Flkhälsans daghem i Vasa Ett hälsfrämjande daghem med inriktning på scial ch emtinell hälsa samt en gd kst 2010-2011 Nu har vi kmmit en bra bit på vägen att få kalla ss ett hälsfrämjande daghem! Vi har gjrt en gemensam målsättning för 2010-2011 ch arbetat utifrån uppgjrda handlingsplaner. När vi på våren 2010 planerade ch enades m vilka mråden vi särskilt ville arbeta med kändes det mest mtiverande att frtsätta med det vi redan tidigare mest gått in för, Ksten. Det var ckså självklart att gå in för det Sciala-emtinella mrådet, speciellt för lilla sidan där övergången från hemmet till dagis upptar en str del av arbetet ch det är väsentligt att barnet känner sig tryggt. Dessutm sammanföll vår målsättning tidsmässigt med önskemål från daghemsföreståndarens sida att tillvarata Vasa stads strävan att skla persnalen i Egenvårdarmdellen. Vi fick rådet att inte ta med mer än så här i vår målsättning för det första året ch det var ett gtt råd, för det visade sig att det tg hela tiden att bara vänja sig vid de nya rutinerna i Egenvårdarmdellen. Gården ch den vackra syrenen.
Scial ch emtinell hälsa Mål: Trygghet Lilla sidan 1-3 år EGENVÅRDARMODELLEN I juni 2010 deltg vi i en tvådagarskurs sm Vasa stad rdnade för daghemspersnal för införande av egenvårdarmdellen. Vi började genast med bl.a. hembesök men rutinerna införde vi i augusti. Vi har delat in barnen så att vi har fyra barn var ch med dem avklarar vi rutinera mrgnmål, på- ch avklädning, utevistelse, talettbesök, lunch ch svstund. Vi har en gemensam samling före lunch ch på eftermiddagen leker vi tillsammans. De små grupperna har lite lika tider, går mltt, för största möjliga lugn ch r i annars stressande situatiner, t.ex. tamburen ch taletten, ch överhuvudtaget för bättre kncentratin på lika aktiviteter. Egenvårdare har hand m sina barns insklning, prtflipärmar, föräldrakntakt.s.v. Speciellt insklningen är viktig. Psitiva upplevelser av mdellen: Vi tycker att själva invänjningsperiden är krtare ch att barnet snabbare kmmer in i dagisets vardag/rutiner. När man är med sin lilla grupp hela dagen är det väldigt intensivt hela tiden. Man lär känna sina barn mycket väl. Barnen blir sinsemellan väldigt sammansvetsade. Ljud- ch stressnivån är definitivt lägre! Man förstår innebörden i att ta tillvara alla tillfällen till samhörighet ch inlärning i grundvårdssituatinerna. Det är lättare att ta tid för det enskilda barnet. Arbetet har förskjutits från mera övervakande till mera deltagande. Arbetet är rligare nu. Föräldrakntakten är närmare ch bättre, respnsen psitiv! Svårigheter Arbetet är intensivare Det är svårt att hinna med andra sysslr sm irdningställande, planering, fixa alla små saker runtm sm får det att rulla. Svårare att hålla sig infrmerad m de andra barnen i gruppen, fdrar mer kmmunikatin mellan persnalen. Det tg mer eller mindre hela höstterminen att få rutinerna att sitta.
