Äldres läkemedelsanvändning



Relevanta dokument
Äldres läkemedelsanvändning

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

SBU-rapport 1 okt -09

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

Behövs alla dessa läkemedell

Äldres läkemedelsbehandlingl

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Läkemedelsgenomgångar

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel 18 november 2016

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Socialstyrelsens författningssamling

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Socialstyrelsens författningssamling

Hantering av läkemedel

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

3. Läkemedelsgenomgång

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsbiverkningar

Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras?

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Läkemedelsförskrivning till äldre

Hantering av läkemedel

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Sektor Stöd och omsorg

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Läkemedelsgenomgångar

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Workshop barn och läkemedel

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Transkript:

Äldres läkemedelsanvändning _ Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland 1

Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel. Den gamla människan ÿ Är ofta sårbar ÿ Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning ÿ svikt i flera organsystem vid sjukdom ÿ Därför komplex läkemedelsbehandling 2

Diagnostik Gör en helhetsbedömning av den äldre patienten och behandla utifrån denna helhetsbild Inte bara utifrån enskilda symtom Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga 3

Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik Farmakokinetik Distribution Fett ECW BCM Metabolism Varierande Utsöndring Ml/minut 150 100 50 0 20 30 40 50 60 70 80 Ålder 4

Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras Dynamik - åldrande v Fysisk prestation v Muskelstyrka v Lungfunktion v Hjärtminutvolym v Cerebralt blodflöde v Receptorfunktion 5

Dosering l Mot bakgrund av förändrad kinetik och dynamik hos sköra äldre patienter l Starta med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dos Behandling med många läkemedel ökar interaktionsrisken eller risken för additiva effekter 6

Absorption - interaktion Fe 2+ bildar olösliga föreningar (cheilat) med u Antacida L-Dopa Tetracyklin Receptorer - Interaktion q NSAID ÿ Hämmar effekten av diuretika ÿ Minskar blodtryckseffekten av β-blockerare och ACE-hämmare ÿ Minskar gluconeogenesen från levern: ökad risk för långvarig hypoglukemi hos diabetiker 7

Interaktioner l Waran Salicylat, NSAID, paracetamol, tramadol Äldres läkemedelsbehandling _ Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år _ Nästan aldrig studier på patienter >80 år 8

Äldres läkemedelsbehandling _ Mycket få studier på äldre med många sjukdomar _ Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna? _ Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund ß Stora krav på samråd och noggrann uppföljning 9

Behandlingseffekt _ Mortalitet _ Morbiditet _ Symtomlindring - Livskvalitet Ålder Äldres återstående livslängd har ökat 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Effektiva behandlingsmetoder 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år Män kvi (SCB 2006) 10

Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner 11

Argument för läkemedelsprevention av kardiovaskulär risk _ Bevis finns för nytta av behandling av blodtryck hos ä ldre (STOP, STOP-2, MRC- Elderly, SHEP, HYVET) _ liksom även för simvastatin-behandling (HPS) Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta SBP mm Hg 180 170 160 150 140 DBP mm Hg 110 100 90 80 70 Debut av Alzheimer efter 79 år 70 75 80 85 Ålder 70 75 80 85 Ålder Skoog I et al Lancet 1996 12

Läkemedel på recept 0-100 år >1 gång per år 2007 Folkhälsorapport 2009 Läkemedel 80-åringar och äldre står på (använder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel eller fler 13

10 eller fler läkemedel per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämförelser 2009 > 3 psykofarmaka bland > 80 år 2007 1/3 >75 år på institution får neuroleptika 14

3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämförelser 2009 Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001» Inte relaterat till ålder i sig 15

Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades 2009 150 402 förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010 _ Äldre står inte alltid på för många läkemedel _ Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel 16

Riskläkemedel _ Bensodiazepiner ß Trötthet, muskelsvaghet, kognition _ Neuroleptika ß extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition _ Lätta opioider ß konfusion, illamående, yrsel _ NSAID Riskläkemedel ß Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar _ Loopdiuretika ß Urvätskning, elektrolytrubbningar _ Waran ß Ökad blödningsrisk hos äldre 17

Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland Läkemedelstolerans 80 70 60 50 40 30 Äldre tål högdos 20 sämre än vad 10 0 yngre gör Låg dos Unga Hög dos Äldre 18

Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras Gör vi nytta med behandlingen? 19

Långvarig sjukdom 65-85+ Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Som är hindrande Dödlighet 50-talet-2000-talet Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009 20

