ÅRSREDOVISNING 2003 Sammandrag.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande.2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 7 Ekonomisk översikt.....10 Driftredovisning...23 Investeringsredovisning.. 26 Personalredovisning 28 Miljöredovisning..33 Gröna nyckeltal....35 Kommunens redovisningsmodell 37 Redovisningsprinciper.38 Resultaträkning 39 Balansräkning.. 40 Finansieringsanalys.....41 Noter...42 Externa driftinkomster och driftutgifter......46 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse koncernen.. 48 Resultaträkning. 50 Balansräkning... 51 k:\ekon\boksl03\årsredovisning\framsida interims03.doc
SAMMANDRAG År 2003 i korthet Årets resultat är 17,9 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 1,7 Mkr som har försämrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 103,1 % vilket innebär att kommunen idag lånar av det egna kapitalet för att bedriva den löpande verksamheten. De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställd budget är socialnämnden 18,0 Mkr, samt barn- och utbildningsnämndens 10,5 Mkr. Socialnämndens avvikelse utgör ca 6,8 % av nämndens omslutning, barn- och utbildningsnämndens ca 3,4 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 51,6 Mkr. Den enskilt största investeringen är markköpet vid Dax Door för 10,5 Mkr. Andra större investeringar har gjorts i fastigheter för 10 Mkr, VA-investeringar 14,3 Mkr, bussterminal/tunnel 4,8 Mkr, datorutrustning 3,6 Mkr samt inventarier i skolorna 3 Mkr. Därutöver har investeringar i förskolelokaler gjorts för ca 5,4 Mkr. Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 606,4 Mkr vilket är 16,6 Mkr mer än 2002. Den procentuella ökningen mellan 2002 och 2003 är ca 2,8 % vilket är betydligt lägre både än 2002 4,4 % och under perioden 1999-2001 då den årliga ökningstakten var på nivån 5-6 %. Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var 1 289 personer, därav återfanns 1 060 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnader uppgick 2003 till 476,7 Mkr. Befolkning Befolkningen har under året ökat med 109 personer. Vid utgången av 2003 var antalet invånare 16 629. Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete. Utveckling i korthet 1999-2003 1999 2000 2001 2002 2003 Antal invånare 16 726 16 565 16 411 16 520 16 629 Skattesats kommunen, kr 21:24² 21:38³ 21:38 21:38 21.38 Skattesats kommunen och landstinget 30:60 30:60 31:10 31:10 31:10 Årets resultat, Mkr -16 +16 +22-12 -17,9 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr -25 +1 +13-13 -27,2 Nettokostnadernas andel av skatteint, % 104 97 96 102 103 Nettokostnad per invånare, kr 31 400 31 300 33 200 36 500 37 600 Nettoinvestering, Mkr 100 36 41 31 52 Låneskuld, Mkr 13 10 7 0 0 Soliditet, % 73 75 79 79 76 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr 216 185 159 145 143 ² Skatteväxling avseende övertagande av gymnasieprogrammen för naturbruk och omvårdnad från landstinget ³ Skatteväxling avseende övertagande av kostnadsansvar för kollektivtrafik från landstinget. K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\2003 i sammandrag.doc
KS-ORDFÖRANDE Årets resultat visar ett kraftigt underskott i förhållande till den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2003 som hade ett resultat på +44 tkr. Den kraftigt negativa avvikelsen, -17,9 Mkr, i förhållande till budget, beror i första hand på underskott i de två stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I höstens prognos för det ekonomiska resultatet 2003 gjorde kommunen bedömningen att resultatet skulle bli -28 Mkr. Resultatet har alltså blivit bättre än tidigare prognos men kommunens ekonomiska läge är synnerligen allvarligt. Den höga kostnadstakten har fortsatt liksom trögheten på intäktssidan, vilket måste betecknas som en olycklig kombination. Det är därför av största vikt att kraftfulla åtgärder vidtas under 2004-2005 för att åstadkomma en ekonomi i balans. Alla nämnder måste därför redovisa sina sparbeting innan budgetberedningen börjar arbeta med budget-05. Därefter måste verkställighet omedelbart ske! Många svåra beslut kommer att behöva fattas och många av kommunens medborgare kommer att beröras av dessa beslut. De gyllene åren 2000 och 2001 kommer troligtvis aldrig tillbaka och som en följd därav måste den offentliga sektorns uppdrag, parallellt med konkreta åtgärder analyseras och förväntningarna om vad skattepengarna kan och bör användas till, revideras. Men det finns ljus i mörkret. Kommunens befolkning fortsätter att öka, vilket är en förutsättning för att kunna upprätthålla en rimlig kommunal service. Därför måste vi fortsätta skapa förutsättningar för ett gott liv i Flens kommun. Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\KS ordf.doc
Befolkningsökning i år igen! Antalet invånare i Flens kommun har under år 2003 ökat med 109 personer. Den 31/12 2003 uppgick befolkningen till 16 629 personer. Under 2002 ökade kommunens befolkning också med 109 personer. Flens kommun har under de senaste två åren fått uppleva en befolkningsökning igen. Under perioden 1989 till 1994 hade vi en ökning på 273 personer och 1994 var vi nästan 17 500 personer i kommunen. Därefter följde en minskning med i genomsnitt 150 personer per år. Nu verkar det dock som om trenden har vänt! 17 600 17 400 17 200 17 000 16 800 16 600 16 400 16 200 16 000 1985 1987 Population 1985-2003 1989 1991 1993 År 2002 bestod Flens kommuns flyttnetto av positiva siffror, för första gångens sedan 1987. Under perioden 1989 till 2001 hade det varit ett negativt flyttnetto på i genomsnitt 50 personer per år. Den positiva trenden fortsatte under 2003. Flyttnettot blev på 135 personer. Det positiva flyttnettot tillsammans med det negativa nettot över antalet födda och döda ger en folkökning på 109 personer. 1995 1997 1999 2001 2003 300 250 200 150 100 50 0 1990 1992 1994 1996 INLEDNING 1998 2000 2002 födda döda Befolkningsminskningen under senare hälften av 1990-talet berodde både på en negativ nettoflyttning och på ett minskat födelsetal. År 2001 innebar ett trendbrott, då antalet födslar kraftigt ökade jämfört med tidigare år. Därefter har dock antalet födda minskat något varje år. År 2003 föddes det 171 personer i kommunen. Sedan 1996 har antalet döda överstigit antalet födda. År 2003 uppgick födelsenettot till minus 26 personer. Församlingar och tätorter I Flens kommun finns tio församlingar och åtta tätorter. Fyra av församlingarna har över 1000 invånare. Det är Flen (6693), Mellösa (3006), Lilla Malma (2642) samt Hyltinge/Helgesta (1625). Övriga församlingar är Bettna, Dunker, Vadsbro, Årdala, Blacksta och Forssa. Befolkning nettoförändring per år 300 200 100 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002-100 -200-300
