Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Transkript

1 Nämnden Svenska rum Sida 1 / / Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö, tel fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Direktör för svenska bildningstjänster Barbro Högström Nämnden Svenska rum antecknar för kännedom utredningarna i redogörelsen gällande de ställningstaganden om bildningssektorn som revisionsnämndens framställt i utvärderingsberättelsen för 2015, samt ger utredningarna för sin del som utlåtande om utvärderingsberättelsen. Beslut Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse - Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för 2015 Revisionsnämnden godkände utvärderingsberättelsen för Samtidigt ålade revisionsnämnden stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapport I. I utvärderingsberättelsen konstateras bl.a. att Trots sparkraven ska elever, studerande och personal garanteras en säker skolmiljö. (sid 22) Bildningssektorns svar: Bildningssektorn har konsekvent och systematiskt fört fram sin oro för skolmiljön och det ökande reparationsunderskottet. Bildningssektorn meddelar systematiskt Esbo lokaler när användarna oroar sig över husens skick och brister. Vid beredningen av investeringsprogrammet har bildningssektorn försökt beakta reparationsbehoven i skolor och daghem. Anslagen för reparationer och investeringar räcker emellertid inte till för att arbetsmiljön ska vara säker och ändamålsenlig inom fem år. Otillräckliga anslag

2 Nämnden Svenska rum Sida 2 / 2 fördröjer också de pågående projekten, vilket leder till dyra specialarrangemang. Slutsatserna av utfallet av åtgärder och projekt inom programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 1) ska föreläggas fullmäktige för behandling då man beslutar om programmet TATU 2. På lång sikt måste stadens finansieringar balanseras. Då kan de nödvändiga investeringarna tryggas och staden kan svara mot de framtida tjänstebehov som tillväxten ger upphov till. Redan i planeringsskedet innan investeringarna genomförs ska tydliga kalkyler och planer hur investeringarna följs upp presenteras. Upphandlings- och investeringsplanerna ska innehålla en presentation av hur investeringarna påverkar driftshushållningsutgifterna och de avgifter som ska erläggas av kommuninvånarna. (sid 29) Bildningssektorns svar: Bildningssektorn har rapporterat slutsatserna av utfallet av åtgärder och projekt inom programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 1) enligt koncernförvaltningens anvisningar. Bildningssektorn har dokumenterat investeringarna samt planerna för upphandling och investering enligt stadens anvisningar. Utbildningsgarantin utföll väl för unga som avslutar grundskolan i Esbo och ungas tillgång till utbildning har främjats enligt utbildningsgarantin. För sysselsättningens del har ungdomsgarantin inte uppfyllts enligt arbetslöshetsstatistiken. I Esbo utföll utbildningsgarantin sämre än i de andra städerna i huvudstadsregionen. Staden ska fortsätta att planmässigt främja ungas sysselsättning. Uppföljningen av åtgärderna och mätningen av effekten ska utvecklas. Resultat och effekter av verksamheten vid Ohjaamo Espoo som inledde sin verksamhet i oktober 2015 ska följas upp systematiskt och de ska rapporteras regelbundet. (sid 42) Bildningssektorns svar: Huvudstadsregionens stora städer jämför utfallet av ungdomsgarantin och ungdomsarbetslösheten. Esbo har klarat sig sämst i jämförelsen. Ungdomsarbetslösheten ökade särskilt kraftigt i Esbo , men nu ökar den inte längre. I Esbo är de ungas andel av de långtidsarbetslösa emellertid ganska låg. Bland brukarna av sysselsättningstjänster är andelen personer med främmande modersmål betydande. Det finns flera aktörer som främjar ungdomssysselsättning, såsom Ohjaamo Espoo, Monik ry (riktar sig till unga personer med främmande modersmål), ungdomsinfo yesbox, stadens uppsökande ungdomsarbete och Vamos Espoo som ordnas av Diakonissanstalten i Helsingfors.