Återstående livslängd efter 65 och 80 å r Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009 Vad har vi gjort? för att förbättra behandlingen _ Patientutbildning _ Personalutbildning ß Läroböcker ß Studiecirklar ß Temadagar ß Fasut/Lä rut _ Läkemedelsgenomgångar ß 15000 stycken via apoteket 2006 21

Vad har vi gjort? för att förbättra behandlingen _ Förskrivarstöd ß Kloka listan ß Medicinska riktlinjer ß Inplastade kort ß Kvalitetsindikatorer ß MiniQ och liknande _ Projekt Vilka resultat ser vi? _ Färre biverkningar? _ Förbättrad sjukdomsbild? _ Förbättrad livskvalitet? _ Förbättrad funktionsförmåga? _ Fä rre lä kemedel? _ Lägre kostnader? 22

Rapport 193 2009 Metod _ Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) _ Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats 23

Slutsatser _ Förbättrad följsamhet kan fås genom ß En kombination av individuellt anpassade insatser _ Utbildning, information till patienter _ Minskat antal läkemedel _ Förenklad lä kemedelslista Förbättrad följsamhet ß Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader 24

_ Evidensstyrka 1 Riskläkemedel ß Lm med antikolinerg effekt psykiska störningar ß Benzodiazepiner fallrisk ß NSAID magblödningar _ Evidensstyrka 3 ß NSAID hjärtsvikt ß Ökad risk för interaktioner Riskläkemedel _ Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel _ ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel 25

Biverkningar _ Vanligare hos äldre ß 20 % av äldre som söker sjukvård _ 28-54% är undvikbara Biverkningar - orsaker ßFelaktig ordination ßUppföljning saknas ßPolyfarmaci 26

Slutsatser -LRP _ Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom ß Utbildning, information till sjukvårdspersonal ß Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens SBU:s slutsatser _ Skapa rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd med patienten vid konsultationstillfället 27

Dosdispenseringssystem _ Saknas vetenskapligt underlag för ß Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet Sammanfattning _ ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar lä kemedelsanvä ndningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet 28

Sammanfattning _ Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m SBU:s slutsatser _ ingen enskild åtgärd (t.ex läkemedelsgenomgångar) är tillräcklig _ flera samtidiga förändringar som ß informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, samt utbildningsinsatser 29

SBU:s slutsatser vårdens organisationer ß (regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga,yrkes-organisationer, patientorganisationer) bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer. Slutsatser _ Ytterligare forskning behövs ß Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter ß Med fler hälsorelaterade utfallsmått ß Över dokumentation och uppföljning 30

Äldre och läkemedel Strategi för Västra Götalandsregionen 2008-2012 Hä lso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward www.vgr.se/lakemedel En strategi för äldre och läkemedel för Högsta möjliga livskvalitet genom en _ Ändamålsenlig _ Dokumenterad _ Kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn mellan patient och förskrivare 31

Utvecklingsområden _ Styrning _ Dokumentation _ Ansvar _ Kvalitet Framgångsfaktorer kopplade till varje utvecklingsområde Strategi Styrning 1. Äldre är en prioriterad grupp i sjukvå rden vilket skall framgå av vårdgivarnas uppdrag 2. Regionala och lokala 3. vårdprogram och riktlinjer 4. beaktar äldre patienter 32

Strategi Dokumentation 1. Journalsystem innehåller ett välutvecklat dokumentationssystem 2. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården 3. Läkemedelsberättelser införs på regionens sjukhus 4. IT-stöd utvecklas för åtkomst till patientens läkemedelsinformation ß läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, en patient en journal. 5. Patientinformationskortet, Vet du varför du tar dina läkemedel implementeras 33

Strategi Ansvar 1. Patienten erbjuds en fast vårdkontakt 2. Patienten erbjuds en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen 34

Strategi Kvalitet 1. Varje patients läkemedelsbehandling utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavstämning) 2. I vårdkedjan råder samsyn på hur patienten ska behandlas (dokumentation, information) 3. Ett IT-baserat kvalitetsstöd/förskrivarstöd för läkemedelsanalys Strategi Kvalitet 4. Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för ändamålsenlig läkemedelsbehandling 5. Punktprevalensstudier av LRP genomförs på sjukhus 35

ingen enskild åtgärd löser hela problemet ß Helhetsgrepp ß Läkekonst ß Dokumentation ß Läkemedelsavstämning ß Förskrivarstöd Äldre patienter har rätt till rätt läkemedel Kunskap, Samverkan, Samråd www.vgr.se/lakemedel 36