Vad kan finnas under ytan?



Relevanta dokument
Hygienombudsträff HT- 2012

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Utredning av utlandsresenär

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Projekt Bacillus cereus

Säkra steg för en säker mathantering

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Information om bakterier

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Tarminfektioner, inledning

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Smittspårningsutbildning 2016

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

PROJEKT. Salladbufféer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittspårningskurs 2015

Streptokockinfektioner

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Hygienkonferens hösten 2013

Smittskydd Östergötland

Personlig hygien Händerna

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2017

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Smittspårningsutbildning 2011

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2008

Clostridium difficile i sjukvården

Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa. Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Om infektioner och smitta i förskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2016

EHEC - sjuka människor

Basala hygienrutiner och smittvägar

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Julbordsprojekt 2008

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Utvidgad utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Program Del 3. Livsmedelshygien Tarmsmitta Särskilt smittsamma vårdtagare Blodburen smitta

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Introduktion och Hur smittar det?

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Kontrollhandbok storhushåll och restaurang Del III

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

EHEC (enterohemorragisk E.coli) Smittskyddsenheten, Region Östergötland , Helena Hedbäck

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Norovirus på restaurang 2016

1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2014

PROJEKT. Rengöringskontroll med ATP-mätare. Tillsynsprojekt 2010

Rapport från utredning av matförgiftningsutbrott på pizzeria Alcamo mars Mn

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2015

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Transkript:

Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1

Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter Cl. botulinum Cl. perfringens Cryptosporidium EHEC Hepatit A Giardia Listeria Salmonella Staphylococcus aureus Streptokocker 2

Livsmedelsburen smitta Livsmedel eller vatten kontamineras direkt eller indirekt med smittämnen och orsakar en infektion eller förgiftning 3

Infektion Maten innehåller mikroorganismer som från tarmkanalen tränger in i tarmväggen och orsakar en inflammation. (T.ex. Calicivirus, Salmonella, Shigella, Campylobakter, EHEC, ) 4

Förgiftning Maten blir förorenad av bakterier som vid sin tillväxt bildar bakteriegifter, toxiner (T.ex. Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens, Bacillus cereus) 5

Sporer vad är det? Vissa bakterier kan bilda sporer. Bakterien övergår i viloform, oklart varför Sporen har ett skal och skyddas bl.a. mot värme, antibiotika och desinfektionsmedel. Sporen kan vila i åratal men återgå i tillväxtform på ca 2 timmar. Upphettning räcker ej! 6

Livsmedelsburet utbrott - definition Enligt WHO minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel Sverige: Studie - Livsmedelsverket 1994, ca 500 000 matförgiftas / år Uppsala: Studie Mat-Upp 1998 ca 7000 drabbade. Kostnad ca 15 milj 7

Hur kan livsmedel bli smittfarligt? Smittämnet finns i livsmedlet redan från början och tillväxer Livsmedel bevattnas eller sköljs i förorenat vatten För låg tillagningstemperatur Fel förvaring Förorening av livsmedel av person som är smittbärare t.ex calicivirus. Personen skär sallad eller garnerar tårta 8

Vad kan finnas under ytan? Några exempel på mikroorganismer och utbrott 9

Bacillus cereus Finns i miljön Kan bilda sporer Kan förekomma i torra livsmedelsprodukter, tex torra soppor, vaniljkräm, ris Bildar 2 typer av toxin: - värmetåligt (kräktoxin), tål upphettning - värmekänsligt (diarrétoxin) 10

Forts. B.cereus Kort inkubationstid - timmar Symtom beroende på typ av toxin Dödsfall sällsynt 11

Hönsgryta med ris Ett 40-tal värnpliktiga insjuknade efter att ha ätit hönsgryta med ris. Riset var tre dagar gammalt då det serverades 12

EHEC enterohemorragisk E-coli Reservoar nötboskap Opastöriserad mjölk, rostbiff, hamburgare, salami, äppelmust (äpplen legat på marken där djur betat) Inkub. 1-8 dygn Magkramper, diarré, feber, illamående, kräkning. 5% av pat. utvecklar HUS njurarna skadas, blödningar 13

EHEC - utbrott USA:1993, 500 fall, 4 dödsfall smittan spreds via hamburgare Skottland: 500 fall, 20 dödsfall, smittan från kött levererat från samma charkuteri Tyskland: 2011 minst 47 dödsfall (1 svensk) Smittan misstänktes vara spansk gurka men visades vara böngroddar 14

Clostridium perfringens Finns i jord och i tarmen hos många djur Bildar sporer som överlever kokning och djupfrysning Kan bilda toxin-vanlig matförgiftningsbakterie Ofta i långkok, kalops, chili con carne, kokt lax Bubblar i vanlig buljong i odl.rör. Kok avbryts då det bubblar-man tror det kokar men det är bakt.som bubblar 15

Maten luktade surt och bubblade då den serverades på ett äldreboende Tierp 2004, en torsdag Ärtsoppan tillagad på tisdag Fel förvaring, dålig tempkontroll Leder till åtal men anställd friad i hovrätten 72 drabbade 2+2 personer avled 16

Staphylococcus aureus Vanlig orsak till matförgiftning Vissa stammar kan bilda toxin Oftast bakverk, såser, pålägg, ägg Oftast kökspersonalens händer som förorenat livsmedlen Inkubationstid 1-9 timmar 17

Spenatsoppa med ägg Sabbatsbergs sjukhus 1990 50-tal patienter insjuknade med illamående, kräkning, diarré. Fyra avled Kort inkubationstid Identisk stam isoleras från sjuka, två kökspersonal samt från ÄGG Äggen var kokade och delade dagen innan Förvaring i kylskåp med för hög temperatur 18

Streptokocker Rätta namnet Streptococcus pyogenes - bildar var Orsakar hud och mjukdelsinfektioner GAS den mest virulenta Smittspridning: Droppsmitta. Direkt och indirekt smitta. Tonsillit, hud och mjukdelsinfektioner, barnsängsfeber,impetigo m.fl 19

Leverans av smörgåstårtor till 16 olika tillställningar. 150 smittade Tårtbak i hemmet på beställning Dålig hygien i köket Hund och katt i köket Svårt med förvaringen Sår på ett finger vid utbrottet Kvinnan åtalas 20

Listeria (monocytogenes) Miljöbakterie ( avloppsvatten, faekalt förorenad jord ) Kan tillväxa i kylskåpstemperatur Inkubation: några dygn till flera veckor Risklivsmedel: vakuumförpackad rökt/gravad lax, dessertostar, rått kött 1994/95 Gravad regnbågslax gravad. Åtta insjuknade två av dem avled 21