om de fick större vård- och omsorgsbehov. Anledningen var att de inte ville förlora de starka band som de hade både till bostaden och till platsen där de bodde. En kommenterade frågan om en eventuell flytt med att då blir det i trä frack. En annan sa om jag skulle flytta skulle jag inte vara vid mina sinnens fulla bruk. Av dem som ville bo kvar var det några som helst inte ville bo i ett vård- och omsorgsboende eller i ett servicehus. De hade erfarenheter av släkt och vänner som bodde eller hade bott så och de hade inte fått någon positiv uppfattning om den boendeformen. Är det så att jag blir glömsk inte vet vad jag heter, då vill jag dö. Jag vill inte bli en belastning för mina barn. Inte bli illa behandlad av samhället. Jag är rädd där faktiskt. En annan anledning var att de intervjuade ansåg att det var viktigt att kunna behålla sin integritet och att ha inflytande. En sa: jag vill ha mitt för mig själv. Hon ansåg att äldreboende var för kollektivt. Hon ville fortsätta ha ett eget liv och själv bestämma när och vem hon skulle umgås med. En annan som tänkte i samma banor sa: man kanske inte får sköta sin ekonomi eller sin medicin. En tredje sa: jag vet precis hur jag vill bo. Jag vill bo hemma. Så länge som möjligt. Kan jag få hemtjänst vill jag definitivt bo hemma tills jag dör. Flytta omgående Var tredje av de intervjuade uppgav att de ville flytta relativt omgående, trots att de flesta av dem trivdes i sin bostad. Orsaken var främst svårigheter att ta sig in och ut ur bostaden eller att de ville ha närmare till vård- och omsorgspersonal och gemenskap. Flytta om behoven ökar Flera av dem som ville bo kvar i den nuvarande bostaden hade samtidigt en insikt om att en flytt kunde bli nödvändig om vård och omsorgsbehoven skulle öka. Ja det är klart, om jag blir sämre och behöver ett serviceboende, är det klart att jag ställer upp på det. Jag stannar ju inte kvar här bara för att vara kvar här. Jag är öppen för det. Intresse för att flytta till trygghetsboende Enkäten besvarades av personer. Av dessa svarade personer (63 %) att de skulle vilja flytta till ett trygghetsboende med aktivitetscentra. Utöver dessa bodde redan 68 personer (3 procent) i ett trygghetsboende. En tredjedel av de svarande var inte intresserade av att flytta till trygghetsboende. Vid intervjuerna framkom viktiga faktorer för att vilja flytta till trygghetsboende. Dessa faktorer var utgångspunkten för analyserna av enkätsvaren. Enligt enkätsvaren var en högre andel av kvinnorna än männen intresserade av att flytta till trygghetsboende. Att inte känna sig trygg i sin nuvarande bostad eller besväras av ensamhet Sida 7 av 18
8 var också faktorer som påverkade intresset för att flytta till trygghetsboende. Två tredjedelar av dem som inte kände sig trygga i sin bostad ville flytta till trygghetsboende. Av dem som sa att de besvärades av ensamhet ville 75 procent flytta till trygghetsboende. Även en högre andel av dem som bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som mindre bra ville flytta till trygghetsboende, jämfört med dem som bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket gott. En stor andel (80 %) av dem som inte var nöjda med sin nuvarande bostad ville flytta till trygghetsboende. En större andel av dem som var tvungna att gå i trappor och de som var beroende av hjälpmedel inomhus ville flytta till trygghetsboende med aktivitetscentra. Det tyder på att bostadens tillgänglighet kan ha en inverkan på viljan att flytta till ett trygghetsboende. Intresset för att flytta till trygghetsboende skiljde sig inte mellan personer som bodde i lägenhet och de som bodde i villa alternativt radhus. Det fanns inte heller några skillnader mellan ensam- och sammanboende. Enligt enkätsvaren hade balkong i bostaden och närheten till grönområde stor eller viss betydelse för merparten av de svarande. De intervjuade tilltalades av att lägenheterna i trygghetsboende var en egen bostad. De flesta ville ha två rum och kök, för att kunna ha ett separat sovrum och kunna laga mat. Lägenheten behövde inte vara så stor, men gärna ha balkong. Vid intervjuerna uttryckte många ett önskemål om att trygghetsboendet skulle ligga i den egna stadsdelen. Många ville bo kvar för att de kände till området. Hyran för en lägenhet i ett trygghetsboende var för många en faktor som bidrog till att de kände sig tveksamma till om boendeformen var ett alternativ för dem eller inte. De flesta var inte intresserade av att betala mer för en lägenhet i ett trygghetsboende än vad de betalade för sin nuvarande bostad. Sida 8 av 18