INLEDNING De flesta av inflyttarna passade på att byta boendeform vid bytet av kommun. Under 2002 dominerade bytet från bostadsrättslägenhet till småhus. Åldersfördelning Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Cirka 1/3 av invånarna bor i Flen, som är den största orten. Tätorter 2003-06-30 Flen 6 179 Malmköping 2 050 Hälleforsnäs 1 711 Sparreholm 802 Mellösa 547 Bettna 415 Skebokvarn 217 Vadsbro 115 Många unga flyttar till Flens kommun Kommunkansliet har sedan år 2000 gjort en enkätundersökning bland nyinflyttade i syfte att undersöka attityder och trender bland de inflyttade samt att kunna kartlägga kommunens attraktionskraft. År 2003 var det personer som hade flyttat in under 2000 och 2002 som studerades. Enligt studien bestod den största inflyttargruppen av personer i åldern 20-24 år, men eftersom de flesta av utflyttarna också var i den åldern blev det ett negativt flyttnetto. Det var först vid åldrarna 30 och uppåt som det blev ett nettoöverskott. Störst överskott blev det i gruppen 55-59-åringar. Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig något från fördelningen i hela riket. Andelen invånare i intervallen 20-29 och 30-44 år är mindre jämfört med riket samtidigt som andelen invånare i intervallen 45-64 och uppåt är högre jämfört med hela riket. Andelen barn och ungdomar, d.v.s. personer i intervallen 0-14 och 15-19 år är något högre jämfört med riket. 2003-12-31 Åldersgrupp Flens kommun Flens kommun % Riket % 0 14 3043 18,3 17,8 15 19 1069 6,4 6,2 20 29 1364 8,2 12,0 30 44 2997 18,0 20,9 45 64 4832 29,1 26,0 65 79 2329 14,0 11,9 80-995 6,0 5,3 Pendling År 2001 hade drygt 2 000 av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Cirka 1300 personer pendlade till en ort inom Sörmlands län. Nästan 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det cirka 550 personer som pendlade till Stockholms län. Drygt 1 200 personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Drygt 1000 personer av inpendlarna bodde i Sörmlands län.
Flens kommun arbetar aktivt för att öka pendlingen ännu mer och vara ett attraktivt boendealternativ för bland andra stockholmare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en kraftig förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna- Västerås och Norrköping. Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. För den idrottsintresserade finns badhus, ishall, golfbana, fotbollsplaner och mycket mer. Det finns också gott om hästar, ridvägar och stallplatser. Föreningslivet är rikt och många driver en aktiv ungdomsverksamhet. Kultur är ett naturligt inslag i vardagen. På olika håll i kommunen ordnas det litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar, föreläsningar osv. Det finns flera museer med olika inriktningar. Många kommuninvånare sysslar med hantverk av olika slag. Ny bussterminal i Flen INLEDNING Lagom till skolstarten i augusti 2003 invigdes den nya bussterminalen vid Flens station. Den byggdes av kommunen i samarbete med Vägverket. Bussterminalen ska syfta till att öka tillgängligheten till bussarna. Terminalen är bland annat utrustad med betongplattor i marken som är utformade för att hjälpa synskadade att hitta rätt. Lugna gatan Lugna gatan är en planeringsmodell med syfte att gaturummet i tätorterna ska bli säkrare och mer trivsamt. Modellen har lett fram till en trafikplan för tätorterna i Flens kommun. I första hand är det gaturum där skolbarn rör sig som prioriteras. Under 2003 har kommunen tillsammans med Vägverket bekostat gång- och cykelbanor i Flens tätort samt förstärkt belysning på olika platser i kommunen. Näringslivet Näringslivet domineras av högteknologiska tillverkningsindustrier och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Kommunens centrala läge befolkningsgeografiskt har gjort att flera logistikföretag har etablerats i Flens kommun. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation. Förvärvsarbetande med arbetsplats i kommunen, fördelat på näringsgrenar 2001 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning, mineralutvinning Energi- vattenförsörjning, avfallshantering % kom mun % riket 5,8 1,8 30,7 18,5 0,2 0,8 Byggindustri 6,5 5,8 Handel, transport, kommunikation 14,5 20,8 Finansiell verksamhet och 5,0 13,8 företagstjänster Utbildning och forskning 7,5 8,5 Vård och omsorg, veterinär 18,7 18,4
Personliga, kulturella tjänster, 5,4 4,2 renhållning Offentlig förvaltning mm 4,0 5,4 Näringsgren okänd 1,7 1,9 De största företagen i kommunen med över 100 anställda är De La Rue Cash Systems AB, GB Glace AB, Danaher Motion AB och Volvo Parts AB. Andra större företag är Kitron Flen AB, Schneider Electric AB, Statoil Logistik och Momento AB. Mål för näringslivsarbetet En avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågorna är att arbetet präglas av en långsiktighet och en bred partipolitisk samsyn. Vikten av detta framhålls ofta och kan inte nog betonas. Inriktningsmålen för näringslivsarbetet i kommunen är att verka för Tillväxt i befintliga företag Ökat nyföretagande Fler företagsetableringar INLEDNING Kommunen arbetar aktivt på många sätt, från vision till strategi och ett åtgärdspaket för utveckling och profilering samt en medveten satsning på marknadsföring av kommunen som boende-, etablerings- och besöksort. Under hösten 2002 påbörjades ett flertal projekt, bl.a. att bygga upp ett Matkluster Småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Lokalt Resurscentrum för kvinnor driver ett flertal projekt, bl. a. styrelseutbildning. I syfte att höja utbildningskvalitén och öka övergången till högre studier har kommunen satsat på en egen gymnasieskola och i samverkan med näringslivet byggt upp ett lärcentrum KompetensCentrum för eftergymnasiala studier och företagsutbildningar. Detta utgör kommunens strategiska resurs för utveckling av näringsliv och offentlig sektor där företagare, organisationer, anställda, arbetslösa och privatpersoner erbjuds kompetensutveckling och utbildning så att de är väl förberedda för det framtida arbetslivet. Allt är ett led i kommunens mål att år 2010 uppnå 18 000 invånare. Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c). Kommunfullmäktiges mandatfördelning Partier 2003-2006 Socialdemokraterna 17 Alternativ 2000 9 Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Lotta Finstorp (m). Anders Berglöv (s) är 1:e vice ordförande. Övriga större nämnder är Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Bygg-, miljö- och räddningsnämnden samt Socialnämnden. De har alla elva ledamöter vardera. Valnämnden har sju ledamöter och kommunrevisionen består av fem ledamöter.
