ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE

ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2001:14 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR ÅLAND åren 2002-2010 SWECO VBB VIAK December 2001 ISSN 0357-735X

1

Innehåll Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna 4 1. Uppläggning av och deltagare i arbetet med trafiksäkerhetsplanen 10 2. Prognoser för trafikens utveckling 12 3. Mål för trafiksäkerheten 14 4. Beskrivning och analys av nuvarande trafiksystem ur säkerhetssynpunkt 15 4.1 Vägarna och trafiken 15 4.1.1 Övergripande problem och beskrivning av vägnätet 15 4.1.2 Vägområde 1 16 4.1.3 Vägområde 2 17 4.1.4 Vägområde 3 18 4.1.5 Vägområde 4 19 4.1.6 Väg 40 19 4.1.7 Väg 50 20 4.1.8 Mariehamn 20 4.1.9 Föglö 21 4.1.10 Brändö 22 4.1.11 Kumlinge 22 4.1.12 Sottunga 23 4.1.13 Kökar 23 4.1.14 Skolornas trafikmiljöer 23 4.1.15 Cykelvägar 24 4.2 Trafikolyckor och trafikfarliga platser 26 4.2.1 Hur många trafikolyckor har det skett det per år? 26 4.2.2 Var har det skett trafikolyckor? 28 4.2.3 Hur mycket kostar trafikolyckorna? 32 4.2.4 Vilka resurser finns för trafiksäkerhet? 32 4.3 Befolkningens synpunkter på trafiksäkerheten 33 4.4 Trafiklagstiftningen och skillnader jämfört med Sverige 35 4.5 Nykterhet och promillegräns 37 4.6 Regelefterlevnad 38 4.7 Hastighetens effekter 38 4.8 Elevtransporter 40 4.9 Utbildning och information 41 4.10 Färje- och busstidtabeller samt färjelägen 41 5. Åtgärder som bedöms förbättra trafiksäkerheten 43 5.1 Byggnadstekniska åtgärder 43 5.1.1 Övergripande byggnadstekniska åtgärder 43 5.1.2 Vägområde 1 50 5.1.3 Vägområde 2 55 5.1.4 Vägområde 3 61 2

5.1.5 Vägområde 4 64 5.1.6 Väg 40 70 5.1.7 Väg 50 73 5.1.8 Mariehamn 75 5.1.9 Föglö 77 5.1.10 Brändö 81 5.1.11 Kumlinge 84 5.1.12 Sottunga 84 5.1.13 Kökar 85 5.2 Beteendepåverkande och övriga åtgärder 87 5.2.1 Trafiklagstiftningen 87 5.2.2 Nykterhet och sänkning av promillegränsen 87 5.2.3 Regelefterlevnad 88 5.2.4 Hastighetens effekter 88 5.2.5 Elevtransporter 88 5.2.6 Utbildning 89 5.2.7 Kampanjer och information 90 5.2.8 Färje- och busstidtabeller samt färjelägen 90 6. Uppföljning och fortsatt arbete med trafiksäkerhetsplanen 91 3

Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna Förslagen som presenteras i denna första trafiksäkerhetsplan är de insatser som för närvarande bedöms effektivast bidra till en trafiksäkrare miljö. Åtgärderna som föreslås i planen delas in i byggnadstekniska och beteendepåverkande åtgärder. En sammanfattning av de beteendepåverkande åtgärderna presenteras nedan. Beteendepåverkande åtgärder Nykterhet: Informera om alkoholens inverkan på bilkörning via kampanjer, utbildning och debatt i massmedia. Sänk därefter gränsen för rattfylla från 0,5 till 0,2 promille när majoriteten av den åländska befolkningen anser att sänkningen är befogad. Ansvaret för att en informationskampanj påbörjas och genomförs bör ligga på Landskapsstyrelsens trafikavdelning i samarbete med Landskapsstyrelsens informationsansvariga, Landskapsstyrelsens utbildningsavdelning, Polismyndigheten, skolnämnderna, försäkringsbolag m.fl. Elevtransporter: Höj trafiksäkerheten för elevtransporterna genom att: - Ställ krav på förare och fordon ur ett trafiksäkerhetsperspektiv redan i upphandlingen. - Ge utbildning till alla nuvarande 100 förare och därefter obligatorisk utbildning till nytillkomna, i pedagogik och trafiksäkerhet. - Gå igenom av- och påstigningsplatser för eleverna och dokumentera dessa. - Överväg att införa förbud att köra om en stillastående elevtransport, i bägge riktningarna. Ansvaret för att nya regler för upphandling av elevtransporter tas fram och att utbildning formas och ges till förare ligger hos skolnämnderna. Ansvaret för att på- och avstigningsplatserna gås igenom och dokumenteras ligger också på skolnämnderna och bör göras i samarbete med förare och om möjligt med föräldrar. Att en lagändring genomförs vad beträffar förbud att köra om en stillastående elevtransport ligger hos Landskapsstyrelsen. Utbildning: Strukturera och tydliggör utbildningen i trafikfrågor i skolan från lågstadiet upp till högstadiet för elever och deras föräldrar. Se över om pedagogiken i trafikskolorna kan förbättras vad beträffar förståelse för trafikregler och varför de finns. 4

Ansvaret för att utbildning i trafikfrågor struktureras och tydliggörs i skolan ligger på skolnämnderna och bör göras i samarbete med Polismyndigheten och Landskapsstyrelsens trafikavdelning. Ansvaret för att utbildningen ses över i trafikskolorna ligger på Motorfordonsbyrån. Kampanjer och information: Genomför årliga återkommande trafiksäkerhetsdagar, kombinerade med olika kampanjer. Samordna trafiksäkerhetsdagarna med genomförandet av mässor. Inled med kampanjer om alkoholens inverkningar på bilkörning, riskerna med att prata i mobiltelefon samtidigt som man kör, samt hastighetens effekter på olycksutfallet. Informera allmänheten regelbundet via media om arbetet med att genomföra trafiksäkerhetsplanen. Ansvaret för att denna åtgärd genomförs ligger på Landskapsstyrelsens trafikavdelning i samarbete med Landskapsstyrelsens informationsansvariga. Färje- och busstidtabeller samt färjelägen: Ta hänsyn till trafiksäkerheten i samband med planering för kommande tidtabeller för färjorna och förbättra samarbetet med skolorna så att kollision mellan färjetider och skolors start och slut undviks. Ta även hänsyn till trafiksäkerheten i samband med planering för tidtabeller för bussar i linjetrafik. Se över hastighetsgränser och övriga byggnadstekniska åtgärder i hamnområdena i syfte att förbättra säkerheten för trafikanterna. Ansvaret för att dessa åtgärd genomförs ligger på Landskapsstyrelsens trafikavdelning. Byggnadstekniska åtgärder Flera vägsträckor har redan väg- och utredningsplaner. Med anledning av detta föreslås inga åtgärder för dessa vägavsnitt i denna trafiksäkerhetsplan. En del sträckor på vägnätet är dessutom relativt nyligen ombyggda. Mariehamns stad har ett trafiksäkerhetsprogram sedan 1998. Förslagen i Mariehamns trafiksäkerhetsprogram ligger kvar, men några kompletterande förslag ges p.g.a. planerad ökad bebyggelse och därmed ökad trafik. De kompletterande förslagen kostnadsbedöms eller prioriteras dock inte. Förslaget, en säkrare övergång, på Lemlandsvägen utanför Strandnäs skola bedöms dock ha mycket hög prioritet. Många byggnadstekniska åtgärder är av mera övergripande karaktär och berör flera kommuner och vägar och överlappar i några fall förslagen som presenteras mer specificerade i detta första trafiksäkerhetsprogram. Förslag till åtgärder för de övergripande byggnadstekniska åtgärder presenteras nedan. Ansvaret för att dessa förslag genomförs ligger på Landskapstyrelsens trafikavdelning om inget annat anges. Bebyggelseutveckling och trafikplanering: Utarbeta fram till år 2005 kommunala översiktsplaner för framtida markanvändning i samarbete mellan kommunerna och bl.a. Landskapsstyrelsens trafikavdelning och byggnadsbyrå. Ansvaret för att dessa planer arbetas fram ligger på respektive kommun. Initiativet till detta arbete bör även kunna tas av Landskapsstyrelsens trafikavdelning. 5