3 Nämnden Svenska rum Sida 3 / 3 Ohjaamo Espoo startade År 2015 hann man inte nå betydande resultat. I år är resultat att vänta vid hjälp till unga att komma igång med arbetskarriären. Redan nu kan det dock konstateras att målet för 2016, att vägleda minst unga per år, är orealistiskt i det nuvarande sysselsättningsläget. Förutom effektiv vägledning krävs ett livligt samarbete med stadens sysselsättningstjänster, näringslivet, arbets- och näringsbyrån och ministerierna för att finna jobb till de unga och för att dessa ska dra nytta av lönesubventioner och nya sysselsättningsvägar. Effektiv vägledning räcker inte, om det inte finns lediga jobb. En process för samordning av lågtröskeltjänster för unga har startats. Med samordningen säkras högklassig vägledning och överlappningar avlägsnas. Samordningen som ska leda till effektivare betjäning omfattar stadens uppsökande ungdomsarbete, InfoOmnia, Monik ry, ungdomstjänsternas team på servicetorget i Mattby (inkluderar ungdomsinfo yesbox och uppsökande ungdomsarbete), Ohjaamo Espoo, Fatta mej!, Flickornas hus i Esbo samt Vamos Espoo som ordnas av Diakonissanstalten i Helsingfors. Arbetet fullbordas I processen noteras även socialtjänsternas, sysselsättningstjänsternas och studiehandledningens roller. Ohjaamo Espoo rapporterar regelbundet om sin verksamhet. Som styrgrupp för Ohjaamo Espoo verkar gruppen som koordinerar ungdomsgarantin i Esbo. Verksamheten redovisas också regelbundet till finansiären. Rapporteringsperioderna har varit samt Nästa uppföljningsdatum är Svenskspråkiga ungdomar får stöd och vägledning hos Sveps (Svenska produktionsskolan). Välfärdsplanen för barn och ungdomar har styrt utvecklingen i en god riktning. Modellen för tidigt ingripande har gett goda resultat. Den ökande fokuseringen på förebyggande tjänster ska fortsätta. (sid 47) Bildningssektorns svar: All verksamhet som främjar välfärd bland barn och unga är förebyggande, såsom småbarnspedagogik och förskoleundervisning, öppen småbarnspedagogik, undervisning, eftermiddagsverksamhet, ungdomsverksamhet samt hobby- och kulturverksamhet. Elev- och studerandevården för förskolebarnen samt eleverna i grundskolan och gymnasiet är också ett exempel på förebyggande verksamhet och tidigt stöd. Elevvårdens fokus har flyttas från individcentrering till arbete med grupper och med välfärdsfrämjande. Arbetet med grupper, såsom klasser, ökade 24 procent Lärarnas konsultationer med kuratorer och psykologer ökade 265 procent Enligt förhandsuppgifter om läsåret kommer denna riktning att fortsätta. De stadgade kötiderna till kuratorer och psykologer har i regel inte överskridits.

4 Nämnden Svenska rum Sida 4 / 4 Planerna för förebyggande av och ingripande mot mobbning kommer att uppdateras läsåret De nya läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasiet tas i bruk Centrala mål i dessa är att eleven deltar mera i planeringen av undervisningen samt att starka sidor hos eleverna stöds av skolan och utnyttjas i undervisningen. I skolorna inleds läsåret en regelbunden inspektion av skolmiljön och skolsamfundet. Utöver den fysiska säkerheten ägnas även den psykosociala välfärden uppmärksamhet. Inspektionen är en del av elevvården i skolsamfundet och den genomförs i samarbete mellan branscherna. All ungdomsverksamhet och alla ungdomstjänster är förbyggande. Antalet besök i ungdomslokalerna ökade med 25 procent från 2014 till Lågtröskelverksamheten har ökat. Ungdomstjänsterna har samarbetat aktivt med förläggningarna för asylsökande ungdomar. Antalet kulturevenemang och evenemang som förstärker ungdomens delaktighet har ökat. Kulturenhetens tjänster för barn, unga och familjer är i regel förbyggande. Välfärden främjas i synnerhet av biblioteket, som är öppet för alla, och med verksamhet som garanterar att alla barn och familjer har jämlika möjligheter att delta i kultur- och konstevenemang (bland annat Kulps!, kulturrådgivningen i mödra- och barnrådgivningens vänterum samt Kaikukortti, kultur för personer i ekonomiskt trångmål). Strukturerna för arbetet för välfärd bland barn och unga möjliggör ett gott sektorövergripande samarbete både vid planering och ledning och på det operativa planet. Till exempel har samarbetet mellan småbarnspedagogiken, mödra- och barnrådgivningen och rehabiliteringstjänster för barn utvecklats systematiskt. Behovet av hjälp bland barn och familjer identifieras på ett tidigare stadium än tidigare med hjälp av gott, branschövergripande samarbete. Esbo har bibliotek av hög kvalitet med hög användningsgrad. Personalen är brukarorienterad och utvecklingsbenägen. Samarbetet med ungdomstjänsterna har under de senaste åren utvecklats i betydande grad. (sid 55) Revisionsnämnden konstaterar: Biblioteket erbjuder gratis tidsenliga och högklassiga tjänster. Bibliotekens uppgift är att betjäna alla sina kunder, vilket förutsätter satsningar på att tjänsterna är tillgängliga och hinderfria. Kunder med olika tjänstebehov ses som en resurs och en positiv utmaning inom utveckling och produktion av bibliotekstjänsterna. En ny tjänst som tagits i bruk är s.k. meröppettider för självbetjäning som tagits väl emot. Tack vare ett mångsidigt utbud av och en god tillgänglighet till idrott har idrottstjänsterna lyckats i sitt mål att främja motion och idrott bland Esbobor i alla åldrar. Sportkortet 68+ har främjat idrott och motion bland seniorerna i Esbo.

