Sagor och berättelser Ht 2014-Vt Jutagårds förskola, Sjöstjärnan

Transkript

1 Sagor och berättelser Ht 2014-Vt 2015 Jutagårds förskola, Sjöstjärnan

2 Jutagårds förskolas digitala projektberättelse 14/15 Förskolan består av två separata hus med en 1-5 års avdelning i respektive hus. På avdelningen Sjöstjärnan arbetar Cina, Marie och Sussi tillsammans med 20 barn med fördelningen 12 pojkar och 8 flickor. Personalen på avdelningen har en vilja att skapa ett gott förhållande mellan förskolan och hemmet som även belyses i Läroplan för förskolan (Lpfö98 rev, 10) och i Kvalitet i förskolan (Skolverket, 2005). Personalen strävar efter att synliggöra sin verksamhet genom dokumentationer, dagliga samtal vad verksamheten erbjudit, utvecklingssamtal och föräldramöten. 2

3 Följande strävansmål är hållpunkter i BUF:s kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt i ett 1-16 års perspektiv. Detta visar vi i denna digitala verksamhetsberättelse: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010) 3

4 Lokala prioriteringar Söndrums förskolor läsåret 14/15 I denna digitala projektberättelse synliggörs följande: Hur förskolan ger barnen möjligheter till ett förändrat kunnande. Att Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) är en naturlig del i lärprocesserna. Att vi ger barnen möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga inom alla ämnesområden både enskilt och i samarbete med andra. Att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Främjande och förebyggande insatser är dokumenterade i den årliga planen. 4

5 Utvecklingsområden från förra året Vi kommer att fortsätta lägga fokus på kommunens gemensamma strävansmål och våra lokala prioriteringar, för att få en röd tråd i vår pedagogiska verksamhet. Vi har utvecklat vårt arbetssätt för att bättre kunna stötta och reflektera vår gemensamma projektverksamhet. Förra årets verksamhet utgick från fasta barngrupper, i dag arbetar vi istället utifrån barnens intressen och utifrån ett gemensamt objekt - Monsterböckerna. Vi har valt våra mål utifrån vetskapen om språkets betydelse och efter observationer av barnens visade intresse för att där utmana dem vidare. 5

6 Målen vi valt att arbeta mot är: att sträva efter att varje barn utvecklar ett intresse för skriftspråket, förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Konkretisering av mål: Vi vill att verksamheten ska erbjuda olika miljöer för att barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för skriftspråket. Deras intresse ser och hör vi t.ex. i den fria leken och när de samtalar om sina egna och varandra bokstäver i sina namn. Vi vill i vår verksamhet språkduscha barnen så att de får möjlighet att utveckla sin förståelse för symbolernas funktion och betydelse. I samtalen med barnen utmanar vi dem att reflektera över ordens betydelse och struktur. Vilka ord är långa/korta, motsatsord, rimord, rim och ramsor. Vi samlar bokstäver och ord från olika situationer barnen befinner sig i. 6

7 Forskning visar att barns kognitiva, sociala, språkliga, emotionella och motoriska kunskaper och färdigheter grundläggs i förskoleåldern och att de erfarenheter barnet gör är betydelsefulla för lärandet i ett livslångt perspektiv framhåller Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2010, s.9) i Förskolan - arena för barns lärande. Därför iordningställer vi inspirerande, lockande och lärmiljöer där barnen får möjligheter till ett utforskande och lärande i sin språk och sociala utveckling. 7

8 Experiment Boksamtal Ordduscha ord och begrepp Sånger Pedagogernas tankekarta Pedagogernas tankekarta Natur kunskap IKT Drama Kultur Rim och ramsor Matematik Skriftspråk 8

9 Drama Skriftspråket Egna sagoberättelser Lekskrivning Delge sina tankar och upplevelser Dialoger mellan barnen Vad ser vi att barnen visar intresse för? Hitta på egna ramsor Bokläsning Drama 9

10 Barnen inspireras av bokstäverna som nu sitter på golvet. Sedan vi gjorde om vår miljö, flyttade ner bokstäverna från sin tidigare placering högt upp på väggen under taklisten och istället satte fast dem på golvet kan vi se ett stort intresse för bokstäver. En del barn hoppar på dem och benämner samtidigt bokstävernas namn eller ljud, andra inspireras att sjunga bokstavssången. Barnen benämner vilken som är deras begynnelse bokstav eller vilka bokstäver som ingår i deras olika namn. Lpfö 98 rev 10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. 10

11 Bokstavsjakt- igenkännande av bokstäver i vår närmiljö Ett barn berättar att han känner igen P och O på registreringsskylten - Vad vill du berätta om denna bilden? - De min bokstav - Ja det är det ju, hur låter den? - Ppp - Vad vill du berätta om denna bilden - O, min bokstav. Reflektion: När barnen utmanades att leta efter bokstäver i en ny miljö(utomhus) så upplevde vi att de fokuserade på sina egna bokstäver i sina namn. Vi ser att lärandet sker på ett lustfyllt sätt och vi vill utmana dem vidare för att de ska få kännedom om symbolerna och deras betydelser. 11

