Ohm:s lag Resistivitet. Temperaturberoende. Spänningsdelning. EMK, inre och yttre resistans. Seriekopplade spänningskällor



Relevanta dokument
Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Magnetfälten beskrivs av följande Maxwells ekvationer

Sammanfattning av likströmsläran

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Formelsamling Elektriska kretsar

Laborationshandledning för mätteknik

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Omtentamen IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Nr Bilaga 1. Det rekommenderade värdet för flödestätheten i ett statiskt magnetiskt fält (0 Hz).

Tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

IE1206 Inbyggd Elektronik

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Motorprincipen. William Sandqvist

Omtentamen IF1330 Ellära onsdagen den 17 augusti

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

IE1206 Inbyggd Elektronik

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik onsdagen den 17 augusti

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Innehållsförteckning Tabeller och polynom

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

IE1206 Inbyggd Elektronik

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

Växelström. Emma Björk

IE1206 Inbyggd Elektronik

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

LABORATION 3. Växelström

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Institutionen för Fysik

MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN

IE1206 Inbyggd Elektronik

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

10. Kretsar med långsamt varierande ström

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Transkript:

Former (medföjer tetme) Särtrck frå Prktisk ekuskp (Aders Gustvsso) kp3 - kp7 Att (vid behov) väds vid tetme i Eär Kurs 6B57 och Eektrotekik Kurs 6B7 Tbe 31 Dt för edrmterie teri esistivitet ρ [Ωmm /m] teri esistivitet ρ [Ωmm /m] Aumiium,7 Wofrm,6 B,1 Zik,6 Gud, Legerigr Jär,15 Kth A1 1,45 Koppr,18 Kostt,5 Kvicksiver,96 gi,43 Nicke,8 Nichrom 1,5 Siver,16 ässig,6 Ohm:s g esistivitet ρ resists [ Ω] ρ resistivitet [ Ωmm / m] edres ägd [ m] edres re [ mm ] Temperturberoede 1 + 1 α( t t1 ) vrm resists 1 k resists α temperturkoefficiet Dimeter och re πd D 4 π Seriekoppde resistorer Lik seriekoppde resistorer 1 + + 3 + Κ + 1 t resistorer 1 resistorers värde Prekoppde resistorer Om resistorer är ik 1 + + + Κ + t resistorer 1 resistorers värde 1 3 Två prekoppde resistorer 1 + 1 I I I Totresistse och e resistor käd 1 Späigsdeig X X Summ EK, ire och ttre resists Pospäig E i ( ) i E I i E I + Någr oik edrmteris temperturberoede teri Temperturkoefficiet 1-3 eter Aumiium 4,3 B 4, Gud 4, Jär 6,6 Koppr 3,9 Kvicksiver,89 Nicke 6,7 Pti 3,8 Vofrm 4,5 Zik 3,7 Legerigr Kth,3 Kostt ±,3 gi ±, Seriekoppde späigskäor E E1 + E + E3 + Κ + E i 1 + + 3 + Κ + i

Prekoppde späigskäor + + + Κ + i i1 i i3 i Eektrisk eergi Eektrisk effekt Verkigsgrd W I t [J] P W [ wtt ] η P T t PIN Eektrisk effekt Effekt över ttre resists Effekt vid pssig P I I P E ( + ) i P mx E 4 getiskt föde och födestäthet getomotorisk krft B Φ B födestäthet [ T] Φ mgetiskt föde [ Wb] mgetpoes re [ m ] Permbiitet µ m reukts [ A / Wb] m mgetfätets medeväg [ m] µ mgetfätets re [ m ] µ permbiitete [ Wb / Am] Ohms g för de mgetisk kretse Φ F m m Φ mgetiskt föde [ Wb] Fm mgetomotorisk krft [ At] m reukts [A / Wb] Fm I N Fm mgetomotorisk krft [ At] I strömme geom spoe [ A] N t spovrv Permbiitetskostt k m µ µ µ 4π 1 7 [ A / Wb] µ permbiitet k m permbiitetskostt getisk fätstrk H fätstrk H NI N t spovrv I spoström [A] [ At / m] mgetfätets ägd [m] NI Födestäthet och fätstrk B µ H B µ getes drgkrft/tehet (vid uftgpet) Krft på edre i mgetfät F drgkrft [ N] F krft [ N] F B B födestäthete [T] mgetpoes re [m ] F B I µ I ström i edre [A] B födestäthete [T] edrägd i mgetfät [m] Iducerd Emk, rörig edre i mgetfät Iducerd Emk i spoe e iducerd emk [ V] u iducerd emk [ V] dφ d Φ e N L N N t spovrv d t d i u B v B födestäthete [T] d edrägd i mgetfät [m] e L i L i L idukts [H] d i, i strömä drig [A] dt t d t, t tidsiterv [s] Krftverk me ddigr Eektrisk ddig F k Q 1 Q Q I t Q Q r d Kodestors och spoes upp- och urddig Amä forme för expoetie föropp x( t) x ( x x ) e t τ x storhetes begesevärde x storhetes värde efter åg tid τ tidkostt τ för - krets τ L för L - krets

