Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon/Pålsjö och Brunnshög - utvärdering med stöd i SUMO

TRAFFIC AB RAPPORT 2012:45 VERSION 1.0 Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon/Pålsjö och Brunnshög - utvärdering med stöd i SUMO

Dokumentinformation Titel: Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon/Pålsjö och Brunnshög - utvärdering med stöd i SUMO Serie nr: 2012:45 Projektnr: 11158 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Max Hanander, Katarina Evanth, Pernilla Hyllenius Mattisson, Björn Wendle, Lunds kommun Kontaktperson: Ylva Åqvist, tfn 046-35 69 84 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 1.0 2012-07-02 Beställare TRAFFIC AB Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 Kontor Göteborg: Barnhusgatan 1 411 02 Göteborg tel 031-63 67 00 info@trivector.se www.trivector.se

Förord Trivector fick hösten 2011 i uppdrag av Lunds kommun att göra en utvärdering av Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon och Brunnshög. Utvärderingen består av två delar; en effektutvärdering baserad på förändrat beteende och en processutvärdering av arbetssättet för att dra lärdomar inför framtida satsningar. Utvärderingen har genomförts av projektledare civ ing Katarina Evanth, civ ing Robin Billsjö och pol mag Max Hanander, alla på. Uppdragsansvarig för har varit civ ing Pernilla Hyllenius Mattisson som också bidragit till författandet av denna rapport. Tekn dr Lena Smidfelt Rosqvist har bidragit med kapitel 1.2. Beställare har varit Ylva S Åqvist på Tekniska Förvaltningen i Lunds kommun. Lund 2012-07-02 AB

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Fyrstegsprincipen 2 1.3 Syfte 3 1.4 Övergripande utvärderingsmetodik 3 1.5 Metoder för data- och resultatinsamling 5 2. Beskrivning området och arbetets inriktning 7 2.1 Området och antal anställda 7 2.2 Beskrivning av arbetets inriktning 8 2.3 Beskrivning av arbetets inriktning på de olika företagen 8 3. Nuläge 2011 bland anställda 10 3.1 Grunddata 10 3.2 Resvanor 2011 12 4. Kännedom om åtgärderna bland anställda 13 4.1 Kännedom om samarbetet och genomförda åtgärder 13 4.2 Åsikt om genomförda åtgärder 15 5. Effekter 16 5.1 Antal anställda som påverkats av åtgärderna 16 5.2 Förändrat transportsätt till Ideon Science Park 18 5.3 Enskilda åtgärder 18 5.4 Förändrat transportsätt bland anställda på Ideon Science Park 21 5.5 Jämförelser med estimeringar inför KLIMP-ansökan 21 5.6 Jämförelser med trafikräkningar 22 5.7 Sammanfattning av effekter 24 6. Processutvärdering bland arbetsgivare 25 6.1 Metodik och svarsgrupp 25 6.2 Kännedom 25 6.3 Nöjdhet 26 6.4 Resultat och nytta 26 6.5 Synpunkter på processen 27 6.6 Sammanfattning och avslutning 29 7. Sammanfattning av resultat och måluppfyllelse enligt SUMO 30 7.1 Resultat av åtgärder riktade mot verksamma 30 7.2 Resultat av åtgärder riktade mot företagen 32 8. Slutsatser 34 8.1 Effekter 34 8.2 Lärdomar 35

Sammanfattning Syftet med denna utredning är att effekt- och processutvärdera Lunds kommuns arbete med Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon-Pålsjö och Brunnshög. Utvärderingen bygger på enkäter till de anställda, intervjuer med företagsrepresentanter, sammanställning av effekter av enskilda åtgärder samt jämförelser med trafikräkningar. Fyrstegsprincipen i praktiken Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon-Pålsjö och Brunnshög avser följande typer av åtgärder: Beteendepåverkande åtgärder; gröna resplaner/transportrådgivning till företag, resejämförare, kampanjer och utbildning Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät; vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder Förbättra vägnätet; högkvalitativt gång- och cykelstråk, intermodal respunkt Projektperioden för Fyrstegsprincipen i praktiken har pågått mellan hösten 2008 och våren 2012. Arbetet har utgått ifrån arbetsgivarna och tekniska förvaltningens uppgift har varit att fungera som en katalysator och att stödja företagen i deras arbete med att ta fram mobilitetsplaner. Företagen har själva ansvarat för implementering av arbetet; förankring, kommunikation och genomförande av handlingsplan. Transportrådgivaren har fokuserat sitt arbete på elva företag inom området. Antalet verksamma på dessa elva företag uppgår till cirka 7900, d v s de täcker in mer än 90 % av de anställda inom området. Därutöver har fysiska åtgärder gjorts inom hela området. Dessa åtgärder riktar sig mot alla verksamma inom området. Vid uppräkning av effekter har detta gjorts till alla cirka 8500 verksamma inom området. Kännedom om insatserna Cirka 40 % av de verksamma inom området känner väl till eller åtminstone har hört talas om kommunens och arbetsgivarnas samarbete för att underlätta resor med gång, cykel och kollektivtrafik till/från/inom området. Fysiska åtgärder är generellt sett mer kända än informationsinriktade åtgärder, och för många av de enskilda åtgärderna är andelen verksamma som känner till åtgärderna låg. Effekter Totalt är det cirka 280 personer, eller 3-4 % av alla anställda inom området, som uppskattar att de påverkats av åtgärderna, d v s att det bytt från bil till gång, cykel, kollektivtrafik eller samåkning, år 2011. Därtill kommer 13

