ÖPPNA FÖRSKOLAN Kvalitetsredovisning. Läsåret 2009/2010



Relevanta dokument
för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Senast ändrat

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhälle, samverkan & övergång

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kommentarer till kvalitetshjulet

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Sagostundens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Normer & värden.

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

1 ÖPPNA FÖRSKOLAN Kvalitetsredovisning Läsåret 2009/2010

2 Sammanfattning och bedömning För öppna förskolan finns Allmänna råd, ingen läroplan. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskoleverksamhet. Det är därför svårt att direkt applicera direktiven för kvalitetsredovisningen då inga mål att sträva mot finns för öppna förskolans verksamhet. Enligt allmänna råd för kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisning för öppna förskolan endast redovisas på kommunnivå. Jag anser, i samråd med personalen, att det är viktigt att även på enhetsnivå skriva en kvalitetsredovisning för öppna förskolan. Personalen i öppna förskolan vänder sig i sitt arbete både till barn och vuxna. En viktig del i den öppna förskolans arbete är att förmedla ett pedagogiskt förhållningssätt till föräldrarna som bygger på kunskap om barns utveckling och lärande. Förskolans nya läroplan blir framgent ytterligare en stimulans i att utveckla öppna förskolans arbete. Ett aktivt föräldraråd finns. Öppna förskolan utgör navet i familjecenter. Målet är att stärka föräldraskapet och samspelet mellan föräldrar och barn samt stärka det sociala nätverket kring familjen. Familjecenter vill också främja hälsa i alla dess former och skapa förutsättningar för lust och glädje i kontakten föräldrar barn. Öppna förskolan/familjecenter ger förutsättningarna för en god start i livet. Gemene man känner inte till vidden av allt förebyggande arbete som bedrivs. Jag anser att öppna förskolan lyckas med att stärka föräldraskapet och det sociala nätverket kring familjen samt samspelet mellan barn och föräldrar, utifrån de förutsättningar öppna förskolan och familjecenter har. Former för att öka och vidga samarbetet med förskola och skola måste till. Familjecenter fick i vår pris som Årets familjecentral. Vännäs familjecentral är den första pristagaren av priset Årets Familjecentral som Föreningen För Familjecentralers Främjande har instiftat. Elisabet Persson

3 Organisation Antal barn Antal barn och vuxna kan variera. Som mest deltar samtidigt ett 70-tal barn och vuxna. En del av verksamheten är riktad till olika grupper, exempelvis syskongrupper. Vi dessa tillfällen är man 15-20 barn och vuxna. Personal Öppna förskolan har 1,5 förskollärartjänst. Vid familjecenter finns utöver öppna förskolans personal, barnmorskor, distriktssköterskor och socionom. Dessa utgör alla ett arbetslag, dock med hänsyn tagen till respektive yrkeskompetens och sekretesstillhörighet. Tillgång till läkare finns. Lokaler Familjecenter finns centralt belägen i ett hyreshus på Umevägen 6. Lokalen ligger i bottenvåningen. Lokalen är ändamålsenlig och praktisk. Utemiljön består av en funktionell uteplats. I angränsning till familjecenter finns en kommunal lekplats samt grönytor. Lekplatsens lekutrustning består idag av tre gungor, en gunghäst och en sandlåda. De förbättringar som gjorts gällande barnmorskemottagningen, personalrum, personaltoalett och kontorsdel har varit lyckade. Värmen kan fortfarande vara ett problem då det periodvis kan finnas ca 70 personer i lokalen. Ekonomi Budgetåret 2009 har den ekonomiska ramen klarats. Pedagogisk profil ICDP (Vägledande samspel) Situationen för barn i behov av särskilt stöd. Till öppna förskolan kommer i huvudsak blivande och nyblivna föräldrar med eller utan syskon till den nye familjemedlemmen. Det är oftast barn i yngre åldrar. Barnen observeras kontinuerligt för att klarlägga behov i syfte att erbjuda ett tidigt stöd. Tidiga signaler fångas upp. Pedagogerna har kontinuerliga samtal om barnen och har ett nära samarbete med föräldrarna. Föräldrar har kunnat lotsa vidare till ytterligare stöd och hjälp. Barn med funktionshinder Lokalen är väl anpassad till olika funktionshinder. Verksamheten anpassas till de behov som besökarna har. Barn med annat modersmål Föräldrar med annat modersmål än svenska har inte ökat. De slussas snabbt till förskolorna, då föräldrarna börjar sin SFI-utbildning.

