Konsekvenser alternativ 2

God bebyggd miljö Kulturmiljö och bebyggelsekaraktär Alternativet innebär troligen en långsam förvanskning av några intressanta kulturmiljöer framförallt i centrum genom tillbyggnader eller eftersatt underhåll. Konsekvenser alternativ 1 De föreslagna förtätningarna i centrum bör kunna bidra till att stärka de kulturhistoriska värdena. Alternativ 1 bedöms inte påverka de lämningar efter medeltida tegeltillverkning som finns i riksintresseområdet Kungsmarken - Fågelsångsdalen och som utgör delar till motiveringen av områdets kulturmiljövärde. Kontinuitetsbrott finns i hävden av odlingsmarkerna, men de agrara kulturmiljövärdena kan behöva utredas noggrannare. Den föreslagna bostadsbebyggelsen på platsen för Fågelsång Tivoli innebär dock en privatisering av en plats som tidigare varit allmän och fungerat som en lokal och regional festplats. Den föreslagna bostadsbebyggelsen gör det svårt att uppnå den tillgänglighet för allmänheten som vore önskvärd ur kulturmiljösynpunkt. Utbyggnad av området söder om Assarhusavägen (område 12) gör att gränsen mellan den spridda bebyggelsen i Sönnervång och tätorten S Sandby riskerar att bli otydligare. S Sandby riskerar också att förlora en kulturhistoriskt viktig byggnad om den gamla bryggeribyggnaden rivs. Alternativet berör tre kända fornminnen; område 7 (fyndplats) område 13 (vägmärke) och område 35 (ristning). Hur fornminnena påverkas är inte utrett. Alternativet har också till vissa delar positiv inverkan på kulturmiljön i S Sandby genom kulturhistoriska spår föreslås lyftas fram. Exempel på detta är att den markering av järnvägssammanhanget där Fågelsångsvägen möter Revingevägen och att bebyggelse föreslås längs den gamla vägen mot Östramölla (område 17). Vägalternativ B vid Fågelsång inverkar negativt på kulturmiljön genom att den nya vägsträckningen saknar koppling till historiska färdvägar och gränser i landskapet. Konsekvenser alternativ 2 Både vid Lindegård och sydöstra Killebäck inkräktar den nya bebyggelsen på områden med viktiga vyer. Vid Lindegård får de äldre landskapsvägarna och gårdarna en förändrad roll då de hamnar i sammanhängande bebyggelse. Det är dock positivt att planen tar fasta på befintliga vägar, alléer och gränser och utnyttjar dem för att strukturera den nya bebyggelsen. Vid Killebäck kan vägreservatets sträckning och den nya parkmarken i anslutning till trädraden som mynnar vid Hällestadsvägen inte anses respektera de äldre fastighetsgränserna. Detta är negativt ur kulturmiljösynpunkt. Vägreservatets sträckning och parkmarken bedöms också kunna ge en otydlig gestaltning av gaturummet. Alternativet berör ett känt fornminne, en fyndplats i kanten av område 30. Alternativ 1 bedöms sammantaget inte påverka kulturmiljön och därmed vara det bästa alternativet. Om vägreservat i läge B väljs vid Fågelsång bedöms alternativ 1 bli likvärdigt med alternativ 2 och få en måttligt negativ påverkan på kulturmiljön. Nollalternativet bedöms ha en något negativ inverkan på kulturmiljön. Förebyggande åtgärder I alternativ 1 kan gränsen mellan Södra Sandby och Sönnervång förtydligas om gestaltningen av bebyggelsen i område 12 tydligt anknyter till bebyggelsen i Sönnervång. Därmed skapas en skillnad mellan bebyggelsen norr och söder om Assarhusavägen som kan uppfattas som en gräns. Området vid Fågelsångs Tivoli (område 27 norr om Fågelsångsvägen) kan justeras både till avgränsning och användning för att ge en större öppenhet för allmänheten. En förebyggande åtgärd i alternativ 1 är också att välja vägalternativ A eller C vid Fågelsång. Fornminnesfrågan bör utredas noggrannare och områdenas avgränsning och utformning kan vid behov anpassas. Alternativ 2 kan förbättras ur kulturmiljösynpunkt genom en omsorgsfull gestaltning av gaturummen längs de gamla landsvägarna som kringbyggs av ny bebyggelse. Dragningen av vägreservatet vid Killebäck kan justeras för att möjliggöra detta. En jämn och låg höjd på bebyggelsen vid Lindegård kan minska störningseffekten på vyerna från Fågelsångsdalen. I anslutning till de befintliga gårdarna kan eventuellt högre bebyggelse vara positiv för att markera de historiska sammanhangen. Planen kan också peka ut viktiga vyer ut från tätorten som långsiktigt ska skyddas (Man bör bekräfta eller utvidga/komplettera de stråk som pekas ut i ÖP-98.) Fornminnet i område 30 bör utredas noggrannare och områdets avgränsning eller utformning kan vid behov anpassas. 21