12 En del barn har visat intresse och uppmärksammat att symbolerna har betydelse i språket. Vi vill därför utveckla deras lärande/kunnande vidare hur man kan förmedla sig genom. Vi problematiserade tillsammans med barnen hur vi ska komma ihåg att ta med vatten och frukt till gymnastiken på fredagar. Detta mynnar ut till att vi utmanar barnen att skapa en komihåg skylt. Här läser vi tillsammans ett vykort som vi fått av ett syskonpar som varit på semester. På detta sätt påvisar vi vad barnen själva kommit fram till i sina reflektioner kring bokstävernas betydelse och de får en respons på sina tankar. Analys: Geneom att låta barnen tänka och tillsammans reflektera, tar vi till vara på deras tankar. De får tillfälle att argumentera, uttrycka sina tankar, tillsammans med andra barn och pedagoger. Vi arbetar medvetet arbetar mot ett livslångt lärande. 12

13 Reflektion kring symbolernas betydelse För att ta reda på 3-5åringarnas uppfattning av symbolernas/bokstävernas betydelse reflekterade vi gemensamt och barnens tankar var: Så att man vet vad allting heter Skriva sitt namn För att man ska kunna läsa Om man inte kan bokstäverna, så kan man inte läsa. Jag kan rita i min bok, jag rita mitt O. Så att man ska veta vad man heter A, B, C man kan leta efter bokstäver (tänker på en lek som vi leker på förskolan) Man ska veta vad där står Analys: Vi kan se att barnen har sin erfarenhetsvärld kring symbolernas betydelse, kring sitt namns bokstäver och i böckernas/skrifternas betydelse. 13

14 Användning av IKT i uppföljning av lärsituationer av bokstäver/symboler Bokstäverna : P O S N känner ett barn igen på tangentbordet när vi tillsammans gör hans dokumentation om bokstavsjakten. Oktober 2014 En månad efter kan han skriva alla bokstäverna i sitt namn på tangentbordet. IKT Information Kommunikation Teknik Skolverket skriver på sin hemsida om fördelarna med IKT undervisning i förskolan. IT har en stor potential för att stödja samarbete, kommunikation och kreativa uttryck hos yngre barn. 14

15 Vi ser att barnen kan dra kopplingar och paralleller i vår verksamhet. I reflektionerna ser vi ett förändrat kunnande då vi har erbjudit barnen olika möjligheter att experimentera, utforska och dramatisera kring bokstaven V i de olika lärmiljöerna.. Vad kan en VULKAN leda till? 15

16 Barnen utmanas att forma och skriva bokstäver med olika material i sina lärmiljöer Syftet med de olika lärmiljöerna är att barnen ska få möjlighet att prova olika uttryckssätt i sitt lärande på ett lustfyllt sätt. Vi kan se att de använder sina kunskaper i den fria leken. 16

17 Dessa orden minns barnen från skogsbesöket. KOTTAR PINNAR MOSSA LABYRINIT LÖV STOCKAR GRILL TRÄD KOJA GRANAR KLÄTTERTRÄD JORD TVÅ STIGAR SOM BLEV ETT V När vi kommit hem från skogen efter vårt sökande av pinnar reflekterade vi tillsammans över vilka ord vi kunde komma ihåg från vårt skogsbesök. Barnen utmanades att själva skriva dessa ord på datorn. 17

18 Syftet med bokstavslådan är att barnen utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, Lpfö98 rev10 18

19 Lärande med bokstäver på olika sätt i vår miljö Magnettavlan lockar de yngsta. Reflektion: Vi kan se att lärandet smittar. Här kan vi se ett lustfyllt samarbete mellan barnen. Ett barn dikterar för ett annat vilka bokstäver hon skall skriva på brevet till monsterna. Barnens namnlappar används vid olika lärsituationer t ex vid fruktstunden. Reflektion: Vi kan se att barnen snabbt lär sig att känna igen både sitt eget och de andra barnens namn. 19

20 Boksamtal En dag vid boksamtalet kom en fråga från ett barn, som vi stannade upp vid. Undra om de (Monsterna) bor tillsammans? De bor i olika hus Luddmonster och Lilla Monster bor ihop För att utmana barnen i sin förmåga att argumentera och kommunisera med andra så använder vi oss av boksamtal. Där utmanas barnen att reflekterar kring vad som hände i boken, t ex hur monsterna ser ut, vilka känslor de förmedlar, om barnen kan känna igen sig i sagan. De bor ihop Jag tror en bor i ett hus och en bor i ett hus. I ett våningshus, många våningar, 7 stycken De bor i en källare Jan 15 20

21 Utifrån barnens visade intresse för Monsterböckerna, bestämde vi oss för att arbeta vidare med språkprojektet och våra mål genom att arbeta med de olika böckerna i samma tema. I boksamtalen har barnens reflektioner och tankar lyfts fram och de har fått träna på att uttrycka sina tankar och åsikter och att lyssna på varandra. Barnen har mött sagan på flera olika sätt, dels genom skapande, boksamtal, storbildskärm och genom drama. Reflektion: I de olika lärmiljöerna har vi medvetet arbetat med likabehandlingsplanen utifrån böckernas innehåll om förhållningssätt till varandra, genom samtal, samarbete i gemensamma aktiviteter. 21

22 Vi utmanar vidare att bygga ett likadant torn som monsterna gjorde i sagan. I samspelet för vi in matematiken i språket, genom att använda de ofta okända geometriska begreppen på klossarna. Så småningom kommer barnen att kunna koppla ihop sina konkreta upplevelser med geometribegreppen och får då redskap att lättare förstå sin omvärld. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Lpfö98, rev 10 22

23 Lärandet sker i ett samspel Det sociokulturella perspektivet innebär att barn genom ett socialt samspel och kommunikation lär sig nya saker hela tiden. Att utmana barn i dess närmaste utvecklingszon menar Vygotskij är den viktigaste grunden för barns utveckling. De äldre barnen visar ofta intresse och omsorg för de yngre och här utmanas ett äldre barn att läsa Monsterbesök för en yngre kamrat. 23

24 Ordet MONSTER skapas av barnens kroppar M O N S utvecklar ett intresse för skriftspråket, förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. T E R Vi ser att barnen samarbetar, samtalar och de visar hänsyn och hjälper varandra. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Lpfö 98, rev 10 24

25 I vårt språkprojekt väljer vi en ramsa varje vecka för att barnen ska utveckla sin förmåga att leka med ord. Denna arbetar vi med vid de olika matsituationerna. Ramsan kan vara okänd eller bekant och eftersom den används vid ett flertal gånger under veckan så får barnen möjligheter att lära sig ramsan, känna rytmen i ramsan och glädjen med rim och ramsor på ett lustfyllt sätt. Detta har utvecklats till att ett barn berättade att hon kommit på en egen ramsa: Dörrarna är stängda, du får ta en annan väg. En pedagog skrev ner ramsan och barnet skrev av texten och ritade en teckning till sin ramsa. Ramsan används nu aktivt av flera barn. 25

26 I vardagen lyssnar vi in barnens intressen och nyfikenhet och en dag stannade vi upp kring en avokadokärna från en pedagogs måltid. Vad är det? Varför är den så stor? Kan vi inte lägga den i jorden där ute? För att få svar på barnens funderingar använder vi oss av ett naturvetenskapligt arbetssätt där frågor och hypoteser ställs och där experiment och försök görs. Till sist undersöker vi resultatet. I dessa diskussioner utmanas barnen att själva ta ställning, stå för sin åsikt, ställa frågor och kommunisera med varandra. Vi ser också möjligheter till att barnen kan bredda sitt ordförråd genom denna undersökande verksamhet. Vi lär tillsammans och kunskap skapas i samspelet med andra och i den kontext vi befinner oss i, menar Lev Vygotskij. 26

27 Sammanfattning På föräldramötet föreläste en specialpedagog och en logoped från Kärnhuset om hur viktigt det är med bokläsning och att samtala med sitt barn. På mötet bestämdes det att Sjöstjärnan skulle starta ett kapprumsbibliotek. Det var familjerna tillsammans med oss som skapade det genom att skänka böcker. På detta sätt erbjuds familjerna kontinuerliga hemlån av böcker. Vi har som prioritet att dagligen läsa/boksamtala för våra barn i olika grupper. Detta kan vi se har smittat av sig till barnen som nu ofta läser för varandra. Vi ser också att det leder till barnens förändrade kunnande av skriftspråket och symbolernas betydelse. De har visat intresse för att skapa egna böcker med både text och bild där de ger uttryck för sitt lärande. I den fria leken kan vi se att barnen leker med inspiration från sagor som vi läst och boksamtalat om. De stimuleras i fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga att samarbeta och lösa problem. 27

28 En positiv erfarenhet är att vi delar barnen i mindre barngrupper i olika lärsituationer. Vid måltiderna sitter barnen i olika rum utifrån ålder. Detta har gett möjligheter för utvecklande dialoger och att ge alla barn talutrymme för kommunikation och argumentation. Whiteboard tavlorna och Iärplattorna har varit bra verktyg vid dessa tillfällen. Vi ser fram mot att fortsätta arbeta med Söndrums förskolors lokala riktlinjer för att väcka intresse och utveckla barnens intresse för språket. 28