4 Situationen för flickor och pojkar Miljön som förändrades för en tid sedan fungerar tillfredställande ur ett genusperspektiv. Miljön och de olika aktiviteterna tilltalar både flickor och pojkar. Förbättringsarbetet fortsätter. Hälsa och livsstil Landstingets SALUT- satsning, att ge barnen bästa möjliga start i livet påverkar även arbetet på öppna förskolan. En del av det som enligt projektet ska göras ingår sedan tidigare i vårt arbete. Samverkan är en förutsättning och står ständigt i fokus. Förutsättningar, arbete och måluppfyllelse Öppna förskolan vänder sig till barnen tillsammans med vuxna. Detta genom att förmedla ett pedagogiskt förhållningssätt till föräldrar som bygger på kunskap om barns utveckling och lärande. Öppna förskolan bygger på föräldrarnas aktiva medverkan och att de finns med i verksamheten, hela tiden barnet/barnen finns där. Öppna förskolans dilemma är att mötet med föräldrar och barn blir alltför kortvarigt. Pedagogers medverkan i arbetet med kvalitetsredovisningen Initialt har personal och arbetsledare haft samtal kring kvalitetsredovisningen och dess direktiv. Personalen vid öppna förskolan har sedan lämnat en egen redovisning och angett egen målskrivning. Som grund till kvalitetsredovisningen har arbetslagets målskrivning använts. Innan redovisningen slutligen färdigställts har personalen haft tillfälle att komma med synpunkter och förslag till korrigeringar. Vårdnadshavare medverkan i arbetet med kvalitetsredovisningen Föräldrarådet har innan redovisningen slutligen färdigställt getts tillfälle att komma med synpunkter. Fjolårets åtgärder, beskrivning, vad har hänt, hur blev det. Samarbetet och samverkan i syfte att ytterligare stärka föräldraskapet har fördjupats, bl.a genom Memeologens genombrottsprocess. (Genombrottsmetoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet och syftar till att sluta gapet mellan det man vet och det man gör. Kunskap, teamens egna erfarenheter och kartläggningar av lokala förhållanden ligger till grund. En viktig del i metodiken är också det gemensamma lärandet och erfarenhetsutbytet mellan de deltagande teamen.) I samarbete med Vuxenskolan har familjecenter hållit i föräldrautbildning i Familjeverkstan. Detta utifrån det uppdrag som barn- och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har. MVC och BVC introducerar öppna förskolan för nya föräldrar på ett tidigt stadium. Familjer som inte kommer eller börjar utebli från föräldragrupperna får ett personligt samtal. Förhoppningen är att dessa då ska känna sig mer välkomna och välja att delta i föräldragrupperna. Under hösten 2009 var alla på familjecenter påverkade av pandemin. BVC kunde inte hålla i några föräldragrupper. Öppna förskolan erbjöd då spädbarnsmassage i grupper. Samverkan med förskolan har inte uppnått en godtagbar nivå sett från öppna förskolans perspektiv. Där föreslår vi en dialog direkt med personalen.

5 1. Utveckling och lärande För öppna förskolan finns inga strävansmål. Därför har mål utarbetats utifrån Allmänna råd och de pedagogiska principerna som där anges. Mål Stärka föräldraskapet och samspelet mellan föräldrar och barn. Stimulera barn i språk, kommunikation och skapande. Vara förebilder till föräldrar att själva förstå betydelsen av språk, kommunikation och skapande. Vilka pedagogiska metoder har används? Visa på ett pedagogiskt förhållningssätt vuxna-barn. Vara aktiva förebilder för föräldrar. Uppmuntran genom språk- och sånglekar, rörelse och bildskapande dialoger, där föräldrarna själva aktivt deltar. I syskongrupperna arbetar pedagogerna för att stärka grupp och individ. Aktiviteterna och samlingarna anpassas till ålder. Språkträning, både enskilt och i grupp, där föräldrarna själva deltar. Talpedagogen har regelbundet besökt Öppna förskolan under året. Dessutom har en 5-åring fått särskilt stöd i sitt språk. Syskongrupper, som syftar till att fördjupa kontakt och trygghet mellan förälder barn, barn barn och förälder förälder. Vilka resultat har nåtts? Vi visar aktivt i handling på det pedagogiska förhållningssättet. I och med att föräldrar hela tiden är med i verksamheten får de en inre förståelse för betydelsen av tal, språk och kommunikation. Kontinuerliga utvärderingar görs, dels via föräldraråd, dels i föräldragrupperna samt i den årliga övergripande utvärderingen. Diskussioner i föräldragrupperna, där ett lärande också sker mellan föräldrar. Föräldrar och barn efterfrågar och ser fram mot vår samlingsstund med olika innehåll. Analys av resultat och lärdomar Styrkan finns i föräldradelaktigheten. Öppna förskolans dilemma är att mötet med föräldrar och barn blir alltför kortvarigt, då vi i huvudsak möter föräldern under graviditeten och barnets första levnadsår. Föräldrar och barn har upptäckt fördelarna med att träffas i ett mindre sammanhang. Får därigenom känna grupptillhörighet och trygghet. Rätten till 15 tim/vecka i förskolan har påverkat syskongrupperna. Det är färre barn i de äldre åldrarna. Öppna förskolan har en stor fördel då föräldrarna hela tiden finns med i verksamheten tillsammans med barnen. Genom ständig dialog med föräldrar och barn kan vi förändra och tillgodose aktuella behov, exempelvis plats i syskongrupper. Åtgärder Fördjupa och förfina analyser gällande resultat. Använda våra nya kunskaper i barnrytmik. (Samspel rörelse språk)