Buller Trafikmängder på Sandbys huvudgatunät har beräknats med hänsyn taget till de nya bostadsområdena i alternativ 1 och 2 med manuell metod. Beräkningarna har inte tagit med eventuella effekter av förändrade resvanor, alltså om fler väljer kolleltivtrafik före bil. Beräkningarna har inte heller tagit hänsyn till trafikökningen från de föreslagna verksamhetsområden eftersom trafikalstringen från dessa områden är starkt beroende av vilka verksamheterna blir. Ett åkeri eller lager ger större trafikmänder än ett tjänsteföretag till exempel. Vid nybyggnad av bostäder bör normalt inte gällande riktvärden för vägtrafikbuller överskridas. Riktvärdena fastställdes av Sveriges riksdag i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53 vilken antogs i mars 1997: Högsta trafikbullernivå dba Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus 22 55 (vid fasad) 70 (på uteplats) Konsekvenser för nollalternativet Alternativet innebär att bebyggelse styrs till andra delar av kommunen, vilket medför att förändringar på trafik- och bullersituationen i Södra Sandby framför allt beror av exploatering på andra platser. Inga planer är i dagsläget kända som påtagligt förändrar trafiksituationen i Södra Sandby. Konsekvenser för alternativ 1 Trafiken i centrumkorsningen ökar i alternativ C (utan ny vägförbindelse Assarhusavägen - Fågelsångsvägen) mest på Revingevägen och Lundavägen med 1600 respektive 1300 fordon/dygn. Utmed Dalbyvägen och Flyingevägen ökar de endast i mindre mängd, med 400 respektive 200 fordon/dygn. Samtidigt som bostadsutbyggnaden genererar mer trafik i Södra Sandby medverkar en förbättrad framkomlighet i korsningen Lundavägen-Hardebergavägen i viss mån till en minskning av trafiken genom centrumkorset i Södra Sandby. Minskningen är dock liten, mellan 200 till 400 fordon/dygn, och får endast mindre påverkan på trafiksituationen. De båda vägaltenativen A (med en sammankoppling av Fjärilsvägen och Blåvingevägen) och alternativ B (med en förlängning av Assarhusavägen västeroch norrut så att gatan förbinds med Fågelsångsvägen) bedöms minska trafiken genom centrumkorset i ungefär lika mycket. Vägalternativen minskar trafiken på Dalbyvägen och Lundavägen med omkring 1000 fordon/dygn. Trafiken utmed Fjärilsvägen bedöms samtidigt tredubblas och öka till omkring 1500 fordon/dygn. De viktigaste resrelationerna för trafik till och från verksamhetsområdena är mellan Södra Sandby och Lund, Malmö samt väg E22. Trafik till och från område 34 bedöms i större utsträckning passerar genom centrumkorsningen än trafiken till och från område 35. Förändringarna av bullernivåerna i centrumkorsningen till följs av de förändrade trafikflödena (se bild xx) bedöms vara av en storleksordning som inte är hörbar. På Fjärilsvägen bedöms bullerökningarna bli hörbara. I det fortsatta arbetet bör en bedömning av hur trafiken till och från föreslagna verksamhetsområden påverkar bullernivåerna i Södra Sandby göras. För den föreslagna bebyggelsen kan behov av bullerskyddsåtgärder uppstå utmed huvudgatunätet i Södra Sandby. Placering av byggnader, anpassade planlösningar samt orientering och utformning av balkonger och uteplatser är exempel på sådana bullerdämpande åtgärder. Bild 18. Fordonsmängder i centrumkorsningen i alternativ 1. I beräkningarna ingår effekten av bostadsutbyggnad och ny korsning Lundavägen-Hardebergavägen. Procentangivelser jämfört med dagens trafikmängd.

