KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

Transkript

1 KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke 1

2 PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPI I ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV En multicenterstudie från familjerådgivningsbyråer i Borås Halmstad Helsingborg Karlstad Kungälv Värnamo 2

3 3

4 EMPIRISKA STUDIER - En Bristvara Det är fortfarande ovanligt med empiriska studier i socialt och psykosocialt arbete Socialstyrelsen poängterar vikten av att erbjuda medborgarna kvalitativt goda insatser inom offentlig verksamhet Framtidens socialvård ska fokusera på resultat av insatser Insatserna ska förbättra eller upprätthålla god livskvalitet (SOU 2004, För en kunskapsbaserad socialtjänst) 4

5 VARFÖR SKA MAN GÖRA VETENSKAPLIGA UTVÄRDERINGAR? Få ny kunskap förbättra behandling Få ny mening behandling, omvårdnad Systematiserad kunskap - teoribildning Utvärdera behandlingsresultat Identifiera riskfaktorer - sjukdomsorsaker Identifiera skyddsfaktorer - coping Förebyggande arbete 5

6 BAKGRUND Par-terapi bedrivs i stor omfattning i Sverige (Ca nya ärenden, >80 % barnfamiljer) Det finns inga omfattande empiriska studier Inga svenska undersökningar om äktenskaplig tillfredsställelse Problemen har externt bedömts som enkla 6

7 FORSKNINGSFRÅGOR Hur ser problemen ut för par som söker familjerådgivning Är parterapi inom familjerådgivningen till nytta för par som söker hjälp Bidrar familjerådgivningen till förbättrad relation och hälsa Står sig resultaten över tid 7

8 ÄKTENSKAP OCH HÄLSA Starka samband mellan äktenskaplig kvalitet och hälsa Äktenskaplig status associeras med både fysisk och psykisk hälsa Äktenskapliga funktioner associeras med allvarliga sjukdomar Skilsmässor och familjeproblem ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa (Levenson et al 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001) 8

9 KÄRLEK OCH HÄLSA Det finns omfattande evidens för att nära och intima relationer påverkar hälsan i större utsträckning än andra relationer Långvariga relationsproblem kan ses som kronisk stress (Levenson et al. 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001) 9

10 ÄKTENSKAP OCH HÄLSA Äktenskapliga funktioner Könsskillnader Stress socialt stöd Barnens utsatthet 10

11 KÖNSSKILLNADER Kvinnor påverkas starkare av konflikter och äktenskapliga problem än män De fysiska reaktionerna kvarstår längre för kvinnor (Kiecolt-Glaser & Newton 2001) 11

12 BARNEN OCH FAMILJEPROBLEM Familjeproblem, skilsmässor och förändringar i familjestrukturen innebär ökade risker för barnens hälsa och utveckling Barnen upplever stress och förluster De vuxnas självupptagenhet (Konflikter, bristande emotionalitet och omsorg, depression, missbruk) (Cowan & Cowan 1987, Hetherington & Elmore2002, Ringbäck et al 2003) 12

13 GODA RELATIONER BIDRAR TILL GOD HÄLSA Gifta män är nöjdare än ensamstående Lyckliga äktenskap påverkar kvinnors hälsa mera än mäns Männen åtnjuter positiva effekter av äktenskapet även om de inte är så lyckliga Männen är mera beroende av att äktenskapet består (Burman & Margolin 1992, Levenson et al, 1993, Kiecolt-Glaser & Newton, 2001) 13

14 14

15 LÅNGA ÄKTENSKAP Kärlek Ömsesidig tillit Ömsesidig respekt Ömsesidigt stöd Lojalitet och trohet Tid tillsammans Ömsesidigt ge och ta Gemensam livsfilosofi Humor och glädje Gemensamma intressen Sex I KRISER VAR DEN AVGÖRANDE FAKTORN ATT MAN BESTÄMT SIG FÖR VARANN (Hansson, Lundblad & Kaslow ) 15

16 16

17 SYFTEN I DENNA STUDIE Undersöka kvinnor och män i störda relationer utifrån skattningsinstrument Undersöka könsskillnader Jämföra studiegruppen med kliniska och icke kliniska grupper Behandlingsutvärdering på kort och lång sikt Hur nöjda är paren med behandlingen? Tycker dom att dom blivit hjälpta? 17

18 METOD Kvantitativ, longitudinell klinisk studie Par som sökt familjerådgivning Inkluderingskriterier: 3 gemensamma besök, svenskspråkiga Skattningar: Före, Efter samt efter 2 år Jämförelsegrupper: kliniska och icke kliniska 18

19 VAD HANDLAR PARTERAPI OM Att arbeta med: Beteenden Föreställningar/ Tankar Känslor (Clinical Handbook of Couple Therapy, 2002) 19

20 BEHANDLINGSMETODER I PAR-BEHANDLING I Sverige finns ingen specifik, offentligt utvecklad metodik för par-behandling Behandlingen är baserad på enskilda terapeuters teoretiska och metodologiska utgångspunkter De flesta terapeuter använder troligen en integrerad ansats 20