Renodlade huvudleder: Gör, under åren 2002-2003, en översyn av huvudvägnätet och inför stopplikt för anslutningar till huvudvägarna, ge plats för vänstersvängande trafik och sätt upp belysning i alla starkt trafikerade korsningar samt bygg säkra övergångar för de lätta trafikanterna. Åtgärdsförslagen, som framkommer av översynen, läggs in i planen från och med år 2004 och framåt. Sidoområdet närmast vägen: Gör, under år 2002, med hjälp av kommunernas tekniskt ansvariga, en översyn av vägnätet och föreslå var det behövs skyddsräcken mot bergväggar, vatten och djupa diken i ytterkurvor samt var det finns icke eftergivliga föremål i ytterkurvor som på sikt måste tas bort eller flyttas. Åtgärdsförslagen, som framkommer av översynen, läggs in i planen från år 2003 och framåt. Sikt och röjning av vegetation: Gör, under år 2002, med hjälp av kommunernas tekniskt ansvariga, en översyn av vägnätet var röjning av vegetation bör ske. Förslagen till åtgärder, som framkommer av översynen, bör ingå i det årliga underhållet. Skyltning och vägmarkering: Gör, under år 2002, med hjälp av kommunernas tekniskt ansvariga, en översyn av vägnätet och föreslå var varningsskyltar, reflexstolpar etc. för skarpa kurvor och varningsmarkeringar för skymd sikt ska sättas upp och markeras. Se också över väglinjemålningen samt skyltning och målning i färjelägena. Åtgärdsförslagen, som framkommer av översynen, läggs in i planen från år 2003 och framåt. 1 Hastighetsbegränsningar: Gör under år 2002 en översyn av hastighetsgränserna på vägnätet med hänsyn till: - Barn - Vägstandard - Siktförhållanden - Omgivande bebyggelse Åtgärdsförslagen, som framkommer av översynen, läggs in i planen från år 2003 och framåt. Busshållplatsernas placering och storlek: Gör, under år 2003, med hjälp av kommunernas tekniskt ansvariga och ansvariga för kollektivtrafiken, en översyn av vägnätet och föreslå vilka busshållplatser som bör flyttas och/eller göras större. Åtgärdsförslagen, som framkommer av översynen, läggs in i planen från år 2004 och framåt. 1 För åtgärder i färjelägen se även åtgärdsförslag under Färje- och busstidtabeller samt färjelägen. 6

Gång- och cykelvägar: Gör under åren 2002-2003 en noggrann översyn av cykelvägnätet och förbjud cykling på huvudvägnätet där alternativ finns. Planera för en etappvis utbyggnad av ett sammanhållet gång- och cykelvägnät. Åtgärdsförslagen, som framkommer av översynen, läggs in i planen från år 2004 och framåt. Ansvaret för att denna åtgärd genomförs ligger på Landskapsstyrelsens trafikavdelning och genomförs förslagsvis i samarbete med kommunerna och turistnäringen. De mera specifika byggnadstekniska åtgärderna presenteras nedan i en uppskattad prioritetsordning, kostnadsbedömda och uppdelade per år från år 2002 till och med år 2005. Grunden för prioritering av de byggnadstekniska förslagen är bl.a. barn, höga hastigheter, trafikmängder, olycksdrabbade platser, platser med potentiell olycksrisk, och kostnader för förslagen. Inventeringen som ligger som grund för analysen och förslagen till dessa byggnadstekniska åtgärder är bl.a. olycksstatistik från Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, enkätundersökningen bland boende våren 2001, synpunkter från de tekniskt ansvariga i samtliga 16 kommuner, synpunkter från referensgruppen och styrgruppen för detta arbete och projektgruppens egna studier av vägar och platser. Ansvaret för att de föreslagna byggnadstekniska åtgärderna genomförs ligger hos Landskapsstyrelsens trafikavdelning, om inget annat anges i avsnitten 5.1.2 5.1.13. Byggnadstekniska åtgärder som påbörjas år 2002 Plats Åtgärd Kostnad(Euro) Korsningen i Eckerö centrum Bygg en cirkulationsplats 87 000 Skarp kurva på norra Sätt upp varningsskyltar 1 000 Baggholma, Brändö Passage över vägen utanför Brändö skola Bygg en säkrare övergång över vägen mellan skolan och idrottsplatsen, förbättra sikten och sänk hastigheten 8 700 Passage över vägen utanför Vikingaåsens skola, Jomala kommun Passage över vägen från Vikingaåsens skola till Vikingahallen, Jomala kommun Påfart till bron över Bofjärden, Föglö kommun Utfarten från Emkarby skola, Finströms kommun till 30 km/h mellan 7-17 vardagar Bygg en säkrare övergång över vägen utanför skolan och sänk hastigheten till 30 km/h mellan 7-17 vardagar Bygg en säkrare övergång över vägen och sänk hastigheten till 30 km/h mellan 7-17 vardagar 7 000 7 700 Förbättra sikten 54 000 Sänk hastigheten till 30 km/h mellan 7-17 vardagar Tillåt kommunen bygga en avfart från parkeringen Tillåt kommunen bygga en avfart från parkeringen 1 000 -- Utfarten från Pålsböle skola, -- Finströms kommun Kostnad år 2002 166 400 7

