Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling "Likabehandlingsplan" Åkerö skola

Transkript

1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling "Likabehandlingsplan" Åkerö skola LEKSANDS KOMMUN

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 3 RUTINER FÖR HUR SKOLAN ARBETAR FÖR ATT UPPTÄCKA, ÅTGÄRDA OCH FÖLJA UPP KRÄNKNINGAR, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERING... 5 SKOLANS FRÄMJANDE ARBETE... 7 SKOLANS FÖREBYGGANDE ARBETE... 7 MEDVERKAN OCH FÖRANKRING... 7 KARTLÄGGNING... 7 ANALYS:... 8 MÅL/ÅTGÄRDER... 8 ÅTGÄRDER... 8 KOMPETENSUTVECKLING... 9 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

3 Inledning Skolan har ett särskilt ansvar att skydda barn och elever mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan har en skyldighet att arbeta aktivt för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det handlar om att upptäcka, utreda, åtgärda samt förebygga. I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Med lagen får elever ett rättsskydd, likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta i skollagen, i diskrimineringslagen och i arbetsmiljölagen Skolan ska varje år upprätta två planer: - en likabehandlingsplan med en beskrivning av verksamhetens främjande arbete, det förebyggande och arbetet med åtgärder. - en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har fört samman dessa planer till en plan. Syftet med planen är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar också om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Vision Åkerö skola skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterad för den man är. Begreppsförklaring Diskriminering av individer eller grupper innebär ett svek mot principen om likabehandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Det ska ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder). Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Om man behandlar alla lika, kan det vara ett exempel på indirekt diskriminering. Exempel på detta är när alla elever serveras samma mat även om vissa elever behöver annan mat på grund av religiösa skäl. Kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling och trakasserier är att det handlar om uppträdande som kränker en persons värdighet. Kränkande behandling kan ta sig många olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, t ex mellan barn, vuxen-vuxen, men också mellan barnvuxen och vuxen-barn. Kränkningar är ofta ett uttryck för maktutövning och förtryck. Det är viktigt att utgå från hur den som upplever att den har blivit kränkt känner och ta detta på allvar. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) eller verbala (hot, svordomar, öknamn). De kan också vara psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) eller vara texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika webbplatser). Kränkningar kan också vara att bli utsatt för ironiska kommentarer (sänkningar), utfrysning eller rykten. 3

4 Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet (en kränkning) och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar och trakasserier kan ske på olika sätt. De kan vara mer eller mindre allvarliga. De kan också vara medvetna eller omedvetna. Det är den som blir utsatt som avgör om den blivit kränkt eller trakasserad. Ibland kan det handla om att någon skojar med någon annan och på det viset kränker den andra personen. Avsikten var inte att kränka men den som blev utsatt kände det så. Det är viktigt att komma ihåg att även den jag skojar med ska tycka att det är skoj, annars är det inte okej. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Diskrimineringsgrunderna Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 4