9 Sammanfattningsvis konstaterar Äldrecentrum i sin rapport: Att de äldre trivs, är trygga och vill klara sig själva! Studien visar att äldre stockholmare trivs i sina bostäder och känner sig trygga där. De vill gärna bo kvar och är mycket angelägna om att fortsätta kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Ett starkt intryck från intervjuerna var viljan och förmågan att anpassa sig till en förändrad livssituation och att hitta strategier för att hantera vardagen. Kontakter med familj, vänner och grannar var uppskattade och många var beroende av deras hjälp för att klara sin vardag, Ett glesare socialt nätverk bidrog till att kontakterna med andra hade blivit färre. Det var vanligt att de som var ensamstående tillbringade en stor del av tiden på egen hand i hemmet. Istället för att träffas höll många kontakt per telefon, men det var ändå vanligt att i olika utsträckning uppleva ensamhet. Försämrad hälsa och funktionsnedsättningar försvårade möjligheterna att delta i samhällslivet. Särskilt svårt var det för dem som bodde i otillgängliga bostäder. Bilden som framkom av hur äldre ser på sin situation och sitt boende, visar att de gärna vill fortsätta att leva som de gjort tidigare. Trots att de allra flesta äldre trivdes stod en fjärdedel av dem som besvarade enkäten i bostadskö. Det kan tyckas motsägelsefullt, men många var medvetna om att den nuvarande situationen snabbt kunde förändras. Att stå i bostadskö ingick i deras planering för framtiden. Resultatet av enkätundersökningen uppräknat på befolkningsnivå innebär att ca stockholmare i åldrarna år, står i någon form av bostadskö. Hälften av dem, ca 4 500, köade till ett boende anpassat för äldre exempelvis seniorboende eller till trygghetsboende. I mars 2017 uppfyllde cirka personer i bostadskön ålderskriterierna (70 år) för att få stå i kö till en lägenhet i trygghetsboende. Den föreslagna utbyggnaden av dagens senior- och trygghetsboenden på ca lägenheter till trygghetsboende med aktivitetscentra, är inte tillräcklig för att tillgodose dagens efterfrågan på trygghetsboende. De långa kötiderna på mellan knappt två och sju år, är också ett betydande hinder för dem som vill flytta omgående. Bristen på tillgängliga bostäder för äldre oroade många och de undrade vart de skulle kunna flytta om de inte kan bo kvar i den nuvarande bostaden. Sida 9 av 18
10 Följande bygger på Boverkets rapport antalet äldre ökar Långa köer till attraktiva äldreboenden Kollektivhus, servicehus, gruppboende eller sjukhem - boendealternativen kan verka många för den som på ålderns höst söker en ny bostad. Men sanningen är nog att alternativen inte är så skiftande, eftersom platsbrist, behovsprövning och höga kostnader stänger ute många från de olika boendealternativen. Äldreboende Den som känner sig i behov av omvårdnad och önskar flytta till något av Stockholms stads äldreboenden kan inte själv ställa sig i kö. I stället får den sökande lämna in en ansökan i den stadsdelsförvaltning där hon eller han bor. En biståndshandläggare bedömer behovet av ett nytt boende och fattar beslut. Avslag kan överklagas i länsrätten. För den som får ett positivt besked ska bostad erbjudas inom skälig tid, mellan en och tre månader beroende på boendeform. Kommunen har avtal med ett trettiotal privata vårdgivare och samma regler gäller för att få bo i dem som i kommunens egna. I princip gäller samma regler i alla Sveriges kommuner, men bostadsbristen ser olika ut på olika håll i landet. Andelen äldre ökar De stora kullarna från mitten av 1940-talet har nu nått den ålder då de flesta går i pension. Det innebär att antalet äldre kommer att öka dramatiskt under de närmaste åren. Ännu har man inte nått den ålder då stora vårdbehov inträder, men det är klokt att i god tid planera för kommande behov. I synnerhet med tanke på att det är en långsiktig process att bygga bostäder. Det rör sig om flera år från planering till färdiga bostäder. Människor lever idag längre än tidigare. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns till befolkningen små kommuner, som har präglats av utflyttning i många år, som når en andel på över 30 procent. Från och med år 2020 ökar andelen 80-åringar eller äldre i befolkningen. Prognos över befolkningsutvecklingen för personer år samt 75 år och äldre mellan åren Källa: SCB. Sida 10 av 18