Konsekvenser för alternativ 2 Trafiken i centrumkorsningen ökar i alternativ 2 mest på Lundavägen och Revingevägen med 1800 respektive 1700 fordon/dygn. Utmed Dalbyvägen och Flyingevägen ökar de endast i mindre mängd, med 400 respektive 200 fordon/dygn. På samma sätt som i alternativ 1 motverkas ökningen av trafik i centrumkorsningen som alstras av den nya bostadsbebyggelsen delvis av en förbättrad framkomlighet i korsningen Lundavägen-Hardebergavägen. Minskningen är dock liten, 200 400 fordon/dygn, och får endast mindre påverkan på trafiksituationen. De viktigaste resrelationerna för trafik till och från verksamhetsområdena är mellan Södra Sandby och Lund, Malmö samt väg E22. Område 36 belastar främst Räftvägen/Lindegårdsvägen/Lundavägen i riktning mot Lund, Flyingevägen/Dalbyvägen i riktning mot Malmö samt Flyingevägen i riktning mot väg E22. Förändringarna av bullernivåerna i centrumkorsningen till följs av de förändrade trafikflödena (se bild xx) bedöms vara av en storleksordning som inte är hörbar. I det fortsatta arbetet bör en bedömning av hur trafiken till och från föreslagna verksamhetsområden påverkar bullernivåerna i Södra Sandby göras. För den föreslagna bebyggelsen kan behov av bullerskyddsåtgärder uppstå utmed huvudgatunätet i Södra Sandby. Placering av byggnader, speciell planlösning samt orientering och utformning av balkonger och uteplatser är exempel på sådana bullerdämpande åtgärder. Alternativ 1 och 2 medför båda ökade trafikflöden på grund av bostadsutbyggnad i Södra Sandby. Skillnaderna mellan alternativen är dock små och de bedöms ger en likartad, och i centrumkorset ej hörbar, påverkan på bullersituationen i Södra Sandby. Verksamheterna i alternativ 1 kan ge en något större belastning i centrumkorset än alternativ 2. Potentialen för minskning av trafiken och därmed bullret genom förändrade färdmedelsval är dock större i alternativ 1, se avsnittet om Luftutsläpp från trafiken ovan. Främst vägalternativ A men även B bedöms vara något sämre ur bullersynpunkt då det ger hörbara ökningar av bullret på bostadsgator. Bild 19. Fordonsmängder i centrumkorsningen i alternativet 2 med hänsyn till bostadsutbyggnad och ny korsning Lundavägen-Hardebergavägen.Procentangivelser jämfört med dagens trafikmängd 23

Störningar från verksamheter Störningarna från kraftledningen minskas betydligt då ledningen flyttas. Konsekvenser av alternativ 1 Störningarna från kraftledningen minskar betydlig vid Fruktträdgården då ledningen flyttas. Den nya kraftledningen har 100 meters skyddsavstånd och bedöms inte störa bebyggelsen i område 13 i Sönnervång. Vid Norreholm kan en konflikt uppstå mellan boende och hästverksamhet. Förtätningsområde 1 ligger nära Sandby tvätteri. Delar av området ligger inom 100 meter, det avstånd som stadsbyggnadskontoret tidigare bedömt som tillräckligt skyddsavstånd för verksamheten. Om verksamheten utökas kan störningarna kan förvärras. Utvidgningen av verksamhetsområdet vid Östramölla kan i den östra delen ske även med verksamheter som kräver 200 meters skyddsavstånd utan att boende störs. På den västra sidan kan verksamheter med 50 meters skyddsavstånd lokaliseras utan att störningar uppstår för de boende. Utvidgning av STAR- KAs industriområde norr om Södra Sandby innebär ingen ökning av antalet störda bostäder. Ny bebyggelse i centrum (område 19) hamnar 75 m från en bensinstation vilket innebär en konflikt. Bensinstationer har på grund av hantering av brandfarliga varor och störningar från tillfartstrafik ett skyddsavstånd på 100 m. Det föreslagna nybyggnadsområdet Norra Killebäck hamnar inom rekommenderat skyddsavstånd 500 m från en djurgård. Djurhållningen bedöms dock i dagsläget inte vara av sådan omfattning att ett sådant skyddsavstånd kan motiveras. Stentäkten vid Skrylle kan komma att utökas norrut. I så fall utökas skyddsområdet i motsvarande omfattning. Störningarna från täktverksamheten bedöms dock inte påverka förtätningsområdena 12 och 13. Konsekvenser av alternativ 2 Störningarna från kraftledningen minskar betydligt vid Fruktträdgården då ledningen flyttas. Vid utbyggnad av industriområdet norr om Räftvägen kan boende i Hultabjärsvången som ligger inom 200 meter från området komma att störas om inga restriktioner läggs på verksamheterna i de yttre delarna av industriområdet. Det nya Lindegårdsområdet ligger över 200 meter från industriområdet och bedöms inte störas. De södra delarna av Lindegårdsområdet gränsar mot en befintlig bensinstation. Med den anpassning av bebyggelsen som föreslås i planen bedöms ingen störning uppstå. Områdena 30-32 ligger i anslutning till en djurgård. I dagsläget bedöms inte djurhållningen vara av en sådan omfattning att 500 meters skyddsavstånd kan motiveras. Därför bedöms att områdena 30 och 32 kan bebyggas utan dagens verksamhet på gården påverkas. Inför en utbyggnad av område 31 måste dock djurhållningen upphöra. Nollalternativet är mest positivt ur störningssynpunkt då en störningen från kraftledningen försvinner och inga störningar tillkommer. Alternativ 1 och 2 bedöms ur störningssynpunkt vara likvärdiga och sammantaget något positiva. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder som kan minska störningarna i alternativ 1 är flytt av bensinstationen i centrum och tvätteriet. Konflikterna med hästverksamheten kan minskas genom hänsyn i utformning av bebyggelse, t.ex. genom placering av garage och vegetation. I alternativ 2 kan störningarna på Hultabjärsvången från industriområdet norr Räftvägen minska om endast verksamheter med 50 m skyddsavstånd tillåts längs den södra kanten av området. 24

Risk för översvämning Konsekvenser för nollaternativet Framtida effekter av en ökad nederbörd och avrinning behöver utredas mer. På de ställen i centrala Sandby, där bebyggelsen ligger närmst vattendraget ligger å-fåran ganska djupt ner och kan troligen tåla ett högre vattenstånd innan vatten skulle nå befintlig bebyggelse. Konsekvenser för alternativ 1 En ökad bebyggelse ger mer hårdgjorda ytor och en snabbare och större avrinning än i nolllaternativet. Marken är sådan att möjligheterna för lokal infiltration är goda, men i förtätningsområdena är det troligt att man ansluter tomterna till befintligt ledningssystem. I nyexploateringsområdena 28 och 29 finns nya dagvattendammar planerade som fördröjer och renar det mesta av dagvattnet innan det når vattendragen. Ingen ny bebyggelse förslås nära befintliga vattendrag. Mark och avrinningsförhållandena i område 28 och 29 bör undersökas ytterligare med avseende på bärighet och risk för översvämning. Vid en exploatering av verksamhetsområde 34 kan dagvattenförhållandena förbättras även för Östramölla genom att allt dagvatten från områdena tas om hand och renas i nya dammar söder ut. Även i område 35 bör det finnas plats för nya dagvattenanläggningar som kan ta hand om dagvatten från STARKAS område. I nollalternativet och alternativ 2 föreligger inte någon risk för översvämning, medan i alternativ 1 bedöms risken vara något förhöjd. Förbättrande åtgärder En översiktlig geologisk undersökning i område 27-29 och 32 bör kunna ge svar på vilka markområden som är sanka och som man bör undvika att bebygga, samt om man bör underöka dagvattensituationen ytterligare inför planläggning av dessa områden. Rekreation och grönstruktur Nollalternativet Bristanalysen i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet visar att i stort sätt alla bostader har tillgänglighet till en gröning på minst 0,2 ha inom 200 m, se bild 20 Det är troligt att ridsstråket och strövstråket vid Sularp-Röglebäcken, samt strövstråket mot Skytteskogen kommer till stånd även i nollalternativet. Säkra cykel och ridpassager liksaså. Omlandet förblir oexploaterat och utblickar och vyer ut i landskapet från tätorten bibehålls. Konsekvenser för alternativ 2 Inget av de föreslagna exploateringsområdena 30-33 och 36 bedöms få problem med avrinningen, men vid område 32 behövs en undersökning med avseende på bärighet och risk för översvämning. Bild 20. Bristanalys för nollalternativet. Bostädernas tillgänglighet till en gröning på minst 0,2 ha inom 200 m 25

Konsekvenser för alternativ 1 I alternativ 1 förtätar kommunen genom att bygga bostader bland annat på parkmark där man bedömer att beläggningen är låg och där parkmarken har ett förhållandevis lågt socialt värde. Enligt planförslaget ska en viss andel av markförsäljningen gå till att förbättra kvaliteten på intilliggande parker. En bristanalys visar att alla befintliga och de flesta planerade bostader får fortsatt tillgänglighet till en gröning på minst 0,2 ha inom 200 m liksom i nollalternativet, se bild 21. Övriga bristanalyser av tillgänglighet till näroch stadsdelsparker och visar samma mönster. Det är de östra delarna av Norreholmsområdet och område 13 vid Sönnervång som får brist på parkmark. Område 13 har dock tillgång till Rögleskogen. Ett strövstråk kompletteras längs Sularps- och Röglebäcken. Nya dagvattendammar finns med för utbyggnadsområdena. Ny parkmark är utlagd över befintlig uppvuxen vegetation och anpassningen till landskapets rum och gränser bedöms som god. Skrylleområdet, Skytteskogen, Frueräften och Linnebjer knyts närmre tätorten med strövstigar, cykelvägar och säkra passager. Det finns markerade ridstigar/vägar med säkra passager över de större vägarna. Ridstigen längs Rölebäcken kommer att delvis gå igenom parkmarken i närheten av område 27 Fågelsångsområdet vilketkan innebära konflikter. Vägalternativ B innebär att en bullerkälla förs in i ett mycket rofyllt område vid Röglebäcken. Detta får stora negativa konsekvenser på rekreationen i detta område. Konsekvenser för alternativ 2 I alternativ 2 är all befintlig parkmark bibehållen. En bristanalys visar den parkmark som finns utlagd inte räcker för att uppfylla planindikatorn om att att alla befintliga och planerade bostader ska hatillgänglighet till en gröning på minst 0,2 ha inom 200 m, se bild 22. Övriga bristanalyser av tillgänglighet till när- och stadsdelsparker och visar samma mönster. De yttre delarna av samtliga utbyggnadsområden får en brist på parkmark. Även i alternativ 2 anläggs ett troligen strövstråk längs Sularps- och Röglebäcken. Nya dagvattendammar finns med för utbyggnadsområdena. Ny parkmark är utlagd över befintlig uppvuxen vegetation och anpassningen till landskapets rum och gränser bedöms som god. Skrylleområdet, Skytteskogen, Frueräften och Linnebjer knyts närmre tätorten med strövstigar, cykelvägar och säkra passager. Det finns markerade ridstigar/vägar med säkra passager över de större vägarna. Effekterna på grönstrukturen och rekreationen bedöms bli positiv i nollalternativet. I alternativ 2 har man ökat tillgängligheten till rekrationsområden men det råder brist på parkmark i samtliga utbyggnadsområden. Alternativ 2 bedöms få något positiv effekt på grönstruktur och rekreationen. Alternativ 1 bedöms få positiva effekter, men skulle väg B anläggas bedöms alternativ B i huvudsak få negativ effekt på grönstruktur och rekreation. Förbättrande åtgärder Vägalternativ A eller C väljs i alternativ 1. Mer parkmark behövs planläggas i samtliga utbyggnadsområden i alternativ 2. Bild 21 och 22. Bristanalys för alternativ 1 och alternativ 2. Bostädernas tillgänglighet till en gröning på minst 0,2 ha inom 200 m 26

Sammanfattande tabell Kommunens bedömningar av alternativens positiva och negativa konsekvenser sammanfattas i en tabell där 3 betyder mycket negativ påverkan, 0 betyder ingen påverkan och + 3 betyder mycket positiv inverkan. Fördjupning av översiktsplanen för Södra Sandby Miljökonsekvenser Alt 0 Alt 1(A) Alt 1(B) Alt 1(C) Alt 2 Begränsad klimatpåverkan och frisk luft Luftutsläpp från uppvärmning av bebyggelsen 0 +2 +2 +2 +2,5 Luftutsläpp från trafiken? +2 +2 +2-1 Rikt odlingslandskap, djur- och växtliv Hushållning med mark -2-1 -1,5-1 -2 Landskapsbild 0-1,5-2 -1,5-2 Skydd av värdefull natur 0-1 -2-1 -1 God bebyggd miljö Trafikbuller 0-1 -1,5-1 -1 Störningar från verksamheter +2 +1 +1 +1 +1 Risk för översvämning 0-1 -1-1 0 Kulturmiljö och bebyggelsekaraktär -1 0-1,5 0-1,5 Rekreation och grönstruktur +2 +1,5-2 +1,5 +1 Betydande miljöpåverkan De konsekvenser som fått en bedömning 2 eller mer i tabellen ovan, anses få en betydande påverkan på miljön. Effekten kan vara både positiv och negativ. Uppföljning Kommunen bör följa upp hur riktlinjerna för energisnålt byggande tillämpas genom avrapportering från Bygglovenheten och Mark- och exploateringskontoret. Stadsbyggnadskontoret kan följa upp hur mycket Södra Sandby förtätas och hur tillkommande service placeras i förhållande till god kollektivtrafik och närhet till gång- och cykelvägar. Kommunen kan följa upp hur åtgärder i gatunätet påverkar restidskvoterna. Åtgärder i gång- och cykelvägnätet kan följas upp via Tekniska förvaltningen. I detalplanerna kan man följa upp förtätningsgraden, särskilt i goda kollektivtrafiklägen samt nyckeltal för grönstrukturen. I detaljplaner längs större vägar kan man följa upp att bullerriktvärdena följs. Uppföljning av risker för översvämningar kan ske i samband med övergripande arbete för alla kommunens tätorter. Satsningar inom kulturmiljö, grönstuktur och naturvård i Södra Sandby kan följas upp i samband med Tekniska förvaltningens årliga utvärderingar av Grönplanen. 27

SOCIALA KONSEKVENSER Befolkningsutveckling Utan ytterligare bostadsbyggande, utöver redan gällande detaljplaner, skulle befolkningen redan inom några år minska. Inflyttningen kan väntas minska. Andelen medelålders och äldre skulle öka och befolkningen åldras. Effekterna av uteblivet bostadsbyggande blir att bostadsbeståndet i tätorten bibehålles med den rådande skeva fördelningen på hustyper, upplåtelseformer och storlekar. Det försvårar omflyttning och kvarboende inom orten och gör att äldre som söker en bekvämare, mindre bostad t.ex. utan trädgård, kan tvingas flytta från orten. Förändringen i åldersstruktur ger ändrat och mindre underlag för såväl handel som service och gör att den kommunala infrastrukturen och servicen riskerar underutnyttjas. I nollalternativet antas rådande befolkningsstruktur i socioekonomiskt hänseende bevaras. Konsekvenser av alternativ 1 Ett bostadsbyggande på drygt 900 lägenheter, huvudsakligen inom nuvarande tätortsgräns medger ett befolkningstillskott drygt 2 000 personer. En inflyttning möjliggörs, antingen till nybyggda bostäder, eller till sådana som frigjorts genom omflyttning inom samhället från stora villor till nybyggda mindre och centralt belägna bostäder. Befolkningen kan därigenom föryngras och totalt få en mer balanserad ålderssammansättning och en större variation i socioekonomiskt hänseende. 28 Underlag för handel och service kan öka och kommunal infrastruktur utnyttjas bättre med utbyggnad inom ett område där infrastrukturen redan är utbyggd. En mer varierad befolkningssammansättning ger underlag för bredare handels- och serviceutbud, innefattande även bredare sortiment i handeln. Tillkomsten av bostäder i centrala lägen och genom förtätning, med varierade hustyper, upplåtelseformer och storlekar bidrar på sikt till ett mångsidigare bostadsbestånd än dagens. Satsningen på utveckling av centrum, med möjligheter till mer handel och service, samt ett torg, ger fler mötesplatser för människorna, vilket är värdefullt inte minst från folkhälsosynpunkt. Konsekvenser av alternativ 2 Bostadsbyggandet i detta alternativ sker i områden utanför nuvarande tätortsbebyggelse och kan uppgå till ca 1 060 lägenheter. Arealen är större men bebyggelsetätheten antas bli lägre. Läget för utbyggnaden väntas attrahera en större andel barnfamiljer, innebärande inflyttning av större hushåll än i alternativ 1. Totalt kan en ökning med 3 100 3 400 personer väntas och leda till en föryngring av befolkningen. Den interna omflyttningen blir sannolikt mindre, beroende på avsaknad av alternativet mindre bostäder i centrala lägen. Det blir svårare för de äldre Sandbyborna att byta bostad. Befolkningsstrukturen i socioekonomiskt hänseende väntas påverkas mindre av utbyggnaden i detta alternativ. Det beror på att när de nya bostäderna lokaliseras i mindre centrala lägen, blir de inte attraktiva för alla och en följd blir ett mer ensidigt befolkningstillskott. Bostadstillskottet i alternativ 2 antas i högre grad än i alternativ 1 bevara den rådande fördelningen av bostadstyper. Barnperspektivet Mycket begränsad utbyggnad och befolkningsminskning medför att underlag för förskolor och skolor minskar. Omflyttningar och stängningar kan bli nödvändiga, vilket kan upplevas negativt för barnen och deras föräldrar. Underlaget för föreningar med ungdomsverksamhet minskar sannolikt vilket påverkar fritidsutbudet för barn negativt. Konsekvenser av alternativ 1 I alternativet förutsätts att behovet av mellan och högstadieskola tillgodoses med befintliga anläggningar. Nya förskolor i bostadsnära lägen underlättar vardagen för barnen och deras föräldrar. Insatser på cykel- och gångstråk ger barnen bättre tillgänglighet till skola och lek och idrott. Föreslagna mer perifera bostadsområden, exempelvis Norreholm och Fågelsång, får dock barriärer som trots säkra passager kan försvåra särskilt barns kontakter med andra delar av Sandby. Avstånden till mellanstadieskola är som längst drygt 800m respektive drygt 1000 m. När den östra kanten av Freijs äng tas i anspråk för bostäder, naggas ett område i kanten, vilket är populärt hos barnen. Det är dock en liten del en del av bollplanen vilken delvis föreslås kompenseras med förbättringar kring Killebäck. Konsekvenser av alternativ 2 I alternativet förutsätts att behovet av mellan och högstadieskola tillgodoses med befintliga anläggningar. Placering av förskolor i bostadsnära lägen gör dem tillgängliga på trafiksäkert sätt för barnen. Avståndet till mellanstadieskolor från bostäder i områdena Lindegård och Hällestad kan för de mest avlägsna delarna uppgå till drygt 1 500 respektive drygt 1 700 meter.

Genusperspektivet Utan utbyggnad av bostäder och verksamheter kvarstår nackdelarna med ortens utspridda bebyggelsestruktur, vilket gör att ett högt bilanvändande permanentas. Möjligheten till arbete på hemorten minskar och ökad pendling framtvingas. Detta gör vardagen svårare särskilt för kvinnor, eftersom de har mindre tillgång till bil än männen. Avsaknaden av ett bredare utbud av bostäder för äldre är i högre grad en jämställdhetsfråga mot bakgrund av att kvinnorna i genomsnitt blir äldre än männen. Konsekvenser av alternativ 1 Det föreslagna bredare bostadsutbudet i centrum med bl a hyresbostäder i bra kollektivtrafiklägen gynnar jämställdheten, på grund av kvinnors lägre bilinnehav och högre genomsnittliga levnadsålder. Bostäder och aktiviteter i de centrala delarna av Sandby ger en tryggare utomhusmiljö, särskilt kvällstid. Kompletteringen av cykel- och gångstråk med flera alternativ som går igenom bebyggda områden och längs huvudvägar skall öka tryggheten för trafikanterna under särskilt under dygnets och årets mörka delar. Föreslagen lokalisering av handel och service till kollektivtrafiknära lägen underlättar vardagen för pendlare. Konsekvenser av alternativ 2 Utbyggnad i mer perifera delar av orten bevarar den rådande utspridda karaktären, med långa avstånd till centrum, med handel och service. Det kan försvåra för pendlarna att kombinera ärenden med kollektivtrafikresande. Ortens bostadsutbud kan väntas få en något mindre bredd, med sämre möjligheter till alternativ för de som blir äldre och ensamma. Bostäder och aktiviteter i de centrala delarna av Sandby får inte den utveckling som i alternativ 1. EKONOMISKA KONSEKVENSER Nollalternativet innebär få nysatsningar. Däremot kan den minskande och åldrande befolkningen ge kostnader för kommun och enskilda som följd av sämre utnyttjade skollokaler, men ökat vårdbehov. Reningsverkets kapacitet behöver inte byggas ut. Konsekvenser av alternativ 1 och 2 Utbyggnadsmöjligheter för bostäder och verksamheter möjliggör en ökad befolkning, vilket gör att redan gjorda investeringar i infrastruktur och service kan utnyttjas i högre grad än om befolkningen minskar. Utbyggnaden enligt alternativ 1 har fördelar framför alternativ 2, då den kräver mindre av nyinvesteringar i gator, ledningar, parker m m. I båda alternativen behöver investeringar göras för att utöka reningskapaciteten i avloppsreningsverket. Insatser i gång- och cykelnätet görs i båda alternativen. Alternativ 2, som genom en något glesare bebyggelsestruktur, antas locka fler större familjer, med större behov av tillskott av förskolor och skolor än i alternativ 1. Investeringar i större vägar krävs i alternativ 2 (förbindelse mellan Hällestadsvägen och Dalbyvägen) och kan väljas i alternativ 1 (Vägalternativ B). Utbyggnad enligt alternativ 1 ger sannolikt lägre kostnader för den enskilde, genom att behovet av egen bil eller mer än en bil, blir lägre genom bättre koppling till centrum och kollektivtrafiken. Kraven på låg energianvändning i bostäderna, väntas medföra kostnadsfördelar i boendet för de enskilda hushållen. 29