Reflektin ch förändringar Vi går inte alla ut på fredagarna, en kan ta sig tid för annat den förmiddagen. Vi har persnalmöte varje fredag, när de flesta smnat kmmer Maria (daghemsbiträde) i vilan ch vi hinner prata med varandra! HEMBESÖK Syftet är att vårdaren ska lära känna barnet ch familjen lite grann innan daghemsstarten så att barnet har lättare att knyta an till vårdaren ch genm denne till den nya daghemsmiljö. Redan vid den första kntakten daghems-föreståndaren har med nya föräldrar upplyses de m att vi följer egenvårdarmdellen ch att det hör till att vi gör hembesök. Sedan ringer vårdaren upp föräldrarna ch föreslår tidpunkt. Hittills har endast en familj avböjt med mtiveringen att de br tillfälligt hs släktingar. Annars har bemötandet varit överlag psitivt ch vi har blivit väl mttagna. Pedagg på hembesök. Här ger hn barnet ett ft på sig själv! Psitiva erfarenheter: Vi hade en bra rutin på invänjning på lilla sidan ch trdde inte hembesöket skulle ha så str betydelse, men där tg vi miste! Vi märkte genast hur frt barnet tydde sig till sin egenvårdare ch var bekant med denne! Riktigt lyckat var att ha med ett ft av sig själv till barnet på hembesöket. Ett ansikte sm man sett fta, m så bara på bild, är ett känt ansikte! Att ha sett ch hört barnet i sin hemmiljö gör att man förstår det så mycket bättre ch det gäller ckså för föräldrarna ch deras samspel! Det ger alltså mycket i kmmande föräldrasamverkan. Det enda negativa sm vi kan kmma på för hembesöket är i så fall själva färden dit, m det är långt... Och att hitta en tid sm passar, speciellt då många barn börjar i augusti. FAMILJEFOTON När barnet är litet ch börjar på dagis är det viktigt att det har med sig saker sm påminner m hemmet ch föräldrarna. Vi har alltid bett föräldrarna ha med svdjur, snuttetrasa eller annat kärt hemifrån ch någn gång förr har vi ckså haft familjeftn. Nu tg vi med det sm en viktig punkt i vårt prgram eftersm det kan var svårt för riktigt små barn att minnas förälders anletsdrag under en lång dag. Bilden ger tröst.
Först samlade vi ftna i ftplastark ch nålade fast dem på anslagstavlan i barnens ögnhöjd. Minus för nålarna. Det blir se men inte röra. Men våra barn var jättenöjda ändå med att bara titta! Sedan trädde vi dem på snöre såhär: Så här kan man ckså göra har vi tänkt: - Laminera ftna ch sätta dem i en bx sm får stå framme... - Sätta ftna i en pärm sm får stå på barnens bkhylla. Minus för det att då är de gömda för dem sm inte minns/förstår vad pärmen innehåller. - Laminera ftna ch hänga dem på en tråd med klädnypr. Nackdelen kan vara att det är lätt att dra ner alla bilder men svårt att få upp dem igen. Psitiva erfarenheter: Barnen är förtjusta i ftna. Och inte bara i sina egna, ckså de andra familjerna är intressanta. Vad heter alla? Och finns det husdjur med rliga namn? Lite besvär för str belöning Föräldrarna psitiva. FASTA RUTINER Fasta rutiner ger ram åt barnets dag ch ser till att dess grundbehv tillfredsställs. Det är ckså viktigt för barnet att kunna lära sig ch veta hur en vanlig dag ser ut. Att veta vad sm kmmer härnäst ch inte behöva stå inför mindre överraskningar varje dag är en förutsättning för tryggheten. Så hela första året lägger barnet str energi på att lära sig ch senare glädja sig över att veta- vad sm skall hända härnäst! Rligt att se hur de sm är gamla i huset lär de nya barnen hur man gör genm exempel. Den här höstens rutiner har ändå varit annrlunda för persnalen såtillvida att vi nu är ensam vuxen i vår lilla grupp. Klckslagen för rutinerna är andra ch vi t.ex. äter tillsammans med barnen vilket vi inte gjrde förr. Det har tagit lång tid att anamma det nya systemet men vi är nöjda med hur det är nu! Nya brd ch stlar var (bl.a.) ett resultat av nya rutiner.
