Livsmedelsproduktionens miljöpåverkan Thomas Angervall SIK Kost och Näring Kompetensdagar 2008 24 september, Sundsvall
SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Struktur- och materialdesign Mikrobiologi och produktsäkerhet Process- och miljöteknik Sensorik och arom Industri n Marknad, administration, service
SIK har studerat livsmedelskedjans miljöpåverkan i 15 år Resurser: Energi- och materialråvaror Mark etc. Utsläpp: till luft till mark till vatten Avfall Livscykelanalys (LCA)
Miljöpåverkanskategorier Miljöeffekter Växthuseffekten Övergödning Försurning Marknära ozon Toxicitet Ozonnedbrytning.. Resursanvändning Energi Övriga material Vatten Mark..
LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen 25 % av växthusgaserna 20 % av energiförbrukningen och bl a Svinn och biprodukter Bekämpningsmedel Markanvändning
Halten av CO2 i atmosfären 2003-376 ppm
Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste 1000 åren
We will begin the search for a universally accepted and commonly understood measure of the carbon footprint of the products we sell looking at its complete lifecycle from production trough distribution to consumption. This will enable us to label our products so that customers can compare their carbon footprint easily. Sir Terry Leahy Chief Executive 18 januari 2007
Mat påverkar klimat! Ca 25 % av Sveriges bidrag till växthuseffekten kommer från livsmedelskedjan
Växthusgaser från jordbruket stora skillnader jämfört med övriga sektorer Lustgas, N2O kväve i gödsel och mark Metan, CH4 - idisslare och stallgödsel CO2 fossilt och grönt
GWP - Global Warming Potential Växthusgaser och CO2-ekvivalenter 1g CO2 1 g CO2-ekvivalenter 1g CH4 (Metan) 25 g CO2-ekvivalenter 1g N2O (Lustgas) 298 g CO2-ekvivalenter Källa: Climate Change 2007. Intergovernmental Panel och Climate Change (IPCC)
CO2 Växthusgasernas ökning CH4 N2O
SIK utvecklar en miljö/gwp-databas
Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för ett kg av animaliska livsmedel 30000 25000 gram CO2-ekv/kg 20000 N2O CH4 CO2 15000 10000 5000 0 Mjölk Ost Nötkött biprod Nötkött själv Rev Nötk själv Sw M Griskött Kyckling
Energianvändning för primärproduktion av ett kg kött 45 40 35 MJ per kg kött 30 25 fjärrvärme förnybar 20 el fossil 15 10 5 0 Nötkött (ranch) -5 Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718 Nötkött (komb) Griskött Kyckling
Bidrag till klimatförändring från 1 kg kött (Nötranch : Nötkomb : Gris: Kyckling) 25000 gram CO2-ekv. per kg kött 20000 15000 N2O CH4 CO2 10000 5000 0 primärprod Nr: Nk: G : K intransport Nr: Nk: G : K Källor: Maten och Miljön, LRF, 2002 Cederberg & Nilsson 2004, SIK-Rapport 718 slakteri Nr: Nk: G : K förpackning Nr: Nk: G : K distribution Nr: Nk: G : K butik+kons. Nr: Nk: G : K
korn vete havre grovfoder soja biprodukter etc. ärter odling el processning/torkning foderfett mineraler diesel transport pesticider handelsgödsel transport biproduktshantering nya produkter/ energiutvinning avfallshantering gård slakteri foder transport förpackning transport affär hemtransport konsument FE: 100 gram kött el/annan energi
18 % av globala växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO 2006. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt
Converting forests into farms in Santa Cruz, Bolivia 1975: Forested landscape 2003: Large corporate agricultural fields transform the landscape
18 % av globala växthusgasutsläpp kommer frånanimalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO 2006. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt
Reaktiva N-föreningar från jordbruket Avgång av lustgas, N2O Klimatpåverkan Vegetabilier Inflöde Avgång av ammoniak, NH3 N-fixering: Övergödning, Industriell + försurning biologisk Animalier Läckage av nitrat, NO3Övergödning, förorening av grundvatten N2O
18 % av globala växthusgasutsläpp kommer frånanimalieproduktion (totalt ca 40 miljarder ton CO2e, varav ca 7,1 from livestock) N2O: indirekt CO2: Fossila bränsle, jbrk N2O: stallgödsel CO2: avskogning N2O: kvävegödsling CO2: annan markanvändning CH4: Gödsellager CO2: process, transport Källa: FAO 2006. Livestock s Long Shadow CH4: idisslare foderomsätt
Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet 1600 miljoner nötkreatur 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1890 1921-25 Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007 1941-45 1961-65 1983 2003
Köttkonsumtion i Sverige per person och år 90 80 kg per capita 70 60 50 40 30 20 10 0 1950 Källa: Jordbruksverket 1960 1970 1980 1990 2000 2005
Den globala köttkonsumtionen beräknas att fördubblas till 2050 enligt FAO 500 Million tons 400 300 200 100 0 2000 FAO 2006: Livestock s long shadow 2050
Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Odling i växthus 5000 4500 g CO2 ekv/kg produkt 4000 3500 tom prim.prod. 3000 tom butik 2500 tom kons um ent 2000 1500 1000 500 0 s allat SE s allat UK s allat UK tom at ES tom at SE tom at NL gurka FI (frilands ) (frilands ) (växthus ) (frilands ) (växthus ) (växthus ) (växthus )
Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Kyckling Fläskkött Nötkött Lax odlad Sill, ringnot/flyttrål Danmark Torsk, trålad/garnfångad Östersjön Havskräfta, burfångad Klimatpåverkan (kg CO 2 ekv/kg ätlig del) Fisk och kött mixat 35 30 25 20 15 10 5 0
fis ke Ko ns um en t Av lo pp sr en in g Tr an sp or te r Bu tik G ro ss is t La gr in g Fö rp ac kn in g Fi lé fa br ik Bl an da t MJ/torskblock Fisk och skaldjur Exempel torskblock 30 25 20 15 10 5 0
Vad påverkar i fisket/fiskeodling? Dieselanvändning för fiskefartyg - Bottentrålning/skrapning - Fiske i överutnyttjade bestånd
Miljö-/klimatpåverkan Ex glödlampa, kylskåp, bilar Livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering
För livsmedel har primärproduktionen störst miljö- och klimatpåverkan, inte minst för animalieprodukter men andra delar av livscykeln är också viktiga, exempelvis: - transporter - tillverkning/processning - förpackningar - svinn
Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Bidrag till växthuseffekten från äpplen konsumerade i Sverige men odlats i olika länder transport Flygtransport ger odling ~ 40kg CO 2 -ekv /kg äpplen 600 g CO2 /kg äpple 500 400 300 200 100 0 Sverige Källor: SIK-Rapport 683 Frankrike Nya Zeeland
Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Apelsiner gram CO2 ekv./ kg 1000 Lastbil Båt Odling Spanien Källor:SIK data Brasilien USA
Källa: SIKs miljödatabas rg s ve en sk sp an sk is *) ta t a) po *) r* ) a) öt te ns k m or (s r( t( sv ne (h a lla el si )s a ap pl en fri l m bu an d ) rg er )b (m rö d el la n) m jö to lk m at k yc er kl ek in o g vä g xt ris hu kö s tt ( to l d ax an rs kf (o sk ilé dl a) a (4 d 0% Ca *) na ga da rn ),6 0% trå (h us l hå ) lls )o st nö tk öt t be *) Endast primärproduktion (is äp gram CO2 ekv. per kg livsmedel Klimatpåverkan för några livsmedel 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan
Bu tik i,k on su m en t Di st r ib ut io n Fö rp ac kn in g Ba ge r Pr im är pr od uk tio n, Pr m im jö l är pr od uk t io n, öv rig t gram CO2 ekv. per kg bröd Tillverkning/processning Exempel hamburgerbröd 600 500 400 N2O 300 CH4 CO2 200 100 0
Bu tik i,k on su m en t Di st r ib ut io n Fö rp ac kn in g Ba ge r Pr im är pr od uk tio n, Pr m im jö l är pr od uk t io n, öv rig t gram CO2 ekv. per kg bröd Förpackningar Exempel hamburgerbröd 600 500 400 N2O 300 CH4 CO2 200 100 0
Förpackningar Exempel isbergssallad 250 [g CO2-ekv/f.e.] 200 150 100 50 0-50 Odling Trp lagring Lagring Distribution N2O 1.0E+02 5.0E-03 9.0E-05 CO2 1.3E+02 7.7E+00 CH4 3.1E+00 1.9E-01 Förpackning, tot Butik Hemtrp Konsument 1.9E-02 1.8E-02 5.9E-01-7.9E-04 1.3E-01 1.8E-01 2.9E+01 2.0E+01 5.8E+01 2.3E+00 1.4E+02 5.5E-03 7.0E-01 1.2E+00 3.4E-01 1.3E+01 2.8E+00
Svinn i livsmedelskedjan Svinn
Råvaruproduktion/odling 50% svinn 2 kg odlad potatis = 1 kg skalad potatis på middagsbordet
Tillverkning/industri och konsument Yoghurt och andra syrade mjölkprodukter Fler produktbyten innebär med svinn 8% svinn i takåsförpackningen
Handel och konsument 37% svinn 1,6 kg odlad sallad = 1 kg sallad på middagsbordet
Konsument - svinn per produktgrupp (England) Produktgrupp Andel av inköpt mängd som blir onödigt avfall (%) Bageri 30,7 Kött och fisk 13,2 Mejeriprodukter, inklusive ägg 3,4 Torrvaror (ris, pasta, mjöl, flingor) 14,5 Frukt 26,3 Grönsaker 45,4 Rotfrukter och potatis 19,1 Konfektyr 17,2 Såser, majonnäs, ketchup o.dyl 13,6 Desserter 11,1 Källa WRAP, 2008
Motsvarar drygt 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter! Såser, majonnäs, ketchup Konfektyr 2000000 1800000 1600000 Frukt ton avfall/ton GWP ekv. 1400000 Grönsaker 1200000 1000000 Rotfrukter och potatis Mejeri 800000 600000 Kött-fisk 400000 200000 Bageri 0 GWP Avfall Torrvaror
Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter Märkningsföretag, Handeln GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl
Vetenskaplig och kvalitativ LCA-baserad fakta om livsmedels miljö- och klimatpåverkan Klimatmärkning Kundkrav Utveckling av styrmedel mm Staten och myndigheter Märkningsföretag, Handeln GWP-åtgärder Kundkrav Industrin, handeln, storkök mfl
Klimatmärkning av mat 2 metoder 1. Kvantitativ Fullständig beräkning av utsläpp i hela livscykeln inkl användarfas. British Standard håller på att ta fram en ny standard för beräkning av växthusgaser (PAS 2050) i samarbete med Carbon Trust 2. Kvalitativ (process-/åtgärdsbaserad) I ett regelsystem anges åtgärder/metoder som skall vara uppfyllda för att erhålla en klimatmärkning (ex som tillägg utöver KRAV och Svenskt Sigill i Sverige)
Matens koldioxidavtryck/carbon footprint eller snarare carbon and nitrogen accounting / koldioxidekvivalentavtryck
Carbon footprint labelling/ koldioxidekvivalentmärkning 1270 g CO2-ekv Tropisk smak? 1420 g CO2-ekv Havregrynsgröt? 640 g CO2-ekv
Vad måste göras? Vad når en märkning? 1. Åtgärder för att minska utsläppen och förbättra resursanvändningen i livsmedelskedjan 1. Minskad avskogning, förbättrad markanvändning, N-effektivitet, effektivare djuruppfödning, förbättrad gödselhantering, energieffektivitet (fiske, transporter, industri mm) etc etc 2. Förändrad konsumtion 2. Mindre kött (idisslare), mindre matavfall/svinn etc
Lite om målkonflikter.
Ingen målkonflikt klimat och övergödning Stora möjligheter att minska utsläppen av lustgas (N2O) genom ökad N-effektivitet i jordbruket.. vilket är positivt även för övergödningsproblematiken
Målkonflikt klimat och giftfri miljö Reducerad jordbearbetning i jordbruket (spar diesel, Nläckage och eventuellt kol i marken) innebär ökat behov av kemisk ogräsbekämpning Varmare klimat innebär mer skadegörare
Målkonflikt klimat och biologiskmångfald från betande djur Sverige 500 000 ha naturbetesmarker tillhör de mest artrika ekosystemen i Europa Kolinlagringen i betesmarker kan vara större än hittills varit känt
Val av råvaror och ingredienser En tomat eller tomat eller tomat eller morot? 1kg Svenska Växthus fossilt bränsle 4kg SpanskaFrilands 2 kg Svenska Växthus biobränsle eller 40 kg morötter (ej mulljord) <1kg Holländska Växthus fossilt bränsle
Kom ihåg nu innan lunch ät upp maten!