Byggnadstekniska åtgärder som påbörjas år 2003 Plats Åtgärd Kostnad(Euro) Korsningen i Kattby, Bygg en cirkulationsplats 87 000 Hammarlands kommun Passagen över vägen vid Lumparlands skola Bygg en säker övergång mellan skolan och idrottsplatsen och sänk hastigheten till 30 km/h mellan 7-17 7 700 Korsningen mellan huvudväg 4 och väg 50, Saltviks kommun Korsning mellan huvudväg 1 och väg 40, Hammarlands kommun Korsningen i Bjärström mot Pålsböle, Finströms kommun Korsningen i Kvarnbo, Saltviks kommun 50-zonen i Kroklund, Saltviks kommun vardagar Varna för stopp och sätt upp reflexstolpar på huvudväg 4:as västra sida i korset Varna om stopp, utöka 50-zonen och måla 50 på körbanan Sänk hastigheten till 50 km/h och flytta vägvisningsskylten en bit från korsningen Stryp korsningen, flytta busshållplatser och bygg en säkrare övergång Utöka 50-zonen söderut på vägen genom Kroklund 1 000 2 200 1 000 11 000 Korsningen i Sonnboda, Förbättra sikten 3 400 norrifrån, Föglö kommun Korsningen utanför Degerby, Måla och markera körbana och refug 3 400 Föglö kommun och skylta för väjningsskyldighet Åtgärder enligt översyner 53 000 Kostnad år 2003 170 200 500 8

Byggnadstekniska åtgärder som påbörjas år 2004 Plats Åtgärd Kostnad(Euro) Infarten till Frebbenby affär, Förläng trottoaren in i ut- och infarten 3 400 Hammarlands kommun Utfarten från Södersjön, Förbättra sikten 2 200 Eckerö kommun Korsning i Finby nära Bygg en säkrare övergång och flytta 22 000 affären, Sunds kommun busshållplatserna Passage över huvudväg 2 vid Bygg en säkrare övergång mellan 7 700 Finby skola, Sunds kommun skola och ungdomslokal Korsningen vid Vårdö kyrka Bryt huvudleden och låt trafiken från 1 000 Prästö få väjningsskyldighet Busshållplats vid Vårdö Utöka 50-zonen och sätt upp 5 400 kyrka belysning vid busshållplatsen Anslutningen vid Kalmarnäs, Lyft upp utfarten och flytta 34 000 Jomala kommun busshållplatserna Korsning utanför skolan i Smalna av utfarten från skolan, bygg 11 000 Västergeta en säkrare övergång och sänk hastigheten till 30 km/h mellan 7-17 Belysning i Västergeta Sätt upp gatubelysning 2 200 centrum Korsning på Finnö mot Snäckö, Geta kommun Korsningen i Torsholma, Brändö kommun Avfarten mot Fiskö, Brändö kommun Korsningen i Sonnboda, västerifrån, Föglö kommun Bryt huvudleden och skylta om så att 1 000 huvudleden får väjningsskyldighet för vägen rakt igenom Stryp korsningen, skylta för huvudled 12 000 Skylta för huvudledens riktning och skylta för väjningsskyldighet Förbättra sikten i kurvan innan korsningen 9 1 000 11 000 Sottunga kommun Förbättra sikten i centrum, sätt upp 1 200 reflexstolpar i kurvan vid kyrkan Backkrön nära Karlby, Kökar Förbättra sikten 11 000 kommun Korsningen mot kyrkan, Skylta för huvudled med vägmärke 1 000 Kökar kommun och målning på vägen Åtgärder enligt översyner 43 000 Kostnad år 2004 170 100 Byggnadstekniska åtgärder som påbörjas år 2005 Plats Åtgärd Kostnad(Euro) Godby centrum och korsningen med Bygg en cirkulationsplats 87 000 huvudväg 4, Finströms kommun Påfarter till huvudväg 2, norr om Stäng av påfarten från 2 000 Kantarellen, Jomala kommun öster, från Jomala kyrka Åtgärder enligt översyner 81 000 Kostnad år 2005 170 000

1. Uppläggning av och deltagare i arbetet med trafiksäkerhetsplanen Ålands landskapsstyrelse beslutade i december 2000 att begära in anbud för uppgörande av en trafiksäkerhetsplan gällande landtrafiken inom landskapet Åland för perioden fram till 2010. Trafiksäkerhetsplanen skulle omfatta alla åländska lands- och bygdevägar på totalt cirka 640 kilometer. SWECO VBB VIAK i Stockholm fick uppdraget att utarbeta trafiksäkerhetsplanen. För arbetet bildades en projektgrupp som bestod av Tina Linnakivi, uppdragsledare, Malin Fors, Stig Hedlund och Mats Hermansson, samtliga från SWECO VBB VIAK i Stockholm. Till arbetet var en regional referensgrupp knuten. Referensgruppen bestod av Björn Andersson, Ålands polismyndighet, Jarl Helsing, Haverikommissionen, Bo Hoffman, Mariehamns stad, Runar Karlsson, Ålands landskapsstyrelse, Tor-Fjalar Karlsson, Finströms kommun, Ulf Lillie, Motorfordonsbyrån, Bengt Nordberg, representant för bilskolorna, Inger Rosenberg-Mattsson, Norra Ålands högstadiedistrikt, Jan-Erik Ståhlman, Yrkesbilägarföreningen, Bo Torgé, Handikapprådet på Åland, och Jan Österberg, Ålands hälso- och sjukvård. Representanter för kommuner för arbetet med trafiksäkerhetsplanen var Bo Qvarnström, Brändö kommun, Rune Småroos, Eckerö kommun, Tor-Fjalar Karlsson, Finströms kommun, Hans-Kristian Skaag, Föglö kommun, Dan Sarling, Geta kommun, Hans Lindblom, Hammarlands kommun, Michael Lindbäck, Jomala kommun, Dan Vik, Kumlinge kommun, Kurt Forsman, Kökar kommun, Rune Scott, Lemlands kommun, Christer Johansson, Lumparlands kommun, Bo Hoffman, Mariehamns stad, Johan Willstedt, Saltviks kommun, Marja Weimer, Sottunga kommun, Erik Nordback, Sunds kommun och Folke Karlsson, Vårdö kommun. För styrning av arbetet svarade Sven-Olof Lindfors, chef för trafikavdelningen, Stig Janson, vägingenjör och under första halvåret år 2001 även Lena King, trafiksäkerhetskonsulent, samtliga från Ålands landskapsstyrelse. Bild över projektorganisationen finns på nästa sida. 10

Projektorganisation Beställare/ styrgrupp Projektgrupp Kommunernas referenskontakter Regional referensgrupp Andra som har medverkat och bidragit till arbetet med trafiksäkerhetsplanen är Mats Karlsson, Landskapsstyrelsen, Stefan Karlsson och Mikael Löfström, Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, Cecilia Lindvall, studerande vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Åke Svedberg, Vägverket i Borlänge. Arbetet med trafiksäkerhetsplanen pågick från och med mars år 2001 till och med december år 2001. Till en början gjordes en inventering av trafiksystemet. Statistik över trafikolyckor bearbetades och en enkätundersökning bland boende genomfördes. Resultatet av inventeringen analyserades under försommaren och hösten. Under analysfasen besökte projektgruppen samtliga kommuner. Analyserna ledde fram till olika förslag som bedömdes bidra till en högre trafiksäkerhet på Landskapsstyrelsens vägnät. De åtgärder som efter konsekvensbeskrivningar och avvägningar bedömdes effektivast bidra till en bättre trafiksäkerhet presenteras i avsnitt 5 Åtgärder som bedöms förbättra trafiksäkerheten. 11