11 För få tillgängliga bostäder Även om andelen äldre ökar så är det stora flertalet allt friskare högre upp i åldrarna. Det är särskilt ökningen av de allra äldsta, de över 85 år, som påverkar vårdbehovet. Det faktum att medellivslängden under större delen av 1900-talet har ökat gör att de äldre blir ännu äldre och även om de är friskare gör den ökande åldern att hälsotillståndet successivt försämras. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Flyttfrekvensen bland äldre är generellt låg. Allt fler bor kvar i hemmet Allt fler personer bor kvar hemma högre upp i åldrarna än tidigare. Detta är ett resultat av den förbättrade hälsan och funktionsförmågan bland äldre och en medveten politik från samhällets sida att styra över vårdresurser från olika former av institutionsboenden till möjligheter att bo kvar i hemmet. Detta har skett genom en utökning av hemtjänsten och, i allt högre grad, genom att förlita sig på ett ökat stöd från nära anhörigas sida. Allt färre äldre bor i särskilt boende Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd i vardagen. Den service och omvårdnad som behövs varierar beroende på den enskildes vårdbehov. Det har pågått en utveckling under lång tid mot att allt färre bor i äldreboende samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Antalet vårdplatser och äldreboenden av olika slag har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. Sedan 1994 har det försvunnit närmare platser i särskilt boende för äldre. Trygghetsbostäder och seniorbostäder Trygghetsbostäder och seniorbostäder är så kallade mellanboendeformer som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Dessa kräver inte biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen från kommunen. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är ute på marknaden och som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet. När de boende behöver vård och omsorg får de detta på samma villkor som äldre som bor i ordinärt boende, det vill säga genom hemtjänst och hemsjukvård. Bra boendeplanering allt viktigare För att kunna erbjuda äldre personer bra boende krävs det att kommunen har en bra boendeplanering. En sådan boendeplanering handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från befolkningen kommer att utvecklas. Trygghetsbostäder i drygt hälften av landets kommuner Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer tillgång till större gemenskap och trygghet. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet. Idag finns det trygghetsbostäder i 160 av landets kommuner, antalet trygghetsbostäder år närmare lägenheter. Ökat underskott på särskilda boendeformer för äldre Totalt 125 kommuner bedömer i 2017 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är 16 kommuner fler än förra året då 109 kommuner Sida 11 av 18
12 uppgav att de hade underskott på den här formen av bostäder. Nästan hälften av landets kommuner bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre. Det är ungefär lika många som förra året. Tuffare även i de mindre kommunerna Totalt 98 kommuner bedömer att det kommer att tillkomma bostäder i särskilda boendeformer för äldre under åren 2017 och Hälften av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2017 och den andra halvan har planerad byggstart Kommunerna själva står för drygt 35 procent av det förväntade tillskottet av bostäder i särskilda boendeformer. Cirka 35 procent av bostäderna förväntas tillkomma genom en privat aktör. Allmännyttan står som byggherre för 16 procent av tillskottet. Olika vem som är byggherre I Storstockholm förväntas det tillkomma drygt 800 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under åren 2017 och Storstockholm skiljer sig från övriga landet genom att privata byggherrar står för drygt 90 procent av det förväntade tillskottet av bostäder i särskilda boendeformer för äldre. Resterande 10 procent står kommunerna för. I Storgöteborg förväntas det tillkomma cirka 560 och i Stormalmö cirka 440 bostäder i särskilda boendeformer under åren 2017 och För Stormalmös del är det en förhållandevis hög siffra i relation till befolkningen. I Storgöteborg står kommunen för cirka 70 procent av tillskottet och privata byggherrar för cirka 30 procent. I Stormalmö svarar privata byggherrar för drygt hälften av nytillskottet. Vem är byggherre för särskilda boendeformer för äldre, förväntat påbörjande åren Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Sida 12 av 18