hälsotrampare, vilket gör att det totala antalet som påverkats år 2011 uppgår till cirka 300 personer. Sammanlagt visar resultaten att de genomförda åtgärderna bidragit till en minskning med cirka 20000 fordonsmil med bil år 2011, vilket innebär en minskning av utsläppen av koldioxid med cirka 50 ton år 2011. Dock är dessa siffror behäftade med stora osäkerheter. Förändrat transportsätt bland anställda på Ideon Science Park Som en del i arbetet har en före/efterstudie gjorts på Ideon Science Park. En jämförelse av resvanorna bland de anställda år 2008 (före åtgärderna) och år 2011 (efter åtgärderna) indikerar en marginell minskning av bilandelen år 2011. Bilandelen har sjunkit från 51 % år 2008 till 50 % år 2011, vilket innebär att antalet bilar minskat med 2 %. Resande med buss och till fots har minskat till förmån för tåg och cykel. Skillnaderna är så små att ingen signifikant skillnad kan säkerställas avseende bilandelen. Jämförelser med trafikräkningar Eftersom åtgärderna inom projektet vänder sig till de anställda på företag inom ett avgränsat område, skulle man kunna hoppas på att se förändringar på trafikmängder för bilar, kollektivtrafikresenärer och cyklister under dessa år på gatorna i närheten av området. Ett försök har gjorts att kartlägga dessa förändringar. Enligt tillgängliga uppgifter har det dock inte skett någon förändring för biltrafiken och antalet cyklister har minskat marginellt. Det går inte att uttala sig om kollektivtrafikresenärerna eftersom data saknas för 2008 och 2009. Positiv respons från arbetsgivarna Transportrådgivningen har definitivt uppmärksammats hos arbetsgivarna. Det är också uppenbart att intrycken ofta varit positiva från arbetsgivarnas sida. I några fall har ansträngningarna gett konkreta resultat i form av vidtagna åtgärder även om det varit svårt att kvantifiera effekterna och nyttan, åtminstone för arbetsgivarna själva. Slutsatser Arbetet med Fyrstegsprincipen i praktiken har varit omfattande och har mottagits positivt hos de bearbetade företagen i området. Även de anställda i området är positivt inställda till åtgärderna i stort, men har en relativt låg kännedom om många av de icke fysiska åtgärderna. Effekten av arbetet med Fyrstegsprincipen i praktiken är svårtydd men bedöms vara mindre än initialt förväntad effekt, vilket sannolikt hänger samman med att den faktiska implementeringen i många fall dragit ut på tiden. Det har gjort att de anställda på vissa av företagen de facto inte mötts av så omfattande åtgärder, vilket givetvis påverkat det totala utfallet.

1 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1996 beslöt kommunstyrelsen i Lund att en plan för ett miljöanpassat transportsystem skulle tas fram för kommunen. Planen, som går under namnet Lunda- MaTs, fick snabbt stor betydelse, inte minst genom de statsbidrag kommunen fick på grund av planen. Bland de viktigaste insatserna under åren kan nämnas kollektivtrafikstråket Lundalänken, en stor mängd cykelfrämjande åtgärder samt en tydlig satsning på beteendepåverkansåtgärder. LundaMaTs är idag ett välkänt varumärke för svenska stadsplanerare, och arbetet har rönt intresse även internationellt. Störst betydelse har LundaMaTs självklart haft i Lund. LundaMaTs-planen har möjliggjort en långsiktig satsning och utvärderingar har också visat att den gett resultat. Under de senaste åren har LundaMaTs uppdaterats och breddats till att omfatta ekonomiska och sociala aspekter förutom de miljömässiga. Visionen för ett hållbart transportsystem i Lund 2030 är; Lund är en attraktiv kommun med en sund utveckling, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Transporter är en nödvändig del av denna utveckling och bidrar till människors livskvalitet men orsakar också negativa effekter om de får växa utan styrning. Därför utvecklas Lunds transportsystem ständigt i en mer hållbar riktning. Visionen kompletteras med 18 mål som preciserar visionens innehåll och gör det möjligt att mäta utvecklingen. Exempel på mål är att; Gångtrafiken per invånare skall öka Cykeltrafiken per invånare skall öka med fem procent till 2013 och med tio procent till år 2030 Motorfordonstrafiken per invånare, på det statliga och kommunala vägnätet, skall minska med två procent till år 2013 och fem procent till 2030 Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen skall minska per invånare med 10 procent till 2013 och 40 procent till 2030. Det är ambitiösa mål som kräver ett arbetssätt som sträcker sig över olika områden. Samverkan med kommunens arbetsgivare är en viktig del i arbete för att nå uppsatta mål. Lund är en stark ekonomisk motor i Öresundsregionen och kommunen har de senaste tio åren haft en kraftig näringslivsutveckling. Faktorer som befolkningsökning och stor regional inpendling är konsekvenser av en stark näringslivsutveckling som påverkar trafikutvecklingen i kommunen. Att arbeta för att öka andelen hållbara transporter och därmed öka tillgänglighe-

2 ten för samtliga trafikantslag är en viktig förutsättning för att uppnå visionen och därmed skapa en attraktiv stad. Som ett led i detta sökte och fick Lunds kommun KLIMP-medel för att under 2008-2011 arbeta med följande två huvudåtgärder: Samhällsplanering för hållbart resande Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon och Brunnshög Fyrstegsprincipen i praktiken på Ideon och Brunnshög (i fortsättningen benämnt Fyrstegsprincipen i praktiken) avser följande typer av åtgärder: Beteendepåverkande åtgärder; gröna resplaner/transportrådgivning till företag, resejämförare, kampanjer och utbildning Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät; vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder Förbättra vägnätet; högkvalitativt gång- och cykelstråk, intermodal respunkt Det övergripande målet med projektet är att minska andelen motoriserade transporter och därmed även koldioxidutsläpp, trängsel, buller, barriäreffekter samt en oattraktiv stadsmiljö. Kommunens drivkraft är att ett effektivt användande av det kommunala transportsystemet är en förutsättning för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig stad, uppnå ambitiösa miljömål, optimera markanvändningen samt att hålla nere drift-, underhålls- och investeringskostnader. 1.2 Fyrstegsprincipen Det vanliga sättet att illustrera fyrstegsprincipen, liksom namnet i sig, indikerar att metoden används sekventiellt, d v s 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder En av grundtankarna bakom fyrstegsprincipen 1 var att man kontinuerligt i samhällsplanerarprocessen aktivt skulle arbeta med att minska beroendet av motoriserade transporter, prioritera hållbara färdsätt och se till att effektivt utnyttja befintliga system och kapacitet, vilket minskar behovet av investeringar för både ombyggnad och nyinvesteringar. Med effektiv hantering av steg 1 och 2 minskar alltså frekvensen av punktinsatser inom steg 3 och 4, se Figur 1-1. 1 Ekman, L., Smidfelt Rosqvist, L. & Westford, P. (1996). Trafiksystem för bättre stadsmiljö. Bulletin 138. Institutionen för Trafikteknik, Lunds Tekniska Högskola

3 Figur 1-1. Tankemodell för fyrstegsprincipens praktiska användning. Källa: L., Smidfelt Rosqvist, Trivector, 2011 Detta synsätt är nu på väg tillbaka in i Trafikverkets planeringsprocess och syn på fyrstegsprincipens praktiska användning. Principen är minst lika intressant för den kommunala användningen. Planering som sker på den kommunala arenan lägger till stor del grunden för förutsättningarna för en hållbar transportutveckling. Den största nyttan av de två första stegen i fyrstegsprincipen, Steg 1 och 2, får man om man beaktar och tar hänsyn till trafikkonsekvenserna och transportefterfrågan redan då man fattar beslut om andra samhällsplaneringsfrågor som till exempel lokalisering av verksamheter eller boende. Men steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen handlar inte enbart om markanvändnings- och lokaliseringsfrågor utan också om att komplettera befintlig infrastruktur med kunskapshöjande eller attitydpåverkande åtgärder. 1.3 Syfte Syftet med utvärderingen är att: Effekt- och processutvärdera de samlade åtgärderna inom Fyrstegsprincipen i praktiken Dra slutsatser kring hur effekterna kan generaliseras för att ge ett underlag för andra som står inför liknanden insatser. 1.4 Övergripande utvärderingsmetodik Utvärdering enligt SUMO Utvärderingen av Fyrstegsprincipen i praktiken har genomförts enligt metodiken i SUMO 2. SUMO används för att utvärdera projekt som strävar efter att 2 SUMO System för utvärdering av mobilitetsprojekt, Vägverket publikation 2004:98