I väntan på bättre tider? Den dämpade och matta konjunktur som rått sedan mitten av 2000, har av olika skäl envist bitit sig fast. Detta innebär att nuvarande avmattningsperiod i tid är lika lång som den vi upplevde under perioden 1990-1993. De inhemska konsekvenserna för Sverige har dock varit betydligt mildare. Däremot upplever delar av Europa bl a Tysklanden betydligt allvarligare svacka än i början av 90-talet. För svensk del har tillväxten minskat från 3,5-4,0 % 1999-2000 till 0,9-1,9 % 2001-2003. Även för 2004-05 antas nu tillväxttalen bli relativt blygsamma 2,2 2,5 %. De första tydliga tecknen på en uthållig återhämtning har dock börjat synas i USA, delvis understödd av en kraftigt försvagad dollar vilket gynnat amerikansk industri på den europeiska industrins bekostnad. Förväntningarna är därför relativt lågt ställda på kraften i återhämtningen i Europa. Liksom under tidigare år är konjunkturutvecklingen dock svårbedömd. Risken finns att en återhämtning i omvärlden fortsätter fördröjas samt att osäkra framtidsutsikter för hushåll och företag fortsätter att hålla tillbaka konsumtion och investeringar i Sverige. Under främst andra halvåret 2003 har sysselsättningen utvecklats mycket svagt i Sverige med stigande arbetslöshet och en klart sämre intäktsutveckling för den offentliga sektorn som följd. Utvecklingen bekräftar tidigare erfarenheter, att arbetsmarknaden påverkas sent i konjunkturen. Utvecklingen så här långt är helt i enlighet med de farhågor vi redovisade förra årets årsredovisning. En ökad sysselsättning måste därför bedömas ligga först en bit in på 2005 under förutsättning att ekonomin tar rejäl fart igen under 2004, vilket inte mycket tyder på idag. Under 2003 avtog åter inflationstakten för att under andra halvan av året ligga på ca 2 %. De flesta bedömare tror på en relativt stabil inflation under eller nära två procent OMVÄRLDSANALYS de kommande åren. En låg inflationstakt, tillsammans med tämligen blygsamma tillväxtantaganden de kommande två åren, bidrar till att Sverige idag har en historiskt sett ganska låg räntenivå både vad gäller korta och långa räntor. Även löneökningstakten bedöms avta något i takt med det sämre arbetsmarknadsläget. Sverige har en historik med högre löneavtal än omvärlden och konkurrentländer, något som i längden inte är hållbart om inte den svenska produktivitetsutvecklingen överträffar vår omvärld. De svenska offentliga finanserna är i ett tämligen gott skick i ett internationellt perspektiv. Statsfinanserna är dock fortfarande oerhört konjunkturkänsliga. Den vikande konjunkturen har inneburit att de offentliga finanserna försvagas. De statliga utgifterna begränsas av de s k utgiftstaken som årligen läggs fast av riksdagen. Konjunkturutvecklingen leder till att de statliga utgifterna växer snabbare än väntat och intäkterna inte inflyter i förväntad utsträckning. Utgiftstaken kan därför komma att överskridas 2004. Besväret är dock känt sen tidigare år, de senaste åren har alltmer av bokföringsmässigt trixande präglat staten budgethantering. Förväntningar om att staten skall bidra medel som påtagligt och uthålligt förbättrar kommunsektorns ekonomi måste idag bedömas som orealistiska. Statliga satsningar på kommunerna samma mängd pengar med nya namn Staten har under de senaste åren genomfört flera reformer med påverkan på kommunerna. Inom barnomsorgen har flera reformer genomförts som bl a garanteras barn till arbetslösa och föräldralediga förskola sedan halvårsskiftet 2001, maxtaxa infördes 2002 och år 2003 gavs 4-5-åringar avgiftsfri förskola motsvarande 525 timmar per år. Från halvårsskiftet 2002 infördes maxtaxa och förbehållsbelopp även i äldreomsorgen. För berörda barnfamiljer och äldre är självfallet dessa reformer av vä- K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
sentlig betydelse. Stegvis har också sedan hösten 2001 de s k Wärnerssonpengarna för personalförstärkning i skolan tillkommit. Under 2003 har 2,5 Mdr kr betalats ut. Denna satsning kommer att fortsätta (och utökas) fram till år 2006. Tillskottet saknar definitivt inte betydelse men effekten för kommunerna bör inte överdrivas. Man bör vara medveten om att 1,0 miljard kr motsvarar endast 3 promille av hela den kommunala verksamheten. De motsvarar knappt urholkningen av de generella statsbidragen. Det visar sig också att staten i finansieringen av flera reformer inte kompenserat kommunerna fullt ut. Bl a blir effekterna av barnomsorgsreformerna en kraftigare ökning av efterfrågan än vad som förutspåtts. Kommunerna har i allmänhet inga eller små möjligheter att finansiera de statliga reformerna, med följden att kommunsektorns finanser försämras, alternativt att kommunerna tvingas öka produktiviteten i verksamheten, vilket av många uppfattas som kvalitetsförsämringar. LSS-reformen är en annan av staten beslutad men i otillräcklig omfattning finansierad reform. I Flens kommun är merkostnaderna jämfört med budget 2003 8,6 Mkr för LSS-verksamheten. Förslag på nytt utjämningssystem för LSS-kostnader har föreslagits och införs fr o m 2004, dock utan ökad statlig finansiering. Kommunernas ansträngda ekonomi OMVÄRLDSANALYS De inkomstförstärkningar som kommit kommunerna till del under högkonjunkturåren har gått åt till att återta förlorad mark från krisåren på 1990-talet. År 2002 skedde dock ett kraftigt trendbrott. För 2003 räknar Svenska Kommunförbundet med att 67 % av kommunerna uppvisar negativa resultat enligt de preliminära bedömningarna, en ökning med ca 80 kommuner jämfört med 2002. Trots stora skattehöjningar inom kommunsektorn förbättras inte det ekonomiska resultaten de kommande åren. De ekonomiska problemen riskerar dessutom kvarstå mot bakgrund av en politisk oförmåga att göra prioriteringar. En ofta återkommande formulering, för att inte säga mantra, är att vård, skola och omsorg skall prioriteras, som idag står för ca 85 % av kommunsektorns kostnader. Skall kommunerna framgångsrikt klara att återställa balansen i ekonomin krävs prioriteringar mellan verksamheter även inom mantraområdet. Inför 2004 och åren därefter är situationen mera oroande, bl a av följande skäl: Fortsatt svag skatteintäktsutveckling Underfinansierade reformer och behov av omfördelning av resurser mellan verksamheter av demografiska skäl