Studiematerial Handledare

Relevanta dokument
Studiematerial Deltagare

Vad är delaktighet för dig?

Anhörigstödets verksamhet Program för våren 2016

1 Utbildningsgruppens mål

Gruppboende funktionshinder OFF totalt

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

om demokrati och föreningskunskap

Frågor för reflektion och diskussion

Lathund Fokusgrupps Teknik

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

Lokala värdighetsgarantier

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Praktisk föreningsekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Samtliga brukare inom OFF- funktionshinder. -Resultat från enkät-/intervjuundersökning.

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Samuelsbergs korttidsboende

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Offensivt styrelsearbete

Tio punkter för en lärande arbetsplats

UTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa. På gång! Nätverksträff för kontaktpersonerna. För mer information se sist i nyhetsbrevet!

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Att ta avsked - handledning

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Insatsen vård- och omsorgsboende

Idrott utan mobbning! Studieplan.

KOMMA ÖVERENS. Ett spel om att hitta nya samarbeten

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Resultat- och. utvecklingssamtal

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Bemötande Äldreomsorg

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning - Vems Europa

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Välkommen till studiecirkeln!

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

När jag inte längre är med

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

Omvärldsanalys i praktiken

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Vad är en perfekt matdag för dig?

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

Lärar/vägledarinformation

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

Tjäna så mycket du kan!

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Diskussionsfrågor: Distriktssamrådet

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Handledning för studiecirkel

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

VERKSAMHETSPLAN LÖNASHULTS HEMTJÄNSTOMRÅDE TORSGÅRDEN

Max18skolan årskurs 7-9. Trygghet

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Sammanställning 2. Bakgrund

Konsten att leda workshops

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Välkommen att känna sig inkluderad!

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

FÖRENINGSHJÄLPEN. Vill din förening växa och få nya ideer?

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Transkript:

Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg

Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen ska vara på träffarna och vad du ska informera om. Förbered så att deltagarna har möjlighet att göra anteckningar. Du som är handledare har ansvaret för att leda träffarna och fördela ordet samt utse någon som för minnesanteckningar. Var noga med att följa den utsatta tiden. Gruppsammansättning Det är viktigt att det är lika många personaler som anhöriga i gruppen. Vår erfarenhet är att det är en lagom stor grupp med fyra anhöriga och fyra personal. När anhöriga tillfrågas är det viktigt att upplysa om att deras deltagande är viktigt vid varje träff. Varken anhörig eller personal kan ersättas eller bytas ut under studiecirkelns gång. Tidsintervall Träffarna bör genomföras med 14 dagars mellanrum. Tidsåtgång för förberedelse och träffar Varje träff är en och en halv timma lång förutom den första träffen som är två timmar för att få utrymme för presentation av deltagarna och studiecirkelns syfte. Handledaren bör avsätta 30 minuter före varje träff för att förbereda. Efter varje träff Efter varje träff och senast inför nästa träff bör den som fört minnesanteckningar och handledaren avsätta cirka 30 minuter för att reflektera över vad gruppen kommit fram till under träffen. Skriv ner de förbättringsområden som har diskuterats och som ska redovisas vid sista träffen Reflektera också över Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Kunde alla deltagare framföra sina synpunkter? Behöver något förändras till nästa träff?