4 påverka transporter, resvanor och trafikantbeteende så att dessa görs på ett mer hållbart och trafiksäkert sätt. En SUMO-utvärdering tar hänsyn till hela projektets process, från påverkan till effekt. Detta görs genom att mäta effekter på olika nivåer, se Figur 1-2. Mål, indikatorer och resultat kan beskrivas detaljerat på dessa olika nivåer, som följer på varandra. Figur 1-2 Analysnivåer inom SUMO. För Fyrstegsprincipen i praktiken tog man i enlighet med SUMO redan under projektstarten fram en utvärderingsplan där man identifierade övergripande mål samt detaljerade mål, målgrupp, indikator och metod för insamling av data med tidplan för de olika nivåerna. Övergripande mål Det övergripande målet med projektet är att minska andelen motoriserade transporter och därmed även koldioxidutsläpp, trängsel, buller, barriäreffekter samt en oattraktiv stadsmiljö. Målgrupp Den indirekta målgruppen är företagsledningarna på företagen i områdena. Den direkta målgruppen är alla anställda på företag inom Ideon-Pålsjö och Brunnshögsområdet.

5 Tjänster Följande typer av tjänster riktade mot den indirekta målgruppen har införts: transportrådgivning i form av stöd kring optimeringsåtgärder, t ex resvaneundersökningar, rese- och mötespolicy, rådgivning kring olika åtgärder och stöd i framtagande av handlingsplan/grön resplan. Följande typer av tjänster riktade mot den direkta målgruppen har införts: beteendepåverkande åtgärder genom insatser av arbetsgivaren och kommunen gemensamt; t ex resejämförare, kampanjer och utbildning; effektivare utnyttjande av befintligt vägnät; vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder; förbättring av vägnätet; högkvalitativt gång- och cykelstråk och intermodala respunkter. 1.5 Metoder för data- och resultatinsamling Följande undersökningar och studier/analyser har gjorts: Enkät/intervjustudie på Ideon-Pålsjö och Brunnshög Resvaneundersökning via webbenkät på Ideon Science Park Analyser av enkät/intervjustudien och webbenkäten Processutvärdering Sammanställning av utvärdering av enskilda åtgärder Jämförelse med trafikräkningar Nedan följer en kort beskrivning av var och en av metoderna. Enkät/intervjustudie på Ideon-Pålsjö och Brunnshög En enkät/intervjustudie genomfördes vid strategiska platser i anslutning till flera företag och en lunchrestaurang inom området Ideon, Pålsjö och Brunnshög. De anställda fick svara på kännedomsfrågor om olika införda åtgärder, frågor om hur de tog sig till arbetet den aktuella dagen samt i vilken mån de påverkats av åtgärderna inom området. Enkät/intervjustudien genomfördes under ett antal dagar mellan den 17 och 30 november 2011 under tidig morgon, lunchtid samt sen eftermiddag för att fånga upp så många anställda som möjligt. Målet var att samla in svar från cirka 500 anställda i området, vilket uppnåddes då svar inhämtades från 549 personer. Resvaneundersökning via webbenkät på Ideon Science Park De anställda på Ideon Science Park fick en webbenkät med frågor om såväl kännedom om olika åtgärder, resvanor (som kan jämföras med föremätningen år 2008), samt i vilken mån man påverkats av åtgärderna. Att både nuvarande resvanor och i vilken mån de anställda påverkats av åtgärderna efterfrågas ger möjlighet till två olika skattningar av uppnådda effekter. Webbenkäten gick ut till sammanlagt 1 563 personer. 450 svarade, vilket medför en svarsfrekvens på 29 %.

6 Analyser av enkät/intervjustudien och webbenkäten Analyserna bygger dels på webbenkäten som skickades ut till de anställda på Ideon Science Park och på enkät/intervjustudien riktad till de anställda vid företagen i Brunnshög och Ideon/Pålsjö. I syfte att möjliggöra en sammanvägning av resultaten från de två enkäterna trots olika svarsfrekvens har svaren viktats. Analyserna är generellt nedbrutna på de fem grupperna Brunnshög, Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park, Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park, Ideon Science Park och totalt. Detta för att möjliggöra en utvärdering baserad på verklig geografisk avgränsning. Processutvärdering Processutvärderingen genomfördes som en SUMO-utvärdering mot den indirekta målgruppen, d v s representanter för elva bearbetade företag. Intervjuer gjordes med dessa, oavsett om de valt att gå vidare med ett samarbete och/eller fortsatt mobilitetsarbete. Vid processutvärderingen är det företagens uppfattning som kommer fram, poängteras bör dock att intervjuerna har gjorts med enbart en person per företag och då med den person som transportrådgivaren haft huvudsaklig kontakt med. Sammanställning av utvärdering av enskilda åtgärder Utöver transportrådgivningen mot företag har ett antal enskilda åtgärder gjorts med separata utvärderingar, t ex hälsotrampare, resejämföraren, Skåne trampar och cykelgaraget vid Västra stationen. Dessa har sammanställts av kommunen och skickats till Trivector, som bearbetat informationen och fört in de huvudsakliga resultaten i denna rapport. Jämförelse med trafikräkningar Intentionen var att jämföra resultaten från webbenkäten och enkät/intervjustudien med trafikräkningar av bilar, kollektivtrafikresenärer och cyklister i anslutning till områdena för åren 2008-2011. Dock fanns endast bristfällig data för kollektivtrafikresenärer, varför jämförelser endast har kunnat göras för biltrafik och cykeltrafik.

7 2. Beskrivning området och arbetets inriktning 2.1 Området och antal anställda Det aktuella området för arbetet med Fyrstegsprincipen i praktiken framgår av Figur 2-1. Figur 2-1 Aktuellt område för arbetet med Fyrstegsprincipen i praktiken. I Ideon/Pålsjö och Brunnshög fanns år 2011 cirka 8500 verksamma, varav cirka 4400 arbetade på Brunnshög och cirka 4100 arbetade på Ideon/Pålsjö. Skånes Universitetssjukhus, SUS, ligger strax utanför det aktuella området, men har till viss det involverats i arbetet med framtagande av mobilitetsplan, se kapitel 2.2. Effekter som redovisas i denna rapport avser dock enbart Ideon/Pålsjö och Brunnshög.