2. Prognoser för trafikens utveckling Enligt Ingenjörsvetenskapsakademins, Närings- och teknikutvecklingsverkets, Sveriges Industriförbunds och Stiftelsen för Strategisk Forsknings gemensamma projekt Teknisk Framsyn, som presenterades år 2000, är nyckelbegrepp för morgondagens värderingar, kunskap och infrastruktur. Olika framtidsbilder har beskrivits för utvecklingen i Sverige 10-20 år framåt. Några av slutsatserna som har beröring med resande är följande: Omvärlden trycker på (EU, globaliseringen). Miljöfrågorna driver på samhälle och näringsliv, däremot har inte våra attityder till dagens transporter som orsakar stora utsläpp ändrats. Nya arbetsformer och livsmönster (globaliseringen, möjlighet till ögonblicklig kontakt med hela världen och tillgång till stora mängder information). Ökad individualisering. Allt fler, allt äldre och allt friskare (behov av nya typer av bostäder, service m.m.). I prognoser som är gjorda för Stockholms län, i samband med arbetet med länets regionala utvecklingsplan, antas den privata konsumtionen öka med upp till 2-3 procent årligen fram till år 2030. Med ökade inkomster förväntar man sig att personer kommer att använda bilen i större utsträckning. Människor har med andra ord råd att skaffa fler bilar och råd att använda dem. Man tror att bilåkandet ökar i samma takt som den privata konsumtionen, dvs. 2-3 procent årligen. Trots att lika mycket pengar ska satsas på vägutbyggnad som kapacitet för kollektivtrafiken i Stockholms län förutspås antalet resor med kollektivtrafik endast öka med 20 procent fram till år 2030. Antalet bilresor förmodas däremot öka med upp till 80 procent under samma period, se figur nedan. Antal personresor under maxtimmen i Stockholms län 1997 och 2030 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Bil Kollektivtrafik Gång och cykel år 1997 år 2030? Källa: Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län Biltätheten är hög på Åland. Det fanns år 1997 ca 0,52 personbilar per ålänning jämfört med 0,42 personbilar per svensk. Väg- och transportforskningsinstitutet i Sverige (VTI) har gjort en prognos för personbilsinnehavet i Sverige från 1997 fram till år 2010. För hela Sverige innebär prognosen att antalet personbilar som disponeras av hushållen (inklusive leasade bilar) förväntas öka med ca 13 procent under perioden. 1997 fanns 12

det ca 13 300 personbilar på Åland. Om utvecklingen fortsätter i den takt som varit under 90-talet och enligt VTI:s prognos kommer det att finnas ca 15 000 personbilar på Åland år 2010. Figuren nedan visar antalet personbilar på Åland från 1980 fram till i dag enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå samt med prognos för 2010. Antal bilar på Åland från 1980 till 1999 med prognos för 2010 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1980 1990 1999 2010 Resandet beräknas öka i takt med den ökande privata konsumtionen och då främst med bil. Man prognostiserar en knappt 3 procentig ökning av bilresandet framöver. Även antalet bilar förutspås att öka. 13

3. Mål för trafiksäkerheten Mål för trafiksäkerhetsarbetet på Åland är att: Antalet olyckor med dödlig utgång skall elimineras samtidigt som antalet olyckor med bestående skador och invaliditet som följd skall minimeras för alla trafikantkategorier. Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för de lätta trafikanterna. Barnens förutsättningar i trafiken skall särskilt beaktas. Olyckor som direkt kan relateras till bristande trafikförhållanden måste omedelbart leda till förbättringsåtgärder. Visionen om trafiksäkerhet på sikt ska vara att ingen behöver dö eller skadas allvarligt i trafiken. Denna trafiksäkerhetsplan ska ses som ett steg i strävan mot att uppnå denna vision och de ovan nämnda målen. Planen bör regelbundet uppdateras, kompletteras och utvecklas. 14

4. Beskrivning och analys av nuvarande trafiksystem ur säkerhetssynpunkt Under våren och fram till hösten år 2001 gjordes en inventering och analys av trafiksystemet ur säkerhetssynpunkt. Olycksstatistik sammanställdes, boende på Åland fick svara på frågor om trafiksäkerhet och trafikolyckor via en enkätundersökning våren 2001. Diskussioner kring bl.a. trafiklagstiftningen, nykterhet, trafikövervakning, elevtransporter, utbildning och färjetidtabeller fördes i referensgruppen. Vägar besiktigades och samtliga 16 kommuner besöktes. I detta kapitel presenteras en sammanställning av inventeringen och analysen. 4.1 Vägarna och trafiken 4.1.1 Övergripande problem och beskrivning av vägnätet Det finns drygt 900 km allmänna vägar på Åland. Landskapsstyrelsen äger och förvaltar 640 km av dessa allmänna vägar. Resten av de allmänna vägarna, ca 260 km, ägs och förvaltas av de 16 kommunerna på Åland. Det bor närmare 26 000 människor på Åland varav ca 10 500 bor i Mariehamns stad. Trafiken ökar ständigt, samtidigt som bebyggelse på vissa ställen växer fram på ömse sidor om huvudvägarna. Detta skapar problem för främst de lätta trafikanterna som behöver korsa vägarna för att komma till skolan, brevlådan eller affären. På många platser ligger skolan på ena sida vägen medan idrottsplats och bostäder finns på andra sidan. Sikten är ofta inte så god, hastigheten ibland för hög och säkra övergångar saknas. Det förekommer dessutom att busshållplatser ligger strax innan korsningar vilket medför att bussar ibland skymmer sikten för den korsande trafiken. Belysning saknas också ibland vid korsningar med relativt hög trafik och vid vissa andra platser där lätta trafikanter tar sig fram. Hastighetsgränserna är emellanåt omotiverat höga i förhållande till vägstandarden, sikten och omgivande bebyggelse. Flera större korsningar på huvudvägnätet saknar körfält för vänstersvängande trafik. Detta orsakar ibland påkörningsolyckor bakifrån. Många gånger är det enbart väjningsskyldighet för påfart till huvudvägarna, vilket inte alltid respekteras enligt enkätundersökningen som genomfördes våren 2001 bland boende på Åland. Ute på öarna, men även på fasta Åland, bidrar färjetrafiken till stresskörning då man vill hinna med nästa färja. På många ställen kolliderar färjetrafiken med tider då skolbarn tar sig till eller ifrån skolan. Det finns ett stort antal cyklister på Åland från och med maj till sensommaren. Det saknas gång- och cykelvägar på landsbygden och det är problem för bilister och cyklister att samsas på de ofta smala vägarna. 15

Ute i skärgårdskommunerna och även på fasta Åland finns det många vägavsnitt med bergväggar nära vägkanten i ytterkurva. Större träd och icke eftergivliga stolpar förekommer också nära vägkanterna, ibland felplacerade i ytterkurvor. På många ställen saknas vägmärken som förvarnar för skarpa kurvor och mittmarkering som varnar för skymd sikt. Vilt är inblandad i ca 20 procent av alla registrerade trafikolyckor. Att andelen viltolyckor är så pass högt kan ha en del i sin förklaring att statistiken bygger på Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags statistik. Så gott som alla olyckor med vilt registreras. På huvudväg 1 och väg 40 är andelen olyckor där vilt är inblandat närmare 50 procent och vegetationen är ibland tät relativt nära vägarna. I kommande avsnitt presenteras exempel på de problem som har uppmärksammats uppdelat på respektive huvudväg med berörda kommuner och angränsande vägar, Mariehamns stad samt skärgårdskommunerna. Synpunkterna är inhämtade via besök på plats, diskussion med kommunrepresentanter och representanter för olika myndigheter och organisationer som har deltagit i arbetet och ingått i referensgruppen. 4.1.2 Vägområde 1 Huvudväg 1 går från Mariehamn till Eckerö färjeterminal. Vägen går från Mariehamns stad genom Jomala kommun, Hammarlands kommun och Eckerö kommun. Årligen registreras mer än 40 olyckor på huvudväg 1, varav ca hälften har vilt inblandat. Huvudvägen har i genomsnitt ca 2 000 fordon per dygn på större delen av sträckan. I Kattby är det drygt 3 000 fordon per dygn. Hastighetsgränserna är på vissa sträckor omotiverat höga och färjorna till och från Eckerö genererar mycket trafik. Pågående och planerade åtgärder, som inte tas upp i denna trafiksäkerhetsplan, på huvudväg 1 och i berörda kommuner är : - Vägen från flygplatsen in till Mariehamn ska byggas om och har en vägplan. - Det finns en vägplan för ombyggnad av Sviby bro och vägbank, från Mariehamns stad till Jomala kommun. Bland annat planeras en gång- och cykelväg på vardera sidan om vägbanken. Exempel på kvarstående problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas längs med huvudväg 1 och i berörda kommuner är: Det växer mycket sly nära vägkanterna, där vilt vistas. Hastighetsbegränsningarna är omotiverat höga på vissa avsnitt på vägen. Det är oeftergivliga lyktstolpar bl.a. i ytterkurva vid avtagsvägen mot Torp och i korsningen med väg 40. Korsningen med väg 40, se avsnitt 4.1.6 Väg 40. Det är 90 km/h på huvudväg 1 utanför skolan i Näfsby med ca 120 elever. Korsningen med vägen till Postad är obelyst. Hastigheten är hög i Kattby. Gränsen för 70 km/h efterföljs inte. Gångbanan i Frebbenby får ett tvärt slut vid affären och det är dålig sikt ut från parkeringen från affären. 16

I utfarten strax väster om Frebbenby möts två vägar innan utfarten till väg 1 och själva påfarten har relativt kraftig uppförslutning. Det är dålig sikt på vägen från Södersjön ut på huvudvägen. I Kyrkbyn skyltas hastigheten ner till 50 direkt efter 90 km/h och det ligger golfbanor på båda sidor om vägen. Det är bergvägg nära vägen i ytterkurva i Böle. Skyltningen för avfart mot camping, från färjan sett, är lite otydlig och många tar av vid pensionatet/logi vid huvudvägen. Det är stopplikt ut till huvudvägen från Eckerö skola, med 70 elever, men inte från affären på andra sidan. Busshållplatsen ligger strax före korsningen. Det finns gång- och cykelväg från affären i Eckerö en kort bit mot färjan. Färjetrafiken kommer vid halv tretiden våren och hösten, samtidigt som skolorna slutar. 4.1.3 Vägområde 2 Huvudväg 2 går från Mariehamn till Hummelviks färjeterminal på Vårdö. Vägen går från Mariehamns stad genom Jomala kommun, Finströms kommun, Saltviks kommun, Sunds kommun och Vårdö kommun. Årligen registreras mer än 70 olyckor längs huvudväg 2, varav ca hälften har vilt inblandat. Vägen har en genomsnittlig trafik på drygt 3 000 fordon per dygn upp till Haraldsby, med undantag av sträckan vid Godby där antalet fordon är 5 000 per dygn. Mariehamns stad planerar att bygga om den gamla Godbyvägen till en låghastighetsgata. En tredjedel, dvs. 2 500 fordon per dygn, antar man då flyttar över till huvudväg 2. Hastighetsbegränsningarna är ibland omotiverat höga på vissa avsnitt. Pågående och planerade åtgärder, som inte tas upp i denna trafiksäkerhetsplan, på huvudväg 2 och i berörda kommuner är : - Vägsträckan från Dalbo upp till Kantarellen har en utredningsplan. Korsningar ska byggas om och några gångtunnlar ska byggas. - På vägsträckan mellan Ingby upp till Gölby har det gjorts en åtgärdsutredning med förslag på anslutningsregleringar till huvudväg 2. Man föreslår bl.a. att anslutningarna vid Björsby och Ämnäs stängs av. Väg 40 föreslås förlängas österut och ansluta direkt till huvudväg 2. Exempel på kvarstående problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas längs med huvudväg 2 och i berörda kommuner är: Hastighetsbegränsningar bör ses över, bl.a. i Sunds kommun. Det är för tätt mellan påfarter till huvudväg 2 norr om Kantarellen. Det saknas en säker övergång över vägen utanför Vikingaåsens skola. Övergången från Vikingaåsens skola till Vikingahallen saknar mittrefug. Hastigheten höjs snabbt till 90 km/h på huvudväg 2 efter Godbykorset. Räcke saknas mot djupt dike på norra sidan i korsningen mellan huvudväg 2 och huvudväg 4. Räcken mot bergväggar är för korta innan och efter tunneln mellan Godby och Haraldsby. 17

Sikten är dålig från Haraldsby, väg 50, ut till huvudväg 2 och hastigheten på huvudvägen är hög. Skolan i Finby, med ca 90 elever, ligger på norra sidan om vägen, ungdomslokalen på södra sidan och en säker övergång saknas. Det saknas också en gång- och cykelväg mellan skolan och bostadsområdet som ligger väster om skolan. Hastighetsgränsen är 50 km/h genom Finby, men man kör fortare. Vid korsningen till affären i Finby ligger busshållplatserna innan korsningen och brevlådorna på södra sidan om vägen. Ett cykelstråk korsar vägen. Det är bergväggar i ytterkurva och för kort skyddsräcke innan vägbank över till Töftö samt två skarpa kurvor utan varning en bit norr om detta. En trädallé på Vårdö ligger nära vägen i ytterkurva. Korsningen vid kyrkan på Vårdö inbjuder till oklarhet om väjningsskyldighet då vägen, på vilken trafiken har företräde, svänger i nittio grader. Det saknas en övergång mellan Vårdö kyrka och ett kapell på andra sidan vägen. Hållplats väster om Vårdö kyrkan och ligger strax utanför 50-zonen och vägbelysnings-zonen. Skolan på Vårdö, med ca 30 elever, saknar en gång- och cykelväg till köpcentrum och bostäder väster om skolan. I färjeläget i Hummelvik saknas en gångväg från färjan till parkeringen, ca 50 m. Färjetabellerna bidrar till stress. Klockan 17.30 har bilister bråttom genom Vårdö till linfärjan över till Prästö och vidare till Mariehamn med färjeavgångar. 4.1.4 Vägområde 3 Huvudväg 3 går från Mariehamn till Långnäs färjeterminal i Lumparland. Vägen går från Mariehamns stad genom Jomala kommun, Lemlands kommun och Lumparlands kommun. Årligen registreras mer än 30 olyckor längs huvudväg 3, varav 46 procent har vilt inblandat. Huvudväg 3 har en trafikmängd på ca 4 000 fordon per dygn vid Kalmarnäs och ca 2.500 strax före Lemströms kanal, vid gränsen till Lemlands kommun. Hastigheterna är höga och separata körfält för vänstersvängande trafik saknas vid flera korsningar. Den nya färjeterminalen i Långnäs bidrar till att en hel del tung trafik rullar på vägen. Pågående och planerade åtgärder, som inte tas upp i denna trafiksäkerhetsplan, på huvudväg 3 och i berörda kommuner är : - Sträckan mellan Söderby och Bistorp har vägplan. Exempel på kvarstående problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas längs med huvudväg 3 och i berörda kommuner är: Placering av brevlådor. Korsningarna med relativt mycket trafik saknar vänsterkörfält och hastigheten är hög i korsningarna. Utfarten från Kalmarnäs har dålig sikt och ligger lågt. Busshållplatserna ligger före utfarten. Från Önningeby ansluter vägen inte vinkelrätt mot huvudväg 3 och sikten är dålig. Det saknas körfält för vänstersvängande trafik och gränsen för 70-zonen ligger nära korsningen. 18

Vägens lutning utanför Knutsboda är brant med många anslutande mindre vägar till bostäder som ligger väster om huvudvägen. Vägen förbi skolan i Lumparland norrifrån har vägkrön och skymd sikt vid en korsning norr om skolan. Skolan, med ca 30 elever, och idrottsplatsen ligger på var sin sida om vägen. Övergångsstället som låg bra till för eleverna är flyttat söderut till affären. Korsningen mot Svinö saknar körfältsmarkeringar och körfält för svängande trafik. 4.1.5 Vägområde 4 Huvudväg 4 går från Godby (huvudväg 2) upp genom Finströms kommun till Geta kommun. Årligen rapporteras mer än ca 20 olyckor längs huvudväg 4, varav 40 procent har vilt inblandat. I anslutningen till Godby har vägen ca 3 000 fordon per dygn. Uppe vid Geta kyrka är det ca 700 fordon per dygn. Exempel på problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas längs med huvudväg 4 och i berörda kommuner är: I Godby centrum är korsningen periodvis mycket trafikerad då affärer och serviceinrättningar ligger på var sin sida om huvudväg 4 och trafik till och från Geta passerar. Industriområdet norr om Godby är en större arbetsplats och saknar körfält för svängande trafik. Korsningen mot Pålsböle i Grelsby saknar körfält för vänstersvängande trafik. Pålsböle skola, med ca 60 elever, saknar en säker på- och avstigningsplats för barnen eftersom bussen måste backa ut från parkeringsplatsen. Södra infarten till Kroklund saknar körfält för avfart och busshållplatser ligger innan korsningen. Den nybyggda korsningen mellan huvudväg 4 och väg 50, en T-korsning, saknar förvarning när man kommer på väg 50. Slänten på huvudväg 4:as västra sida vid korsningen är brant och skydds- och varningsanordningar saknas. Även belysning saknas i korsningen. Korsningen i Västergeta, vid banken, saknar en säker övergång från skolan. Utfarten från skolan, med ca 40 elever, är onödigt bred. Vägbelysning saknas vid köpcentrumet och korsningen. Korsningen på Finnö, mot Snäckö, inbjuder till oklarheter om väjningsskyldighet då huvudvägen svänger i nittio grader. På Finnö finns en mindre korsning där utfarten har dålig sikt till vänster. 4.1.6 Väg 40 Väg 40 går mellan Gölby (huvudväg 2) och Näfsby (huvudväg 1). Vägen går igenom Jomala, Finströms och Hammarlands kommuner. Årligen registreras mindre än 10 olyckor längs väg 40, varav närmare hälften har vilt inblandat. 19

Det är i genomsnitt 1 000 fordon per dygn på vägen och hastighetsbegränsningen är max 70 km/h. Exempel på kvarstående problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas längs med väg 40 och i kommuner som berörs är: Emkarby skola, med 50 elever, har lågt staket mot vägen som barnen lätt klättrar över och sikten är dålig på vägsträckan utmed skolan. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Det saknas en säker på- och avstigningsplats för barnen eftersom bussen måste backa ut från parkeringsplatsen. I Bjärström, vid korsningen mot Pålsböle, är hastigheten 70 km/h och skyltning mot Pålsböle finns i korsningen. Det saknas förvarning om T-korsning med huvudväg 1. 50 zonen är för kort och påfarten mot huvudväg 1 lutar nedåt och medför problem när det är halt. 4.1.7 Väg 50 Väg 50 går från Haraldsby (huvudväg 2) till Kroklund (huvudväg 4). Vägen går igenom Saltviks kommun. Årligen rapporteras drygt 10 olyckor längs med väg 50, varav ca 40 procent har vilt inblandat. Det är ca 1 200 fordon per dygn i Haraldsby vägskäl och ca 600 uppe vid Nääs. Exempel på problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas längs med väg 50 och i berörda kommuner är: Det är en skarp kurva norr om Haraldsby som saknar förvarning och reflexstolpar. Utfarten från Saltviks kyrka är skymd. Skolan i Kvarnbo, med ca 60 elever, saknar en gång- och cykelväg ut till väg 50 och busshållplats, ca 200 m. I Kvarnbo ligger busshållplatser innan korsningen och övergångställe går rakt på busshållplatsen. 90 skylten ligger nära korsningen och hastigheten blir 50 km/h direkt efter 90. Kroklund har många bostäder och gränsen för 50 zonen ligger för nära. På vägen till Ödkarbyskola, med ca 70 elever, är det 70 km/h i dag. Skolan saknar gång- och cykelväg till Kroklund. Hastighetsbegränsningarna borde ses över. Korsning med huvudväg 4, se Vägområde 4. Korsning med huvudväg 2, se Vägområde 2 4.1.8 Mariehamn Trafiken från färjorna går längs Storagatan och ut via Östra Utfarten och Västra Utfarten. Än räcker kapaciteten till men trafiken ökar ständigt. Mariehamns stad planerar att göra Ålandsvägen till en låghastighetsgata vilket kommer att medföra att trafik från Ålandsvägen flyttas över till Östra Utfarten. Bebyggelse planeras på östra sidan om Östra Utfarten, bl.a. ett badhus och ett kulturhus på västra sidan. Detta skapar 20

ytterligare behov för de lätta trafikanterna att passera över Östra Utfarten. Det är också många cyklister som kommer österifrån längs med vattnet och ska över Östra Utfarten till stadens södra del. Östra Utfarten har i genomsnitt 14 000 fordon per dygn. På Västra Ytternäsvägen respekteras inte 50 km/h och ytterligare bebyggelse längs med vägen planeras. Pågående och planerade åtgärder, som inte tas upp i denna trafiksäkerhetsplan, på Landskapsstyrelsens vägar i Mariehamns stad är: - Åtgärdsförslagen i Mariehamns stads trafiksäkerhetsprogram. Exempel på problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas på Landskapsstyrelsen vägar i Mariehamn där förslagen skiljer sig från Mariehamns trafiksäkerhetsprogram bl.a. på grund av planerad ökad exploatering och därmed ökad trafikutveckling: Områden vid sidan om vägen längs med Västra Ytternäsvägen planeras för ytterligare exploatering. Förslagen i trafiksäkerhetsprogrammet behöver därmed kompletteras. Ny bebyggelse planeras på östra och västra sidan om Östra Utfarten och förslagen i trafiksäkerhetsprogrammet behöver därmed kompletteras. Sjukhusvägen har två tunnlar, men fotgängare korsar i plan vid busshållplatser. Skolan vid Lemlandsvägen saknar en säker övergång och hastigheten är hög på vägen. Planteringen i mitten av Rökerirondellen hindrar en överblick. Trafiken har ökat på Västra Utfarten. Förslagen i trafiksäkerhetsprogrammet behöver därmed kompletteras. 4.1.9 Föglö Det finns en färjeterminal vid Överö på norra Föglö och en i Degerby på västra Föglö. Ca 600 personer bor i kommunen. Årligen registreras ca 6 olyckor. Färjorna bidrar till genomfartstrafik. Det finns en del bergväggar nära vägkanterna. Redan uppsatta skyddsräcken vid vatten är ibland för korta. Sikten är dålig vid några korsningar och fler varningar om tvära kurvor behövs. Pågående och planerade åtgärder på Föglö, som inte tas upp i denna trafiksäkerhetsplan, är : - Vägen efter bron över Bofjärden har en vägplan. Exempel på kvarstående problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas på Föglö är: Bergväggar i ytterkurvor. På många ställen vid befintliga skyddsräcken mot vatten borde räckena dras ut så att man inte riskerar att åka rakt ut i vattnet. Ibland är detta medvetet gjort för att man använder isarna att köra på vintertid. Räcke saknas på en vägbank en dryg kilometer söder om norra färjehamnen. Norr om korsningen till Sonnboda finns en raksträcka med svackor utan varning. Vid korsningen i Sonnboda är sikten skymd. Sikten är skymd mot samma korsning i Sonnboda västerifrån p.g.a. berghäll. 21

Påfart till bron över Bofjärden är mycket skymd. Någon kilometer innan Degerby norrifrån finns djupa diken utan skyddsräcken.. Skolan i Degerby, med ca 60 elever, liggen en bit in från vägen men många barn ska över vägen och vägen saknar en säker övergång. Korsningen in mot Degerby är stor och saknar markeringar. Den sydligaste sträckan av vägen på Föglö har många skarpa kurvor som saknar varningar. 4.1.10 Brändö Huvudvägen går från Torsholma färjeterminal upp till Långö färjeterminal. Det finns ca 520 bofasta i Brändö kommun. Årligen registreras i genomsnitt 4 olyckor per år i kommunen. Det är relativt lite trafik på ön med undantag av färjorna som genererar trafik tre gång om dagen. Det finns väldigt många bergväggar nära vägkanterna. Redan uppsatta skyddsräcken vid vatten är ibland för korta i ytterkurvor. Skyltningen skulle också kunna förbättras som exempelvis uppsättning av varningsskyltar inför tvära kurvor. Pågående och planerade åtgärder på Brändö, som inte tas upp i denna trafiksäkerhetsplan, är : - Vägavsnitt breddas och bergslänter sprängs i norra delen ovanför Åva, samt en bit söder om Brändöby. Exempel på kvarstående problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas på Brändö är: Bergväggar i ytterkurvor längs vägen mellan Torsholma och Långö, samt till Fiskö. Vid befintliga skyddsräcken mot vatten borde räckena dras ut så att man inte riskerar att åka rakt ut i vattnet. Ibland är detta dock medvetet gjort för att man kalla vintrar ska kunna köra på isarna. Korsningen nere vid Torsholma är svårorienterbar. En mycket tvär kurva på norra Baggholma saknar förvarnande skylt. Korsningen i Brändöby har dålig sikt. Skola, med ca 60 elever, och idrottsplats ligger på var sin sida om vägen och sikten är dålig vid övergångsstället. Vid avfarten mot Fiskö tror man att huvudleden går mot Fiskö och inte mot Långö. 4.1.11 Kumlinge Det finns en färjeterminalen på norra Kumlinge och en färjeterminal på södra Snäckö. Ca 450 personer bor i Kumlinge kommun och det registreras ca 2 olyckor per år. Även på Kumlinge är det relativt lite trafik med undantag av färjorna som bidrar till genomfartstrafik på morgonen. Vägen norr om kommunhuset är något sämre än vägen söder om. 22

Exempel på problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas på Kumlinge är: Den första T-vägskorsningen från norra färjehamnen har dålig sikt p.g.a. vegetation. Vid Lendal, mitt på ön, är sikten dålig p.g.a. vegetation. Från den tvära kurvan söderut mot Snäckö finns ett par platser med bergvägg i ytterkurvor. 4.1.12 Sottunga Sottunga är Ålands och hela Finlands minsta kommun med ca 130 invånare. Det registreras ca en olycka per år. Exempel på problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas på Sottunga är: Korsningen i centrum har dålig sikt mot Söderby när man kommer norrifrån. Korsningen inbjuder också till oklarheter om väjningsskyldighet då huvudvägen svänger i nittio grader. Det är en skarp kurva vid kyrkan som saknar reflexer i ytterkurvan.. 4.1.13 Kökar Det bor ca 310 invånare i Kökars kommun. Årligen registreras drygt en olycka per år. Exempel på problem ur trafiksäkerhetssynpunkt som på sikt bör åtgärdas på Kökar är: Längst norrut är vägen smal och sikten dålig p.g.a. berg. Räcke för skydd mot berg i ytterkurva saknas på några ställen. Vägen från färjan till Karlby är smal. Första korsningen från färjan inbjuder till oklarheter då huvudvägen svänger i nittio grader. Belysning saknas vid färjan. Ett backkrön vid ungdomslokalen nära Karlby fungerar som utsiktsplats under turistsäsongen. Sikten är dålig där turisterna ofta parkerar sina cyklar. 4.1.14 Skolornas trafikmiljö Tidigare ansåg man att det gick att anpassa barnen till trafiken genom utbildning. Numera vet man att barn har begränsade möjligheter att anpassa sig till de krav som biltrafiken ställer. Redan på 1960-talet visade barnpsykologen Stina Sandels att barn upp till tioårsåldern saknade biologiska förutsättningar för att vid alla tillfällen visa ett trafiksäkert beteende. Barnets synförmåga är inte färdigutvecklat förrän i tonåren och inte heller hörseln är färdigutvecklad. Barn kan till exempel inte i samma utsträckning som vuxna uppfatta varifrån ljudet kommer. 23