21 Metod Teori Förklaring Fokus Innehåll BMT Behaviorism Miljön, Nuet, Träning, Behavioral Social inlärningsteori förstärkning, Medvetet Problemlösning, Positiv Beteende, Kommunikation, Marital t. Upprepning Kontrakt CBMT Cognitive Behavioral Marital t. IOMT Insight Oriented EFT Emotional focused Psykodyn. Teori Objektrelationsteori Systemisk Lösningsfokuserad Behaviorism Kognitiv teori Psykodyn. Teori Attachment Narrativ språksystem. teori Miljön, Positiv förstärkning, Tänkandet Personl. hets utv. Omedvetet Personl. hets utv. Anknytning Egna Resurser, förmågor Nu/tidigare Erfarenhet, Beteende, Tänkande Nu/tidigare Erfarenhet Känslor Omedvetet Nu/tidigare Erfarenhet Känslor Omedvetet Framtid, Berättelser Träning, Kommunikation, Problemlösning, Kontrakt, Klarlägga tänkande Uttrycka och tolka Känslor, medvetandegöra, Koppla till relationen Uttrycka och tolka Känslor, medvetandegöra, Koppla till relationen Mirakelfrågor, mål,undantag, skalfrågor 21

22 DELTAGARE Initialt 312 par (samt 5 kv.) Uppföljda efter behandling ca 50% Tvåårsuppföljning 83% 0 Före beh. Efter beh. 2:års uppf 22

23 Skattningar: UNDERSÖKNINGEN Relationen, Familjen, Individen Nöjdhetsundersökning Intervjuer Resultat beskrivs på olika sätt: statistiska förändringar, klinisk signifikans, parvis förändring, effektstorlek 23

24 Undersökningsinstrument relationen, familjen, individen DAS; Dyadic Adjustment Scale QAFM; Frågor om Familjemedlemmar (EE) FC; Familjeklimat SCL-90; Symptom Check List SOC; Sense of Coherence Nöjdhetsformulär (eget) Intervjuer 24

25 HUR SÅG DET UT FÖRE BEHANDLING Det fanns allvarliga störningar i samtliga variabler Kvinnorna skattade allvarligare problem än männen Paren uppvisade jämförbara eller allvarligare problem än andra kliniska par Paren hade haft problem länge! 25

26 HUR BESKRIVER PAREN SIN RELATIONEN OCH HUR MÅR DOM? Den äktenskapliga tillfredsställelsen är låg (stor oenighet, dålig sammanhållning, bristande tillfredsställelse och dåligt känslomässigt engagemang) Familjeklimatet (karaktäriseras av lite närhet mellan parterna, markerad distans och hög kaos) Interaktionen (beskrivs i termer av mycket öppen kritik och en negativ känslomässig påverkan) Omfattande psykiatriska symtom hos både kvinnor och män (ångest, depression, interpersonell känslighet, fientlighet, somatisering) Låg stressmotståndskraft (hos både kvinnor och män och bristande förmåga att finna lösningar på problem (SOC) 26

27 RESULTAT EFTER BEHANDLING Statistiskt signifikanta positiva resultat för hela gruppen i samtliga variabler Normalvärden 43-76% Förbättringar % (SOC 22/37 %) ES: Stor/medelstor (SOC; liten effekt) Bibehållna värden vid 2års uppföljningen Kvinnor och män förändrades i ungefär lika stor omfattning 27

28 INSATSER Typvärdet var 5 besök Medelvärdet var 8.8 (SD 5.1) besök 50% genomförde < 9 besök 66% av deltagarna genomförde reparationsarbete 15% genomförde separationsarbete 19% klargörande arbete 28

29 SAMMANFATTANDE RESULTAT Initialt skattades allvarliga problem Kort behandling, goda resultat Samtliga variabler förändrades positivt i stor omfattning (SOC mindre) Resultaten är jämförbara med internationella studier Inga skillnader i behandlingsresultat mellan terapeuter och byråer 29

30 NÖJDHETSUNDERSÖKNINGEN 2/3 av kvinnorna och 3/5 av männen ansåg att de haft problem 2 år eller mera Man förväntade sig råd/stöd, förståelse och hjälp med problemlösning Paren beskrev omfattande problematik: bristande kommunikation, svårt lösa problem, skilsmässotankar, otrohet, samarbetsproblem, bristande intimitet.. Nästan alla ansåg att de fått hjälp på många sätt 50 75% ansåg att barnen haft nytta av samtalen 30

31 PROBLEMOMRÅDEN Kvinnor Män Sex o samlevnad Problem krin barn Otrohet Inga gemens. Intressen Sjukdom/sorg/kris 31 Livsomställningar Samarbetsproblem Svårt att prata Tankar om skilsmässa

32 VAR PAREN NÖJDA MED BEHANDLINGEN? 56 % av paren var helt nöjda 43 % var delvis nöjda 0,6-1 % var missnöjda Behandlingen: klargörande, lyssnande, kommunikation, förståelse, information, kunskap om sig själv och partnern 95 % kan tänka sig att återkomma 32

33 SLUTSATS Familjerådgivningen kan ses som en viktig förebyggande verksamhet inom kommunal socialvård Par-behandling inom familjerådgivningen ger resultat både för relationen och hälsan Kort behandling stor nytta Få samtal gott resultat kostnadseffektivt De flesta fortsatte leva tillsammans förebygger familjesplittring Barnen får en bättre miljö 33

34 KOSTNADSEFFEKTIVITET Förebyggande behandling är billigare än rättsapparat och psykosociala samhällsinsatser efter separationer Vårdnadsutredningar minskar inte föräldrakonflikter och ökar inte samarbete kring barnen (Utredningar inom familjerätten) % av psykosociala problem inom primärvården handlar om ensamhet/isolering och/eller familjeproblem (Karlsson, 2004) 34

35 KONKLUSION FRG behandlar par inom alla samhällsklasser (Jmf. Yrkesindelning, SCB 1995) Problemen är allvarliga på olika områden Kvinnor är mera utsatta än män Paren kommer sent till behandling Problemen är lika allvarliga som i BUPfamiljer och psykiatriska grupper Kort behandling och goda resultat 35