8 2.2 Beskrivning av arbetets inriktning Projektperioden för Fyrstegsprincipen har pågått mellan hösten 2008 och våren 2012. Arbetet har utgått ifrån arbetsgivarna och tekniska förvaltningens uppgift har varit att fungera som en katalysator och att stödja företagen i deras arbete med att ta fram mobilitetsplaner. Företagen har själva ansvarat för implementering av arbetet; förankring, kommunikation och genomförande av handlingsplan. Det innebär att arbetets verkan till stor del varit beroende av faktorer såsom kontaktpersonens engagemang och mandat, organisationsstruktur, budgetutrymme, personalomsättning, omorganiseringar, sparbeting etc. Förutsättningarna för arbetet har därmed sett olika ut för de olika företagen. Transportrådgivaren har fokuserat sitt arbete på elva företag inom området, varav nio företag har över 100 anställda och därmed är viktiga att samarbeta med med tanke på företagens storlek och två företag är delägare till Ideon Science Park och därmed viktiga av andra skäl. Åtgärderna som riktades direkt mot företagen är s k Steg 1 åtgärder inom fyrstegsprincipen. Antalet verksamma på dessa elva företag uppgår till cirka 7900, d v s de täcker in mer än 90 % av de anställda inom området. Därutöver har fysiska åtgärder, d v s åtgärder inom Steg 2 och 3 i fyrstegsprincipen, gjorts inom hela området, t ex vägvisning för gående, cyklister och bilister, belysnings- och planteringsåtgärder; förbättring av vägnätet; högkvalitativt gång- och cykelstråk, intermodala respunkter, vilket kompletterat åtgärderna inom Steg 1 i Fyrstegsprincipen. Dessa åtgärder riktar sig mot alla verksamma inom området. Vid uppräkning av effekter har detta gjorts till alla cirka 8500 verksamma inom området. 2.3 Beskrivning av arbetets inriktning på de olika företagen Nedan beskrivs arbetet hos de olika företagen övergripande. Ideon Science Park ägs av de två fastighetsägarna Wihlborgs fastigheter AB och IKANO fastigheter AB och är en forskarby med cirka 300 företag, majoriteten av dem med under 10 anställda. Tillsammans sysselsätter företagen omkring 2000 personer. Arbetet med mobilitetsplanen startade hösten 2008 och bedrevs av fastighetsägarna samt den organisation som skapats för service, Ideon AB. De enskilda företagens förhållande till Ideon Science Park är alltså som hyresgäst, vilket innebär att Ideon Science Park inte har haft organisatoriskt mandat över företagen. Deras roll har snarare varit att skapa förutsättningar - fysiska som kommunikativa - för hållbart resande. De organisatoriska förutsättningarna har i stort varit detsamma under hela projektperioden. AstraZeneca med sina cirka 10000 anställda inledde sitt mobilitetsplanarbete under hösten 2008. Att företaget är globalt har en begränsande effekt när det gäller möjligheten att genomföra åtgärder, de globala förutsättningarna är styrande även på lokal nivå. AstraZeneca meddelade i mars 2010 att de stänger

9 sin verksamhet i Lund. Nedläggningen innebar att arbetet med mobilitetsplanen avstannande. Axis Communications påbörjade sitt mobilitetsplanarbete våren 2011. Antalet anställda var då strax under 700. En handlingsplan togs fram och arbetet har pågått sen dess om än i begränsad fart till följd av tjänstledigheter. Gambro inledde sitt mobilitetsplanarbete sen höst 2011 och hade vid denna tidpunkt 800 anställda. Arbetet med handlingsplanen har påbörjats. Samarbetet med SonyEricsson påbörjades 2009 med mindre samarbetsprojekt. Diskussioner kring en mobilitetsplan inleddes och har pågått under hela projektperioden men ett genomförande har skjutits på framtiden ett flertal gånger på grund av omorganisering och ändringar i företagsstruktur. Samarbetet och diskussioner har dock pågått med olika intensitet under hela perioden. Samarbetet med ST Ericsson påbörjades under hösten 2011 då beslut togs att inleda mobilitetsplanarbetet tillsammans med SonyEricsson. Omorganiseringar inom SonyEricsson innebar att processen sköts på framtiden, troligtvis till hösten 2012. Kontakterna med Lunds energi och BTJ har pågått under hela projektperioden men högst sporadiskt och utan att mobilitetsplanarbete har inletts. De har erbjudits information och åtgärder men har valt att inte gå vidare med arbetet. SUS - regionsjukhusen i Lund och Malmö hade slagits samman strax innan arbetet med mobilitetsplanen inleddes hösten 2010. Totalt har SUS i Malmö och Lund drygt 10 000 tillsvidareanställda. Mobilitetsplanarbetet genomfördes som en samverkansprocess mellan Lunds kommun, Malmö stad och SUS. I samband med att en handlingsplan skulle tas fram genomgick SUS stora organisationsförändringar, vilket även påverkade det fortsatta arbetet med handlingsplanen. Omorganiseringar och indragningar har alltsedan dess kantrat SUS. Arbetsgruppen har fortsatt att jobba med mobilitetsplanen men under betydligt svårare förutsättningar än vad som förväntats. På policynivå har dock en rad genomslag gjorts däremot inte när det gäller fysiska åtgärder. SUS i Lund ligger strax utanför de aktuella områdena Ideon/Pålsjö och Brunnshög. Därutöver har ett aktivt samarbete med Ikano och Wihlborgs bedrivits under hela projekttiden. Dessa två företag har under 100 anställda i Lund men har ändå varit viktiga företag att samarbeta med eftersom de, tillsammans med Lunds universitet och Lunds kommun, är ägare till Ideon Science Park.