6 Handlingsplan Ständigt pröva och ompröva metoder och arbetssätt. I än större utsträckning spegla oss pedagoger och i än högre grad använda oss som praktiska förebilder. 2. Normer och värden. I Allmänna råd finns inga mål att sträva mot. Där beskrivs värdegrunden. Med barnkonventionen som grund har värdegrunden diskuterats i personalgruppen. Ett gemensamt förhållningssätt har arbetats fram, där var och en är ägare av detta gemensamma förhållningssätt. Vad/hur har vi gjort för att nå dessa mål? Vi har arbetat med att: - Utveckla barnens empati, omtanke, respekt och känslor. - Stärka barnens och föräldrarnas självkänsla och tillit. - Vara bra förebilder. - Tro på barnens och föräldrarnas förmågor. - Uppmuntra och berömma - Få barnen delaktiga i konflikthantering och komma med lösningar. Vilka pedagogiska metoder har används? Pedagogerna har genom direkt praktiskt handling väglett föräldrar och barn. Pedagogerna arbetar aktivt för att barnen ska lyssna och respektera varandra. Samlingar är exempel på sådant tillfälle då detta tränas. En stående punkt som diskuteras på föräldrarådet. I föräldragrupper har ICDP använts (Vägledande samspel). Vilka resultat har nåtts? Många återkommande besökare. Analys av resultat och lärdomar Föräldrar möter andra i liknande situationer i en kravlös miljö. Familjecenter-Öppna förskolan är väldigt betydelsefull för föräldrarna och därigenom för barnen. Åtgärder Ständiga dialoger där vi utmanar oss själva. Hitta praktiska exempel. Utveckla föräldrastödet genom studiecirkel i Familjeverkstan. Handlingsplan Fortsatt studieverksamhet i Familjeverkstan Betygssättning 3 bra

7 Likabehandlingsplanen En likabehandlingsplan finns och ska årligen revideras i dialog med föräldrarådet. Den sitter uppsatt på anslagstavlan. Under detta läsår har planen inte behövts används vare sig gällande utredning eller som åtgärdsprogram. Brist. Den har inte reviderats. Måste åtgärdas med det snarast! 3. Barn inflytande Förskola och hem I Allmänna råd finns inga mål att sträva mot under denna punkt. Däremot trycker de Allmänna råden på att verksamheten bör vila på ett nära och förtroendefullt samarbete mellan föräldrar och andra vuxna besökare. Att de ska /bör ges möjlighet till inflytande och uppmuntras till att ta ansvar och vara delaktiga. Även barnen kan efter ålder och mognad delta i planering och genomförande. I öppna förskolans verksamhet finns både barn och föräldrar. Inga barn vistas där utan föräldrar. Barnen får tidigt lära sig att samspela med andra barn och vuxna. Den social utvecklingen gynnas inför start i förskola/förskoleklass. Vilka pedagogiska metoder har används? ICDP Vägledande samspel. Pedagogerna använder sig själva som modell/förebild. Vilka resultat har nåtts? Ett föräldraråd finns. Föräldraenkäter, som kontinuerligt använts och som finns dokumenterade 11 år bakåt. Utifrån enkätsvaren förs diskussioner i familjecenters arbetslag i syfte att förbättra barn- och föräldrainflytande. Vi diskuterar i föräldrarådet. Vi erbjuder individuellt stöd i specifika fall i samråd med föräldrar. Vi erbjuder material som attraherar både pojkar och flickor. Analys av resultat och lärdomar Förändringar i miljön och material har resulterat i att pojkar och flickor i större utsträckning delar utrymme. Åtgärder Miljön har blivit mer attraktiv för barnen. Handlingsplan När vi pedagoger synliggör problem och införlivar dessa i en förändringsprocess får vi i förlängningen en positiv effekt för verksamheten. Fortsatt lyhördhet och dialoger i arbetslaget där vi speglar varandra. Betygssättning 4 = mycket bra