Prekoppde kodestorer + + + + 1 3 Κ Seriekoppde kodestorer st ik Två seriekoppde kodestorer + + + Κ + 1 3 1 1 1 + Växespäigsär Effektivvärde, toppvärde u effektivvärde, 7 u u 1, 4 u toppvärde Frekves och periodtid ometvärde f 1 T 1 f x( t) x si( πft + v) frekves [Hz] t tid [ s] T f T periodtid [s] v fsvike [rd] Iduktors rekts Kodestors rekts X L rekts [ Ω] X rekts [ Ω] X L π f L f frekves [Hz] X 1 π f L idukts [H] f frekves [Hz] kpcits [F] Ohms g för rektiv krets I Serieimpeds (+X) Z X + Ohms g för impeds I X Z Z impeds [ Ω] X rekts [ Ω] Späigr i serieimpeds (+X) X + resists [ Ω] X esos f resosfrekves [Hz] 1 f L idukts [H] π L kpcits [F] ω L 1 ( ω πf vikefrekves) X Späigr i e serieresoskrets (++L) Ström i e serieresoskrets (++L) I X L I X L I I Z ( X X ) + Strömmr i e preresoskrets (//L) I IL IL+ IL I X X L Växeströmseffekt i impeds P ktiv effekt [W] P I cos( ϕ) S skebr effekt [VA] S I S P + Q Q rektiv effekt [VAr] Q I si( ϕ) ϕ fsvike me I och L

Trefs Späigr och strömmr i trefssstem F Y-kopp I L H I G Vid Y-koppig gäer: Vid D-koppig gäer: D-kopp H F 3 IL IG 3 Späigr me fsedre Huvudspäigr, H Huvudspäigr, H Strömmr i fsedre Lijeströmmr, I L Lijeströmmr, I L Späigr över eskid stimpedser Fsspäigr, F Huvudspäigr, H Strömmr i eskid stimpedser Lijeströmmr, I L Greströmmr, I G Trefseffekt: P H I L 3 cos( ϕ ) Q H I L 3 si( ϕ ) S H I L 3 Former för eektrisk motorer Någr smbd för ikströmsmotor Kirchoffs späigsg tiämpd på ikströmsmotors mode: A A IA + E Likströmsmotor I A A I A K Φ A A E K Φω A krspäig, mtigsspäige A resists i rotorkretse ( större motorer k h spor på sttor som äve de igår eektriskt i rotorkretse ) ω motors vikehstighet Oft ges vrvtet [vrv/mi] π ω [rd/sek] 6 E motors geertoremk (iducerd emk i rotoridige) E KΦω Smbo ode I A krström, motorström K motorkostt, krkteristisk för vrje mski Φ mgetiskt föde ( för motorer med permetmgeter är födet kostt och Φ k då bks i i K ) ω motors vikehstighet i tomgåg ω A KΦ motors vridmomet (xemomet) KΦI A ( K ) ometet som fuktio v vrvtsf : Φ ( ω ) A ω smbd me smmhörde momet och vrvtsf vid två oik driftf: ω ω ω ω Observer tt dett uttrck är dimesiosöst och k såedes äve väds för vrvtsf uttrckt i r/mi P e tiförd eektrisk effekt Pe A IA P F förusteffekt i rotoridige PF A I A P mek xeeffekt Pmek E IA KΦ ω IA P ω η verkigsgrd η mek η Pmek ω Pe ω

Någr smbd för skromotor det mtde trefsätets huvudspäig H I ijeström I L + - Askromotor I 3 ω motors (rotors) vikehstighet Oft ges π vrvtet [vrv/mi] ω [rd/sek] 6 f är det mtde ätets frekves, och p är motors pot Potet k vr, 4, 6, 8, Smbo ω det roterde födets vikehstighet, rotors 4π f vikehstighet i tomgåg ω p Serie för tomgågsvrvtet hos skromotorer vid oik pot ( f 5 Hz ): 3, 15, 1, 75 [vrv/mi] ω ω motors vrvtsf Det ijär rbetsområdet ( orm drift ) ω ω s eftersäpige (ormert ω vrvtsf, ett ågot förådrt begrepp) motors vridmomet mometet som fuktio v vrvtsf : K ω ( ω ω) K kostt, krkteristisk för vrje mski Smbd me momet och vrvtsf och mtigsspäigr vid två oik driftf: ω ω ω ω Observer tt dett uttrck är dimesiosöst och k såedes äve väds för vrvtsf uttrckt i vrv/mi P e tiförd eektrisk trefseffekt Pe 3 I cosϕ ω P F förusteffekt i rotor PF P ω e ( äve Pe ω ) ω ω P ω P mek xeeffekt Pmek ω Pmek Pe η verkigsgrd η mek η ω Pe ω