10 3. Nuläge 2011 bland anställda Nuläget beskriver grundläggande data om de anställda samt resvanorna hösten 2011. 3.1 Grunddata Kön En övervägande del, drygt 70 %, av de anställda inom Ideon/Pålsjö/Brunnshög är män. Största andel män återfinns i Brunnshög medan Ideon Science Park har en relativt jämn könsfördelning, se Tabell 3-1. Tabell 3-1 Könsfördelning beroende på område. Område Kvinnor Män Antal svar Brunnshög 19 % 81 % 342 Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park 37 % 63 % 652 31 % 69 % 206 Ideon Science Park 45 % 55 % 446 Totalt 28 % 72 % 994 Avstånd till arbetsplatsen Genomsnittligt avstånd till arbetet för alla anställda i området är omkring 20 km. En dryg fjärdedel av alla anställda har mindre än 5 kilometer till arbetet, se Tabell 3-2. Tabell 3-2 Avstånd mellan bostad och arbetsplats. Område Mindre än 3 km 3-4,9 km 5-9,9 km 10-14,9 km 15-24,9 km 25-49,9 km 50 km eller mer Antal svar Brunnshög 15% 10% 9% 9% 26% 20% 11% 339 Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park 14% 17% 6% 9% 27% 19% 9% 640 16% 16% 5% 6% 29% 19% 8% 197 10% 18% 8% 13% 23% 18% 10% 443 Totalt 14% 13% 8% 9% 26% 19% 10% 979

11 Bostadsort Lund är vanligaste bostadsort följt av Malmö för de anställda i alla undersökta områden. I Tabell 3-3 framgår de sju vanligaste bostadsorterna för respektive område där antalet boende per ort är uppräknat till totalnivå baserat på det totala antal anställda i respektive område. Siffrorna är avrundade till hela tiotal varför summan för de enskilda områdena kan skilja sig något mot totalen. Eftersom vi saknar uppgifter om det faktiska antalet boende i respektive ort från de olika områdena kan vi inte uttala oss om huruvida de svarande är helt representativa. Tabell 3-3 Vanligaste bostadsort per område med uppräknat antal anställda. Område Antal anställda i de sju vanligaste bostadsorterna Brunnshög Lund Malmö Helsingborg Antal anställda Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Antal anställda Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Antal anställda Ideon Science Park Antal anställda Södra Sandby Eslöv Lomma Bjärred 1360 1260 200 160 110 80 60 Lund Malmö Södra Sandby Bjärred Helsingborg Löddeköpinge Höllviken 1280 860 110 100 90 80 80 Lund Malmö Eslöv Kävlinge Helsingborg Löddeköpinge Höör 740 570 60 60 50 50 40 Lund Malmö Södra Sandby Bjärred Helsingborg Höllviken Lomma 530 290 80 70 40 30 30 Totalt Lund Malmö Helsingborg Antal anställda Södra Sandby Eslöv Kävlinge Lomma 2640 2110 280 270 200 140 140

12 3.2 Resvanor 2011 I detta avsnitt redovisas fördelning på huvudsakligt färdmedel för resor till arbetet. Fördelningarna för Ideon Science Park bygger på uppgifter om resor till arbetet under fem dagar medan fördelning för resterande områden bygger på resan till arbetet den aktuella mätdagen. Färdmedelsfördelning I Tabell 3-3 framgår fördelning på huvudsakligt färdmedel för resor till och från arbetet. Omkring hälften av de anställda reser huvudsakligen med bil medan en knapp tredjedel resor kollektivt och resterande går eller cyklar. Tabell 3-3 Huvudsakligt färdmedel för resor till och från arbetet. Område Bil som förare Bil som passag. Buss Tåg MC/ moped Cykel Gång Annat Antal svar Brunnshög 46% 2% 21% 7% 1% 18% 5% 0% 340 Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park 48% 2% 14% 9% 0% 21% 6% 0% 647 49% 1% 18% 6% 0% 17% 9% - 197 48% 2% 7% 13% - 27% 2% 1% 450 Totalt 47% 2% 18% 8% 1% 19% 6% 0% 987 Persontrafikarbete Totalt genererar arbetspendlingen till och från området cirka 6,2 miljoner fordonsmil varje år, eller cirka 730 mil per år och anställd. Biltrafiken står för den absolut största delen av trafikarbetet, se Tabell 3-4 där persontrafikarbete baserat på huvudsakligt färdmedel för arbetsresor presenteras. Tabell 3-4 Persontrafikarbete, rest sträcka (mil) per färdmedel och år. Område Bil som förare Bil som passag. Buss Tåg MC/ moped Cykel Gång Annat Totalt antal mil Totalt 3665000 117000 1166000 952000 60000 203000 23000 49000 6235000 Utsläpp av CO 2 De anställdas arbetsresor genererar cirka 9000 ton koldioxidutsläpp per år vilket motsvarar cirka 1,1 ton per anställd och år. I Tabell 3-5 framgår utsläpp av koldioxid per år och område, både totalt och per anställd. Tabell 3-5 Utsläpp av koldioxid (ton per år), per anställda och totalt uppdelat per område. Område CO2 per anställd (ton) CO2 totalt (ton) Brunnshög 1,0 4 500 Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park 1,1 4 400 Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park 1,0 2 500 Ideon Science Park 1,2 1 850 Totalt 1,1 9 000

13 4. Kännedom om åtgärderna bland anställda 4.1 Kännedom om samarbetet och genomförda åtgärder Sammanfattnings kan vi konstatera att cirka 40 % av de anställda i Brunnshög/Ideon/Pålsjö-området känner till att Lunds kommun tillsammans med arbetsgivarna i området arbetar för att underlätta resor med gång, cykel och kollektivtrafik till/från/inom området. Kännedomen om samarbetet varierar dock mellan de olika områdena. Bäst kännedom om samarbetet har de anställda på Ideon Science Park, medan kännedomen är lägre bland de anställda på Brunnshög, se Figur 4-1. 0% 20% 40% 60% 80% Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Känner väl till Hört talas om Figur 4-1 Kännedom om kommunens och arbetsgivarnas arbete. Kännedomen om de olika åtgärderna som införts inom området varierar dels mellan de olika åtgärderna, dels mellan de olika delområdena, se Figur 4-2. De mest välkända åtgärderna, som är kända av 45-65 % av de anställda, är: Lunds arbete för spårvagnstrafik mellan Lund Central och ESS/MaxLab Förbättrad turtäthet och linjedragning i kollektivtrafiken Intermodala respunkter Många av de andra åtgärderna är enbart kända av cirka 20 % av de anställda.

Att Lund arbetar för spårvägstrafi k Lunds C- ESS Förbättrad skyltning kring alternativa körvägar för bilister Beskärning av buskar längs gång- och cykelvägar Förbättrad belysning längs gång- och cykelvägar Förbättrad vägvisning till närmsta hållplats Förbättrat turtäthet och linjedragning för kollektivtrafiken Förbättrad vägvisning för gående och cyklister Ny cykelbana längs Ole Römers Väg Intermodala respunkter Resejämföraren www.lund.se/re sejamforaren Hälsotramparkampanj Cykelpendlingstävlingen Skånetrampar 14 Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt 0% 20% 40% 60% 80% Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Brunnshög Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park Ideon Science Park Totalt Känner väl till Hört talas om Figur 4-2 Kännedom om genomförda åtgärder.