Fortsatt hög kostnadsutveckling och svag styrning på grund av oförmåga att göra prioriteringar Urholkning av statsbidragens reala värde och ökad statlig styrning Svagare skatteintäktsutveckling Skatteintäktsutvecklingen är i hög grad sammankopplad med sysselsättningsutveckling. Under perioden 1998-2001 ökade sysselsättningen i Sverige vilket gav draghjälp till skatteintäkterna. Det senaste året har utvecklingen varit betydligt mindre angenäm, med fallande sysselsättning. Under senare år har utvecklingen av kommunernas skatteintäkter varit starkare än de bedömningar regeringen i förväg har gjort och som ligger till grund för de preliminära skatteutbetalningarna till kommunerna. Detta har lett till att kommunerna har kunnat utkvittera positiva skatteavräkningar, som i hög grad har förbättrat boksluten. Man skulle kunna säga att kommunerna har vant sig vid positiva skatteavräkningar. Det är mycket viktigt att kommunerna är medvetna om att skatteavräkningen även kan vara negativ, något vi fått erfara fr o m K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
2003. För de kommande åren är dock förväntningarna på ökande skatteintäkter betydligt mindre. För hög kostnadsutveckling Kommunerna bedriver en personalintensiv verksamhet (särskilt inom kärnområdena skola, barnomsorg, äldre- och handikappomsorg) och därmed utgör löneökningarna den viktigaste faktorn för kostnadsutvecklingen. Under 2003 har Flens kommuns kostnader för personal ökat med hela 7,7 % (2002 9,2 %), en kostnadsökningstakt som långsiktigt är ohållbar. Kommunerna kan knappast räkna med att förbättra ekonomin med hjälp av en, relativt andra grupper, svag löneutveckling för kommunanställda. Utvecklingen under de senaste åren visar att kommunsektorns lönekostnader snarare ökar snabbare än på andra delar av arbetsmarknaden. Med nuvarande ekonomiska situation kan kommunsektorn inte åstadkomma större löneökningar än arbetsmarknaden i övrigt utan att samtidigt minska volymen anställda. Expansion av verksamheter Den demografiska utvecklingen men också i viss utsträckning statliga reformer leder till att de kommunala verksamheterna kommer att behöva öka i volym de närmaste åren. Under perioden 2002-2007 sker en dramatisk minskning av antalet grundskoleelever vilket kommer att innebära slutet för många svenska skolenheter. Samtidigt ökar under en period volymen gymnasieelever påtagligt. Detta innebär att relativt kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att omfördela resurser mellan verksamheter. En liknande omfördelning av resurserna kommer att krävas inom äldreomsorgen, där utvecklingen går från särskilt boende till korttidsplatser, avlastningsplatser och hemtjänst. OMVÄRLDSANALYS Det övergripande demografiska problemet är dock ett hot mot all välfärd på sikt; det föds alldeles för få barn i Sverige och i Flens kommun. I Flens kommun ca 170 barn per år jämfört med 270 barn 1990. Lägre statsbidrag och villkorade Urholkningen av de generella statsbidragen fortsätter. De medel staten tillför öronmärks istället, oavsett lokala behov eller prioriteringar. Således har de s k Wernersson-pengarna öronmärkts för personalförstärkningar inom skolan. När det generella statsbidraget infördes skedde det i den fasta övertygelsen att bäst effektivitet uppnåddes om prioriteringarna görs utifrån den enskilda kommunens behov och situation. I nuläget låses resurser upp på ett olyckligt sätt som försvårar överföring av medel. I många kommuner kommer av demografiska skäl resurser behöva frigöras från grundskolan för att överföra till att svara upp mot ökande behov i äldreomsorgen. Tyvärr finns ingenting som tyder på att trenden med villkorade statsbidrag är på väg att brytas. De tillfälliga sysselsättningsstöd som staten infört under 2002-04 är det senaste exemplet. Kommunerna måste påvisa ökningar av lönekostnaderna över det långsiktigt hållbara för att uppbära en del av bidragen. Löneökningar som riskerar att bli ett problem den dag statsbidragen försvinner eller villkoren för dessa förändras. Ett kortsiktigt tänkande präglar i nuläget statens hantering av statsbidragssystem och regelstyrning av kommunal verksamhet. Inför kommande år (2006 och framåt) finns dock förhoppningar om att ett mer förenklat och renodlat statsbidragssystem kan utvecklas. K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
Årets resultat Årets resultat är 17,9 Mkr, avsevärt sämre än det budgeterade nollresultat. Mkr 40 20 0-20 Resultat före extraordinära poster 15,6 21,5 1999 2000 2001 2002 2003-16,2-12,0 År -17,9 Resultat för 2003 innebär en radikal försämring i jämförelse med tidigare års resultat. Tas hänsyn till de jämförelsestörande posterna uppgår resultatet för 2003 till 16,2 Mkr. Motsvarande siffra är för 2002 +3,6 Mkr och för 2001 +6,9 Mkr. Det dåliga resultatet är främst hänförligt till att nämnderna inte klarat av att hålla sig inom givna ekonomiska ramar. Befarade underskott i nämndernas verksamhet på 26,8 Mkr konstaterades vid budgetbehandlingen under hösten 2002. Det måste betecknas som ett misslyckande för kommunen att så lite åstadkommits hittills för att påtagligt förändra utvecklingen. Läget är mycket bekymmersamt och innebär en betydligt försämrad ekonomisk plattform inför kommande planperiod. För att förbättra kommunens ekonomi och uppnå ekonomi i balans, vilket lagen kräver, behövs en kraftfull ledning och styrning på alla nivåer i kommunen. Rent verksamhetsmässigt kommer både strukturella förändringar och verksamhetsbesparingar/rationaliseringar att krävas. I Budget och flerårsplanen för 2004-2006 redovisas ett åtgärdspaket för att få ekonomi i balans. Åtgärdspaketet förutsätter ett 0-resultat 2003 vilket nu inte är fallet. Konsekvenserna av detta blir att ytterligare åtgärder behövs för att inhämta även 2003 års negativa resultat. Allt annat oförändrat så krävs en skatteökning om ca 40 öre under en EKONOMISK ÖVERSIKT tvåårsperiod för att återställa 2003 års underskott. För en långsiktigt stabil och sund ekonomi har kommunen målsättningen att driftresultatet ska uppgå till 10 Mkr per år. Kommunens ekonomiska resultat 17,9 Mkr innebär att kommunen har en lång och plågsam vandring framför sig för att uppnå en god ekonomisk hushållning. De största avvikelserna i förhållande till budget kan sammanfattas som, Högre skatteintäkter än budgeterat + 0,6 Mkr, varav 1,4 Mkr avser slutavräkning för år 2002 och 4,7 Mkr prognos för slutavräkning 2003. Mer i generella statsbidrag och utjämning än budgeterat + 2,9 Mkr Lägre finansnetto än budgeterat -0,8 Mkr Lägre avskrivningar än budgeterat +0,6 Mkr Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivningar högre än budgeterat med ca 20 Mkr. Kostnaderna för de lagstadgade avgifterna och pensionerna har i år genererat en positiv avräkning gentemot budget. Vilket redovisas i verksamhetens nettokostnad. Den kommunala verksamheten uppvisar sammantaget ett kraftigt underskott i förhållande till budget, -27,4 Mkr. De största avvikelserna uppvisar socialnämnden med 18,0 Mkr och barn- och utbildningsnämnden med 10,5 Mkr Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Löneökningar 1% - 4,4 Mkr c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
