Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven

Relevanta dokument
Lyckans mål 2016/2017

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETE. Jennifer Flodin.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Trastens verksamhetsberättelse 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

Sagor och berättelser Ht 2014-Vt Jutagårds förskola, Sjöstjärnan

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Arbetsplan läsåret

Handlingsplan för 2012/2013

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Arbetsplan I Ur och Skur Vattendroppen Lidingö 2018/2019

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Pedagogisk målplan SPRÅK & KULTUR

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Profil. Naturvetenskap och teknik

Våra tankar kring temat:

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan GEM förskola

Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Fenomen som undersöks

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Verksamhetsberättelse för Bäckagårdsskolans förskoleklass Läsåret I Språkets värld

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Arbetsplan I Ur och Skur Vattendroppen Lidingö 2017/2018

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Vår verksamhet under läsåret

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Dokumentera med ipad i förskolan

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven

Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser:

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010)

Språkutveckling genom Naturens skatter. Vi arbetar med Naturens skatter med fokus på barns språkutveckling. För att skapa förutsättningar för detta har vi valt att dela in barnen i tre grupper. I den lilla gruppen ges barnen större möjligheter att kommunicera, diskutera och lyssna på varandra. Det skapas ett större talutrymme. Pedagogerna byter grupper efter några veckor när ett naturligt tillfälle ges. Barnen berättar för den nya pedagogen vad de har gjort och vad de vill göra. På så vis förs processen vidare genom barnen. Vi arbetar medvetet med språket genom att använda faktaord. Vi benämner och beskriver mer detaljerat det vi arbetar med. Genom en föreläsning fick vi ta del av läsningens betydelse för språkutvecklingen. Vi läser sagor i mindre grupper och arbetar mer med bokens innehåll på olika sätt. Bokens bilder har vi använt oss av och samtalat kring. Vi använder oss av läs- och skrivappar som exempelvis Bornholmslek i Ipaden samt Vital och talande tangentbord till laptoppen. Barnen kan skriva själva eller efter förskrivna lappar. Flera barn har fått skrivböcker efter att de visat intresse för att skriva.

Syfte och mål: Mål för verksamheten utifrån kartläggning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Det här vill vi att barnen ska utforska/upptäcka/uppleva/lära detta vill vi ska hända/ vill vi se? Vi vill att barnen upplever naturen och djuren i vår närmiljö. Vi vill att barnen får ett stort och nyanserat ordförråd. Vi vill att barnen ska få möjlighet att söka kunskap och dokumentera med hjälp av IKT (Interaktiv Kommunikations Teknik)

Vi började höstterminen med att titta på löv och småkryp. Barnen gick tillsammans med pedagogen ut på gården för att titta och plocka olika löv. Dessa löv plastades in och artbestämdes. Vi använde en faktabok för att lära oss mer. Detta gjordes vid upprepade tillfällen. Vi har även arbetat och letat efter småkryp. Barnen visste vart vi skulle gå för att hitta gråsuggor. Vi har studerat dem med lupp, filmat med Ipad, ritat och gjort småkryp i lera. Barnen har tillsammans med pedagog gjort gemensamma sagor utifrån Naturens skatter.

Vi har jobbat i mindre grupper och gjort sagor på olika sätt. Vi var ute på gården och i naturen och tittade på djur och småkryp. Barnen visade stort intresse för detta och var engagerade och aktiva tillsammans. Samtidigt har vi i mindre grupper läst sagor och pratat om och tittat på bilderna i böckerna. Många av barnen har tagit med faktaböcker som handlar om olika djur. Utifrån dessa intressen valde vi att jobba vidare med att göra sagor på olika sätt tillsammans med barnen.

Här har en grupp gjort egna bilder till sagan Skogens djur som de tillsammans har hittat på. En annan grupp tillverkade en egen flano-saga som handlade om Ekorren Kalle

En dag snöade det och barnen var ute och gjorde snögubbar. Utifrån de foton som togs gjordes sagan Krokodilen och Snögubben. Barnen ritade och använde sig av datorn när de gjorde berättelsen. Barnen utmanades att själva skriva fritt på datorn.

Här fick barnen i flera steg arbeta med en av sagorna. De ritar, skriver på datorn och skriver av text för hand.

Efter att en av pedagogerna varit i Afrika och visat ett bildspel på afrikanska djur blev många av barnen intresserade av att veta mer om vissa av djuren. Vi läste i faktaböcker om dessa djuren som barnen sedan fick återberätta för sina kompisar. Det blev även lite dramatiserande och matematik. Klossarna symboliserar antalet ägg som en krokodil kan lägga.

Vi gick vidare med att fråga barnen vilka djur vi kan se hos oss här på gården, på ängen eller i skogen. Svaren blev många och vi har både fotograferat, ritat och målat med hjälp av olika tekniker. Barnen har skapat djur i lera som vi sett i naturen och på vår gård.

Här fortsätter barnens skapande

Vi besöker dammen Vi har under terminen regelbundet besökt en damm i närområdet. Här har barnen fått utforska och samtala kring det vi upplevt på plats. Detta har gett möjlighet att upptäcka nya saker och lära nya ord i sitt sammanhang.

Dammen följer med till förskolan En dag när vi var vid dammen tog vi med damm-vatten tillbaka till förskolan. Detta hällde vi i ett akvarium och hade på så sätt möjlighet att studera alla smådjur och växter.

Tillbaka till dammen. När vi hade haft akvariet på förskolan i några veckor gick vi tillbaka till dammen för att återlämna till naturen. Då upptäckte vi att en salamander hade fötts till vår stora förvåning och glädje.

Vi skapar ett nytt akvarium på ett annat sätt. Barnen har gjort salamandrar, maskar och blodiglar i lera som fick flytta in i vårt akvarium.

Våra reflektioner. Våra gemensamma reflektioner under året är att vi ser ett lärande tillsammans. Vi har varit medforskande och medlyssnande pedagoger som ställt öppna frågor. Projektet har drivits framåt av barnen vilket vi bland annat ser genom att föräldrar har kommit och berättat vad barnen har pratat om hemma. En del barn har engagerat sina föräldrar genom att ta med dem till dammen och förskolans gård och följt upp det vi pratat om och gjort här på förskolan. Barnens nyfikna frågor kring projektet har gjort att vi alla har fått ökad kunskap och blivit utmanade att utveckla projektet framåt. Vi arbetar medvetet med våra lärmiljöer både inne och ute. Vi har gjort ateljén större. Vi har ett förhållningssätt där vi alla lär tillsammans och visar respekt för varandra. Detta arbetar vi med hela dagen.