Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gärde skola inklusive fritidshem 2012-13

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gärde skola inklusive fritidshem 2012-13 LEKSANDS KOMMUN

Inledning Skolan har ett särskilt ansvar att skydda barn och elever mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan har en skyldighet att arbeta aktivt för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (upptäcka, utreda och åtgärda). I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Med lagen får elever ett rättsskydd, likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta i skollagen, i diskrimineringslagen och i arbetsmiljölagen. Skolan ska varje år upprätta två planer: - en likabehandlingsplan med en beskrivning av verksamhetens främjande arbete, det förebyggande och arbetet med åtgärder. - en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har fört samman dessa planer till en plan. Syftet med planen är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar också om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Denna plan gäller för både skola och fritidshem på Gärde skola. Vision Gärde skola skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterad för den man är.

Begreppsförklaring Diskriminering av individer eller grupper innebär ett svek mot principen om likabehandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Det ska ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder). Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan (ska ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna). Om man behandlar alla lika, kan det vara ett exempel på indirekt diskriminering. Exempel på detta är när alla elever serveras samma mat även om vissa elever behöver annan mat på grund av religiösa skäl. Kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling och trakasserier är att det handlar om uppträdande som kränker en persons värdighet. Kränkande behandling kan ta sig många olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, t ex mellan barn, vuxen-vuxen, men också mellan barn-vuxen och vuxen-barn. Kränkningar är ofta ett uttryck för maktutövning och förtryck. Det är viktigt att utgå från hur den som upplever att den har blivit kränkt känner och ta detta på allvar. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) eller verbala (hot, svordomar, öknamn). De kan också vara psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) eller vara texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbplatser). Kränkningar kan också vara att bli utsatt för ironiska kommentarer (sänkningar), utfrysning eller rykten. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet (en kränkning) och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar och trakasserier kan ske på olika sätt. De kan vara mer eller mindre allvarliga. De kan också vara medvetna eller omedvetna. Det är den som blir utsatt som avgör om den blivit kränkt eller trakasserad. Ibland kan

det handla om att någon skojar med någon annan och på det viset kränker den andra personen. Avsikten var inte att kränka men den som blev utsatt kände det så. Det är viktigt att komma ihåg att även den jag skojar med ska tycka att det är skoj, annars är det inte okej. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Diskrimineringsgrunder Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck (ny sedan 1 jan 2009) Ålder (ny sedan 1 jan 2009)

Rutiner för hur skolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar, trakasserier och diskriminering Varje år uppmärksammas likabehandlingsarbetet då en kartläggning görs av de problemområden vi har. Denna kartläggning ligger till grund för de åtgärder vi ämnar vidta för att motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering. All personal på skolan får information om vårt arbete och innehållet i vår likabehandlingsplan årligen. Rutiner när kränkningar, trakasserier eller diskriminering upptäcks: Vad gör jag när jag upptäcker någon elev som blir kränkt eller trakasserad av någon annan elev på skolan? Vuxna: Alla vuxna på Gärde skola är skyldiga att reagera mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. Med alla vuxna menas även kök, städ. I Skollagen står att vi har skyldighet att utreda om vi får kännedom om att barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi ska också förhindra kränkande behandling, trakasserier och diskriminering genom att arbeta förebyggande. När du ser agera, stoppa, markera Det här är inte OK Meddela mentor eller klasslärare, hjälper inte det- kontakta trygghetsteamet. Elever: Om du som elev blir utsatt för kränkande behandling/trakasserier är det viktigt att berätta. I första hand genom att tydligt tala om att det som görs eller sägs inte är okej. Fortsätter detta trots markering ska du berätta för någon vuxen på skolan eller förälder eller annan vuxen som du har förtroende för. Det blir aldrig bättre av att man väntar. Tänk på att det finns vuxna på skolan som är särskilt kunniga inom detta område: kurator, skolsköterska, trygghetsteam. Om du som elev ser någon annan blir utsatt, är det viktigt att agera. Du kan direkt gå in och försöka stoppa det som sker. Du kan också informera lärare eller skolledning. Givetvis kan du också prata med dina föräldrar som kontaktar skolan. När du ser- agera, stoppa markera Det här är inte OK. Berätta för en lärare, förälder eller annan vuxen på skolan