Biltrafiken har under de senaste åren ökat och kommer att öka enligt trafikprognoser. Många av skolorna som ligger på landsbygden har i dag relativt omfattande trafik strax utanför skolan. På exempelvis Kumlinge och Brändö passerar dessutom trafiken till och från färjorna på morgonen vid 8-9 tiden, just när alla skolbarn är på väg till skolan. Det saknas trottoarer och vid övergångsställena är det ofta dålig sikt. Det är inte heller ovanligt att idrottsplatsen och bostäderna ligger på andra sidan en 70-väg, från skolan sett. Ett exempel är mellanstadieskolan i Söderby med 135 elever. Utanför skolan finns ett obevakat övergångsställe över till andra sidan huvudvägen där de flesta bostäder finns. Vägar ska vara tillgängliga för alla. Därför måste de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet styra utformning av gator och vägar. Barn och ungdomar är en sådan grupp. Hastighetssäkrande åtgärder bör därför finnas på vägar utanför skolor. Enligt befolkningens åsikter om trafiksäkerhet som framkom av enkätundersökningen våren 2001, se avsnitt 4.3, ansåg 34 procent att den höga hastigheten är en trafikfara. Det är speciellt vid korsningar och nära områden som barn rör sig som man föreslår sänkta hastigheter. 4.1.15 Cykelvägar På somrarna är det många som kommer över till Åland och cyklar. På huvudvägarna är hastighetsbegränsningen på flera ställen 90 km/h, trafiktätheten är hög och utrymmet vid sidan om körbanorna mycket begränsat. Ute i skärgårdskommunerna, där trafiken är mindre, är vägarna dock smalare och krokigare. Att cykla på Åland kan i dag därför kännas riskabelt. Om cykelturismen ökar vidare, i takt med att biltrafiken också gör det, kan det bli allvarliga problem på vägarna framöver under turistsäsongen. 24

En ytterligare översyn av möjliga, mindre trafikerade vägar som är lämpliga för cykeltrafik skulle behöva göras. Att leda över cyklisterna till dessa mindre vägar och bitvis förbjuda cykling utmed huvudvägnätets mest trafikerade delar skulle öka säkerheten, inte bara för turisterna utan också för barn och övriga boende på Åland. På sikt bör dock ett sammanhängande gång- och cykelvägnät byggas ut med tydlig skyltning och vägvisning. Enligt befolkningens åsikter om trafiksäkerhet som framkom av enkätundersökningen våren 2001, se avsnitt 4.3, är en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet ett viktigt bidrag till en trafiksäkrare miljö. Många menar att det i dag känns mycket riskabelt att cykla på huvudvägnätet där långtradare kör i hastigheter runt 90 km/h. 25

4.2 Trafikolyckor och trafikfarliga platser 4.2.1 Hur många trafikolyckor har det skett per år? Registrerade olyckor Varje år dör ca två personer i trafiken. Ungefär två olyckor leder till allvarliga personskador och knappt 30 olyckor slutar med lindrigare personskador. Totalt inträffar i genomsnitt 660 olyckor årligen. Samtliga dessa uppgifter bygger på olyckor registrerade hos Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag under åren 1994 till och med 2000. Diagrammet nedan visar samtliga trafikolyckor uppdelade på singelolyckor utan vilt, singelolyckor med vilt, flerbilsolyckor med vilt och flerbilsolyckor utan vilt. Olyckstyper, andelar 1994-2000 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flerbilsolyckor utan vilt Flerbilsolyckor med vilt Singelolyckor med vilt Singelolyckor utan vilt Källa: Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag Av totala antalet trafikolyckor, som inträffade under åren 1994 2000, var ca 40 procent singelolyckor. Resten, 60 procent, var olyckor där flera bilar var inblandade. Andelen olyckor där vilt var inblandat var drygt 20 procent. 26

Statistiken visar också att: Antalet trafikolyckor är relativt jämt fördelade över veckodagarna. Hälften av olyckorna sker när vägytan är bar och torr. 2/3 av olyckorna sker när det är dagsljus. Se tabellerna nedan som visar antalet olyckor som registrerats mellan 1994 och 2000 fördelade över veckodagar, vägyta och belysning. Veckodag: Antal: Procent Måndag 716 15 Tisdag 679 15 Onsdag 738 16 Torsdag 653 14 Fredag 769 17 Lördag 585 13 Söndag 459 10 Vägyta: Antal Procent Snöig, isig 1689 37 Bar, våt 682 15 Bart, torr 2185 48 Belysning: Antal: Procent Dagsljus 3151 69 Mörker, obelyst väg 620 14 Mörker, belyst väg 405 9 Skymning 375 8 Vad trafikolyckorna kostar samhället årligen finns beskrivet i avsnitt 4.2.3 Hur mycket kostar trafikolyckorna? Olyckor och tillbud enligt enkätundersökningen I samband med en enkätundersökning, som genomfördes våren 2001 bland boende på Åland, fick man bl.a. svara på om man varit med om en olycka eller tillbud i trafiken. Av 500 utskickade enkäter inkom 134 svar. Bland dessa 134 hade närmare 60 procent varit med om en trafikolycka och ca 13 procent av dessa fått skador. Av undersökningen framgick också att ca 20 procent fler kvinnor än män någon gång hade råkat ut för en trafikolycka på Åland. Att så många som närmare 60 procent hade varit med om en trafikolycka kan ha sin förklaring i att endast de som hade råkat ut för en trafikolycka eller hade åsikter om trafiksäkerheten skickade in svar på enkätundersökningen. 27

4.2.2 Var har det skett trafikolyckor? Registrerade olyckor Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag har registrerat 4 607 olyckor från januari 1994 till och med december 2000. Det är i genomsnitt ca 660 olyckor per år. Kartan nedan visar alla registrerade olycksplatser åren 1994 till 2000. Se även bilaga 1 där det finns en större och tydligare karta. Registrerade olyckor 940101-001231 enligt Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag Figuren nedan visar var det har skett trafikolyckor. Olycksplatser, 1994-2000 7% 18% Huvudväg 1 12% Huvudväg 2 2% Huvudväg 3 6% Huvudväg 4 4% Rökerirondellen 6% Mariehamn Skärgården 45% Annan Plats Källa: Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag Hälften av alla olyckor sker i Mariehamn, inkl. Rökerirondellen. 28

Det har mellan åren 1994 2000 registrerats 12 stycken olyckor med allvarliga skador som följd och 12 dödsolyckor 2. Kartan nedan visar dessa olyckor där dödsolyckorna är markerade med rött och de allvarliga skadorna med blått. Se även bilaga 2 där det finns en större och tydligare karta. Registrerade dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken 940101-001231 enligt Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag Nästa figur visar var de allvarligaste olyckorna inträffat (dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade). Antal dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade 1994-2000 4 Huvudväg 1 Huvudväg 2 11 2 2 Huvudväg 3 Mariehamn 5 Övriga platser Källa: Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag 2 Under år 2001 var det noll dödade i trafiken. 29