NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

Transkript

1 Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Missa inte höstens missbrukskonferens! NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? NOVEMBER 2015 STOCKHOLM UR KONFERENSENS INNEHÅLL: Hur har riktlinjerna arbetats fram och vad innehåller de? Genomgång av respektive riktlinje med djupdykning där utmaningarna förväntas bli störst Vilka är de största förändringarna kopplade till riktlinjerna? Vad innebär riktlinjerna i praktiken? Hur kan din verksamhet och ditt arbete påverkas av riktlinjerna? Medlem i

2 NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? NOVEMBER 2015 STOCKHOLM Under våren 2015 publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Syftet med riktlinjerna är att öka möjligheterna att upptäcka missbruk och beroende, och ge vägledning till att kunna ge rätt stöd- och vårdinsatser. Riktlinjerna fokuserar på vilka åtgärder som kan användas, hur de ska ges och vem som ska ge dem. Med riktlinjerna är förhoppningen att vården och omsorgen vid missbruk och beroende ska bli mer likvärdig över hela landet. Med anledning av detta arrangerar SIPU en nationell konferens som ger dig viktig information om de nya riktlinjerna. Du får kunskap om vad riktlinjerna innehåller och vad de innebär i praktiken. Förutom att du får möjlighet att lyssna till nyckelpersoner som har arbetat fram riktlinjerna så får du även inspireras och lära av goda exempel på framgångsrik samverka och hur nya arbetssätt kan implementeras i praktiken. Du får en genomgång av riktlinjerna med djupdykningar i de områden som kommer att innebära störst utmaningar och förändringar för missbruks- och beroendevården. Konferensen fokuserar på riktlinjerna i följande indelning: Ungdomar Samsjuklighet Psykosociala stödinsatser Psykosocial behandling Bedömningsinstrument Medicinska test Under ledning av konferensens ordförande Stefan Borg får du lyssna till: Nils Stenström, forskare vid Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling Anna von Reis, Malmö Stad och vice ordförande i prioriteringsgruppen för framtagandet av riktlinjerna Agneta Öjehagen, Lunds universitet och sakkunnig i riktlinjearbetets projektledningsgrupp samt ansvarig för arbetsgruppen samsjuklighet Anders Tengström, Karolinska Institutet och ansvarig för att ta fram det vetenskapliga underlaget rörande behandling av ungdomars missbruk i riktlinjearbetet Anders Hammarberg, Karolinska Institutet och Beroendecentrum Stockholm samt områdesansvarig för psykosocial behandling av alkohol i riktlinjearbetet Anne H Berman, Karolinska Institutet och Beroendecentrum Stockholm samt deltagare i riktlinjearbetets arbetsgrupp om bedömningsinstrument Åsa Magnusson, Beroendecentrum Örebro Ann Hercules, Tyresö kommun Gisela Baumgren, Beroendecentrum Stockholm Per-Erik Lundberg, Polismyndigheten Region Mitt Varmt välkommen till konferensen! Louise Othberg Projektledare, SIPU Målgrupp: Konferensen riktar sig till alla som är verksamma inom missbruks- och beroendevården inom landsting, kommuner och hos privata vårdgivare.

3 DAG 1 MÅNDAGEN DEN 16 NOVEMBER Registrering med kaffe och smörgås Konferensen inleds av ordföranden Stefan Borg Stefan Borg är docent och har tidigare varit verksamhetschef på Beroendecentrum Stockholm. Han har varit ordförande i riktlinjearbetets prioriteringskommitté Genomgång av riktlinjeprocessen Från syftet med varför riktlinjerna togs fram till vad de landade i och hur uppföljning kommer att ske Vad är de nationella riktlinjerna? Vad består riktlinjerna av? Vilka är de största förändringarna kopplade till riktlinjerna? Hur tas riktlinjernas rekommendationer fram? Gapet mellan riktlinjer och nuläge Hur bör riktlinjerna implementeras? Arbetet framåt - Vad händer nu och hur kommer uppföljning att ske? Anna von Reis är socionom och arbetar som chef över vuxenheten på stadsområde Söder i Malmö och var tidigare bland annat utvecklingsledare över missbruk och beroende på Kommunförbundet Skåne. Hon har lång erfarenhet inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård men även med barn- och ungdomsvården. Anna har varit vice ordförande i prioriteringsgruppen för framtagandet av riktlinjerna Bensträckare Viktig information om riktlinjernas rekommendationer och prioriteringar gällande bedömningsinstrument Bedömningsinstrument - Lättare att identifiera och bedöma alkohol- och narkotikaproblem Vilka bedömningsinstrument prioriteras högst i riktlinjerna? Vem får göra bedömningar och hur får man tag på instrumenten? Hur påverkar DSM-5 bedömningarna? Vilka lägre prioriterade instrument kan vara intressanta att tillämpa? Hur implementera bedömning enligt riktlinjerna i din verksamhet? Anne H Berman är docent och adjungerad lektor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet och leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi. Hennes forskning kretsar kring utveckling, utvärdering och implementering av digitala interventioner för problematiskt alkohol- och drogbruk. Anne är verksam som psykolog och psykoterapeut på Beroendecentrum Stockholm och som forskargruppsledare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Hon deltog i arbetsgruppen för bedömnings-instrument kring missbruk och beroende inför Socialstyrelsens revidering av riktlinjerna Bensträckare Socialstyrelsen ger rekommendationer gällande medicinska test för att påvisa intag av alkohol och narkotika Vad är viktigt att veta? Hur säkra är stickor för drogtest? När kan vi börja använda saliv och utandningstest för droger? Vilka dagen-efter-test bör vi använda för att upptäcka alkoholanvändning? Vad säger PEth-testet när det gäller att detektera långvarig överkonsumtion av alkohol? Vad är sensitivitet och specificitet? Stefan Borg, konferensens ordförande och ordförande i riktlinjearbetets prioriteringskommitté Lunch Psykosociala stödinsatser är en viktig del av de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende Vilka rekommendationer ges? Genomgång av de psykosociala stödinsatserna o Boende o Sysselsättning o Socialt nätverk o Samordning Vad innebär de psykosociala stödinsatserna i praktiken? Hur tillämpa de psykosociala stödinsatserna på bästa sätt? Anna von Reis, Malmö Stad och vice ordförande i prioriteringsgruppen för framtagandet av riktlinjerna Bensträckare I riktlinjerna finns det rekommendationer om farmakologisk behandling vid olika typer av missbruk och beroende Vad innehåller riktlinjerna och vilka är de största förändringarna jämfört med tidigare? Farmakologisk behandling En av flera metoder inom beroendevården Abstinensbehandling Vad bör vi och vad kan vi göra? Det finns stora nationella skillnader i praxis gällande farmakologisk behandling vid beroende och missbruk av alkohol Vad rekommenderas i riktlinjerna? Farmakologisk behandling vid opiat- och opioidberoende Vad är nytt i riktlinjerna? Vad gäller beträffande farmakologisk behandling vid ADHD för patienter inom beroendevården? Bensodiazepiner har stort terapeutiskt värde men kan leda till beroende och är en stor utmaning för beroendevården Kan riktlinjerna hjälpa till att tackla denna utmaning? Åsa Magnusson är verksamhetschef för Beroendecentrum Örebro. Hon är leg. sjuksköterska med lång erfarenhet av beroendevård och har tidigare varit chef för Beroendecentrum i Malmö och ansvarig för vård och behandling vid Mobilisering mot narkotika Åsa var även representant i referensgruppen för de nationella riktlinjerna 2007.

4 14.50 Eftermiddagskaffe Stöd vid implementering av riktlinjer Varför tar Socialstyrelsen fram en manual som stöd vid införandet av nya insatser och vad behövs för att lyckas i implementeringsprocessen? Under det här passet berättar Nils Stenström om en manual som Socialstyrelsen utvecklat för att underlätta implementering av rekommenderade insatser i riktlinjerna. Manualen är tänkt som ett hjälpmedel att lokalisera inom vilka områden en verksamhet har störst behov av nya insatser men också att ge konkret vägledning för att stödja implementeringsprocessen Nils Stenström är filosofie doktor i socialt arbete och forskare vid Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling. Han har forskat på system för spridning av evidensbaserade insatser och utvecklat ett implementeringsstöd för chefer inom socialtjänsten. Nils har tagit fram det vetenskapliga underlaget för ett antal psykosociala stödinsatser i riktlinjerna Implementering av nya arbetssätt och gemensamt arbete mellan kommun och landsting Under denna föreläsning berättar Anna von Reis och Åsa Magnusson om hur de tillsammans har arbetat med implementering av nya arbetssätt och vad man kan tänka på vid implementering av de nya riktlinjerna Vilka delar måste en implementeringsprocess innehålla? Vad kan kommuner och landsting runt om i Sverige tänka på gällande implementering av de nya riktlinjerna? Anna von Reis, tidigare utvecklingsledare över missbruk- och beroende på Kommunförbundet Skåne och Åsa Magnusson, tidigare chef för Beroendecentrum Malmö. DAG 2 TISDAGEN DEN 17 NOVEMBER O9.00 Ordföranden Stefan Borg inleder konferensens andra dag Psykosociala behandlingsmetoder finns med i de nya riktlinjerna och är viktiga för att förändra eller bearbeta en persons problembeteende Vad är viktigt att veta och vilka är de största förändringarna? Vilka rekommendationer ges gällande psykosociala behandlingsmetoder vid behandling av missbruk och beroende av alkohol? Motivationshöjande behandling (MET) är en ny typ av behandling vid alkohol som är högt prioriterad i riktlinjerna o Vilken kunskap finns det om MET? o Hur fungerar MET? o Hur tillämpa MET i praktiken? o Vad krävs för att kunna implementera och använda MET? Vilka psykosociala behandlingsmetoder bör användas vid behandling av missbruk och beroende av narkotika och hur kan de tillämpas i praktiken? Anders Hammarberg är medicine doktor vid Karolinska Institutet, och beteendevetare och leg. psykoterapeut inom Beroendecentrum Stockholm. Han kombinerar forskning, utbildning och kliniskt arbete bland annat inom specialiserad beroendevård, företagshälsovård och kriminalvård. Han har flera expertuppdrag, bland annat för Socialstyrelsen och har suttit med i riktlinjearbetet som områdesansvarig för psykosocial behandling av alkohol Förmiddagskaffe Ordföranden Stefan Borg sammanfattar och avslutar konferensens första dag Konferensens första dag avslutas Morgondagens missbruksvård för ungdomar Vad säger de nya riktlinjerna om vård till ungdomar? Vad vet vi idag om de vårdbehov som ungdomar har? Hur kan ungdomars vårdbehov mötas i den framtida missbruksvården? Hur ska riktlinjerna om vård till ungdomar implementeras i verkligheten? Anders Tengström är forskare och docent i psykologi vid Karolinska Institutet. Han har under många år forskat på ungdomars missbruk, hur det ser ut och vad man kan göra åt det. Anders har varit ansvarig för att ta fram det vetenskapliga underlaget rörande behandling av ungdomars missbruk i de nya vårdriktlinjerna från Socialstyrelsen avseende missbruk.