13 Tillskott av bostäder i särskilda boendeformer, förväntat påbörjande åren Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Tillskott av trygghetsbostäder fördelat på kommungrupper, förväntat påbörjande Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. (Statistik för varje kommun finns här: (gå vidare till äldre.) Störst tillskott i Storstockholm I förhållande till antalet invånare är det förväntade tillskottet störst i Storstockholm, och utgörs där till 70 procent av bostadsrätter. Sedan följer kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare" och " övriga kommuner med mer än invånare". Där är det främst allmännyttan och privata hyresvärdar som bygger (cirka 60 procent). Det lägsta tillskottet per invånare förväntas i Storgöteborg, och det tillskottet utgörs helt av bostadsrätter. Sida 13 av 18
14 Stöd till bostäder för äldre Vid bygge eller ombyggnad om bostäder för äldre finns stöd som täcker en del av byggkostnaden. Stöd finns även för att anpassa till exempel entréer, trapphus eller tvättstugor i hus med hyresrätter och bostadsrätter, så att de fungerar bättre för äldre personer som vill bo kvar. De som kan söka är allmännyttiga bostadsföretag, byggföretag, privata fastighetsägare, kooperativa bostadsföreningar och bostadsrättsföreningar. Följande bygger på regeringens utredning SOU 2017:21, Läs mig, Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer Från fattigstuga till särskilt boende Äldreomsorgen har en lång historia i Sverige. Första gången som det tydligt slogs fast att socknen har ansvar för att det finns en fattigstuga var 1734, men socknens ansvar hade funnits långt innan dess. Vården av äldre ingick i begreppet fattigvård. Med fattigvårdslagen 1918 ersattes begreppet fattigstuga med ålderdomshem. Rotegång och fattigvårdsauktioner förbjöds. Standarden förbättrades, men in på 1950-talet fanns även i en stor stad som Stockholm ålderdomshem med stora sovsalar. Men tiderna förändrades. På Sabbatsbergsområdet i Stockholm invigdes 1950 Nya hemmet där alla fick eget rum, något då ganska så unikt. Riksdagsbeslutet om ålderdomshemmen från 1947 blev snabbt omdebatterat. Det räcker inte med att varje åldring får en sängkant att sitta på och stirra mot döden, även om anstalten är aldrig så ny skrev Ivar Lo Johansson i en debattbok Ålderdoms Sverige som kom ut Ivar Lo Johansson bidrog aktivt till att få upp en diskussion om hur en human vård och omsorg om äldre ska utformas. Hemvård i stället för vårdhem blev hans sammanfattande paroll. Den nya synen kom till uttryck i den åldringsvårdsutredning som utredaren, Gunnar Sträng, överlämnade till regeringen i mitten av 1950-talet. Åtgärderna inom åldringsvården måste i första hand och i största möjliga utsträckning inriktas på att med alla medel hjälpa de gamla att utan alltför stora personliga påfrestningar få leva ett oberoende liv så länge som möjligt i sina egna hem. Ålderdomshemmens karaktär av fattigvårdsanstalt avskaffades Utgångspunkten var att ungefär var tionde ålderspensionär skulle behöva plats. Ålderdomshemmets passivitet och dåliga bostadsstandard skulle förändras. Ålderdomshemmet skulle bli en boendeform där de boende inte skulle ses som understödstagare utan som inackorderingsgäster. Bestämmelserna om ålderdomshem togs in i den lag som kom att ersätta fattigvårdslagen 1956 års socialhjälpslag. Sedan 1950-talet har boendeformerna för äldre utvecklats och standarden förbättrats. Eget rum på långvården blev på 1980-talet en slagkraftig politisk paroll. Även i livets slutfas ska boendet vara värdigt och hemlikt. Den äldre person som flyttade till vad som från 1992 benämnts särskilt boende fick eget hyreskontrakt. En symbol för att den äldre personen inte skulle ses som en patient som personalen bestämde över var hen skulle bo och hur vården skulle utformas, utan som en självständig person, som skulle ha rådighet över sitt eget liv. Sida 14 av 18
15 Från att äldre personer i mitten av 1900-talet bodde sämre än andra åldersgrupper har de äldre personerna i dag inte sämre bostadsstandard än andra åldersgrupper. De flesta bor tvärtom i bostäder med en god bostadsstandard, och är mer nöjda med sitt boende än yngre personer. Men detta är inte hela bilden. En majoritet bor i en bostad där hen inte kan komma ut, eller röra sig inom bostaden, utan att behöva gå i trappor. Hen riskerar att bli fånge i sitt eget hem. Kvarboendeprincipen har sedan 1950-talet varit vägledande för utformningen av svensk äldreomsorg. Äldreomsorgspersonalens arbetsbelastning samt vilja att stanna kvar i arbetet är avgörande för kvalitén och kontinuiteten i hemtjänsten och äldreboendet. Siffrorna nedan understryker vikten av kraftfulla satsningar på medarbetarna och deras arbetsmiljö. Det ordinära boendet Sida 15 av 18
