Trafi kområde ca 190 m i dpl. 1968 Fig 2.12 Sisjömotet från väster Sisjömotet Söderleden, B = ca 190m Fig 2.11 Gällande detaljplan 1968 vid Sisjömotet 29
Söderleden Fig 2.13 Översiktlig sammanställning över detaljplanelagda områden utmed Söderleden, Mölndals kommun. 30
Jolengatan (Frölundagatan) Söderleden Fässbergsmotet Fig 2.14 Gällande detaljplan 1993-3, ny sträckning av Frölundagatan. Sisjömotet Fässbergsmotet Fig 2.15 Fässbergsmotet från öster. Fig 2.16 Travbanemotet 31
Lu 2.3 BILTRAFIK Yrvädersmotet Bräckemotet Älvsborgsbron med omkringliggande trafikplatser Trafikleden Älvsborgsbron stod färdig år 1966. Hängbron byggdes med sex körfält och försågs med GCbanor på utsidorna. Samtidigt byggdes på den södra sidan trafikplatserna Röda Sten där E45 (Oskarsleden) ansluter och Kungsstensmotet där Högsboleden och E6.20 Västerleden ansluter. I Kungsstensmotet finns även kopplingar till det lokala gatunätet. På den norra sidan finns Ivarsbergsmotet med anslutningar till det lokala vägnätet och Bräckemotet där ringleden fortsätter som Hisingsleden mot Vädermotet och där E6.21 (Lundbyleden) ansluter. I Bräckemotet finns även inbakat en lokal trafikplats i form av Yrvädersmotet. En under senare år kraftig trafikökning, har fört Älvsborgsbron till kapacitetsgränsen. I den mest belastade riktningen morgon och eftermiddag passerar här idag lika många fordon som genom Tingstadstunneln. På morgonen är riktningsfördelningen 67/33, dvs. dubbelt så många färdas norrut. Under eftermiddagens maxtimma kör 4 350 söderut och 2 900 norrut dvs. riktningsfördelningen 60/40. I den mest belastade riktningen under högtrafik, utnyttjas samtliga körfält fullt ut. I motsatta riktning utnyttjas brons kapaciteten endast till ca 60 % i högtrafik under veckans vardagar. Älvsborgsbron med anslutningar +27,0 evägen Ivarsbergsmotet Röda Stensmotet 44,0 38,9 44,9 Kungsstensmotet Fig 2.17 Älvsborgsbron med omkringliggande trafikplatser. 32
Under högtrafik i den mest belastade riktningen kan Älvsborgsbron endast marginellt svälja mer trafik. Över dygnet kan trafiken öka endast genom att trafikanterna förskjuter sina restider. För vägsystemet innebär detta att max.tim.belastningarna inte blir så mycket högre än idag, de kan däremot breda ut sig över tiden, perioderna med långa köer blir längre. Lokalgatunätet På den norra sidan saknas lämpliga lokalvägar mellan trafikplatserna, vilket gör att lokaltrafik tvingas ut på Västerleden. Dessutom är i Bräckemotet inlagt en lokal trafikplats (Yrvädersmotet) som gör trafikplatsen mer komplicerad och svårorienterad. Även på den södra sidan saknas ett väl fungerande lokalgatunät. Röda Stensmotet och Kungsstensmotet är sammanbyggda till en omfattande trafikapparat som har som huvuduppgift att förmedla trafik mellan de övergripande lederna (Västerleden/Högsboleden/ Oskarsleden). I Kungsstensmotet finns även lokala anslutningar som bidrar till att trafikmiljön upplevs som förvirrad och svårorienterad. Spårförbindelser På den norra sidan passerar Hamnbanan genom Ivarsbergsmotet. På den södra sidan finns spårvagnspår genom Kungsstensmotet och tätt inpå Västerledens västra sida. Här finns även en större hållplats för såväl spårvagnstrafik som busstrafik vilket begränsar Västerledens utrymme. Västerleden Trafikleden Västerleden mellan Gnistängsmotet och Järnbrottsmotet är 5,2 km lång och är skyltad 70 km/h. På sträckan finns sammanlagt fem trafikplatser se figur 2.18. Alla är fullständiga, även om Hagenmotet utgör ett trevägsskäl. Västerleden har fyra genomgående körfält, 2,0 m breda sidovägrenar, räcken mellan körbanorna och belysning. Denna sektion är kompletterad med additionskörfält på båda sidorna utom på avsnittet mellan Fiskebäcksmotet och Tynneredsmotet. Gnistängstunneln är utbyggd med fyra körfält. Busshållplatser med korta separata busskörfält finns på leden mellan Tynneredsmotet och Fiskebäcksmotet. Trafikmängderna varierar mellan 55 000 och 60 000 fordon/vardagsdygn. Mer detaljerade uppgifter, baserade på kontinuerliga helårsräkningar, föreligger för Gnistängstunneln. Andelen trafik under eftermiddagsmaxtimmen uppgår till 9,6 % i Gnistängstunneln. Där var max.tim.andelen i början av 2000-talet över 10 %. Vilket är ett tecken på att trafikmängderna nu ligger nära kapacitetstaket Vägen har huvudsaklig funktion som genomfart/infart. Som sådan fungerar den i synnerhet för trafik