Förälder: Om du som förälder får veta att ditt barn eller någon annans barn blir utsatt ta genast kontakt med skolan, lärare, fritidspersonal, elevhälsan eller skolledningen. Det kan vara svårt att upptäcka att ens barn är utsatt eftersom det är svårt för de att berätta, men det finns andra tecken man kan se. Se nedanstående. Åtta tecken på mobbning, Från föreningen Friends, Åsa Björk * Passivitet Det första som brukar hända är att barnet förlorar i initiativförmåga och handlingskraft. Den som ständigt blir utsatt för mobbning får en låg självkänsla och reagerar med passivitet. * Låg självkänsla Förändras barnets sätt att prata och röra sig på? Annorlunda kroppsspråk, tystlåtenhet, vågar inte ta ögonkontakt, slutenhet är tecken på att låg självkänsla. * Litar inte på andra Blir man sviken av sina klasskamrater kan man få svårt att lita på andra människor, även den närmsta omgivningen. Får man höra i skolan att man är ful och töntig, medan mamma där hemma säger att man är fin och duktig så tror man inte på mamma, utan reagerar kanske med ilska eller misstro. * Håller sig för sig själv Om barnet går mycket för sig själv i skolan är det ofta ett tecken på att man inte får vara med i gemenskapen. * Förändrad personlighet Kan yttra sig på flera sätt. Barnet kan bli tystare och mer tillbakadragen, men också det motsatta. Barnet kanske blir aggressivt hemma eller reagerar med att bli skolans pajas. * Skolkning Hög frånvaro i skolan och påhittade studiedagar kan vara ett tecken på motvilja att gå till skolan, kanske beroende på mobbning. * Psykosomatiska sjukdomar Barnet klagar på till exempel ont i magen och ont i huvudet för att slippa gå till skolan. *Självdestruktivitet Barnet skadar sig själv eller utsätter sig själv för skadliga situationer. Det behöver inte vara så drastiskt som att skära sig, utan kan visa sig genom att barnet förstör saker och ritar teckningar med destruktiva motiv.

Vad gör jag när jag upptäcker någon elev som blir kränkt, trakasserad eller diskriminerad av någon vuxen på skolan Elev: Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Berätta: Eleven ska berätta det för någon annan vuxen på skolan, t ex lärare eller kurator, som i sin tur informerar rektor. Om en lärare kränker en elev eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för utredning av ärendet. Vuxen: Vuxen på skolan som märker att en annan vuxen på skolan kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffade. Rektor informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. Förälder: Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta rektor. Rektor inleder då en utredning av det inträffade. Dokumentation Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. Vårt trygghetsteam utreder på uppdrag av skolledningen trakasserier och kränkande behandling från en elev till annan elev. Teamets uppgift är att snabbt få stopp på det som kommit till deras kännedom. Teamet består av personal från år F-6. De träffas regelbundet för att stämma av hur arbetet fortskrider. Gärde skolas Trygghetsteam består under läsåret 12/13 av: Elisabeth Sellner Pontus Funke Madeleine Richloow

Skolans främjande arbete Vi jobbar för att förstärka positiva sidor i verksamheten och ge förutsättningar för likabehandling. Värdegrundsarbetet ska vara en naturlig del av vardagsarbetet där vi eftersträvar ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande. Vårt mål är att utveckla en god lärandemiljö där eleverna kan utvecklas tryggt. Arbetslaget ska vara en naturlig bas i det hälsofrämjande arbetet och klimatet bland eleverna tar upp på konferenserna. Alla elever ska vara allas ansvar. Inför organisationsförändringar ska vi sträva efter att gruppera elever så att det gynnar lärandet och skapa trygghet i systemet. Hälsosamtal med skolsköterska genomförs i årskurs 4. Eleverna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att göra arbetsmiljökontroll inför skyddsrond. Vi har skyddsombud bland personalen och eleverna. Skolans förebyggande arbete En kartläggning görs över våra problemområden och åtgärder vidtas utefter den. Detta blir vår plan för arbetet under året. Personalen ansvarar för tillsyn under rasterna. Bussvakten har ansvar för tillsyn vid skolskjutshållplatsen. Klass- och elevråd är viktiga forum där elever kan ta upp eventuella problem. Under de första dagarna efter sommarlovet ska stort fokus läggas på team-bildningsövningar, t ex Wild Kids, för att stärka samhörighet och vi-känsla. Tre gånger per termin genomförs Skoltempen, en trivselenkät där alla elever svarar på frågor i syfte att ytterligare förbättra trivseln och tryggheten i skolan.

Medverkan och förankring Under vårterminen görs en kartläggning och en nulägesanalys. Under början av höstterminen görs en plan över vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra t ex ordningsreglerna. Planen förankras hos elever, personal och föräldrar. Brukarrådet och elevrådet bidrar till arbetet genom att delta aktivt i arbetet med likabehandlingsplanen. Nulägesanalys Kartläggning Underlaget kommer från den kartläggning som alla klasser gjort av de områden på skolan där någon form av kränkande behandling kan ske och genom samtal om trivsel, respekt och mobbning och genom skoltempen. Inomhus I omklädningsrummen I matkön I korridoren när ingen vuxen är där I klassrum när ingen vuxen är där I den trånga hallen I det trånga kapprummet Uppe på fritids i ett av lekrummen Utomhus På bandyplan Bakom sophuset På snöhögen (på vintern) Bakom uthuset Analys: Det är viktigt att det på raster och vid ombyten finns vuxennärvaro på de platser som eleverna pekar ut som riskområden. Mål/Åtgärder - Alltid vuxennärvaro bland eleverna på raster. - Likabehandlingsplanen ska vara känd och förankrad bland personal, elever och föräldrar. - Vi ska öka tryggheten för alla på skolan. - Vår studiemiljö ska främja lärande.