5 Rutiner för hur skolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar, trakasserier och diskriminering Varje år uppmärksammas likabehandlingsarbetet då en kartläggning görs av de problemområden vi har. Denna kartläggning ligger till grund för de åtgärder vi ämnar vidta för att motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering. All personal på skolan får information om vårt arbete och innehållet i vår likabehandlingsplan årligen. Rutiner när kränkningar, trakasserier eller diskriminering upptäcks: Vad gör jag när jag upptäcker någon elev som blir kränkt, trakasserad eller diskriminerad av någon annan elev på skolan? Vuxna: Alla vuxna på Åkerö skola är skyldiga att reagera mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. Med alla vuxna menas även kök, städ och vaktmästeri. I Skollagen står att vi har skyldighet att utreda om vi får kännedom om att barn har blivit utsatt för kränkande behandling. Vi ska också förhindra kränkande behandling, trakasserier och diskriminering genom att arbeta förebyggande. När du ser agera, stoppa, markera Det här är inte OK. Meddela mentor eller klasslärare. Hjälper inte det kontakta Trygghetsteamet. Skolans personal följer nedanstående rutiner För dokumentation används rapportbladen som finns på mappen Trygghetsteamet på Ikonen Åkerö 7-9 fd Gökboet. Upptäckaren Hanterar akut läge. Påbörjar utredning och dokumentation. Informerar rektor. Lämnar över till mentor(er). Mentor(er) Tar över från upptäckaren. Försäkrar sig om att rektorn är informerad. Fortsätter utredning och dokumentation. Lämna slutfört (eller vilande) ärende till rektorn. Rektorn Informeras om startad utredning. Informeras om slutförd utredning med dokumentation. Meddelar huvudmannen. Sparar dokumentationen. Trygghetsteamet Kopplas in vid mobbning eller allvarlig kränkning. Kopplas in av rektorn eller vid akuta lägen av upptäckare/mentor. Utreder och dokumenterar. Meddelar slutförd utredning till rektorn med dokumentation. Spara kopior på utredningen. Elever: Om du som elev blir utsatt för kränkande behandling/trakasserier är det viktigt att berätta. I första hand genom att tydligt tala om att det som görs eller sägs inte är okej. Fortsätter detta trots din markering ska du berätta för någon vuxen på skolan eller förälder eller annan vuxen som du har förtroende för. Det blir aldrig bättre av att man väntar. Tänk på att det finns vuxna på skolan som är särskilt kunniga inom detta område t ex kurator, skolsköterska eller Trygghetsteam. Om du som elev ser någon annan bli utsatt är det viktigt att agera. Du kan direkt gå in och försöka stoppa det som sker. Du kan också informera lärare eller skolledning. Givetvis kan du också prata med dina föräldrar som kontaktar skolan. När du ser- agera, stoppa markera Det här är inte OK. Berätta för en lärare, förälder eller annan vuxen på skolan. Förälder: Om du som förälder får veta att ditt barn eller någon annans barn blir utsatt ta genast kontakt med skolan, lärare, elevhälsan eller skolledningen. Det kan vara svårt att upptäcka att ens barn är utsatt eftersom det är svårt för dem att berätta, men det finns andra tecken man kan se. 5

6 Vad gör jag när jag upptäcker någon elev som blir kränkt, trakasserad eller diskriminerad av någon vuxen på skolan Elev: Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Berätta: Eleven ska berätta det för någon annan vuxen på skolan, t ex lärare eller kurator, som i sin tur informerar rektor. Om en lärare kränker en elev eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för utredning av ärendet. Vuxen: Vuxen på skolan som märker att en annan vuxen på skolan kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffade. Rektor informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. Förälder: Om förälder upplever att personal kränker ett barn/en elev uppmanas föräldern att kontakta rektor. Rektor inleder då en utredning av det inträffade. Dokumentation Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett, kommunens blankett för kränkande särbehandling. Vid behov skrivs åtgärdsprogram. Vårt Trygghetsteam utreder på uppdrag av skolledningen trakasserier och kränkande behandling från en elev till annan elev. Teamets uppgift är att snabbt få stopp på det som kommit till deras kännedom. Trygghetsteamet träffas vid behov för att stämma av hur arbetet fortskrider. Åkerö skolas Trygghetsteam består av: Berit Astvik-Green Catarina Bondin Erkers Finn Jensen Mikael Dannvik 6

7 Skolans främjande arbete Vi jobbar för att förstärka positiva sidor i verksamheten och ge förutsättningar för likabehandling. Värdegrundsarbetet ska vara en naturlig del av vardagsarbetet där vi eftersträvar ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande. Vårt mål är att utveckla en god lärandemiljö där eleverna kan utvecklas tryggt. Arbetslaget ska vara en naturlig bas i det hälsofrämjande arbetet och klimatet bland eleverna tar upp på konferenserna. Alla elever ska vara allas ansvar. Inför organisationsförändringar ska vi sträva efter att gruppera elever så att det gynnar lärandet och skapar trygghet i systemet. Hälsosamtal genomförs i årskurs 8. Eleverna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att göra arbetsmiljökontroll inför skyddsrond. Vi har skyddsombud bland personalen och eleverna I skolans brukarråd är föräldrarna involverade i hälsofrämjande frågor. Skolans förebyggande arbete En kartläggning görs över våra problemområden och åtgärder vidtas utefter den. Detta blir vår plan för arbetet under året. Personalen ansvarar för tillsyn under rasterna. Bussvakten har ansvar för tillsyn vid busshållplatsen. Klass- och elevråd är viktiga forum där elever kan ta upp och fånga upp eventuella problem. Under de första dagarna efter sommarlovet ska stort fokus läggas på teambildningsövningar för att stärka samhörighet och vi-känsla. Skoltempen genomförs 3 ggr/läsår för att mäta trivseln i skolan bland eleverna. Skolans Trygghetsteam träffas vid behov. Medverkan och förankring Under höstterminen görs en kartläggning och nulägesanalys. Under början av höstterminen görs en plan över vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra, t e x ordningsreglerna. Planen förankras hos elever, personal och föräldrar. Brukarrådet och elevrådet bidrar genom att delta aktivt i arbetet med likabehandlingsplanen. Nulägesanalys Kartläggning Underlaget kommer från den kartläggning som alla klasser gjort av de områden på skolan där någon form av kränkande behandling kan ske och genom samtal om trivsel, respekt och mobbning och genom skoltempen. Vi har ställt två frågor till eleverna: Var på skolan/skolområdet samt busshållplats finns det störst risk att bli utsatt för kränkningar? Vilka former av kränkningar har du sett eller hört under skoldagen? Svarsfrekvens140/194. Svar på fråga 1: 7