till och från Hisingen - med dess hamnar, industrier och övriga verksamheter. Särskild betydelse har den för oljetransporter; i och med att sådana inte tillåts i Tingstadstunneln. Därför leds via Västerleden alla transporter av bensin, diesel- och eldningsolja mm som har mål åt söder (E6) eller åt öster (Väg 40 och E20). Att Västerleden har betydande funktion som infart till Göteborgs centrum visas av riktningsfördelningen under eftermiddagsmaxtimmen: då en dominerande del av trafiken, 60 %, går söderut, från centrum. De redovisade trafikuppgifterna samt intryck från fältbesök vid olika tider visar att Västerleden i huvudsak fungerar belastningsmässigt väl, trots senare års trafikökningar. Trafikens riktningsfördelning är emellertid ojämnare under högtrafiktid. Högst trafikbelastning på vägsträckan råder idag på Västerledens sydriktade körbana. under eftermiddagens maxtimma, då köer uppträder i Gnistängstunneln och på sträckan Hagenmotet - Tynneredsmotet. Vägen har även en viktig funktion som huvudgata, dvs. som förbindelseled mellan bostads-, verksamhets- och handelsområdena belägna längs vägen. Flera trafikplatser på leden är högt belastade, eller tidvis överbelastade. Mest problematisk är situationen i Frölundamotet. Inom Röda Stensmotet har ett planarbete inletts med utgångspunkt från en markanvisning. Det skisserade förslaget innehåller 1500 bostäder plus lokaler för kontor och 50 000 kvm handel. 33
Gnistängsmotet Lokalgatunätet Väg E6.20 delen Järnbrottsmotet - Gnistängsmotet +37,6 Gnistängstunnel Att Västerleden i så betydande grad fungerar som huvudgata, hänger till väsentlig del samman med att parallellgående lokalgator är bristfälliga eller saknas. +54,5 På avsnittet Fiskebäcksmotet-Hagenmotet saknas lokalgatuförbindelse. Grimmeredsvägen, som går parallellt med och på östra sidan om Västerleden och Gnistängstunneln, hade ursprungligen denna funktion. Den är nu ombyggd till bostadsgata med gupp och timglaslösningar för busshållplatser och den har därför mycket låg kapacitet för genomfartstrafik. Norr om Hagenmotet och fram till Gnistängsmotet bildar Fågelvägen-Torgny Segerstedtsvägen en fungerande men delvis bristfällig lokalväg. +59,4 +46 +71,3 +57,5 +67 +43,4 +40,7 +41,9 +40,6 Hagenmotet Fiskebäcksmotet Spårförbindelser Spårförbindelser parallella med Västerleden, vilka konkurrerar om samma resenärer, saknas helt. Spåren går i stället radiellt in mot Göteborgs centrum. Västerleden korsas av spårväg i en punkt, vid Frölunda Centrum. Där passerar linjerna 7 och 8 från Tynnered in till Göteborgs centrala delar. Tynneredsmotet Frölundatorg Frölundamotet Järnbrottsmotet +15 Fig 2.18 Västerleden genom Västra Frölunda. 34
Radiomotet Åbromotet Sisjömotet Fässbergsmotet Travbanemotet årds- eg Kobb vägen Järnbrottsmotet Jolengatan Aminogatan Fig 2.19 Söderleden. Söderleden Trafikleden Söderleden mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet, är 5,6 km lång. Från Kobbegårdsvägens bro över Söderleden till Åbromotet, är leden skyltad 90 km/h, resterande del är skyltad 70 km/h. Söderleden har fyra genomgående körfält, 2,0 m breda sidovägrenar, räcken mellan körbanorna och belysning. På sträckan mellan Järnbrottsmotet och Åbromotet finns två trafikplatser. In mot travbanan i Åby leder en avfart från öster. Lokalgatunätet Att Söderleden i så betydande grad fungerar som huvudgata, beror på att parallellgående lokalgator är bristfälliga eller saknas. En i huvudsak tillfredsställande förbindelse finns från Radiomotet i väster via Fässbergsmotet, där lokalgatan växlar från Söderledens norra till södra sida, fram till Åbro och Pepparedsleden i öster. Förbindelsen är klassad som huvudgata och utgörs av en tvåfältig gata, ofta med en separat gång cykelbana. Gatan är skyltad som huvudled med hastighetsbegränsningen 50 km/h. Undantag är del av Jolengatan med 70 km/h och ett kort avsnitt på Radiovägen med 30 km/h. Standarden varierar en hel del. De största bristerna gäller korsningsstandarden, särskilt på Victor Hasselblads gata och Aminogatans västra del. fik, men gatumiljön är inte anpassad för detta. Kommunen planerar en utbyggnad av vägen. På Askims Stationsväg som ansluter Sisjöområdet med väg 158 finns viss genomfartstra- På Söderleden finns inga korsande eller längsgående spårförbindelser Inom Sisjöområdet finns Stora Åvägen som en central lokalgata med koppling till Kobbegårdsvägen i väster. Gatan slutar dock i öster i gränsen mot Mölndal. En sammanhängande lokalgata saknas österut förbi Åby travträningsanläggning fram till Fässbergsmotet. Detta skapar ett markant avbrott för trafik mellan bl. a Sisjö- och Åbroområdena, vilken idag måste passera såväl Fässbergsmotet som Sisjömotet. Särskilt busstrafiken påverkas negativt av detta. Spårförbindelser 35