Åtgärder Den gemensamma värdegrunden aktualiseras och levandegörs hos personal och elever. Ordningsreglerna arbetas fram i klassråd och elevråd och förankras hos brukarrådet, elever, personal och föräldrar. Ordningsreglerna skickas hem för påskrift. Reglerna ska regelbundet utvärderas och revideras. Likabehandlingsplanen ska delges föräldrarna via brukarråd och föräldramöten. Kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering Ny årlig kartläggning ska genomföras under höstterminen. Utvärdering ska ske på vårterminens utvärderingsdagar och redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Senast den 1/10 ska likabehandlingsplanen vara reviderad och klar. Gärde skola den Erik Lundin, rektor För elevrådet För brukarrådet

Skolans åtgärdande arbete, handlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Barnets namn: Klass:. Ansvarig pedagog: UPPTÄCKT Mobbingsamtal Mentorssamtal Den som upptäcker kontaktar ansvarig mentor/klasslärare som omgående tar samtal med berörda elever. Problem kvarstår Allvarssamtal Den utsatte TT-teamet Samtal Dokumentation med Bilaga 1 Tel. kontakt med hemmet Mobben TT-teamet Samtal dokumentation Bilaga2 Uppföljningssamtal Uppföljningssamtal Ev. konsultation: Skolsköterska Kurator Problem kvarstår Den utsatte TT-teamet Föräldrar Samtal Dokumentation Bilaga 3 Rektor underrättas Problem kvarstår Mobben TT-teamet Föräldrar Samtal Dokumentation Bilaga 2 EVM Den utsatte + mobben TT-teamet + rektor Ev. föräldrar Dokumentation Bilaga 4 Problem kvarstår TT-teamet överlämnar ärendet till rektor för vidare beslut/åtgärd Bilaga 5 AVSLUT

Bilaga 1 Utredning Rapportblad vid kränkning eller diskriminerande handling Handläggare: Elevens namn Personnummer Ärendebeteckning: Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Beskrivning av uppmärksammad händelse, ange även datum, tidpunkt och plats för händelsen: Namnge nedan samtliga inblandade personer och i förekommande fall klasstillhörighet: Bedömning och åtgärd: Information har givits till vårdnadshavare, ange av vem och datum: Uppföljning Denna blankett skall alltid underställas rektor. Anmält datum: Anmält av: Rektors kommentar

Bilaga 2 Uppföljning av rapporterad kränkning eller diskriminerande handling Handläggare: Ärendebeteckning: Elevens namn Personnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Nuläget- uppföljning, anteckning om kontakt med föräldrar Planering framöver Fortsatt utredning/åtgärder Ja: Nej: Ärendet avslutat: Denna blankett skall alltid underställas rektor. Anmält datum: Anmält av: Av rektor godkänd bedömning och åtgärd. Rektor:

Bilaga 3 Utredning och sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Skola Barn/elev Personnummer Klass Vårdnadshavare Vårdnadshavare Mentor/klasslärare Tel: Tel Tel E-post Ansvarig rektor: Tel e-post De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t ex elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd Ärendebeteckning

Bilaga 4 Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Handläggarens namn: Elevens namn Personnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Handläggning av utredningen. Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig rektor Anledning till utredningen Datum när anmälan el likn. nådde skolan Har den drabbade varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Har kompisgruppen varit inblandad före denna utredning? När? Omfattning? Åtgärder som vidtagits tidigare. Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen. Den drabbades beskrivning av sin situation Andra inblandade personers versioner. Namn Namn

Namn Skolans information/kunskap. Den drabbades förslag till åtgärder. Andra närståendes förslag till åtgärder. Skolans förslag till åtgärder. Åtgärdsplan. Åtgärd Ansvarig Övrigt Uppföljning. Datum Plats Ärendet avslutat den Underskrifter. Handläggare Den drabbade Den drabbades vårdnadshavare 1 Den drabbades vårdnadshavare 2..Ansvarig rektor (om annan än ovan)

Bilaga 5 Uppföljning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Handläggarens namn: Elevens namn Personnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Nuläget- uppföljning av åtgärdsplanen Planering framöver Fortsatt utredning/åtgärder Ja: Nej: Ärendet avslutat: