Nära relationers betydelse för hälsan. www.amilundblad.com 1



Relevanta dokument
Nära relationers betydelse för hälsan Umeå

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

4. Behov av hälso- och sjukvård

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Samband mellan arbete och hälsa

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

IHF FAMILJEBEHANDLING

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

SCB: Sveriges framtida befolkning

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Barn med psykisk ohälsa

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Välfärds- och folkhälsoprogram

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Prehospitalt omhändertagande

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

När mamma eller pappa dör

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Barn med oro och rädsla i skolan

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Dina levnadsvanor din hälsa

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Ohälsa vad är påverkbart?

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Om äldre (65 och äldre)

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Transkript:

Nära relationers betydelse för hälsan www.amilundblad.com 1

Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. www.amilundblad.com E-mail: ami_lundblad@yahoo.se www.amilundblad.com 2

TANKAR KRING BEHANDLING ORSAKER TILL FAMILJEPROBLEM Riskfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA HUR LYCKAS MAN? Skyddsfaktorer UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling www.amilundblad.com 3

FAMILJEPROBLEM ÄR ETT FOLKHÄLSOPROBLEM Allmänt förekommande Allvarligt ur hälsosynpunkt Kräver åtgärder från individen och samhället www.amilundblad.com 4

SJUKDOMSPANORAMAT Livsstilssjukdomar Ålderssjukdomar Sam-sjukdomar Infektionssjukdomar 1900 1950 2000 www.amilundblad.com 5

Folkhälsoarbetets utveckling Det moderna sjukdomspanoramat SAMSJUKDOMAR växer fram i en period av satsning på ekonomisk tillväxt, marknadskrafter styr, konkurrenstänkande. Sjukdomar med långdraget lidande men ej omedelbar dödlighet: kronisk smärta, oro, ångest, sömnsvårigheter, depressiva tendenser, trötthet, svårigheter att klara livets vardag, psykosomatiska tillstånd www.amilundblad.com 6

SAMSJUKDOMAR SAMHÄLLE: etnicitet, ojämlikhet, stress, utanförskap SAMLIV: nära relationer, familjestrukturer SAMVARO: samarbete, social kompetens (P Hjort, 2001, 2007) www.amilundblad.com 7

ÅTGÄRDER tvärsektoriellt samarbete Insatser krävs från olika discipliner: Hälsooch sjukvård, beteendevetenskap, psykologi, sociologi, hälsofrämjande arbete www.amilundblad.com 8

FOLKHÄLSORAPPORT 2009 Hälsoläget totalt har förbättrats de senaste decennierna (behandlingsmetoder, hälsosammare leverne) MEN, Psykisk ohälsa ökar, särskilt bl. unga kvinnor och bland barn o ungdomar Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bl. unga kvinnor, allt fler vårdas på sjukhus för depression, ångest och alkoholförgiftning Vart 5: barn drabbas av psykiska problem Självmord o trafik vanligaste dödsorsakerna bl. barn www.amilundblad.com 9

Forts. Hälsan är ojämlikt fördelad Lågutbildade: vanligare med hjärt/kärlsjukd., diabetes, fler unga kv. röker, sämre prognos ang. bröstcancer, fler med svår värk och allmänt dåligt hälsotillstånd Ensamstående kvinnor med barn: särskilt utsatta. Värk, psykisk ohälsa, rökare, övervikt, våldsutsatta (15%) www.amilundblad.com 10

NÄRA RELATIONER PÅVERKAR HÄLSAN I STÖRRE UTSTRÄCKNING ÄN ANDRA RELATIONER Långvariga relationsproblem kan ses som kronisk stress Goda nära relationer är en buffert mot stress (Levenson et al. 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001) www.amilundblad.com 11

ÄKTENSKAP OCH HÄLSA Äktenskapliga funktioner Könsskillnader Stress socialt stöd Barnens utsatthet www.amilundblad.com 12

FUNKTIONER MELLAN DE VUXNA SOM PÅVERKAR HÄLSAN NEGATIVT Konflikter Överinvolvering Ojämlika beslutsprocesser Brist på öppenhet och självavslöjande Bristande kamratskap KVINNORS HÄLSA PÅVERKAS MERA I DÅLIGA RELATIONER (Butzlaff & Hooley 1998, Leff et al. 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001) www.amilundblad.com 13

RELATIONSPROBLEM OCH OHÄLSA *Konflikter *Negativt/Fientligt beteende Blodtryck Hjärtfrekvens Immunförsvar Hormonförändringar Stress Hjärt/kärl sjukdomar Cancer *Emotionell överinvolvering *Kritik *Ojämlikhet *Bristande kommunikation * Bristande kamratskap Psyket Självkänsla Tänkande Ensamhet Ångest Depression Tvångssymtom Somatisering Fobier Interpersonell känslighet (Kiecolt-Glaser & Newton, 2001, Butzlaff & Hooley, 1998, Leff et al 2000) www.amilundblad.com 14

GENUSPERSPEKTIV i familjearbete Ojämlika beslutsprocesser Ekonomi Våld Hälsa Arbetsfördelning Emotionalitet, intimitet Barnuppfostran/omsorg www.amilundblad.com 15

TEORIER OM KÄRLEK OCH HÄLSA Socialt stöd (+) Buffert mot stress Ökar individens copingförmåga God självkänsla och socialt stöd samvarierar (Burman & Margolin 1992, Ogden 2000, Währborg 2002) Stress (-) Brist på socialt stöd Emotionella och funktionella störningar med partnern medför stress Separationer och förluster av viktiga personer www.amilundblad.com 16

BARNEN OCH FAMILJEPROBLEM Familjeproblem, skilsmässor och förändringar i familjestrukturen innebär ökade risker för barnens hälsa och utveckling Barnen upplever stress och förluster De vuxnas självupptagenhet (Konflikter, bristande emotionalitet och omsorg, depression, missbruk) (Hetherington & Elmore2002, Ringbäck et al 2003, Barnavårdsutredningar (IMS) 2008, BRIS-rapport 2008) www.amilundblad.com 17

KONSEKVENSER FÖR BARNENS HÄLSA Internaliserade problem: ångest, depression, skuldkänslor, bristande självkänsla.. Externaliserade problem: aggressivitet, anpassningssvårigheter, skolsvårigheter, skolk, missbruk.. ami.lundblad 18

GODA RELATIONER BIDRAR TILL GOD HÄLSA Gifta män är nöjdare än ensamstående Lyckliga äktenskap påverkar kvinnors hälsa mera än mäns Männen åtnjuter positiva effekter av äktenskapet även om de inte är så lyckliga Männen är mera beroende av att äktenskapet består (Burman & Margolin 1992, Levenson et al, 1993, Kiecolt-Glaser & Newton, 2001) www.amilundblad.com 19

LÅNGA ÄKTENSKAP Mera än 20 år tillsammans, 600 par De som levt många år tillsamman kan sannolikt bidra med kunskaper om hur man lyckas Internationell studie: USA, Canada, Tyskland, Sverige, Nederländerna, Israel, Sydafrika, Chile. FRÅGOR OM: Äktenskaplig tillfredsställelse, Känsla Av SAMmanhang, avgörande motiv för att leva tillsammans i med- och motgång, viktiga ingredienser för lycka (Hansson, Lundblad, Kaslow et al., 1994. 1996, 2000)

LÅNGA ÄKTENSKAP Kärlek Ömsesidig tillit Ömsesidig respekt Ömsesidigt stöd Lojalitet och trohet Tid tillsammans Ömsesidigt ge och ta Gemensam livsfilosofi Humor och glädje Gemensamma intressen Sex I KRISER VAR DE AVGÖRANDE FAKTORERNA KÄRLEK OCH ATT MAN BESTÄMT SIG FÖR VARANN (Hansson, Lundblad & Kaslow 1994. 1996) www.amilundblad.com 21

SLUTSATSER ÄKTENSKAPLIG TILLFREDSSTÄLLELSE verkar kulturellt oberoende Både MOTIV och INGREDIENSER visade stor överensstämmelse mellan länderna KÄRLEK är ett motiv att leva tillsammans och en ingrediens som bidrar till lycka NÄRHET och GOD KOMMUNIKATION är starka prediktiva faktorer De flesta hade GOD HÄLSA

HJÄLPER BEHANDLING? www.amilundblad.com 23

PARTERAPI Har visat sig verkningsfullt som behandlig för äktenskapsproblem Tillägg till traditionell behandling av psykiska sjukdomar (depression, ångest) Tillfrisknande och positiv prognos för bl.a. cancer och hjärt/kärlsjukdomar Alkohol och drogbehandling www.amilundblad.com 24

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke www.amilundblad.com 25

FORSKNINGSFRÅGOR Hur ser problemen ut för par som söker familjerådgivning Är parterapi inom familjerådgivningen till nytta för par som söker hjälp Bidrar familjerådgivningen till förbättrad relation och hälsa Står sig resultaten över tid (Lundblad 2005) www.amilundblad.com 26

SYFTEN I DENNA STUDIE Undersöka kvinnor och män i störda relationer genom självskattningar (Relationen, familjeklimatet, individerna) Undersöka könsskillnader Jämföra med andra grupper Behandlingsutvärdering på kort och lång sikt Hur nöjda är paren med behandlingen? Tycker dom att dom blivit hjälpta? www.amilundblad.com 27

HUR SÅG DET UT FÖRE BEHANDLING Det fanns allvarliga störningar i samtliga variabler Kvinnorna skattade allvarligare problem än männen Paren uppvisade jämförbara eller allvarligare problem än jämförda kliniska grupper Paren hade haft problem länge! www.amilundblad.com 28

HUR BESKRIVER PAREN SIN RELATIONEN OCH HUR MÅR DOM? Den äktenskapliga tillfredsställelsen är låg (stor oenighet, dålig sammanhållning, bristande tillfredsställelse och dåligt känslomässigt engagemang) Familjeklimatet karaktäriseras av lite närhet mellan parterna, markerad distans och hög kaos) Interaktionen beskrivs i termer av mycket öppen kritik och en negativ känslomässig påverkan Omfattande psykiatriska symtom hos både kvinnor och män (ångest, depression, interpersonell känslighet, fientlighet, somatisering) Låg stressmotståndskraft hos både kvinnor och män och bristande förmåga att finna lösningar på problem (SOC) www.amilundblad.com 29

SAMMANFATTANDE RESULTAT Initialt skattades allvarliga problem Kvinnorna var mest utsatta Kort behandling, goda resultat Samtliga variabler förändrades positivt i stor omfattning Resultaten är jämförbara med internationella studier Inga skillnader i behandlingsresultat mellan terapeuter och byråer www.amilundblad.com 30

PARENS BESKRIVNING 2/3 av kvinnorna och 3/5 av männen ansåg att de haft problem i 2 år eller mera Man hade förväntat sig råd/stöd, förståelse och hjälp med problemlösning Paren beskrev omfattande problematik bristande kommunikation, svårt att lösa problem, skilsmässotankar, otrohet, samarbetsproblem, bristande intimitet Nästan alla ansåg att de fått hjälp på många sätt 50-75 % ansåg att barnen haft nytta av samtalen www.amilundblad.com 31

SLUTSATS Familjerådgivningen kan ses som en viktig förebyggande verksamhet inom kommunal socialvård Par-behandling inom familjerådgivningen ger resultat både för relationen och hälsan Kort behandling stor nytta Få samtal gott resultat kostnadseffektivt De flesta fortsatte leva tillsammans förebygger familjesplittring Barnen får en bättre miljö www.amilundblad.com 32

KOSTNADSEFFEKTIVITET Förebyggande behandling är billigare än rättsapparat och psykosociala samhällsinsatser efter separationer Vårdnadsutredningar minskar inte föräldrakonflikter och ökar inte samarbete kring barnen (Utredningar inom familjerätten) 60 70 % av psykosociala problem inom primärvården handlar om ensamhet/isolering och/eller familjeproblem (Karlsson, 2004) www.amilundblad.com 33