5 11.30 Lär och inspireras av hur samverkan kring ungdomar kan ske i praktiken Om utvecklingen av en fungerande samverkan kring ungdomar i Stockholms län Maria Ungdom är en sektion inom Beroendecentrum Stockholm som ingår i Stockholms läns sjukvårdsområde. Verksamheten möter ungdomar och unga vuxna upp till 25 år och består av en hel vårdkedja med bland annat akut- och heldygnsvård, specialiserad öppenvård samt lokal öppenvård i form av MiniMarior. De 22 stycken MiniMariorna är spridda över hela länet och består av mindre enheter som är samlokaliserade och har en nära samverkan med de olika kommunernas och stadsdelarnas socialtjänst. Arbetssättet syftar till att ge ungdomarna samlade insatser i deras närmiljö och utifrån Maria Ungdoms uppdrag görs alltifrån kortare missbruksbedömningar till längre behandlingar med fokus på missbruk och/eller psykiatrisk problematik. Föreläsningen kommer att ta upp olika aspekter av samverkan och hur samverkan kan växa fram mellan verksamheter med olika uppdrag och organisatoriska skillnader. Du får också höra om vad som är framgångsfaktorer vad gäller samverkan, ledarskapets centrala roll samt hur viktigt det är med tydliga riktlinjer. Gisela Baumgren är leg. sjuksköterska och har arbetat inom flera av Beroendecentrum Stockholms verksamheter sedan Sedan 2003 arbetar hon inom Maria Ungdom och har sedan 2010 varit chef för MiniMariorna inom Stockholms län Lunch Samsjuklighet finns med som ett avsnitt i riktlinjerna och ställer särskilt höga krav på samverkan Hur ger de nya riktlinjerna vägledning när du arbetar med samsjuklighet? Vilken samsjuklighet är vanligast och vilka är utmaningarna? Varför har vi så få riktlinjer om samsjuklighet? Varför är det svårt att göra studier om samsjuklighet? Kan överenskommelsen mellan kommun och landsting enligt lagen om beroendevården (2013) vara ett stöd vid samsjuklighet? Vilka metoder kan användas för behandling av missbruket vid samsjuklighet? Vilken form av case management för samordning och samtidig behandling kan användas för att samordna vården? Agneta Öjehagen är socionom, leg. psykoterapeut och professor på avdelningen psykiatri vid Lunds universitet. Hon har lång erfarenhet av behandlingsarbete och forskning om alkoholberoende, samsjuklighet och suicidproblematik. Agneta har suttit med som sakkunnig i riktlinjearbetets projektledningsgrupp och har även varit ansvarig för samsjuklighet Bensträckare Lär och inspireras av hur framgångsrik samverkan mellan kommun och landsting kan organiseras i praktiken Om utveckling av det lokala missbruksarbetet i Tyresö I Tyresö har kommun och landsting sedan flera år ett nära och framgångsrikt samarbete kring vuxna med missbruksoch beroendeproblem. Verksamheterna har liksom de flesta kommuner i Stockholms län undertecknat det policydokument gällande samverkan som utarbetades av Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landsting I Tyresö finns sedan 1997 också en välfungerande samverkansmodell mellan missbruksenheten, psykiatrin och beroendevården, kring personer med samsjuklighet och/eller komplexa vårdbehov. Under denna föreläsning får du möjlighet att lära och inspireras av hur framgångsrik samverkan mellan kommun och landsting kan organiseras i praktiken och hur en överenskommelse kan ligga till grund för ett välfungerande samarbete och framgångsrika vård- och behandlingsinsatser. Att skapa struktur i samverkan mellan socialtjänst och lokal beroendevård Hur arbetar vi med att ge samordnade och samtidiga insatser för personer med komplexa vårdbehov i Tyresö? Arbetet med att implementera policydokumentet i Tyresö Lokalt samråd en mötesplats för olika vårdgrannar Ann Hercules är socionom och har en magisterexamen i socialt arbete. Hon arbetar som behandlingssamordnare på Vuxenenheten i Tyresö. Ann har arbetat i kommunal missbruksvård sedan 1991 och har speciellt intresserat sig för samverkan kring personer med en komplex problematik. I Tyresö har man sedan 1997 samverkat i en framgångsrik nätvärksmodell kring målgruppen. Ann är också vice ordförande i föreningen Svenska nätverket dubbeldiagnoser ( Eftermiddagskaffe Samverkan mellan polis, socialtjänst och beroendevård Under denna föreläsning får du en genomgång av vikten av samarbete mellan polis, socialtjänst och beroendevård. Föreläsningen kommer också att ta upp polisperspektivet på behandling samt en uppdatering om knarket på gatan. Per-Erik Lundberg är polis sedan 35 år. Han är kommissarie och jobbar nu med gatulangningsproblematik i Västmanland. Per-Erik är socialt engagerad och förbundsordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) Ordföranden Stefan Borg tar emot frågor och sammanfattar konferensen Konferensen avslutas

6 B Sverige Porto betalt ANMÄLAN NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN TID: november 2015 PLATS: Citykonferensen Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm PRIS: kronor, exklusive moms. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation som levereras i digitalt format. AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare. ANMÄL Contact DIG us: VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: U