Tio heltidstjänster +/-3,3 Mkr Prisförändring 2% +/-5,3 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10% +/-1,3 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/-0,8 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer +/-3,6 Mkr Förändring med 1% i skatteprognosen +/- 5,1 Mkr De senaste årens resultat har varierat främst beroende på poster av jämförelsestörande karaktär. Nedan visas kommunens ekonomiska resultat exkl jämförelsestörande poster de senaste 5 åren. 15 10 5 0-5 -10-15 -20 Mkr 10,2 6,9 3,6 1-1999 2000 2001 2002 2003-5,1-16,2 Årets negativa resultat exkl jämförelsestörande posterna 16,2 Mkr är en kraftig resultatförsämring jämfört med tidigare år. Kommunens ekonomi är i kraftig obalans och kraftfulla åtgärder behövs för att rekonstruera ekonomin. Budgeten för 2004 är i praktiken kraftigt underbalanserad. Därutöver förutsätts att en rad besparingar genomförs med beräknade belopp och enligt tidplanen för att uppnå balans. Planen förutsätter alltså att det allmänna effektiviseringskravet om 1 % verkställs samtidigt som åtgärdspaketet om ca 20 Mkr genomförs. Till verkligheten hör också en osäker skatteintäktsutveckling. Till det positiva hör att Flens kommuns befolkning ökar. Både under 2002 och 2003 har antalet invånare i Flens kommun ökat med 109 invånare. En ökning om 100 invånare ger en intäktsökning av skatter och bidrag med ca 3,6 Mkr. År EKONOMISK ÖVERSIKT Fortsatt ökande befolkning kommer sannolikt även att innebära ökade kostnader för kommunen för vilket vissa medel avsatts i budgeten. Det budgeterade resultatet för 2004 bygger helt på att nämnderna klarar sina sparkrav. Hänsyn har då inte tagits till att underskottet i 2003 års bokslut ska täckas inom två år för att uppfylla kravet om ekonomi i balans. Läget är synnerligen allvarligt och kräver kraftfulla åtgärder för att kommunens ekonomi ska bli stabil. Även framledes kommer nyckeln till en fortsatt positiv resultatutveckling att bestå i, Fortsatt positiv befolkningsutveckling Kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov. Nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna Den lägre tillväxttakten i ekonomin, som leder till en sämre utveckling av skatteintäkterna, ställer höga krav på en fortsatt mycket stram ekonomisk styrning i kommunen. Ekonomistyrningen i kommunen bör fullföljas med särskilt inriktning på att verksamheterna håller sig inom givna ekonomiska ramar och därmed fullfölja beslutade besparingar. Det är också av största vikt att alla respekterar Kommunfullmäktiges beslut att de ekonomiska målen ska prioriteras, före uppfyllelsen av verksamhetsmålen, om en konfliktsituation mellan dessa uppstår. Ekonomi i balans För kommunerna gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
två år. I kommunallagen finns möjlighet att frångå balanskravet om synnerliga skäl föreligger. Som exempel nämns om kommunen medvetet byggt upp ett eget kapital att användas för tillfälliga kostnadsökningar/intäktsminskningar. Kommunen är skyldig att redogöra för hur balanskravet uppfyllts då negativt resultat redovisas. Flens kommun har under både 2000, 2001 och 2002 klarat balanskravet. För 2002 visserligen med hänvisning till att synnerliga skäl förelåg beträffande tunnelinvesteringen i Flens tätort. Utgångspunkten för balanskravet är att varje enskilt år bedöms för sig, exempelvis kan 2001 års positiva utfall f n inte tillgodoräknas kommande års krav på balans. En eventuell förändring av balanskravet i riktning mot att kravet om balans inte nödvändigtvis skulle behöva uppfyllas varje enskilt år utan i stället skulle kunna gälla sammantaget för en period av flera år är under utredning. Utredningen har ännu inte lämnat något lagförslag. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen Reavinst Synnerliga skäl enl Kommunallagen 8kap, 5, Justerat resultat God ekonomisk hushållning -17,9 Mkr -0,1 Mkr 0 Mkr -18,0 Mkr Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl a, EKONOMISK ÖVERSIKT Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Kommunens resultatmål 10 Mkr är en nivå som inflationssäkrar det egna kapitalet. 2003 är det första året som kommunen inte klarar balanskravet och således heller inte kommunens resultatmål +10 Mkr. Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Ett led i detta är den förändrade budgetprocess som genomfördes under 2001. Den förändrade processen har inneburit en utveckling av den kommunala demokratin med bättre förankrade mål hos de förtroendevalda, mindre detaljstyrning och breddat deltagande för de politiska partierna i budgetberedningen. Förvaltningschefer har genomgått en utbildning med syfte att utifrån kommunens övergripande mål utveckla en gemensam metod för att bryta ner och följa upp de kommungemensamma målen. Arbetet fortsätter med planeringsförutsättningarna och så småningom ett kommungemensamt planeringsdokument. Syftet är redovisa nuläge och prognoser som ett underlag till det väsentliga prioriteringsarbetet som måste genomföras för att nå en god ekonomisk hushållning. Trygga servicen till kommuninvånarna c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har från 1999 till 2003 ökat med 99 Mkr eller 20 %. 