Karl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion

Relevanta dokument
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09

Material, form och kraft, F11

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Hållfasthetslära; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017

Hållfasthetslära Sammanfattning

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Grundläggande HÅLLFASTHETSLÄRA

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

Karl Björk HÅLLFASTHETS LÄRA. för teknologi och konstruktion

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund

P R O B L E M

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Exempel 13: Treledsbåge

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Du är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!

Föreläsningsdel 3: Spänningar i jord (motsvarande Kap 3 i kompendiet, dock ej mätavsnittet 3.6)

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Exempel 11: Sammansatt ram

FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Material, form och kraft, F9

Tentamen i Hållfasthetslära AK

HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Biomekanik Belastningsanalys

Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp)

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära för K4 MHA 150

Exempel 5: Treledstakstol

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Material, form och kraft, F5

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Material, form och kraft, F4

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp)

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Karl Björk. Elementär. Mekanik. Tredje upplagan

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

Lösning till TENTAMEN

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Fjädrar Cylindriska skruvfjädrar av rund fjäderståltråd Dragfjädrar - Beräkningar

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

Hållfasthetslära, MTM026 för M1

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Datorbaserade beräkningsmetoder

Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp)

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Exempel 3: Bumerangbalk

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Fjädrar Cylindriska skruvfjädrar av rund fjäderståltråd Tryckfjädrar. Beräkningar

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Läroplan för gymnasieskolan

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU

INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Dragprov, en demonstration

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Transkript:

Karl Björk Hållfasthetslära för teknologi och konstruktion

Förord Denna bok i hållfasthetslära anknyter till en av författaren utgiven "Formler och Tabeller för Mekanisk Konstruktion", tidigare benämnd "Formler och tabeller för Teknologi och Konstruktion M". Ett stort antal sidhänvisningar texten och dessa blir efter hand felaktiga då formelsamlingen ändras. Sidhänvisningarna stämmer till sjätte upplagan av formelsamlingen (2013). När senare sidhänvisningarna. Varje avsnitt kan delas upp i tre delar: formler, benämningar och beteckningar. slutet av boken. I förekommande fall ges även beräkningsgång. 2. Ett antal exempel med lösningar och kommentarer. 3. Övningsuppgifter, att i första hand lösas av eleverna. Ofta får läraren hjälpa till och visa lösningen på tavlan. Boken innehåller cirka 450 uppgifter. Hållfasthetslärans omfattning är mycket stor. Att på ett begränsat utrymme behandla allt väsentligt och med rätt avvägning mellan olika avsnitt, är inte lätt. Med tanke på den korta tid som tilldelats ämnet i gymnasieskoian, blir det å andra sidan svårt, att hinna med allt. Då ämnet läses i både Teknologi och Konstruktion, bör därför ämneskonferensen besluta om, vilka avsnitt, som skall genomgås under varje termin. Beträffande utböjningar och statiskt obestämda balkar, så tillämpas i denna bok två metoder: 1. superpositionsprincipen på kända elementarfall. 2. elastiska linjens differentialekvation med steg-funktioner, en mer än 100 år gammal metod, utarbetad av A Clebsch. En metod som innebär avsevärda förenklingar i räknearbetet, men som tycks vara okänd här i landet. Författaren anser inte att vinkeländringsmetoden skall genomgås. Om man för att belysa vinkeländringsmetoden behöver två sidor i utrymme att lösa ett problem, som med superpositionslagen kan lösas på två rader, så blir man tveksam. Vinkeländringsmetoden bör tillämpas i ett sådant sammanhang, att dess användning blir motiverad, och det faller utanför ramen av hållfasthetslära på gymnasienivå, bl a på grund av tidsbrist. Formelhärledningarna samlade i slutet av boken är att betrakta som överkurs att kunna ges till matematiskt intresserade elever. Sådant kunnande måste ju till för att framställa riktig programvara, som skall avlasta oss från tungt beräkningsarbete. Örnsköldsvik, Märsta och Spånga 1983-2015 Karl Björk 2

Sida Hållfasthetslärans grundbegrepp 4 6 7 Samband mellan spänningar och töjningar 7 Materialprovning, drag-, slag- och hårdhets-prov 8 Övningsuppgifter materialprovning 10 Tillåten spänning, säkerhetsfaktor 11 Övningsuppgifter tillåten spänning 11 Enkla belastningsfall. Översikt 12 Dragning, formler 12 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 13 Tryck 15 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 15 Statiskt obestämda fall dragning tryck 16 Kontakttryck, stor och liten anliggningsyta 17 Tillåtna kontakttryck 18 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 18 Skjuvning 20 Exempel med lösningar 20 Övningsuppgifter skjuvning 21 Dragning, tryck och skjuvning 24 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 24 Samverkande material dragning eller tryck 26 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 26 Egenspänningar 27 Värmespänningar dragning och tryck 27 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 27 Förspänningar 28 Vridning eller torsion 29 Exempel med lösningar vridning 30 Övningsuppgifter vridning 31 Vridmomentdiagram. Övningsuppgifter 32 Vridning av icke cirkulära tvärsnitt 33 Slutna och öppna tvärsnitt. Övningsuppgifter 33 Vridning. Cylindrisk skruvfjäder 34 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 34 Böjning raka balkar. Formler 36 Snittstorheter vid böjning 36 Belastningstyper. Stödtyper 37 Snittstorheterna M och T vid böjning 37 Exempel med lösningar T- och M-diagram 38 Övningsuppgifter T- och M-diagram 41 Snittstorheterna I och W vid böjning 43 Exempel med lösningar I med Steiners sats 43 Övningsuppg. tröghetsmoment, böjmotstånd 46 Övningsuppg. spänningsberäkn. vid böjning 47 Övningsuppg. dimensionering vid böjning 48 INNEHÅLL Formförändringar vid böjning 49 Utböjning. Exempel med lösningar 49 Övningsuppgifter utböjningar och lutningar 50 Spänningar vid cirkulär krökning 50 Statiskt obestämda balkar 51 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 51 Superpositionslagen vid utböjning 52 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 52 Superposition använd på statiskt obestämda balkar. Ex. med lösning. Övningsuppgifter 53 Skjuvspänningar vid böjning 54 Statiskt areamoment S 55 Spik- nit- och bult- delning vid böjskjuvning 55 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 56 Sammanfattning av hänsynstagande vid böjn. 57 Förenklad formel för skjuvspänningar 57 Samverkande material vid böjning 58 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 58 Mot böjning jämnstarka balkar 59 Praktisk utformning av jämnstarka balkar 60 Bladfjädrar. Ex. med lösn. Övningsuppgifter 61 Största spänning i icke jämnstarka balkar 62 Övningsuppgifter 63 Sammansatt hållfasthet dragn. och böjning 64 Övningsuppgifter dragning-böjning 65 Tryck och böjning. Sektionskärna 66 Övningsuppgifter 67 Knäckning. Formler knäckspänning 68 Exempel med lösningar, tröghetsradie 69 Stångformer vid knäckbelastn. 70 Exempel med lösning, tvådelade stänger 71 Övningsuppgifter knäckning 72 Tryck och böjning noggrant 73 Olika former av tryck och böjning noggrant 74 Exempel med lösning tryck o böjning 75 Sammansättning av skjuvspänningar 75 Sammansättn. av normal- o skjuv-spänning 75 Spänningsanalys. Plant spänningstillstånd 76 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 77 Plana spänningstillstånd bestämda genom töjningsmätningar på ytan. Exempel 78 Effektivspänning 79 Skjuvning och böjning 80 Dragning och vridning. Exempel 81 Tryck och vridning. Dragn. och skjuvning 81 Vridning och böjning 82 3

Säkerhetsfaktor s vid sammansatt hållfasthet och dynamisk belastning 82 Vridning och böjning. Dimensionering av axeländar. Exempel. Övningsuppgifter 83 Sned böjning eller böjning-böjning 84 Bestämning av huvudtröghetsaxlar och huvud- tröghetsmoment 84 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 85 Spänningskoncentrationer av kälverkan 87 Övningsuppgifter 87 Konstruktiv utformning mot kälverkan 88 Utmattning, amplitudspänning, spänningskvot 89 Utmattningsprovning. Wöhlerdiagram 90 Smithdiagram. Säkerhetsfaktor mot utmattn. 90 Olika faktorers inverkan på säkerh.faktorn 90 Exempel med lösningar. Utmattning 92 Säkerhetsfaktor mot utmattning vid sammansatt hållfasthet 93 Utmattning vid kontakttryck 94 Övningsuppgifter utmattning 95 Höjning av utmattningshållfastheten 96 Skal, cylindriska, sfäriska. Tekniska tillämpningar 97 Exempel med lösn. Övningsuppgifter 98 Tjockväggiga cylindriska skal, inre och yttre övertryck, övningsuppgifter 99 Roterande skivor och ringar. Spänningar pga centrifugaikrafter. Övningsuppgifter 100 Plana skal. Stabiliserande åtgärder 101 Instabilitet. Knäckning, vippning, buckling 102 Övningsuppgifter buckling vippning 103 Plasticitetsteori. Gränslastmetod, plastiskt böjmotstånd 106 Formelhärledningar 107 Lodrät stångs förlängning av egen tyngd 107 Kontakttryck p mellan cylindriska ytor 107 Vridning. Härledning av formler för cirkulära tvärsnitt l p och W v 107 Jämförelser mellan slutna och öppna tvärsnitt 109 Böjning rak balk. Formler för spänningar och utböjningar. Tröghetsmoment. Krökn.radie 109 Härledn. av tröghetsmoment. Steiners sats 111 Samband mellan M, T och q 112 Skjuvspänningar vid böjning, statiskt mom. 113 Elastiska linjen, utböjningar och lutningar 114 Elastiska linjen med stegfunktioner lämplig att använda vid punktlaster på balk 115 Övningsuppgifter statiskt obestämda balkar 116 Noggrann momentbestämning tryck och böjning. Härledning av formler 117 Härledning av Eulers knäckningsfall 119 Svar till övningsuppgifter 120 4 Hållfasthetslärans grundbegrepp För den räknemässiga behandlingen av konstruktioner med avseende på hållfasthet har man funnit det praktiskt att införa benämningar och beteckningar på en rad begrepp och egenskaper, som sammanhänger med de på konstruktionerna verkande krafterna, de fasta kropparnas geometri och materialens formändringsegenskaper och styrka. Spänningar Spänning är den kraft, som verkar på en ytenhet i en snittyta genom materialet. Spänningen varierar i många fall, både till storlek och riktning från punkt till punkt i snittytan. Normalspänning är normalkraft per ytenhet av snittytan. Tangantialspänning är tangentialkraft per ytenhet av snittytan. Dragspänning är normalspänning med kraften i riktning från snittytan. Tryckspänning är en normalspänning med kraften gående i riktning mot snittytan. Skjuvspänning är detsamma som tangentialspänning. Påkänning är detsamma som spänning och det används jämsides med ordet spänning. Spänningstillstånd I en av krafter påverkad kropp av fast material är det möjligt att skära ut en kub så orienterad, att på dess sex begränsningsytor endast normalspänningar verkar. Treaxligt spänningstillstånd sägs råda, om normalspänningar verkar på alla tre paren motstående ytor. Tvåaxligt spänningstillstånd sägs råda, om normalspänningar verkar på två par motstående ytor. Enaxligt spänningstillstånd sägs råda, om normalspänningar verkar på att par motstående ytor. Formändringar De av krafter orsakade formändringarna hos fasta kroppar kan vara elastiska och plastiska. Elastisk formändring innebär, att kroppen återfår sin ursprungliga form efter avlastning. Plastisk formändring innebär, att formändringen kvarstår efter avlastning.

INNEHÅLL....Sida Spänningar och formförändringar.... 6 Materialprovning.... 8 Tillåtna spänningar....11 Dragning tryck....12 Kontakttryck....17 Skjuvning (stansning, klippning, nitförband)....20 Samverkande material (dragning, tryck)....26 Egenspänningar (värmespänningar, förspänningar)....27 Vridning (roterande effektöverföring, fjädrande element)....29 Böjning....36 Tvärkraft- och momentdiagram....38 Tröghetsmoment och böjmotstånd....43 Beräkning av spänningar och dimensioner....47 Utböjningar och lutningar....49 Statiskt obestämda fall....51 Skjuvspänningar vid böjning....54 Samverkande material....58 Jämnstarka balkar....59 Knäckning (tröghetsradie, slankhetstal)................................................. 68 Spänningsanalys (plant spänningstillstånd)....76 Brott och flythypoteser, effektivspänning....79 Sammansatt hållfasthet....64 Dragning och böjning....64 Skjuvning och böjning (effektivspänning)....80 Dragning, vridning, tryck, skjuvning....81 Dimensionering av axeländar mot vridning - böjning...83 Böjning - böjning (sned, vippning)....84 Huvudtröghetsaxlar och huvudtröghetsmoment....84 Spänningskoncentrationer på grund av kälverkan....87 Utmattning (säkerhetsfaktorer)....89 Skal (cylindriska, sfäriska, tjocka, tunna)....97 Skivor (centrifugalkraftspänningar)....100 Plana skal...101 Instabilitet (knäckning, vippning, buckling)....102 Plasticitetsteori....106 Formelhärledningar....107 Svar till övningsuppgifter...120 Av förlaget utgivna böcker: Formler och tabeller för mekanisk konstruktion lementär mekanik Karl Björks Förlag HB Uppgårdsvägen 50, 163 52 Spånga Tel: 070 59 42 317 E-post: info@bjorksforlag.se Web: www.bjorksforlag.se