16 Det ordinära egna boendet är det vanligaste för äldre personer, även högt upp i åldrarna. Av alla som är 65 år eller äldre bor drygt 95 procent i ordinärt boende. I åldrarna 80 år och uppåt är andelen 87 procent, och först i åldrarna 95 år och äldre bor mer än hälften i särskilt boende. Med stigande ålder bor allt färre i egnahem, men 40 procent av männen 85 år och äldre bor alltjämt i egnahem. Av de knappt två miljoner ålderspensionärerna (65+) bor uppskattningsvis över 1,5 miljoner i hus där de sannolikt behöver gå i trappor för att komma ut, eller förflytta sig i huset. Av dessa bor cirka män och närmare kvinnor som är 65 år eller äldre i flerbostadshus som saknar hiss eller där de måste passera trappor för att komma till hissen. Nästan en miljon personer 65 år och äldre bor i småhus. En liten, men utsatt, grupp äldre personer är hemlösa. Enligt en kartläggning Socialstyrelsen gjorde 2011 levde cirka personer som var 65 år eller äldre i hemlöshet. Stadsmissionen i Stockholm möter i sina verksamheter ett allt större stödbehov bland personer över 65 år. Trygghetsbostäder Trygghetsbostad är ett begrepp som myntades av Äldreboendedelegationen (SOU 2008:113 Bo bra hela livet). Den ville med detta förslag finna en form för boende som skulle kunna ge trygghet och gemenskap för den äldre, utan att den äldre personen skulle behöva ansöka om bostaden och behovet utredas, och utan stora kommunala kostnader. Det finns ingen fastställd definition vilka bostäder som ska få benämnas trygghetsbostad. Bostäderna skulle vara till för dem som fyllt 70 år. Seniorbostäder Gränsen mellan trygghetsbostäder och seniorbostäder kan vara flytande. Det finns ingen fastställd definition på vad som ska benämnas seniorbostad. Det brukar finnas gemensamhetslokaler och ofta har lägenheterna en god tillgänglighet. Det första hus som med dagens terminologi skulle benämnas seniorboende byggdes De tidiga seniorboendena är vanligen stiftelse- eller föreningsdrivna som t.ex. Blomsterfonden i Storstockholm. Utbyggnaden av moderna seniorbostäder med tillgängliga lägenheter tog fart under talet, och har då ofta drivits av privata aktörer. Seniorbostäder finns i två tredjedelar av landets kommuner. I Storstockholm finns det 4,3 seniorbostäder per innevånare och i Storgöteborg 0,4 seniorbostäder per innevånare. Behov av bostäder för äldre personer Från 2015 till 2030 bedöms behovet av nya lägenheter för de som är 65 år och äldre öka med cirka Det är tveksamt om det blir lösningen. En del kommuner har låg bostadsproduktion eller långa köer till bostad. Äldre med låga pensioner har inte råd med nybyggda lägenheter. Bostadstillägg för pensionärer (BTP) I de båda statliga utredningar som hittills under 2000-talet behandlat boende för äldre Äldreboendedelegationen och Utredningen om bostäder för äldre har förslag om höjt bostadstillägg för pensionärer lyfts. Det främsta motivet var att de som har sämst förutsättningar på bostadsmarknaden, t.ex. äldre ensamboende kvinnor, ska kunna byta till en mer tillgänglig bostad. Av de som fick bostadstillägg 2014 var kvinnor och män. Hyrestaket för bostadstillägg är nu 95 procent av kronor i månaden samt ett tillägg om 340 kronor. Maximalt kan bostadstillägget därmed bli kronor. År 2014 var den genomsnittliga Sida 16 av 18
17 hyran i hela landet för en nyproducerad tvårummare kronor. Dyrast är det i Stockholm, där den genomsnittliga hyran år 2015 för en lägenhet om 66 kvm var kronor och för en under 2014 nyproducerad tvårummare kronor. Regeringen har aviserat att en utredning ska tillsättas med uppdrag att undersöka om garantipensionen och bostadstillägget kan räknas upp för de pensionärer som har det sämst ställt. Om förslaget i betänkandet Bostäder att bo kvar i om en höjning av bostadsutgiftstaket till kronor skulle genomföras skulle tio procent av kvinnorna och två tre procent av männen i åldersgruppen år beröras. I åldersgruppen 85 år och äldre skulle 15 procent av kvinnor och tre procent av männen beröras. Kvinnor 85 år och äldre får en ökad disponibel inkomst om cirka kronor per månad. Tillgängliga bostäder Att vara oberoende och kunna klara sig själv är en viktig del i att kunna känna välbefinnande i den senare delen av livet. En tillgänglig bostad och utemiljö, närhet till service och möjlighet att ta sig dit hen vill, är viktiga delar i att göra livet enklare och mer levbart. Trots en god bostadsstandard i Sverige är det vanligt att det finns hinder för personer med funktionsnedsättningar. Det finns hinder för tillgängligheten även i hus byggda efter Problem finns särskilt i entréerna till villor samt till kök i flerbostadshus. Det finns en begränsad kunskap i många kommuner om vilka brister det finns i tillgängligheten avsaknad av hiss, trappor till entréerna, trånga kök och badrum etc. Utredningen om bostäder för äldre föreslår i sitt betänkande Bostäder att bo kvar i att fortsatt statligt stöd ska utgå under en femårsperiod till kommunerna för att stimulera till att inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus. Utredningen föreslår också ett nytt statligt stöd till installation av hiss i befintliga flerbostadshus. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag kan ges till den som av ålder eller annat skäl har en funktionsnedsättning där hindret kan avhjälpas eller i vart fall bli mindre med anpassning av bostaden. Bidraget ska täcka skäliga kostnader för en anpassning av bostaden. Rätten till bidrag regleras i lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Det är kommunerna som har ansvaret för bidraget. Vanligen handlar det om enkla åtgärder, som att ta bort trösklar, sätta upp stödhandtag eller installera en ramp. Det kan också handla om att t.ex. byta badkar till en dusch, höj- och sänkbar inredning i köket och trappklättrare i hus där det inte finns hiss och liknande. År 2015 fick personer bidrag. En studie från Göteborg visade hur bostadsanpassningen kunde bidra till ökad trygghet, säkerhet och självständighet. Majoriteten av de som fått bostadsanpassningsbidrag var äldre ensamstående kvinnor. Många hade bott i sin nuvarande lägenhet länge, och ansökan kom många gånger tack vare en uppmärksam arbetsterapeut och mer sällan på inrådan från hemtjänsten. Bostadsanpassning uppfattades som en viktig förutsättning för kvarboende. Anpassningarna ansågs också kunna förebygga vårdkostnader på grund av t.ex. minskad fallrisk och brandrisk. Utemiljö Tillgänglig utemiljö är en annan viktig faktor för möjligheterna att leva ett så självständigt liv som möjligt, även när olika funktionsnedsättningar tillstöter. År 2001 infördes bestämmelser i den dåvarande plan- och bygglagen (1987:10) om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i Sida 17 av 18
18 lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser (gator, torg och parker). Bestämmelserna fördes över till den nu gällande plan- och bygglagen (2010:900). Av en avhandling från Lunds universitet (CASE) framgår vikten av att involvera de boende själva, och att ha ett brukarperspektiv, inte enbart ett tekniskt perspektiv. Samt att aldrig luta sig tillbaka och tro att tillgängligheten i kommunen är färdig. Varför flyttar äldre personer? Bostaden är för många den invanda miljö, där man levt sitt liv, där själva väggarna kan berätta om ens liv och om ens familj. I ett inbott bostadsområde är det tryggt att man känner igen grannarna, och de känner igen en själv. Bostaden har betydelse för den äldre personens livskvalitet. Att få en demenssjukdom gör det allt svårare att klara sig själv, och är den vanligaste orsaken till att flytta till ett särskilt boende. Det är dock ofta bra även för en person som fått en demenssjukdom att bo kvar hemma så länge som möjligt. Den invanda miljön med välkända föremål, rum och vanor fungerar som ett stöd för minnet, för identiteten, för upplevelsen av vem man är, något som ofta hotas vid en demenssjukdom. Dock kunde ekonomin vara ett hinder, att flytta till en modern bostad kunde ofta bli dyrare än den nuvarande boendekostnaden även om den nya lägenheten skulle vara mindre. I en studie som bygger på 80 intervjuer med personer i åldern år framkom att de flesta ville bo kvar och åldras där de bodde. Bland motiven för att inte flytta fanns att hen är fäst vid sitt hem och dess omgivningar. Det kan också bero på ekonomin och att hens hälsa kan vara ett hinder. Det rationella valet kan visserligen synas som att flytta redan i 60-årsåldern, när man är aktiv och kan bo in sig. Men människan är inte en rationell varelse, och det är inte givet att man trivs i sin nya bekväma bostad under de förhållandevis många friska år man kan förvänta sig att ha kvar när man är 60. Tvärtom kan flytten som en del gör till sommarstugan vara klok där är man mer fysiskt aktiv med skötsel av hus och trädgård. Genom en ändring i inkomstskattelagen har RUT- avdrag möjliggjorts för flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder. Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti Låg pension kan dock begränsa möjligheten att använda RUT vid flytt PRO Distriktet Stockholms län, expedition Renathvägen 2, telefon , E-post info@stockholm.pro.se Hemsida: Box 7016, Stockholm. Sida 18 av 18
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Läs merHur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?
Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi
Läs merHur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden
Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden Det handlar om individer, inte ett kollektiv Hur vill årsrika människor ha det Ses
Läs merBostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman
Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman Äldrecentrums uppdrag Studiens syfte var att undersöka hur äldre personer i Stockholm ser på sitt nuvarande boende och hur de vill att boende
Läs merFöreteelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)
Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden
Läs merSTOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE
STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE Facebook: facebook.com/kristdemokraterna Instagram: @kristdemokraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemokraterna.se E-post: info@kristdemokraterna.se
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merÄldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor
Äldreomsorg Boende Höör 2016-10-25 Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över 300 000 per år 2030 kommer det att finnas
Läs merBo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se
Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merBo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder
Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona
Läs merPlanera för ditt boende som senior redan nu
Planera för ditt boende som senior redan nu 1 Hur vill du bo i framtiden? Har du tänkt på att du kan behöva byta bostad när du blir äldre? Det kan ta emot att flytta från ett hem där du kanske bott under
Läs merPM om seniorbostäder och trygghetsbostäder
Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder
Läs merEtt bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid
Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,
Läs merBostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-01-15 Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Bostäder att bo kvar
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre
Läs merBostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merPlanerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)
Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer
Läs merBo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen
Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merVad är vad, och vad är särskilt boende?
Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,
Läs mer10 förslag för bättre boende för seniorer
Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder
Läs merInformation om uppsökande verksamhet för 80-åringar
1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för
Läs merKommunikationsplan: Boendekommunikation för äldre
Sida 1 (8) 2017-12-11 Kommunikationsplan: Boendekommunikation för äldre Bakgrund och syfte Bakgrund Antalet äldre invånare kommer att bli allt fler, vilket ställer stora krav på samhället. Staden arbetar
Läs merSOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå
Läs merSammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende
Bilaga 2 Sammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende Intresset för servicehus Äldreförvaltningen uppdrog åt USK att tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Läs merBo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17
Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo
Läs merNy särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen
Ny särskild boendeform för äldre Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen Lagförslag under beredning Två departementspromemorior Lagrådsremiss Proposition förväntas i juni Förslag till
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merHur vill Hamrångeborna bo i framtiden?
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna
Läs merBOSTÄDER ANPASSADE FÖR ÄLDRE
BOSTÄDER ANPASSADE FÖR ÄLDRE Önskemål om boende för äldre och utformningen av trygghetsboende med aktivitetscentra i Stockholms stad Ingrid Hjalmarson Jenny Österman Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2009 SID 2 (11)
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING SID 1 (11) 2009-03-04 Handläggare: Barbro Karlsson, 508 36 218 Lars Strand, 508 36 205 Till Äldrenämnden den 17 mars 2009 Remissyttrande till
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merAtt flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?
www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt
Läs merBostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på
Bostadsmarknadsenkäten 2015 - en sammanställning av de texter som publicerats på www.boverket.se 2 Bostadsmarknadsenkäten 2015 Titel: Bostadsmarknadsenkäten 2015 Dnr: 2637/2014 Process: Följa, utvärdera
Läs merIntresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Läs merÄldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?
Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och
Läs mer5. Omedelbar justering
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSHINDER Handläggare: Yvonne Ekman Mohajerpour Telefon: 08-508 25157 SID 1 (6) 2009-03-25 DNR 006/396-2009 Till Skärholmens
Läs merVarför flytta till en trygghetsbostad
Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merBra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Läs merBo bra hela livet - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLISTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-02-05 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 08-508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut
Läs merATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merVälkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013
PROs medlemsenkät Medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boenden. Totalt fick 5 928 medlemmar enkäten under januari 2013. 71 procent svarade,
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merFlytt och tankar om flytt hos äldre
www.med.lu.se/case Flytt och tankar om flytt hos äldre Marianne Granbom leg. arbetsterapeut, Dr. Med. Vet. LUNDS UNIVERSITET @MarianneGranbom Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Lunds
Läs merYttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85)
Dnr N2015/06917/PUB Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har getts möjlighet att avge yttrande över
Läs merAtt vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior
Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior 1. Förord I Krokoms kommun fanns en tid när utflyttningen var så stor att bostadsfastigheter måste avvecklas. I modern tid har inga
Läs merBostadsmarknadsenkäten
Bostadsmarknadsenkäten 2014 - en sammanställning av de texter som publicerats på www.boverket.se 2 Bostadsmarknadsenkäten 2014 Titel: Bostadsmarknadsenkäten 20144 Dnr: 5011/2013 Process: Följa, analysera
Läs merFörslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun
Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun
Läs merNär får jag mitt bistånd (V)?
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas
Läs merEnkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5
/ Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 Ålder 65-69 år 31.1% (201) 70-74 år 30.4% (197) 75-80 år 20.7% (134) 80-85 år 16.7% (108) Ej svarat 1.1% (7) Kön Kvinna 50.2% (325) Man 44.7% (289) Ej svarat
Läs merBoendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund
Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes
Läs merFler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan
Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres
Läs merBostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på
Bostadsmarknadsenkäten 2016 - en sammanställning av de texter som publicerats på www.boverket.se Titel: Bostadsmarknadsenkäten 2016 Diarienummer: 2392/2015 Process: Följa, utvärdera och redovisa Innehåll
Läs merSVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN
OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt
Läs merHur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?
Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle
Läs merÄldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...
Läs merDrivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet
Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik
Läs merDelrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar
Bromma stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 291-16-1.5.1. Sida 1 (10) SDN 2016-08-25 2016-07-04 Handläggare Monica Mården Anna-Lena Yngvesson Till Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merPRO:s krav på Stockholms stad för en god stad för alla åldrar.
PRO:s krav på Stockholms stad för en god stad för alla åldrar. Vi lever i en skön, blå och grön stad bland härliga människor! Staden kan bli ännu bättre. Därför engagerar vi oss i stadens utveckling. Våra
Läs merVad får seniorboendet kosta?
Seniorvärldskonferensen 2015 Vad får seniorboendet kosta? 22 april 2015 Nils-Eric Öquist vd Bäckbacka Partners AB Frågan var alltså: vad får ett seniorboende kosta? Svar: det beror på vad erbjudandet innehåller
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN
Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015
Läs merTrygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Trygghetsbostäder - aspekter på vård och omsorg Lisbeth Lindahl AIDAH 12 september 2016 Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen
Läs merRIKTLINJER FÖR TRYGGHETSBOENDE
RIKTLINJER FÖR TRYGGHETSBOENDE Riktlinjer för Trygghetsboende är antagna av kommunstyrelsen den 2019-03-12 att gälla till 2044. De riktar sig till Vård och Omsorg. Ses över för revidering senast mars 2021.
Läs merSigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!
Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska
Läs merBostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB
1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts
Läs mer23 Dnr Vo Handlingar - Förvaltningens utredning Beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 Koi'iVW.Instyro **, Sen 23 Dnr Vo0.2010.0085 REDOVISNING AV UTREDNINGSUPPDRAG I BUDGET 2010: SÄRSKILT BOENDE TILL PERSONER SOM FYLLT 90 ÅR Förvaltningens utredning
Läs merJämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst
Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009
Läs merÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.
Läs mer3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg
3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg 3.4.1 Nuläge Utbyggnad av Niklasbergsområdets särskilda boenden har hittills skett enligt boendeplan, 2011-2016. Linden stod klart 2011 med tillskott av
Läs merMotion till riksdagen 2009/10:s78060 MK av Björn von Sydow m.fl. (s) Låt Sverige bli det bästa landet att åldras i
Enskild motion Motion till riksdagen 2009/10:s78060 MK av Björn von Sydow m.fl. (s) Låt Sverige bli det bästa landet att åldras i Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande
ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv
Läs merINTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE
INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge
Läs merBoendestrategier för äldrelivet I Alingsås
Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås 1 Bakgrund och syfte - De samhällsekonomiska konsekvenserna av denna utveckling riskerar att äventyra kommunens ekonomi. - Äldreboendedelegationens rapport har
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merÄldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov
Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merStöd och hjälp i det egna boendet
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Trygg hemgång Övriga insatser Stöd och hjälp i det egna boendet VI VILL GE äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda och trygga
Läs merSocialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Läs merKundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i
Läs merJuristfirman Vide AB Tel: 031-15 99 43. 413 01 Göteborg www.juristfirmanvide.se
Sida 1 av 7 Ale kommun Hanna Hogström Göteborg den 4 september 2015 Promemoria Rättsfrågor 1. Vilka regler och praxis finns i frågan om samlokalisering gällande bostäder med 9 9 LSS med andra LSS-verksamheter
Läs mer1206:01. oenden i Stockholm
oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som
Läs merÄldre på bostadsmarknaden
Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Läs merREGION GOTLANDS REGELVERK FÖR STÖD TILL TRYGGHETSBOENDEN
Författningssamling för Region Gotland REGION GOTLANDS REGELVERK FÖR STÖD TILL TRYGGHETSBOENDEN Antaget av regionfullmäktige 2017-06-19, 91. Detta dokument innehåller definitioner, organisation, förmedling
Läs merInformation om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun
Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Trygghetsboende ska ses en del av utbudet av bostäder i kommunen där
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merGenomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB
Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta
Läs merBOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER
Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med
Läs merFramtidens äldreomsorg
PiteåPanelen Rapport 20 Framtidens äldreomsorg November 2012 Anett Karlström Kommunledningskontoret Framtidens äldreomsorg En beredningsgrupp bestående av politiker från olika partier i kommunstyrelsen
Läs merEn god bostad till en rimlig kostnad
Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se
Läs mer