1999 2000 2001 2002 2003 Kommunalskatt 376 400 421 438 451 Mellankommunal utjämning 12 11 11 9 8 Generella statsbid-rag och utjämning 119 123 133 143 147 Skattenetto 507 534 565 590 606 Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen mellan 2002 och 2003 är 16,6 Mkr. Därav utgör 1,4 Mkr en positiv slutavräkningen för 2002 års skatteintäkter och 4,7 Mkr en negativ avräkning för 2003. Prognosen för slutavräkning bygger på ekonomistyrningsverkets prognos för 2003. Den procentuella ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen mellan 2002 och 2003 är 2,8 % vilket är en betydligt lägre ökningstakt än mellan 2001 och 2002 som var 4,4 %. För perioden 1998-2001 låg den årliga ökningstakten i intervallet 5,3 6,5 procent. Den lägre tillväxttakt svensk ekonomi nu har innebär en fortsatt relativt svag utveckling av skatteintäkterna. Med stor sannolikhet kommer att innebära en skatteintäktsutveckling i intervallet 3 4,5 % under perioden 2004-07. En sådan ökningstakt förstärker behovet av en stram ekonomisk hushållning i kommunen och tydliggör behovet snarast bromsa kostnadsutvecklingen. Befolkningstrenden har vänt! Kommunen har även under 2003 ökat befolkningen med 109 invånare (ökning 2002 109 invånare). Befolkningsökningen de senast två åren uppgår således till 218 personer vilket är glädjande. Kommunfullmäktige har sedan 2001 haft som långsiktigt mål att Flens kommuns befolkning är EKONOMISK ÖVERSIKT 18 000 invånare år 2010. Det första delmålet var att den negativa befolkningsutvecklingen skulle vändas till en befolkningsökning senast 2005, ett mål som nu synes kunna uppfyllas. Kommunstyrelsen har som en följd av projektet pekat ut ett antal strategiska utvecklingsområden för kommunen. Av budgeten framgår ett antal kommunövergripande mål i linje med utvecklingsområdena i syfte att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Ett ökat befolkningsunderlag innebär ökade skatteintäkter och generella bidrag för kommunen men också ökade kostnader. Vissa medel för detta finns avsatta i budgeten för planperioden. Nettokostnadernas utveckling Resultatnivå 1 dvs Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2002 och 2003 med 22,2 Mkr eller ca 3,7 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir ökningen mellan 2002 och 2003 6,0 %. Under samma period 2002-2003 ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 16,6 Mkr eller ca 2,8 %, motsvarande ökning mellan 2001 och 2002 var 24,7 Mkr eller ca 4,4 %. Årets resultat förklaras främst av en nettokostnadsökning samtidigt som skattenettots utveckling dämpats. Ökningen av nettokostnaderna är främst hänförligt till ökade lönekostnader samt ökning av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. Lönerna har enligt löneöversynen 2003 ökat med totalt 3,6 %. Summan av de utbetalade kostnaderna för arbetskraft i kommunen har dock ökat med 7,7 % i jämförelse med 2002. Effekterna av löneöversynen ingår i de ökade kostnaderna liksom gjorda verksamhetsförändringar. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT 14% 4-6 Skatteint + gen statsbidr och nettokostn utveckling per år 10,5 6,5 4,1 5,2 5,9 5,0 4,4 2,8 3,7-0,5 1999 2000 2001 2002 2003 År Skatteintäkt + stb Netto kostnader Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen uppgår till över 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering. 105,0% 100,0% 95,0% 90,0% Verks nettokost % av skatteint o genbidrag 103,6% 97,3% 96,5% 102,2% 103,1% 1999 2000 2001 2002 2003 Ovanstående nyckeltal har försämrats kraftigt sedan 2001 och uppgår nu till 103,1 %. Kommunen lånar till driften av verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent Resultat 2001 2002 2003 Inkl jämförelsestörande poster 95,6 102,2 103,1 Exklusive jämförelse-störande poster 99,1 99,4 102,9 Ovanstående tabell visar nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och generella bidrag. För att få en uppfattning om hur mycket de jämförelsestörande posterna påverkat utfallet redovisas redovisas det både inkl och exkl de jämförelsestörande posterna. Om de jämförelsestörande posterna exkluderas uppgår nyckeltalet till 102,9 % för 2003 och till 99,6 % för 2002. Läget har kraftigt försämrats. Skatteintäkter och generella bidrag räcker inte till att klara av kommunens löpande driftkostnader. Målet att nettokostnaderna skall utgöra maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag är inte uppfyllt. Vi använder oss av det egna kapitalet för att finansiera verksamheterna. Det egna kapitalet minskar och likviditeten sjunker. Nämndernas utfall Nämndernas avvikelse i förhållande till budget, Mkr Nämnd Netto Avvik kostnad Kommunstyrelse 90,9 +1,7 Kultur- och fritidsnämnd 26,3-0,8 Barn- och Utbildningsnämnd 276,8-10,5 Socialnämnd 232,4-18,0 Bygg-miljö- och räddningsnämnd 15,5 +0,2 Summa 641,9-27,4 De beloppsmässigt största budgetöverskridandena återfinns inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Avvikelsen för socialnämnden uppgår till ca 6,8 % och inom barn- och utbildningsnämnden till ca 3,4 % av nämndens omslutning. Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande om totalt 18 Mkr. De största överskridandena avser LSS verksamheten 8,6 Mkr och särskilda bodenden -5,1 Mkr. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
LSS/LASS Nedanstående tabell visar kostnaderna för LSS/LASS i Flens kommun jämfört ett genomsnittligt värde för landets alla kommuner. Kostnaderna för insatser enl LSS och LASS 2002 visar att Flens kommun har betydligt högre kostnader är för riket. Insatser LSS/LASS Totalt kr/inv(0-64 år) Hela riket 2951 Flen 4237 Skillnad -1286 Skillnad % -30,4 Kostnaderna för verksamheten är ca 30 % dyrare än för riket i genomsnitt. Den kompensation vi idag erhåller i den mellan kommunala utjämningen (nedanstående tabell) motsvarar 575 kr invånare. Resterande skillnad 711 kr/invånare eller ca 11,7 Mkr utgör merkostnader för verksamheten i Flen jämfört med genomsnittet i riket. Erhållen Mellan kommunal Kostnadsutjämning Kr/inv (0-64 år) 575 Skillnad kostn o Erhållen utjämn 711 Nyckeltalen nedan visar att kostnaden per boende ökat med ca 13 % över en fyraårsperiod varav löneökningarna utgör ca 10 % av ökningen. Äldreomsorg, särskilda boenden EKONOMISK ÖVERSIKT Kostnaderna för boende inom äldreomsorgen har ökat från 407 tkr/plats 2002 till 424 tkr/plats 2003. Ökningen i jämförelse med 2002 är 17 tkr/plats eller ca 4,2 %. Lönerna har för samma period ökat med 8,5 % varav knappt 4 % avser