INDIVIDUELL UPPMÄRKSAMHET Att varje barn blir uppmärksammat ch får egen tid med den vuxna är viktigt. Det bekräftar att man är värdefull ch har rätt till sin egen plats i gruppen, förutm att det ges tid för de behv just det barnet har. Psitiva erfarenheter: Vi märker tydligt att det är värdefullt med egenvårdarmdellen just här. Att ha ansvar för färre barn gör att det är mycket svårt att förbise någn t.ex. för att denna är tyst ch snäll eller av någn annan anledning. De persnliga utvecklingssamtalen vi har höst- ch vårtermin med föräldrarna är ckså en check över att vi håller kll på barnens utveckling, liksm Här är prtflipärmarna. Alvar ch Anita i pusseltagen (bildtext) Vi läser mycket med barnen eftersm vi har en hylla de själva kan hämta låneböcker från, så allra mest blir de enskilda stunderna läsestunder, men det är inte långt till hyllan med pussel ch plcklådr heller... Vi har försökt skapa en rutin på systemet med individuella stunder genm att ge barnen en egen veckdag. Det fungerar för det mesta. Vi har ckså funderat ut att det skulle vara värdefullt att ha ett schema över de individuella stunderna med plats för anteckningar m vad man gjrt ch planer för frtsättningen. Svårigheter Det svåra är att hinna anteckna ch senare fånga flyktiga idéer ch tankar. Men det är ng någt sm vi ska utveckla vidare. Stra sidan 3-6 år EGENVÅRDARMODELLEN I augusti 2010 gick vi in för att börja jbba enligt egenvårdarmdellen. Vasa stad erbjöd två dagars sklning, i vilken vår persnal ckså deltg. Vi tyckte att sklningen var givande ch var ivriga att börja enligt den nya mdellen. Nu har alla i fstringspersnalen sina egna ansvarsbarn (ca 7 barn/vårdare). Men vi jbbar med alla barn, precis sm tidigare. Vi tycker att egenvårdarmdellen är mest värdefult så barnet är nytt ch börjar på dagis. Då underlättar det m man får ha en egenvårdare, sm tar sig an just det barnet. Var efter att barnet blir mera van att vara på dagis är det lättare att knyta an till flera vuxna. Hembesöken har upplevts sm psitiva av både persnal ch föräldrar. Endast en familj har hittills tackat nej, ch det på grund av tillfälliga bendefrmer. Bildtext Tack vare hembesöken knyts den första kntakten till barnet i hemmet, ch barnet har på så vis åtminstne ett bekant ansikte då det kmmer första gången till daghemmet.
Med egenvårdarmdellen delar man på arbetsuppgifterna mellan yrkegrupperna mera än tidigare. Det är frtfarande barnträdgårdsläraren sm har huvudansvaret för gruppen, men barnskötaren blir mer delaktig i ch med att hn har sina ansvarbarn. Här finns ckså en utmaning för barnträdgårdsläraren; att verkligen låta barnskötaren ta hand m sina barn. Det nya sättet att arbeta är så pass nytt ännu, så ibland lyckas det inte riktigt, men vi blir duktigare på det hela tiden. Egenvårdarmdellen har uppskattats från föräldrahåll ch då främst på lilla sidan, men ckså på stra sidan. Mycket värdefullt att få ha en egen vårdare så man är liten, ch en helt ny värld öppnar sig i ch med dagisstarten. SMÅGRUPPSARBETE Stra sidan är indelad i tre grupper enligt ålder. Indelningen använder vi mest vid lika pysselstunder. Iland pysslar vi ckså individuellt med endast ett barn i gången. Det kallar vi för drp-in system. Vi upplever det mycket värdefullt att få arbeta på detta sätt. Att jbba i smågrupper, gör att vi blir mera medvetna m barnets utvecklingsnivå, ch det råder arbetsr i gruppen. Eftersm en 5-åring har hunnit en hel del längre i utvecklingen än en 3-åring, så får alla barn jbba på sin egen utvecklingsnivå tack vare grupperingarna. Andra stunder sm vi ckså är delar gruppen är matstunden, samling ch sagstunden. STEGVIS OCH START Vi har hållit StegVis-stunder en gång/vecka för våra 5-åringar (fem barn). Tidigare har vi haft StegVis med försklebarn men i år saknas den åldersgruppen. Eftersm vi nu jbbar med yngre barn, upplever vi att vi måste förenkla materialet en aning, ch göra det mera knkret. I slutet av stunden gör vi lika praktiska uppgifter sm inte nödvändigtvis hör till