8 4. Andra mål eller utvecklingsområden som vi vill redovisa Förbättra och utveckla arbetet med föräldragrupper (Det som tidigare kallades föräldrautbildning inom BVC s regi) Mål Möta och stödja blivande och nyblivna unga föräldrar. Stärka deras sociala nätverk och erbjuda en mötesplats. Förmedla kunskap om, och kring, deras barn. Öka pappafrekvensen i grupperna. Vilka pedagogiska metoder har används? Föreläsningar, - Memeologen ( Familjecenter har deltagit i Memeologens genombrottsprojekt) Eget arbete genom dialoger, analyser och mätningar. ICDP Vägledande samspel ligger till grund för detta arbete. Vilka resultat har nåtts? Arbetet med Memeologen avslutades i februari 2010. En manual för föräldragrupper med tydligt innehåll har utarbetats, som ska vara lätt att inhämta information från. Analys av resultat och lärdomar? Personalen är tryggare i rollen som gruppledare. Samma information går ut till alla föräldrar Åtgärder Deltagit i Memeologens genombrottsprojekt. Målet för oss är att förbättra innehållet i föräldragrupperna. Hämta frågeställningar utifrån deras intresse. Vi har utvidgat föräldragruppsarbetet med en pappa-gruppledare i syfte att öka antalet fäder i grupperna. Detta har tyvärr inte gett önskat resultat. MVC och BVC tar med sig föräldrar till öppna förskolans del av familjecenter lokal. En chans till ytterligare marknadsföring av öppna förskolan. Handlingsplan Fortsätta att förbättra den nya Föräldragruppsmanualen Öka antalet fäder i grupperna

9 Dagbarnvårdare och dagbarnvårdarbarn på Öppna förskolan. Bakgrund: Arbetet med nya Bornholmsmodellen har för 6-åringar funnit i tre år. Utifrån två års resultat såg vi att barn hos dagbarnvårdare generellt uppvisade lägre resultat för språkligt medvetenhet än barn vid förskola. Vi drar inga slutsatser om vad detta beror på. Det finns många tänkbara faktorer, men resultaten i sig visar sig att det fanns behov av insatser. Dessa insatser har fortsatt under 2009-2010 I samarbete med talpedagog och logoped har riktlinjer - handlingsplan - dragits upp för arbetet. Vilka pedagogiska metoder har används? Vi har arbetat med det språkliga medvetandet och visat på tydlighet gentemot barnen, erbjudit aktiviteter med samlingar innehållande sång, ramsor och läsning. Bejakat och lyssnat in arbetet som dagbarnvårdare. Visat på tips och idéer enligt Allmänna råd för öppna förskolan. Vilka resultat har nåtts? Dagbarnvårdarna har varit positiva till sammankomsterna och vill gärna se en fortsättning. Vi kan inte peka på några direkta resultat. Analys av resultat och lärdomar? Det fanns, och finns, ett behov av handledning och kompetensutveckling för dagbarnvårdare inom Språka-området. I en mindre grupp fick dagbarnvårdare mer tid med pedagogen och därigenom uppnåddes högre kvalitet. Åtgärder Arbetet fortsätter. Utifrån gjorda erfarenheter modifiera och utveckla handlingsplanen. Analysera effekten av insatserna. Analysera hur, på vilket sätt dagbarnvårdarna kan omsätta kunskaper om barnens språkliga medvetenhet. Handlingsplan I samarbete med talpedagogen och logopeden utveckla och precisera handlingsplanen för språkutveckling.

10 Årets Familjecentral 2010 Vännäs familjecentral är den första pristagaren av priset Årets Familjecentral som Föreningen För Familjecentralers Främjande har instiftat. Priset, som består av ett stipendium på 20.000 kronor, delas ut den 5 maj vid en ceremoni i Stockholm.