2.4 KOLLEKTIVTRAFIK Längst i öster bildar pendeltågslinjen Kungsbacka-Mölndal-Göteborg, spårvagnslinje 4 samt ett antal busslinjer en radiell artär mellan Mölndals centrum och Göteborgs centrum. Motsvarande artär rakt västerut längs Torgny Segerstedtsgatan utgörs av spårvagnslinje 11. Området längs med Söder- Västerleden trafikeras av såväl lokala busslinjer som av expressbusslinjer. Spårvagnslinjerna 1, 7 och 8 utgör en viktig artär in mot Göteborgs centrum. De har ändhållplatser i Frölunda Torg respektive Tynnered. På leden trafikerar Orange Express hela sträckan Åbro-Vädermotet. Flera andra bussar trafikerar leden på kortare sträckor. Viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken utefter sträckan är Kungssten, Frölunda Torg och Radiomotet i anslutning till Järnbrottsmotet. Därutöver finns två hållplatser utefter leden mellan Fiskebäcksmotet-Tynneredsmotet. Det finns idag utbyggda kollektivtrafikkörfält på delar av sträckan Fiskebäcksmotet-Tynneredsmotet samt en separat infart för buss till Frölunda Torg söderifrån. K2020 Göteborgsregionens framtida kollektivtrafik Beträffande den framtida kollektivtrafiken i Göteborgsområdet så pågår, genom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), en planerad utveckling inom ramen för projektet K2020. För närvarande föreligger ett förslag till program som visar på hur en utveckling av kollektivtrafiken kan ske, baserat på en målbild som antogs i september 2007 av GRs förbundsstyrelse. Med utgångspunkt från intentionerna i K2020 är det av vikt att minimera bilberoendet för arbetsresor samt att lokalisera de mest personaloch besöksintensiva arbetsplatserna i goda kollektivtrafiklägen. Inom ramen för K2020 har det redovisats en KomFort-linje mellan Mölndal-Frölunda Torg-Kungsten och vidare över Älvsborgsbron. KomFort-linjerna ska utgöra en del av den snabba kollektivtrafiken, till skillnad från den kollektivtrafik som ska gå mer lokalt. Tillskapande av attraktiva byteshållplatser är av stor vikt för kollektivresenärerna så att kontakt med annan kollektivtrafik liksom anläggande av pendelparkeringar mm skapas. Redan nu finns det önskemål om att utveckla befintliga större bytespunkter vid Kungssten, Frölunda Torg och Radiomotet men även tillskapa ytterligare en eller flera hållplatser utefter sträckan, främst på Söderleden. Önskemål har även framförts om separata kollektivtrafikkörfält utmed Söderleden och att dessa bör planeras för spårbunden trafik men i ett första skede trafikeras med buss. 36
2.5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Gång- och cykelvägnätet, inklusive mopedtrafik, följer endast bitvis Söder- Västerleden. Samtliga passager av leden är planskilda. På utsidan av Älvsborgsbron finns enkelriktade gång- och cykelbanor på båda sidor av bron. På den norra sidan ansluter dessa till ett tämligen väl utbyggt separat gång- och cykelsystem medan standarden på gång- och cykelsystemet söder om bron är mera varierat. Framför allt är det gång- och cykelbanornas anslutningar till det lokala vägnätet som har brister vad gäller säkerhet och kontinuitet. Söder- Västerleden saknar helt betydelse för cykeltrafik, även om sådan i princip är tillåten vägen är inte skyltad som motorväg. Separat gång- och cykelväg längs leden finns på västra sidan mellan Hagenmotet och Fiskebäcksmotet men i övrigt hänvisas oskyddade trafikanter till gång- och cykelvägnätet längre in i områdena på respektive sida om leden eller till lokalgatunätet. Västerleden korsas sammanlagt tio gånger av gång- och cykelvägar (sju gånger av det övergripande nätet). Av dessa ligger två i anslutning till gata, övriga utgör separata tunnlar eller broar. Gång- och cykelvägar korsar Söderleden på sammanlagt åtta ställen - tre i Göteborg och fem i Mölndal (fem i det övergripande nätet). Fyra ligger i anslutning till gata, övriga utgör separata tunnlar eller broar. Fig 2.20 Utsnitt ur cykelkarta över det övergripande gång- och cykelvägnätet kring Söder- Västerleden. 37