15 4.2 Åsikt om genomförda åtgärder Över 80 % av de som känner till åtgärderna är nöjda med dem. Det är dock cirka 40 % som inte vet vad de anser om åtgärderna eftersom de inte har noterat några åtgärder eller förändringar. Sammantaget ger detta en indikation om att åtgärderna är uppskattade men att information och marknadsföring om dem skulle ha kunnat vara mer omfattande. Tabell 4-1 Nöjdhet med åtgärdsinriktningen i stort. Område Mycket nöjd Nöjd Inte nöjd Inte alls nöjd Vet inte, har inte noterat några åtgärder Antal svar Brunnshög 6% 41% 6% 4% 43% 341 Ideon/Pålsjö inkl. Ideon Science Park Ideon/Pålsjö exkl. Ideon Science Park 4% 47% 4% 3% 42% 644 3% 43% 3% 2% 49% 196 Ideon Science Park 5% 53% 6% 4% 31% 448 Totalt 5% 44% 5% 4% 43% 985

16 5. Effekter I detta kapitel redovisas de effekter som erhållits av åtgärderna inom Fyrstegsprincipen i praktiken. 5.1 Antal anställda som påverkats av åtgärderna Effekter av införda åtgärder Totalt är det cirka 280 personer, eller 3-4 % av alla anställda inom området, som uppskattar att de påverkats av åtgärderna, d v s att det bytt från bil till gång, cykel, kollektivtrafik eller samåkning, år 2011. Cirka 160 personer av dessa uppskattar att de påverkats i stor grad och cirka 120 personer att de påverkats i viss grad. Därtill kommer 13 hälsotrampare, vilket gör att det totala antalet som påverkats år 2011 uppgår till cirka 300 personer. Effekten av åtgärderna är ungefär dubbelt så stora inom Ideon Science Park, där cirka 6 % av de anställda har påverkats av åtgärderna. Ideon Science Park är även den verksamhet som kommit längst i sitt mobilitetsarbete och där flest åtgärder, inkl parkeringsavgifter, införts, se Tabell 5-1. Tabell 5-1 Andel av alla svarande som förändrat sitt beteende till följd av genomförda åtgärder år 2011. N=20. Område I stor grad bytt från bil till gång, cykel eller kollektivtrafik Till viss del bytt från bil till gång, cykel eller kollektivtrafik Börjat arbete mer hemifrån Medv. 3 Föruts. 4 Park 5 Totalt Medv. Föruts. Park Totalt Medv. Föruts. Park Totalt Totalt Ideon Sc Park Hela området Ca antal personer 0,7% 0,7% 0,9% 2,2% 2,4% 0,7% 0,4% 3,6% 0% 0% 0,2% 0,2% 6 % 0,7% 0,9% 0,3% 1,9% 0,9% 0,4% 0,1% 1,4% 0% 0% 0,0% 0,04 % 60 80 30 160 80 30 10 120 0 0 3 3 280 3,3 % Dock är siffror bakom de 280 personerna behäftade med stora osäkerheter då de dels baseras på svar från endast 20 personer som sedan räknats upp till totalnivå för hela området, och dels baseras på de anställdas egen skattning av hur mycket de påverkats. Det lilla antalet svar gör det även mycket vanskligt att räkna upp effekterna per delområde och resultatsammanställningen har begränsats till hela området Brunnshög/Ideon/Pålsjö samt Ideon Science Park. 3 Medv= Mer medveten om det positiva med att gå, cykla, åka kollektivt, samåka eller distansarbeta 4 Föruts.= Förutsättningar att gå, cykla, åka kollektivt, samåka eller distansarbeta har förändrats eller förbättrats 5 P= Förändrad parkeringssituation vid arbetet (avgifter, tillgång, etc)

17 För att komma upp i ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra lite mer säkra slutsatser skulle antalet respondenter ha behövt uppgå till betydligt fler (grov skattat åtminstone 1000, men gärna 2000 personer). I Tabell 5-1 visas även hur stor andel respektive hur många av alla anställda som har förändrat sitt beteende till följd av någon eller några av de genomförda åtgärderna. De som förändrat sitt resande fick även uppskatta den främsta anledningen till detta, och då utkristalliseras följande ordning bland anledningarna: Mer medveten om det positiva med att gå, cykla, åka kollektivt, samåka eller distansarbeta Förutsättningarna att gå, cykla eller åka kollektivt, samåka till arbetet och/eller distansarbeta har förändrats Förändrad parkeringssituation vid arbetet (avgifter, tillgång etc) I Tabell 5-2 framgår insparade mil med bil till följd av den förändring som genomförda åtgärder har medfört. Siffrorna bygger på uppskattningar gjorda av de svarande. Sammanlagt visar resultaten att de genomförda åtgärderna bidragit till en minskning med cirka 20 000 fordonsmil bilkörning år 2011. Dessa mil antas fördela sig på övriga färdmedel enligt kartlagd färdmedelsfördelning för respektive område. Med hänsyn taget till detta innebär det sammanlagt en minskning av utsläppen av koldioxid med cirka 46 ton år 2011 inkl effekten av Hälsotrampare och Skånetrampar, se kapitel 5.3. Därtill kommer en sannolik effekt på cirka 80 ton på SUS år 2011, varav 37 ton om vi antar att påverkan per anställd varit lika stor där som för de anställda inom Ideon, Pålsjö och Brunnshög, samt 44 ton från Skånetrampar. Tabell 5-2 Besparade mil med bil och inbesparade koldioxid år 2011. N=25 (platsenkät) resp. 13 (Ideon Science Park). Område Antal mil med bil Besparing av CO2 (ton) Ideon Science Park 9 100 19 Övriga området exkl Ideon Science Park 11 400 24 Hela området 20 500 43+3 6 +5 7 =51 ton Effekter av andra förändringar Det ska dock poängteras att ovanstående resultat avser dem som uppger att de förändrat sig i önskvärd riktning och där åtgärderna haft betydelse för förändringen. Undersökningen visar också att det är en stor andel (55 %) som uppger att de förändrat sig i riktningen mot en ökad bilanvändning och en nästan lika stor andel (45 %) som uppger att de förändrat sig i riktning mot en minskad bilanvändning. De främsta anledningarna till detta uppges vara förändrade arbets- och bostadsförhållanden. Detta visar att andra faktorer än just transportrådgivningen och de införda åtgärderna påverkar de anställda i en 6 Hälsotramparprojektet bedöms ha gett en effekt på 3 ton koldioxid som med stor sannolikhet inte täcks in av den övriga beräknade effekten då sannolikheten att någon av de 13 Hälsotramparena har ingått i platsenkäten är extremt liten. 7 Effekt från Skånetrampar bedöms ha gett en effekt på 5 ton bland deltagarna inom Ideon, Pålsjö och Brunnshög. Denna effekt täcks med största sannolikhet inte in av de övriga beräknade effekterna då kampanjen bedrivs under en begränsad period vår och höst.