5 Nämnden Svenska rum Sida 5 / 5 Skolornas idrottslokaler ska kunna användas av idrottsföreningar och andra föreningar året om bättre än nu. Idrottstjänsternas idrottslokaler kan bokas smidigt på en webbtjänst. Grunderna för understöd ska vara enhetliga. Bildningssektorns svar: Idrottstjänsterna administrerar användningen av skolornas gymnastiksalar kvällar, veckoslut och lovtider. Användningen av lokalerna under skolloven kan ökas betydligt. Skolorna ska sluta med egna kvällar om verksamheten inte riktar sig till de egna eleverna, till exempel specialgrupper som annars kunde bli utan idrott. Skolornas idrottslokaler ska kunna användas av idrottsföreningar och andra föreningar året om bättre än nu. Både finska utbildningen och idrottstjänsterna siktar på att användningen av idrottslokalerna är omfattande. En mera omfattande användning till exempel under loven kräver att ellås installeras i alla skolor så att det inte krävs vaktmästare på plats. Detta är idrottstjänsternas projekt inom programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU). En webbtjänst för smidig bokning är i bruk. Samarbetet mellan skolorna och idrottstjänsterna klargörs. Bildningssektorn ser till att skolorna endast bokar de tider då de behöver idrottslokaler, avbokningar görs i tid och skrivs in i webbtjänsten så att idrottstjänsterna får veta om dem, skolorna gör en årsplan för följande års bokningar i juni och matar in dessa i webbtjänsten, skolorna slutar att boka egna kvällar som inte ingår i årsplanen. Idrottslokalerna används, förutom av skolorna, av idrottsföreningar och andra föreningar, eftermiddagsklubbar, arbetarinstitut och grundläggande konstundervisning. Konstpedagogik och därtill hörande föreställningar hör till läroplanernas pedagogik och även dessa föreställningar ska ges tid i idrottslokalerna. Även för studentskrivningarna, i synnerhet de digitala, behövs plats i idrottslokalerna. Bildningssektorns nämnder har var och en godkänt principer för bidrag som respektive resultatenheter följer. Utbildningsväsendet ska se till att beredskapen för ökad digitalisering fördelar sig jämlikt. (sid 70) Bildningssektorns svar: Med fortbildning säkras att alla skolor drar nytta av den nya läroplanen och den digitala tekniken. De lokala koordinatorerna som anställts inom projektet för att utveckla verksamhetskulturen i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (KETO) koncentrerar sig särskilt på att utbilda i användningen av digitala material och apparater och på att trygga verksamhetsförutsättningarna. Den svenska utbildningen har även deltagit i ett projekt för kompetensutveckling för lärare i huvudstadsregionen och Kyrkslätt

6 Nämnden Svenska rum Sida 6 / 6 (KOHUR) som omfattar både förskolan, grundskolan och gymnasiet. I dessa projekt ingår också en kartläggning av personalens färdigheter i informationsteknik, som har använts vad utvecklingsplaneringen. Möjligheter till kompetensutveckling har jämlikt erbjudits alla enheter. Eftersom digitala apparater och tillämpningar utvecklas hela tiden beaktas de aktuella behoven vid planeringen av personalens fortbildning även i fortsättningen. Utbildningsnämnderna och Omnias styrelse godkände hösten 2015 en digital berättelse för pedagogiken och undervisningen. Uppdateringen av den digitala berättelsen pågår. I den digitala berättelsen fastställs gemensamma pedagogiska mål för användningen av informationsteknik samt dras riktlinjer för en digital läromiljö. Berättelsen ger riktlinjer för resultatenheternas upphandling och utveckling. En ny utmaning blir genomförandet av ett digitalt språng inom småbarnspedagogiken.

7 Nämnden Svenska rum Sida 7 / 7