StegVis. På så sätt rkar barnen bättre. Då valpen ch snigeln kmmer fram blir det alltid rligt! (bildtext) Start började vi med på vårterminen 2011 för våra 4-åringar (6 barn) Stunden kmpletteras fta med en saga sm berör den känsla man pratat m. Då får man lättare fram budskapet. En mamma sade för en tid sedan att hennes 4-åriga pjke hade stlt berättat hemma att nu har vi börjat med Start, ch idag har vi pratat m att vara lessen ch nästa gång ska vi prata m att vara arg. Överlag har vi fått psitiva kmmentarer från föräldrahåll för att vi lär ut sciala färdigheter genm dessa material. Barns kmmentarer m StegVis: Jag tycker m när valpen ch snigeln kmmer Man får lära sig att vara snäll Jag har lärt mig att man inte får slå ch buffas Och någn gång spelar vi teater
ATT FÖREBYGGA MOBBNING Persnalen har läst bken Mbbar även småbarn. Under året har vi ckså diskuterat mbbning rätt mycket både inm persnalen, med föräldrar ch med barn. Nu håller vi på ch läser Mbbningsförebyggande arbete inm småbarnsfstran ch planerar att vi eventuellt kmmer att föra en mbbningsförebyggande i framtiden. Ksten Mål: Att barnen får näringsrik ch gd mat så att de växer ch utvecklas. Den första förändringen sm vidtgs i köket var att matlistan förnyades delvis. De flesta söta mellanmål tgs brt ch vid alla mål började vi servera antingen frukt, bär eller grönsaker. Våffel- ch plättsmeten innehåller inte längre scker ch krämerna är gjrda på hemlagad saft. Istället för smaksatt fil serveras nu istället naturell yghurt eller fil ch bär/mysli. Maten är gjrd på daghemmet från början till slut, ch vi strävar till att maten ska innehålla så litet tillsamtsämnen sm möjligt. Om möjligt så använder vi närdlade prdukter, t.ex. gurka, tmat, ptatis, lika kålsrter ch rtsaker. Alla köttprdukter är inhemska. Istället för raffinerade prdukter försöker vi välja fullkrnsprdukter från ris, pasta ch brödutbudet. Dessa är dck inte alltid så lätta att få tag på från partifirmrna, men vi gör vårt bästa! Ett ppulärt inslag i vardagen ärt då barnen får hjälpa till i köket. Då man är hjälpare får man bre knäckebröds-smörgåsar ch duka brden. Barnen får ibland delta i husliga sysslr sm t.ex. att baka lussekatter till julfesten. Gdis äter vi inte på vårt daghem men vid festliga tillfällen bjuds det på kex eller glass. Ett sådant festligt tillfälle var farsdagen ch då bakades det semlr ch småbröd till pappa. Målet är att utöka hushållssysslrna med att barnen ckså får göra sallad ibland. Vid mrgnmål ch mellanmål är sylten numera utbytt till bär. Mycket blåbär äts ch barnen tyckte först de var sura med det går bättre ch bättre. Vad beträffar salt- ch fetthalten i ksten, så frtsätter vi att följa hjärtförbundets rekmmendatiner. Både vid matlagning ch bakning används flytande margarin ch lja. Att tillreda maten fettsnålt är en hjärtesak för vår husmr! Att lära sig vad lika frmer av mat heter går lätt via memry-spel. Krten har vi ckså använt vid srtering ch gruppering. Husmr Iris med ivrig kökshjälpare.
Avslutningsvis vill vi påstå att köket alltid har varit ett flaggskepp för vårt daghem, ch har blivit det ännu mera nu tack vare att vi jbbar mera målmedvetet på att bli ett hälsfrämjande daghem. Vår husmr är inte bara duktig på mat utan fungerar ckså sm en mtyckt medfstrare bland barnen. En ng så viktig aspekt i dessa tider då centraliserande av småkök är så vanligt. Vi på lilla sidan står först ch främst för vår egen attityd. Att servera barnen ch själva äta med dem visar dem gtt exempel vi äter allt med glädje. Vi berömmer vår duktiga kck ch den gda maten Vi berättar nga vad vi får ch hur bra ch gtt det är med frukt, bär ch grönsaker Vi uppmuntrar dem att smaka på allt ch berömmer alla försök ch framsteg Vi tackar ch lär ss gda brdsvanr Att avstå från gdis ch scker är inte svårt när det inte serveras Vi är glada över vårt eget kök Föräldrarna nämner alltid speciellt hur bra det är med eget kök ch kkerska ch är förtjusta över vår betning på hälsa! Välkmmen till vårt hälsfrämjande daghem!