Första träffen Berätta om målsättningen för träffarna med Anhörigsamverkan Att hitta nya samverkansformer med anhöriga till personer med demenssjukdom för att säkerställa, utveckla och förbättra demensvården utifrån anhöriga och den demenssjukes behov. Att öka förståelsen mellan personal och anhöriga och skapa möjlighet till ett positivt samarbete. Att samverkansformerna som utvecklas ska få betydande fördelar för den demenssjuka personen. Upplys anhöriga om att varje deltagare i gruppen naturligtvis utgår från sina egna erfarenheter men det är också värdefullt att lyfta fram synpunkter från andra anhöriga. Om samtal kommer upp runt enskilda brukare är det viktigt att den informationen stannar inom gruppen. Personalen omfattas av sin tystnadsplikt. Deltagarna ska få möjlighet att presentera sig för varandra. Anhöriga presenterar sig och berättar vilken relation de har till den person som bor på vårdboendet. Gärna också hur länge deras anhörig har varit sjuk och när inflyttningen till boendet skedde. Bra att veta om de har deltagit i någon liknande grupp förut och vad de har för förväntningar på dessa träffar. Personalen presenterar sig och berättar hur länge de arbetat på det aktuella boendet och kort om tidigare erfarenheter i demensvården samt förväntningar på träffarna. Kom överens med gruppen om ni ska fika under träffarna och i så fall när, tänk på att fikat inte får ta tid från diskussionen. Inledningen bör ta max 30 min. Samtliga träffar Handledaren börjar med att presentera temat för träffen och delar deltagarna enligt förslag på genomförande. Det är handledarens uppgift att hålla koll på tiden när gruppen ska återsamlas, redovisa mm. Fem minuter innan sluttid sammanfattar handledaren träffen. Informerar om tid och tema för nästa träff.

Träff 1 Informationsutbyte Temat för den första träffen är informationsutbytet mellan anhöriga och personal. Både anhöriga och personal har kunskaper på olika sätt. Vid inflyttning till ett vårdboende är det viktigt att ta del av varandras kunskaper, vilket är till stor nytta både för anhöriga, personal och den demenssjuka personen. Ett fortsatt utbyte av kunskap och erfarenheter mellan anhöriga och personal är viktigt under hela den tid en demenssjuk person bor på ett vårdboende. Uppgift 1. Anhörigas informationsbehov Handledaren delar deltagarna i anhöriga och personal. Diskutera och skriv ner förslagen under 15 min. Återsamlas i helgrupp och delge varandra förslagen under 20 min. En person från varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Diskussionsfrågor anhöriga Vilken information är nödvändig för dig som anhörig i samband med att den demenssjuke personen flyttar till eller bor på ett vårdboende? Diskussionsfrågor till personal Föreställ er att en nära anhörig med demenssjukdom flyttar till eller bor på ett vårdboende: Vad skulle ni vilja att personalen informerade er om? Är det någon information som inte behöver lämnas till anhöriga enligt er erfarenhet? Uppgift 2. Personalens informationsbehov Handledaren delar upp deltagarna parvis, en anhörig och en personal i varje grupp. Diskutera och skriv ner förslagen under 15 min. Återsamlas i helgrupp och delge varandra förslagen under 20 min. Diskussionsfrågor Föreställ dig att du står i begrepp att flytta till eller bor på ett vårdboende: Vad tycker du att personalen bör veta om dig? Diskutera mot bakgrund av din egen situation som anhörig eller personal: Varför är det viktigt att personalen eller avdelningen får denna information? Diskutera också vem eller vilka bland personalen som bör få tillgång till sådan information.

Anteckningar

Träff 2. Engagemang och delaktighet i omsorgen Temat för den andra träffen är engagemang och delaktighet i omsorgen. Det är viktigt att kontakten mellan en demenssjuk person och deras anhöriga fungerar även efter en inflyttning till ett vårdboende. Tanken är inte att anhöriga ska överta delar av personalens arbete eller ansvar utan att försöka finna och utveckla samarbetsformer som kan tillgodose både den anhörige och den demenssjukes behov. Uppgift 1 Handledaren delar in deltagarna i två grupper lika många anhöriga som personal i varje grupp. Diskutera och skriv ner förslagen under 15 min. Återsamlas i helgrupp och delge varandra förslagen under 20 min. En person från varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Diskussionsfrågor Diskutera på vilka sätt anhörigas engagemang och delaktighet i omsorgen kan vara till nytta För en demenssjuk person i vårdboende För de anhöriga själva För personalen

Uppgift 2 Handledaren delar anhöriga och personal i varsin grupp. Diskutera och skriv ner förslagen under 15 min. Återsamlas i helgrupp och delge varandra förslagen under 20 min. En person från varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Diskussionsfrågor för anhöriga Vilka erfarenheter har du som anhörig från det aktuella vårdboendet? Hur uppmuntras anhörigsamverkan t.ex. vid besök, aktiviteter eller i den praktiska vården? Upplever du som anhörig att sådan medverkan försvåras t.ex. genom att personalen inte finns till hands för samtal eller att personal inte tillåter anhörigas deltagande t.ex. vid måltider? Hur skulle samarbetet med anhöriga och personal kunna utvecklas för att komma den demenssjuke personen tillgodo? Diskussionsfrågor för personal Hur uppmuntras anhörigsamverkan t.ex. vid besök, aktiviteter eller den praktiska vården? Upplever du som personal att sådan medverkan försvåras genom att personalen inte finns till hands för samtal eller att personal inte tillåter anhörigas deltagande ex vid måltider? Hur och inom vilka områden skulle samarbetet med anhöriga kunna utvecklas för att komma den demenssjuke tillgodo? Vad är mest positivt/negativt i era egna försök att engagera anhöriga i omsorgen? Diskutera gemensamt i hela gruppen i 15 minuter Uppskattar/ vill anhöriga bli engagerade på det sätt som personalen föreslår?

Anteckningar

Träff 3. Stöd till anhöriga och personal Temat för den tredje träffen är stöd till anhöriga och personal. Stöd från omgivningen är viktigt i omsorgen av en demenssjuk person. Anhöriga kan behöva stöd för att anpassa sig till en ny vårdsituation när den demenssjuke flyttar till ett vårdboende och personal behöver stöd för att klara de krav som arbetet ställer på dem. Stöd kan behövas både praktiskt och känslomässigt. Uppgift 1 Handledaren delar in deltagarna i två grupper lika många anhöriga som personal i varje grupp. Diskutera och skriv ner förslagen under 15 min. Återsamlas i helgrupp och delge varandra förslagen under 20 min. En person från varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Diskussionsfråga Uppgift 2 Varför kan det kännas svårt för en anhörig att besöka en demenssjuk person? Kan det t.ex. vara svårt för anhöriga att anpassa sig till en ny roll och en ny miljö, finns svårigheter i kommunikation både med den demenssjuka personen och personalen eller finns praktiska problem i samband med besök? Dela anhöriga och personal i varsin grupp. Båda grupperna ska diskutera frågeställningarna för egen del men även för de andra deltagarnas del. Diskutera och skriv ner förslagen under 15 min. Återsamlas i helgrupp och delge varandra förslagen under 20 min. En person från varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Diskussionsfråga På vilket sätt kan anhöriga få stöd? Kan det stödet utvecklas och förbättras? På vilket sätt får personalen stöd i omsorgsarbetet? Kan det stödet utvecklas och förbättras?

Anteckningar

Träff 4. Samverkan i praktiken Temat för den fjärde träffen är samverkan i praktiken. Samverkan mellan anhöriga och personal behöver bygga på en tydlig kommunikation och förståelse för varandras behov och önskemål. Det är viktigt att anhöriga inte känner sig tvingade att samverka, men det måste finnas utrymme för anhöriga att utifrån sin egen situation och egna förutsättningar engagera sig i omsorgen. Uppgift 1 Alla deltagarna diskuterar tillsammans. Diskutera och skriv ner förslagen under 30 min. Diskussionsfråga Uppgift 2 Finns det redan ett bra samverkansklimat i det aktuella boendet? I så fall på vilket sätt och inom vilka områden. Hur skulle samverkan mellan anhöriga och personal kunna utvecklas i det aktuella boendet? Handledaren ska inför den här uppgiften ha sammanställt från tidigare träffar de förbättringsområden som kommit fram under diskussionerna. Använd de punkterna som underlag i den här uppgiften. Alla deltagarna diskuterar tillsammans. Tidsåtgång cirka 40 minuter. Välj ut de områden som känns mest angelägna att förbättra. Gör tillsammans en handlingsplan. Handlingsplanens innehåll Formulera förbättringsområdet och mål. Hur ska vi gå tillväga? Vem ska ansvara för åtgärden? När ska det starta och när ska det vara klart? När och hur ska uppföljning ske?

Anteckningar