avtalsmässiga löneökningar. Skillnaden mellan de faktiska löneökningarna och de avtalsmässiga utgörs av volymökningar i verksamheten. Volymökningen mellan 2002 och 2003 utgör då drygt 4,5% eller i kostnader om ca 2,5 Mkr för boende i äldreomsorgen. Mellan 2002 och 2003 har övriga kostnader inom området minskat. Nyckeltal 2003 2002 2001 2000 Särskilda boenden, Kostn/plats o år tkr 424 407 354 337 Antal platser 180 176 185 188 Antal vårddagar i HVB 2617 1887 2216 836 Kostn kr/vårddag 2340 2752 2449 2830 Gruppbostad Kostn/boende och år tkr 636 610 590 564 Antal platser 31 31 31 35 Ekonomiskt bestånd antal ärenden 519 451 531 537 Kostnad/ärende (tkr) 18 23 21 23 Noteras kan också att antalet vårddagar i hem för vård och boende har ökat med ca 40 % jämfört med föregående år. Över perioden har antalet dagar mer än tredubblats. Kostnaden per plats har dock blivit något lägre varför kostnadsökningen mellan åren är ca 1 Mkr. De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd uppgår för året till ca 11 Mkr. Demografi Den demografiska utvecklingen i åldersgruppen 65 år och äldre fram till 2008 visas nedan. Prognosen bygger på antagandena om en befolkningsökning om 60 invånare per år. Tabellen visar en grov beräkning av behovet av ökade resurser för äldreomsorgen fram till 2008. Normkostnaden för de olika c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
kostnadsgrupperna är hämtade från förslaget till nytt utjämningssystem, vilket bygger på ett antal fältstudier. Antal Ålders grupper Förändring 2002-2008 Ökning+ Minsk - Normkostn per åldersgrupp kr (beräknat) Kostnads- Förändring 2002-2008 Mkr 65-74 + 294 10.200 + 3,0 75-79 - 34 26.400-0,9 80-84 - 19 51.100-1,0 85-89 + 59 113.100 + 6,7 90-w - 9 194.800-1,8 Summa förändr + 6,0 Antal äldre förväntas öka mest i åldersgruppen 65-74 år samt i gruppen 85-89 år. Totalt kalkyleras kostnaderna i dagens prisnivå öka med ca 6 Mkr till år 2008. Detta måste betraktas som en marginell förändring. Barn- och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden redovisar ett bugetöverskridande om 10,5 Mkr. De största budgetöverskridandena redovisar gymnasieskolan med 4,5 Mkr förskoleklass och grundskola 3,4 Mkr och barnomsorgen 2,2 Mkr. Nyckeltal 2003 2002 2001 2000 Kostn/barn förskoleverk samhet tkr 69,6 67,1 63,8 Antal barn 715 630 625 623 Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr 57,9 56,8 52,8 47,2 Antal elever 2249 2262 2351 2367 Kostn/elev gymnasiet tkr 89,2 83,3 90,1 86,3 Nyckeltalen visar att kostnadsökningen per elev inom barnomsorg och förskoleklass/grundskola är måttligt. Noteras bör att förskoleverksamheten utökats kraftigt. Sex avdelningar har tagits i drift sedan EKONOMISK ÖVERSIKT hösten 2002. Samtidigt har antalet dagbarnvårdare minskats något. Kostnadsökningen inom förskoleklassen är 3,7 % per elev och inom grundskolan 1,9 % per elev. Kostnadsökningen inom gymnasieskolan är betydligt högre, 7,1 %. Detta beror till stor del på att elevantalet ökat samtidigt som antalet elever som går i den egna gymnasieskolan är oförändrat. Andelen elever som går i annan kommun eller fristående skola har ökat från 40 % till 45 %. Kostnaderna har därigenom ökat i jämförelse med budget med ca 2,5 Mkr. Antalet placerade barn i förskoleverksamheten har ökat betydligt från föregående år från 630 till 715 eller ca 14 %. Totalt har barnomsorgen överskridit sin budget med ca 2,2 Mkr. Kostnadsökningen mellan 2002 och 2003 uppgår till ca 5,5%. Antalet barn inom grundskolan har minskat med mindre än 1 % från föregående år och uppgår till 2249 elever I arbetet med de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) har en prognos för barn/elever fram till 2008 gjorts. Prognosen bygger på en befolkningsökning om 60 invånare per år och att de nyfödda är ca 170 barn/år. Den visar vid periodens slut en liten minskning av antalet förskolebarn medan grundskolebarn beräknas minska med ca 400 samtidigt som ungdomarna i gymnasieålder ökar med ca 150 st. Prognosen visar tydligt behovet av strukturella förändringar inom planperioden. Nedan visas kommunens kostnader per invånare 2003 jämfört med standardkostnaden för områdena barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssystemet ersätter Flens kommun för kostnaderna inom respektive verksamhet. Eventuella överkostnader förklaras av faktorer som inte utjämningssystemet beaktar. Detta kan vara en högre kvalité i verksamheten. Lägre kostnader kan tyda på en effektiv verk- c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT samhet. I kostnaderna för Flens kommun ingår inte overheadkostnader för den egna förvaltningen kommuncentrala funktioner. Barnomsorg Barnomsorg kr/inv Standardkostnad 3461 Flens Kommun 3749 Skillnad kr -288 Skillnad,% -8,3 Kommunens kostnader för barnomsorg överstiger standardkostnadern för verksamheten. Grundskola Grundskola kr/inv Standardkostnad 8106 Flens Kommun 7921 Skillnad kr 185 Skillnad,% 2,3 Gymnasieskola Gymnasieskola kr/inv Standardkostnad 2852 Flens kommun 3525 Skillnad kr -673 Skillnad, % -23 Kostnaderna för gymnasieskolan överstiger kraftigt standardkostnaden vilket inte är ovanligt när en kommun av Flens storlek driver egen gymnasieskola. Nedan redovisas kostnaderna per elev (år 2002) i Flen med kostnaderna för gruppen övriga större kommunen till vilken Flens kommun tillhör. Flen Kostn /elev tkr Barnomsorg Kostn/heltidsbarn 114,3 112,8 Grundskola hemkommunen 63,0 62,3 Gymnasieskola hemkommunen 91,6 83,0 Kvalité Övriga större kommuner Kostn/elev tkr Nedan redovisas ett antal kvalitetsmått för Flens kommun Mått Flen 2003 Riket (år 2002) Förskolan, Andel anställda med högskoleutb 41 % 51 % Grundskolan, andel behöriga lärare 82 % 82 % Grundskolan, antal lärare/100 elever värdet avser 2002 7,6 7,9 Gymnasiet andel behöriga 95 % 83 % lärare Gymnasiet antal lärare /100 elever 10,6 8,2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott för 2003 med 1,7 Mkr. Kommunledningsförvaltningens överskott 5,4 Mkr, fördelas enligt följande; Ej förbrukade anslag för oförutsedda behov +1,7 Mkr Kommunledningsförvaltningen +3,7 Mkr Tekniska förvaltningen 3,7 Mkr c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
