15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr, Beroendecentrum Stockholm, KI Sara Wallhed Finn Leg Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Projektkoordinator, Leg Sjuksköterska Centrum för psykiatriforskning
Epidemiologi
Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % Källa: Andréasson et al, Alcohol 2013
Komplexa vårdbehov 15 000 Beroende med sociala problem 35 000 Personer i behandling Beroende utan sociala problem 250 000 Skadligt bruk/missbruk 300 000 Riskbruk 450 000 Inga alkoholproblem 6,5 millioner > 15 år
Riskbruk Alkoholkonsumtion som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser Liten risk Begynnande problem Påtagliga problem
Riskbruksdefinition vuxna Med standardglas menas: 50 cl folköl 33 cl starköl 25 cl stark-starköl 12-15 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Högkonsumtion Kvinnor: > 9 standardglas/vecka Män: > 14 standardglas/vecka Intensivkonsumtion Kvinnor: > 3 standardglas vid samma tillfälle Män: > 4 standardglas vid samma tillfälle Vid vissa tillstånd är all alkoholkonsumtion riskabel; bl.a. vid leversjukdom, depression, graviditet
Beroende enligt ICD-10 3 av följande kriterier ska vara uppfyllda (senaste 12 månaderna) 1. Stark längtan eller känsla av tvång att ta substansen 2. Svårigheter att kontrollera intaget 3. Fysiska abstinenssymtom 4. Ökad tolerans 5. Prioritering av substansanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser 6. Fortsatt användning trots skadliga effekter
Beroende stor heterogenitet Två grupper: Liten grupp med svåra problem, ca 50 000: ca 50% nås av vården Stor grupp med begränsade problem, ca 250 000: ca 10% nås av vården
Måttligt alkoholberoende De har få andra sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De flesta inser problem med vanan De söker inte reguljär beroendevård Varför? (Berglund et al., 2006)
Kommunikationsforskning Hur ser människor med måttligt alkoholberoende på sitt drickande och vilken hjälp vill de ha? Bekymrade men inte tilltalade av tillgängliga behandlingsalternativ
Fokusgrupper: 4 teman 1. Alkohol som social aktivitet - förväntat beteende - socialt tryck att dricka
provningar och temaresor
Kraftig ökning av alkoholreklam
Vad säger Google? Antal träffar sidor från Sverige (sep 2012) Mat och vin 12.300.000 Alkohol 10.600.000 Mat och dryck 10.500.000 Mat och öl 7.120.000 Vintips 1.760.000 Fulla ungdomar 1.190.000 Misshandel alkohol 1.120.000 Alkoholberoende 344.000 Billig sprit 288.000 Alkoholfri 280.000 Alkoholskador 231.000
Fokusgrupper: 4 teman 2. När blir drickandet ett problem - sociala normer - reaktioner från vänner & familj - sköta jobbet - oro för hälsan: kommer ej upp
3. Barriärer till behandling - stigma - förlika sig med stereotypen av en parkbänksalkis - acceptera att man är en loser - krav på helnykterhet 4. Bedömning av behandlingsalternativ - i allmänhet liten kunskap om behandlingsalternativ - internet alternativ sågs inte som effektiva - personliga möten föredrogs -negativ syn på farmakologisk behandling (Antabus) nya mediciner Naltrexon, Campral okända - AA: delade uppfattningar; flertalet föredrog att träffa en specialist - primärvård: positivt, men osäker på kompetensen
Hur går det för dem som var alkoholberoende? (1 år senare) 25 % fortfarande beroende ( 3 kriterier) 18,2 % nykterister 27,3 % partiell remission (1-2 kriterier) 11,8 % riskkonsumtion (men utan beroende) 17,7 % lågrisk konsumenter 74,5 % hade inte fått någon behandling!
Även måttligt alkoholberoende är ett tillstånd med hög mortalitet
Korta insatser är effektiva Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad
Studieupplägg
Projektets syfte studera effekt av behandling med 15-metoden studera implementering av 15-metoden
Kvalitativ studie Studera implementeringsprocessen Utveckla 15-metoden Ett urval av läkarna och verksamhetscheferna kallas till intervju
Kvalitativ studie Tre intervjutillfällen 1. Efter utbildning innan användning av metoden 2. Efter 6 mån 3. Efter 12 mån Varje intervju tar ca 1 h
Studieupplägg 300 pat 150 pat 150 pat 6 mån 12 mån
Rekrytering 300 deltagare»annonsering i lokaltidning»via vårdcentral; broschyr och poster Inklusion sker alltid via projektgruppen
Intake Inklusionskriterier Beroende enligt ICD-10 Bosatt i Stockholms län 18 år Exklusionskriterier Omfattande social problematik Anamnes på svåra abstinenssymtom Narkotikaanvändning senaste 12 månaderna Svårt somatiskt eller psykiatriskt tillstånd
Slut på denna del!