8 De ställen som är mest omnämnda är följande: Cafeterian, korridoren, skolgården, klassrummet 58 Busshållplatsen/bussen 53 Omklädningsrummet/duschen 17 Till och från och i matsalen 10 För övrigt ges exempel på andra ställen där det inte finns vuxna så ofta, såsom högstadiepersonalens parkering, högstadiets cykelställ och vid musiksalen/syslöjden. Svar på fråga 2: 89 elever svarar att de inte hört eller sett någonting. Några uttrycker att de hört och sett händelser som skulle kunna betecknas som kränkande, men menar att det är på skoj eller lek. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det ges exempel på att det förekommer många verbala kränkningar, glåpord av varierande slag, hot, svordomar och öknamn. Men det ges även exempel på fysiska uppträdande som slag, knuffar, spottning, blickar, utfrysning m.m. samt exempel på hur mobilen och sociala medier används för att trakassera och kränka andra. Analys I skolan, ute och inne: Vi vuxna har blivit mer medvetna om de ställen där kränkande behandling ofta sker och därför ska vi röra oss oftare där under våra rastvakter. Vi behöver bli tydligare med vilka konsekvenserna blir när man bryter mot skolans ordningsregler. Busshållplats: Vissa skoldagar är det ett stort antal elever som ska åka hem med samma buss. Då behövs bussvakt. Det kan vara svårt för bussvakten att hinna ut till bussen. Idrotten: I dusch och omklädningsrum har vi vuxna inte den självklara rätten att vara. För många elever är det en utlämnande situation att duscha och byta om. Mål För att öka tryggheten för alla på vår skola ska - det finnas vuxna bland eleverna på raster. - busshållplatsen bemannas efter behov. - rastvakterna röra sig där kränkningar/trakasserier förekommer. - likabehandlingsplanen vara känd och förankrad bland personal, elever och föräldrar. - vi ska öka tryggheten för alla på skolan. - tydliga ordningsregler och konsekvenser. Åtgärder Allmänt: - Ordningsregler ska arbetas fram på personalmöten elevråd och klassråd och förankras i brukarrådet och föräldragruppen. - Konsekvenserna vid brott mot ordningsreglerna bör förankras hos alla. - Trygghetsteamet och dess arbetsuppgift ska vara känt av alla på skolan. - Vi ska ett par gånger per termin göra trivselutvärderingar t ex Skoltemp. 8

9 I skolan, inne och ute - Vi ska ha ett tydligt rastvaktsschema. - Vi som har rastvakt ska röra oss inne och ute enligt den kartläggning som har gjorts. - Vikarier ska enkelt kunna sätta sig in i vad rastvakt innebär. - Elevskyddsombud ska väljas varje år av elevrådet. Busshållplatsen Vi ska ha vuxna som bussvakter. Det ska vara lätt för en vikarie att ta reda på både tider och arbetsuppgifter. Idrotten, dusch och omklädningsrum Vi måste föra en öppen diskussion om hur vi tillsammans ska hantera denna, för eleverna, känsliga situation. Se till att alla fyra omklädningsrummen används för att minska elevantalet i varje omklädningsrum. Lägga ett schema för att minska risken för klasskrockar. Vi behöver tidigt lära eleverna hur man agerar i omklädningsrummen. Främlingsfientlighet/rasism Föra diskussioner med eleverna angående allas lika värde. Kompetensutveckling Trygghetsteamet ska när tillfälle erbjuds gå på fortbildning för sitt uppdrag. Elevskyddsombuden ska få utbildning i sina uppdrag. 9

10 Uppföljning och utvärdering Ny årlig kartläggning ska genomföras under höstterminen. Utvärdering ska ske på vårterminens utvärderingsdagar och redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Senast den 1/10 ska likabehandlingsplanen vara reviderad och klar. Åkerö skola den Johan Nilsson, rektor För elevrådet För brukarrådet 10

11 11