Tekniska kontorets underskott beror i första hand på merkostnader för förvaltade fastigheter (-3,1 Mkr) och ett driftunderskott på kostenheten (-1,3 Mkr). Driftunderskottet på förvaltade fastigheter beror dels på nedskrivning av anläggningsvärdet i Skjortfabriken, dels på väsentligt högre kostnader än budgeterat för den av Flens Bostads AB bedrivna fastighetsförvaltningen. Den höga kostnadsutvecklingen påverkas bla av högre energipriser. Även parkverksamheten visar ett till volymen sett stort underskott 0,6 Mkr. Insatser för att utröna om kommunens kostnader för lokaler och förvaltning kan minskas pågår. Den avgiftsfinansierade VA-verksamheten går med underskott 0,6 Mkr, medan den andra helt avgiftsfinansierade verksamheten Renhållning bidrar med överskott på 0,7 Mkr. Kommunledningsförvaltningen arbete har under 2003 kretsat kring tillväxtfrågor i enlighet med kommunens övergripande mål om att växa till 18 000 invånare 2010. Detta har inneburit fokus på strategisk planering för att ge bättre förutsättningar att skapa attraktiva boenden, bättre infrastruktur men också återställandet av kommunens ekonomiska balans där framgången än så länge varit mycket begränsad. Kommunledningsförvaltningen driftöverskott (3,7 Mkr) genereras av ej förbrukade utvecklingsanslag (+1,5 Mkr), ej genomförda personalaktiviteter (+0,5 Mkr) samt lägre kostnader för kollektivtrafik än planerat (+0,9 Mkr). Kollektivtrafikkostnaderna uppgår nu till 9,4 Mkr, en stor andel av kommunledningsförvaltningens kostnader en kraftig kostnadsökning har skett de senaste två åren. EKONOMISK ÖVERSIKT Kostnadsökningen för kollektivtrafiken beror på Länstrafikens underskott för busstrafik som ökat, men även för ny verksamhet har tillkommit, regionaltågkostnader. Kostnadsökningstakten i busstrafiken tycks dock ha börjat avta under andra halvåret 2003, bl a tack vare av Flens kommun föreslagna minskningar av trafikutbudet. Kollektivtrafikkostnader Kollektivtrafikkostnader Mkr Kr / Per invånare 2003 2002 2001 2000 9,4 7,3 5,1 5,0 565 441 313 301 Regionaltågprojektet Sörmlandspilen trafikerar sedan 2003 Västra stambanan, efter nästan tio års planerings- och förberedelsearbete bl a av Flens kommun. Projektet är ett samarbete mellan Sörmlandskommunerna och landstinget och kommer att generera ett ökat tågresande i regionen. De långsiktiga kostnaderna för projektet kan bli högre beroende på planerade ambitionsökningar. Regionaltågtrafiken ses som en viktig förutsättning för att uppfylla målet om att Flens kommun skall kunna växa. Övriga verksamheter (kansli, ekonomi, IT etc) bidrar med ett nettoöverskott 1,1 Mkr medan den politiska verksamheten går med ett underskott om 300 tkr. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens verksamhet går med ett underskott på 0,8 Mkr. Underskottet beror bl a på högre kostnader för fritidsklubbsverksamheten (-0,3 Mkr) samt ökade driftkostnader för både inomhusanläggningar (0,4 Mkr) och utomhusanläggningar (0,6 Mkr). Underskottet på anläggningar beror i första hand på högre energikostnader, reparationskostnader och högre kostnader för entreprenader än budgeterat. Överskott uppvisas inom fritidsgårdsverksamheten samt bidrag till föreningar och organisationer. Nyttjandegraden av fritids- och kulturanläggningar uppvisar skiftande trender; an- c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc
talet besök på simhallen har ökat med 3 %, medan ishallen har nyttjats 20 % mindre än föregående år. Antalet medialån på biblioteken har minskat med 7 %, medan antalet besök på huvudbiblioteket i Flen har ökat med 5,3 %. I jämförelse med de flesta andra kommunala verksamhetsområden har kostnaderna för kultur och fritid ökat i betydligt långsammare takt, 4,7 % eller 1,2 Mkr under perioden 2000-2003. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden Nämnden uppvisar ett mindre överskott knappt 0,2 Mkr. Överskottet genereras av miljökontoret (+0,3 Mkr) samt räddningstjänsten (0,1 Mkr). Underskott uppstår i nämndens eget anslag samt byggkontoret om 0,1 Mkr vardera. Investeringar Flens kommunen totala nettoinvesteringar har under året uppgått till 51,6 Mkr. Nedan visas kommunens nettoinvesteringar under den senaste 5 årsperioden. 1999 2000 2001 2002 2003 Investeringar Mkr, netto 100 36 40 31 52 Under femårsperioden har kommunen haft en dominerande investering, byggandet av BildningsCentrum Prins Wilhelm 1999, som även påverkade utfallet angränsande år, dvs 1998 och 2000. Årets investeringsnivå drygt 51,6 Mkr är betydligt högre än i ursprunglig budget. Tillkommande projekt som inte ingick i ursprungsbudgeten där beslut skett i särskild ordning är bla, inköp av marken vid Dax Door 10,5 Mkr och inköp av förskolorna Mårbacka i Bettna och Sjögården i Flen 5,4 Mkr, som också hör till de största enskilda investeringarna under året. EKONOMISK ÖVERSIKT Bland övriga större investeringar finns bl a Tunnel/bussterminal i Flen som färdigställts till en nettokostnad av 4,8 Mkr. Utbyte av förslitna VA-ledningar har gjorts för 4,6 Mkr samt ledningsarbeten i Skebokvarn 2,0 Mkr. Totalt uppgår investeringarna inom VA-kollektivet till 14,3 Mkr. Ny datorutrustning har anskaffats för ca 3,7 Mkr varav ca 2 Mkr avser undervisningsdatorer. Under året har inventarier till skolorna anskaffats för 3 Mkr. De fastighetsåtgärder som genomförts under året uppgår till ca 10 Mkr varav de största är värmekulvert Bruksskolan Hälleforsnäs 1,8 Mkr, ombyggnad av gruppboendet Diamanten kostade 1 Mkr. Budgeterad investeringsvolym för 2003 inkl beviljade tilläggsanslag under året är ca 68 Mkr. Skillnaden mellan budgeterade utgifter och faktiska utgifter uppgår till ca 16 Mkr. En stor del avser investeringar som ej hunnit slutföras under året. Anslagen kommer att föras över till 2004 Avskrivningarna stabiliseras Avskrivningarna för 2003 uppgår till 30,9 Mkr. Detta är en minskning med 0,6 Mkr från 2002. Kommunens kostnader för avskrivningar har på grund av en hög investeringstakt ökat kraftigt sedan 1997 då de uppgick till 17,5 Mkr. I takt med att investeringarna minskat från ca 100 Mkr 1999 och till ca 36-40 Mkr 2000 och 2001 och drygt 50 Mkr 2003 har avskrivningsökningen bromsats. Investeringsnivån planeras även under kommande år att vara låg i intervallet 25-30 Mkr varför avskrivningarna även fortsättningsvis kommer att stabiliseras kring 30-35 Mkr. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc