Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL



Relevanta dokument
Infektionsambassadör. Vad är det?

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård

Kad bara när det behövs!

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Hygienombudsutbildning

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Infektionsverktyget - Slutenvård

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

VRI Vårdrelaterade infektioner

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Vad kan sjuksköterskor och undersköterskor göra för att minska antibiotikaanvändningen? Jenny Kostov Bredberg Sjuksköterska Strama Uppsala Län

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Dagordning Stramamöte

Från mätning till åtgärd

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Infektionsverktyget - Slutenvård

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Infektionsverktyget. handledning

Dagordning Stramamöte

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Infektionsverktyget. Strama Smittskydd Värmland

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Användning av antibiotika och handläggning av infektioner

antibiotikabruk i praktiken

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) Publicerat på hemsida

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11

Innehåll: Inledning sid 1

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Klokt Antibiotikaval. Kvartalsrapport Kvartal SÄS. Södra Älvsborgs Sjukhus

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

VRI Vårdrelaterade infektioner

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården.

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Instruktion för standardrapport. Andel bredspektrumantibiotika (karbapenemer, cefalosporiner och kinoloner) av antibiotikaordinationerna

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Infektionsverktyget

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Multiresistenta bakterier

av MDR gramnegativa bakterier

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Verksamhetsplan Smittskydd Värmland 1 9

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Årsrapport för STRAMA Sörmland 2018

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Hygienombudsutbildning

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Hur arbetar vi i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Ordförande Strama-rådet vid SMI Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland,

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Infektionsverktyget praktisk tillämpning

HANDLINGSPLAN FÖR ATT MINSKA VÅRDRELATERADE INFEKTIONER PÅ HÄLSA OCH HABILITERING

Transkript:

Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL

Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem ska göra det? Vem har ansvaret? Stramas roll?

Infektionsambassadörer Uppgiften består i att : Vara med i det lokala patientsäkerhetsteamet och delta i arbetet mot vårdrelaterade infektioner på den egna enheten Vara en länk i informationsutbyte mellan Strama, Vårdhygien och den egna enheten/kliniken Lära sig att ta ut och tolka rapporter i Infektionsverktyget Ta initiativ till att återkoppla och diskutera infektions- och antibiotikarelaterade lokala data på den egna enheten Bidra som bollplank med kunskap från den egna specialiténs verksamhet när rekommendationer för antibiotikaprofylax och antibiotikabehandling uppdateras. Strama är fortsatt huvudansvarig för rekommendationerna

Infektionsambassadörer Meningen med detta är inte att denne enskilda läkare ska göra allt jobb själv, utan delta i ett teamarbete och vara klinikens kontaktperson. I detta arbete finns goda möjligheter till samarbete och stöd från Strama och Vårdhygien Strama kommer årligen att erbjuda fortbildning inom området för att fördjupa kunskaperna och underlätta arbetet

10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården Lanserat 2014

Strama Patientsäkerhetsrådet Landstingsdirektören Uppdrag och ansvar ut i organisationen

Handlingsplan VLL verkar för att följa 10-punktsprogrammets samtliga intentioner Redovisning av respektive område sker årligen via skriftliga kommentarer i patientsäkerhetsberättelsen. I den mån man ännu inte uppfyller intentionerna beskrivs beslutad planeringen framåt i samma dokument Strama gör årligen en sammanställning av de inkommande rapporterna som sedan redovisas i Patientsäkerhetsrådet

Ansvar för verksamhetschef Förhindra smittspridning All vårdpersonal behöver ha grundkunskap inom vårdhygien Patienten ska vårdas där den mest lämpliga kompetensen finns för det aktuella tillståndet. Infektion/kolonisation med resistenta bakterier får aldrig leda till att en patient nekas eller får fördröjd eller sämre vård. Screeningodling för multiresistenta bakterier bör alltid utföras enligt lokala riktlinjer Basala hygienrutiner ska följas av all vårdpersonal

Ansvar för verksamhetschef Minska behovet av antibiotika På varje sjukvårdande enhet ska nationella vårdprogram och lokala rutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner finnas. Metoder för att säkerställa följsamheten ska finnas. Behovet av urinkateter, intravenösa infarter, intubering, antibiotikabehandling och andra påverkbara riskfaktorer, ska värderas hos den enskilda patienten dagligen Patienter ska förberedas preoperativt enligt evidensbaserade rutiner. Infektionsverktyget ska vara implementerat och dess utdata ska ligga till grund för interventioner i syfte att minska riskfaktorer för, och förhindra VRI

Ansvar för verksamhetschef Optimera bakteriologisk diagnostik Det är behandlande läkare som ansvarar för att adekvat odling tas samt att kompletta remissuppgifter medföljer provet för att laboratoriet ska kunna optimera och vid behov påskynda diagnostiken och svaret Blododling samt odling från misstänkt infektionsfokus ska alltid tas före intravenös antibiotikabehandling Odling från misstänkt infektionsfokus ska alltid tas inför behandling av en misstänkt vårdrelaterad infektion, och ska alltid övervägas inför all typ av antibiotikabehandling i slutenvård Odling ska alltid övervägas inför all typ av antibiotikabehandling i öppenvård om bakterier med resistens mot planerad behandling kan misstänkas orsaka infektionen.

Ansvar för verksamhetschef Använd antibiotika rationellt Följsamheten till riktlinjerna ska mätas regelbundet och ingå i verksamhetens kvalitetsuppföljning, t.ex. via infektionsverktyget På varje opererande enhet ska det finnas rutiner som säkerställer att antibiotikaprofylaxen har givits på rätt sätt och på rätt indikation. Behandlingen ges i enlighet med terapirekommendationer Dos, doseringsintervall och behandlingstid är optimal i förhållande till diagnos, ålder, kön och njurfunktion Indikationen för fortsatt behandling eller byte till smalare terapi utvärderas dagligen Terapin anpassas efter odlingssvar och klinisk utveckling Intravenös terapi övergår till oral så snart som möjligt.

Rapporter Infektionsverktyget

Standardrapport VRI/100 vårddygn/kvartal : [Infektioner] fördelat på [Tid - år - månad], avgränsad till [Organisatorisk enhet: Geriatriskt centrum Umeå, Geriatriskt centrum Umeå övriga], [Tidsperiod: 2014-05-01 -- 2014-12-31], [Vård/Samhälle: Vårdrelaterad], som andel av Vårddygn, avgränsad till [Organisatorisk enhet: Geriatriskt centrum Umeå, Geriatriskt centrum Umeå övriga], [Tidsperiod: 2014-05-01 -- 2014-12-31], [Vård/Samhälle: Vårdrelaterad]

Standardrapport kateterdygn/vårddygn/kvartal

Extrarapport Hur länge sitter KAD?

Standardrapport Antibiotikabehandling vid UVI utan feber Mål: >90% andel rek preparat eller <5% ciprofloxacin (helst inte alls)

Standardrapport antibiotikabehandling vid samhällsförvärvad lunginflammation Mål: >80% pc-preparat (PcV,PcG, amoxicillin, ampicillin)

Standardrapport antal ord med kinolon och cefalosporin. Ska hitta en egen målnivå