18 mycket hög grad och att denna typ av förändringar kan få helt avgörande betydelse för trafiken till och från området. 5.2 Förändrat transportsätt till Ideon Science Park En jämförelse av resvanorna 2008 och 2011 på Ideon Science Park 8 indikerar en marginell minskning av bilandelen år 2011. Bilandelen har sjunkit från 51 % år 2008 till 50 % år 2011, vilket innebär att antalet bilresor har minskat med 2 % 9. 5.3 Enskilda åtgärder Utöver arbetet med transportrådgivning till företag har ett antal enskilda åtgärder genomförts i eller i anslutning till området. Dessa är: Hälsotrampare Resejämförare Cykelgarage vid Västra Stationen Skånetrampar Uppföljningen av de tre första enskilda åtgärderna har gjorts av Lunds kommun och HM Skåne. I denna samlade utvärdering av Fyrstegsprincipen i praktiken har vi tagit del av insamlad data och gjort en lite mer samlad utvärdering enligt SUMO. Hälsotrampare Hälsotrampare är ett välbeprövat koncept där vanebilister med korta avstånd till arbetet uppmuntras att ställa bilen och istället cykla till arbetet. Totalt ledde projektet till 13 hälsotrampare i området, vilket är lägre än målsättningen. Dessa lyckades mycket väl med att cykla under teståret och cirka 40 % av dem 10 fortsatte även att cykla minst tre dagar i veckan efter teståret. Hälsotramparnas överflyttning från bil till cykel medförde en inbesparing av cirka 5,4 ton koldioxid under teståret och cirka 3,2 ton koldioxid per år i långtidseffekt. I Tabell 5-3 visas resultatet per SUMO-nivå för hälsotramparna. 8 Uppföljande resvaneundersökning på Ideon Science Park år 2011, Trivector rapport 2012:46 9 Bilandelen har sjunkit från 51 till 50 %, d v s 1 %-enhet. Antalet bilar har minskat med 2 % ((51-50)/51=2 %) 10 Av de 11 som fortfarande arbetade inom området ett år efter teståret.

Tjänster Effekt Erbjudande Tjänster 19 Tabell 5-3 Hälsotrampare - Sammanfattning av resultat uppdelat på olika SUMO-nivåer. SUMO-nivå Mål Resultat Måluppfyllelse A Nyttiga prestationer Information på intranätet 2 artiklar i nyhetsbrev el dylikt B Kännedom Minst 70 % av de anställda känner till HT Info på intranätet på flera företag Nyhetsbrev och info på ISP intranät 1 artikel vid Green Friday 28 % av anställda i Brunnshög 26 % av anställda i hela området C Användning Minst 40 intresseanmälningar 56 intresseanmälningar D Nöjdhet med tjänst Minst 80 % nöjda med erhållen information om möjlighet att bli HT E Acceptans Minst 20 personer accepterar villkoren och antas F Test av erbjudande G Nöjdhet med erbjudande H Långsiktiga attityder och beteenden Minst 80 % av HT cyklar minst 3 dagar/vecka under teståret Minst 60 % cykel under teståret Minst 70 % av HT är nöjda med att cykla Minst 60 % av HT cyklar minst 3 dagar/vecka ett år efter teståret Minst 30 % cykel ett år efter testår Ej mätt Ej mätt 13 personer >80 % av HT cyklar minst 3 dagar/vecka under teståret >60 % cykel under teståret 85 % 40 % Ej mätt I Systemeffekter Under testår: - 5,4 ton CO 2 per år Lång sikt: -3,2 ton CO 2 per år Resejämföraren Resejämföraren är ett verktyg för att jämföra olika transportmedel bil, cykel, gång och kollektivtrafik utifrån tid, sträcka, kostnad, miljöbelastning och kaloriförbrukning. Syftet med Resejämföraren är att den ska medvetandegöra användarna om effekterna av våra vardagliga resvanor. Målet är att Resejämföraren ska bidra till en minskning av motoriserade transporter i kommunen. Utvärderingen av Resejämföraren har fokuserat på SUMO-nivåer kopplade till tjänsten, och inte på effekten av den, se Tabell 5-4. Tabell 5-4 Resejämförare - Sammanfattning av resultat uppdelat på olika SUMO-nivåer. SUMO-nivå Mål Resultat Måluppfyllelse A Nyttiga prestationer Marknadsföringsmaterial Individuell marknadsföring på alla företag i området Pop-up vägg, flyers, affischer, magneter, klubbor samt lank till Resejämföraren Demonstration på 5 företag B Kännedom 19 % av anställda i hela området C Användning Minst 15000 besök 30 nov 2010 D Nöjdhet med tjänst 30 nov 2010: 5619 unika besökare, 8048 totalt April 2012: 10369 unika besökare, 15782 totalt Stort intresse från andra: 16 kommuner, 5 konsultfirmor Av alla besökare är 34 % återkommande (första månaderna 2012 är andelen 50/50), vilket tyder på en nöjdhet bland dessa

Tjänster 20 Därtill kan nämnas att Resejämföraren i april 2012 finns i andra kommunversioner i Eslöv, Staffanstorp, Halmstad och Östersund. Cykelgaraget vid Västra Stationen Tjänsten Företagsspecifikt cykelgarage på Västra Station hade precis etablerats när Fyrstegsprincipen i praktiken drogs igång. Tanken med det företagsspecifika cykelgaraget var att företag på främst Ideon/Pålsjö/Brunnshög skulle erbjudas en företagsspecifik avdelning i cykelgaraget. De anställda tilldelades en elektronisk nyckel (tag) vilket gav dem tillträde till garaget utanför ordinarie öppningstider. Målsättningen var att samtliga större företag på Ideon/Pålsjö/Brunnshög skulle erbjudas möjligheten att använda garaget och att minst hälften av företagen skulle ansluta sig till garaget. Dessvärre har hanteringen av cykelgaraget och tagarna kantats av en rad problem och marknadsföringen har inte kunde genomföras som planerats. Tjänsten blev kostnadsfri eftersom standarden på så väl garaget som låssystemet inte hållit en tillräckligt hög standard. Trots detta har följande fyra företag etablerats i garaget; Tetra Pak (sen tidigare), AstraZeneca, Axis och SonyEricsson. Antalet användare uppgår till cirka 75 stycken och antalet parkerade cyklar är cirka 60 per dag. Utvärderingen av Cykelgaraget har fokuserat på SUMO-nivåer kopplade till tjänsten, se Tabell 5-5. Tabell 5-5 Resejämförare - Sammanfattning av resultat uppdelat på olika SUMO-nivåer. SUMO-nivå Mål Resultat Måluppfyllelse A Nyttiga prestationer Marknadsföring mot alla större företag Ej mätt B Kännedom Samtliga större företag ska känna till garaget Ej mätt C Användning Att minst 50 % av de större företagen ansluter sig till garaget D Nöjdhet med tjänst 4 företag 65-85 användare 60 parkerade cyklar per dag Skånetrampar Skånetrampar är en kampanj som vänder sig till anställda på företag, kommuner och landsting som vill inspirera sina medarbetare till fysisk aktivitet och ett klimatsmart beteende genom att cykla, eller cykla och åka kollektivt, istället för att köra bil. Skånetrampar, som startade 2008, drivs av HM Skåne under en sexveckorsperiod på våren respektive hösten. Kampanjen har lockat cirka 50-70 deltagare per år från Ideon/Pålsjö och Brunnshög, och totalt har dessa personer sparat cirka 5 ton koldioxid år 2011 under kampanjperioderna genom bilresor som ersatts med cykling.

21 5.4 Förändrat transportsätt bland anställda på Ideon Science Park En jämförelse av resvaneundersökningarna som genomfördes 2008 respektive 2011 via webbenkätutskick till anställda på Ideon Science Park, visar endast på marginella skillnader (cirka 2 % minskad bilanvändning). På grund av låg svarsfrekvens är resultaten dock mycket osäkra. Flera andra faktorer har sannolikt påverkat färdmedelsvalen bland de anställda på under de tre åren, t ex förändrat bensinpris och lågkonjunktur men även ändrade familje- eller bostadsförhållanden, se kapitel 5.1. Det går därför inte att uttala sig om kommunens insatser inom Fyrstegsprincipen i praktiken har lett till en minskning av biltrafiken eller inte bland de anställda på Ideon Science Park. 5.5 Jämförelser med estimeringar inför KLIMPansökan Inför KLIMP-ansökan gjordes en estimering av hur mycket koldioxid Fyrstegsprincipen i praktiken förväntades bidra med i området 11. Denna estimering visar att koldioxidutsläppen förväntas minska med cirka 300 ton år 2011 om alla planerade åtgärder införs. Den åtgärd som förväntades ge störst effekt, 180 ton år 2011, var testresenärer och hälsotrampare där beräkningen baserades på 50 testresenärer och 50 hälsotrampare per år. Utfallet blev dock inte alls så stort. Skånetrafikens restriktiva inställning till testresenärsprojekt gjorde att denna åtgärd inte alls genomfördes, och hälsotramparprojekt genomfördes i en mycket mindre omfattning än planerat. Dessutom har åtgärden med lånecykelsystem (estimerad effekt på cirka 20 ton koldioxid) inte införts 12, och effekter inom tjänsteresande (estimerad effekt på drygt 50 ton koldioxid) har inte alls medtagits i denna utvärdering. Anledningen till detta är att arbete inom tjänsteresandet bedöms ha utförts av företagen själva utan direkt påverkan från kommunen. Räknas de åtgärder bort som inte alls genomförts blir den kvarvarande estimerade effekten cirka 50-80 ton koldioxid beroende på hur inverkan av hälsotramparna räknas. Antalet verksamma i området uppgår till cirka 8500 medan beräkningarna baserades på att det skulle vara cirka 5000 verksamma. Det går dock inte att enkelt korrigera för detta då många av åtgärderna inte baserades på antalet verksamma utan på hur många personer man förväntades nå. Den erhållna effekten på cirka 50 ton koldioxid år 2011 ligger således i det nedre spannet av den estimerade effekten. Detta kan till stor del förklaras av att flertalet åtgärder ännu inte hade hunnit implementeras i den omfattning som var planerat när utvärderingen genomfördes. 11 CO2-effekt av Lunds KLIMP-åtgärder på Ideon/Brunnshög arbetsmaterial, Trivector 2007 12 En utredning om lånecykelsystem har genomförts och slutsatsen blev att ett effektivt lånecykelsystem kräver samarbete över kommungränserna

22 5.6 Jämförelser med trafikräkningar Eftersom åtgärderna inom projektet vänder sig till de anställda på företag inom ett avgränsat område, skulle man kunna hoppas på att se förändringar på trafikmängder för bilar, kollektivtrafikresenärer och cyklister under dessa år på gatorna i närheten av området. Ett försök har gjorts att kartlägga dessa förändringar. Enligt tillgängliga uppgifter har det inte skett någon förändring för biltrafiken och antalet cyklister har minskat marginellt. Det går inte att uttala sig om kollektivtrafikresenärerna eftersom data saknas för 2008 och 2009. Tabell 5-6 Förändring av antalet cyklister och bilar i anslutning till området enligt trafikräkningar, andel jämfört med basår 2008. 2008 (basår) 2009 2010 2011 Cyklister 100 % 106 % 99 % 95 % Bilar 100 % 106 % 96 % 101 % Mätningar av cyklisterna i anslutning till området visar på en ökning med 6 % 2009 jämfört med 2008, medan 2010 och 2011 års siffror indikerar en minskning jämfört med 2008. Dock är antalet cyklister i anslutning till detta område så litet att det är svårt att statistiskt säkerställa resultaten. Mätningar av biltrafiken i anslutning till området avser följande gator och vägar: Getingevägen, John Erikssons väg, Neversvägen, Norra Ringen, Ole Römers väg, Scheelevägen, Solbjersvägen, Sölvegatan, Tunavägen, Tornavägen och Tunavägen. Jämfört med år 2008 ökade biltrafiken i anslutning till området med 6 % år 2009 och minskade 2010 för att öka marginellt 2011. Det bör observeras att 18 av 30 snitt inte räknades alla år, vilket innebär att antaganden har gjorts. Vi har testat två varianter, dels att de saknade värdena är medelvärden av värdena för året före och efter aktuellt år dels att antalet följer samma utveckling som mellan de två föregående åren, vilket dock ger likartade resultat. Vi har också testat att laborera med fler snitt längre bort från området, men det ger liknande resultat. Det som kan konstateras är att dessa siffror kan ligga inom felmarginalen samt att en ökning/minskning kan bero på flera faktorer som t ex bensinpris, ny eller förändrad familje- eller bostadssituation eller förändrad parkeringssituation vid arbetet. Det går därför inte att uttala sig om vad förändringarna beror på. Samtidigt har antalet anställda i området minskat, dock är det osäkert med exakt hur många på grund av eftersläpningar i statistiken, vilket borde lett till ett totalt minskat trafikarbete på vägarna. Att biltrafiken är i stort sett oförändrad tyder på ett ökat resande med bil per person. Å andra sidan har antalet anställda i hela Lunds kommun ökat, vilket borde lett till en ökad trafik. Statistik från SCB visar även att biltrafiken per invånare i Lunds kommun har minskat med 7 % mellan 2008 och 2010, vilket ligger i linje med utvecklingen i övriga landet. Ser vi på utvecklingen från år 2000 uppvisar Lunds kommun en minskning av biltrafiken per invånare med 2 %, medan uppgifter för Sverige som helhet, Skåne och de 12 största kommunerna i Sverige visar på en ökning.