Hur arbetar du som lärare med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande idag? Bergsnässkolan Jag har höga förväntningar och de är väl medvetna om vad som krävs för att nå de högre kunskapskraven, vilka förmågor som efterfrågas och hur de kan nå dit. Det är viktigt att koppla undervisningen till aktuella händelser, ge ett historiskt perspektiv samt ge utrymme för konstruktiva/kreativa lösningar. Genom att hitta arbetsuppgifter där eget ansvar får tas ibland. Göra eleverna medvetna om livet utanför skolan. Studiebesök. Inte servera svaren utan utveckla strategier och "tänk" att själva hitta lösningar hos eleverna. Att försöka fråga barnen "hur tänkte du nu" lyssna på svaret och försöka lotsa vidare till nya frågor. Inte så mycket rätt och fel och facit och pekpinnar. Mer dynamisk pedagogik Genom en att vara flexibel, entusiastisk, motiverande, tydlig och engagerad. Jag tar på mig "ledartröjan" och försöker att skapa situationer som eleverna får upplevelsen av att de lärt sig något nytt varje dag. Genom att ställa sokratiska frågor utmanar jag mina elever att tänka ett varv till. Få barnen att tro och lita på sin egen förmåga Stärka elevernas självkänsla "Jag kan och jag duger" ex. social-emotionell träning läsa upp egna berättelser redovisa egna arbeten för klassen berätta om egna erfarenheter Stärka elevernas självkänsla Jag kan och jag duger Ex. Social emotionell träning Läsa upp egna berättelser Redovisa egna arbeten i olika ämnen för andra Berätta om erfarenheter Genom elevinflytande, coachning, motiverande och lustfyllt lärande mm mm Jag försöker att ha förhållningsättet med hela tiden. Ett exempel kan vara allt ifrån att man tex i teknik låter eleverna gå hela vägen från att hitta ett problem i vardagen till att presentera en lösning. Att i matte få eleverna att själva komma med frågeställningar som de får undersöka och berätta om vad de kom fram till eller så enkelt som att man får eleverna att själva ta tag i vardagsproblem som dyker upp. Att de får in i tänket att t.ex. inte bara bli sittande eller ropar på läraren om de inte hittar sin kartbok utan själva aktivt löser det kanske genom att gå och kolla i skåpet, titta ihop, låna av någon som är borta. By skola * Jag försöker lyfta fram olika sätt att se en lösning på ett problem. Mateproblem, olika sätt att se på en situation, kunna ta fram olika sätt att avsluta en berättelse. * Jag försöker få eleverna att våga/orka lita på att de kan själva. Detta är en process under flera år som jag försöker få in i olika sammanhang. Försöker få eleverna att hitta sätt att lösa problem och få dem att tänka utanför ramarna. Jag låter barnen lösa problemen/uppgifterna själva med viss guidning.
Genom att individualiera så långt det är möjligt. Jag försöker i möjligaste mån uppfylla kriterierna i första frågan. Domarhagsskolan Tränar eleverna att utveckla sitt egna ansvar, men det är svårt i de curlingtider som gäller idag. Har jobbat med "se möjligheterna". jag försöker berätta om lokala exempel på lyckade satsningar som kanske har sin start i något eget, men som sedan blir ett reellt yrke. Exempel: Eleven får lyssna på en låt med ett lokalt band. Vi diskuterar kring musikens betydelse, olika texter, etc. Vi kollar på musikvideon som är inspelad nere i Hyttan. Vi kopplar ihop järnets historia (lokalen) med nutida musikvideo. Jag försöker överbrygga lokal dåtid med nutid, fast kanske ett helt annat ämne (historia + musik). Det blir diskussioner om texters betydelse, vad som krävs för att kunna lyckas som artist, vilka skillnaderna är från förr, etc. I NO-ämnena faller det sig mer naturligt än det kanske gör i Ma. Jag arbetar gärna i grupp, begär in problemformuleringar och diskuterar i stor grupp vad vi kommit fram till. Grupparbeten, uppsatser och inlämningar. Ge eleven möjlighet att göra egna val. Göra lektioner som uppmuntrar eleverna att samarbeta. Behöver utvecklas mer. Se fråga 1. Genom ganska många öppna uppgifter där eleverna måste använda sin fantasi. Genom muntliga framföranden där eleverna också står för kunskapsförmedlingen. Egna arbeten som innebär faktainhämtning/planering/ redovisning. Genom diskussioner och samtal där man övas att presentera och stå för sin åsikt. Inte så mycket, det blir mest på KLF-tid om eleverna jobbar med klassråd eller insamlande av pengar. Jag försöker variera min undervisning och visa på olika metoder så att alla vid minst ett tillfälle ska hitta något som passar dem. At försöka stödja och främja arbetet med elevernas självständighet, göra egna val, ta egna initiativ och framföra egna idéer. Ganska mycket med diskussioner där eleverna får fundera på problem vi har i samhället och sedan försöka hitta lösningar på dessa, ibland vad det verkar helt orealistiskt men även med mer allvar och större krav på att det ska vara genomförbart. Så som miljöfrågan, hållbarhetsfrågor men även vad vi skulle kunna göra om en Hitler-typ kom till makten. Lära ut kunskap som gör att de får vidare perspektiv och därigenom kan hitta nya vägar fram. Eleverna får prata mycket inför sina kompisar. Jag försöker låta mina elever vara med och styra över undervisningen, vad vill ni veta? Genomsyrar grupparbeten och många uppgifter.
Jag har alltid ett fokus på elevernas framtid och vad samhället behöver. Försöker tänka och agera nytt. Visa på att det finns många sätt att nå målen. Nästan inte alls. Ibland halkar jag in på något som jag precis då upptäcker att detta är entreprenöriellt och då trycker jag lite extra på det. Men det blir slumpmässigt och inte genomtänkt. Med teman som t.ex "Järnets väg" och "Energi och hållbar utveckling" där eleven jobbar med att lösa problem och utveckla idéer. I mindre uppgifter där eleven ska bygga en fallskärm, planera egna laborationer, laborera kring ett mattebegrepp t.ex area. För tidigt att fråga om det (sommarlovskänslan finns kvar i huvudet) Jag försöker stödja elever till att motiveras att våga testa nytt och välja det de intresserar sig för, men jag är alldelels för dålig på att puscha till att våga släppa detta till frihet- jag vill bli bättre. se svar på första frågan! Inte i så stor utsträckning. Uppmuntrar till delaktighet i planering, kreativitet gällande eget val och utformning av innehåll och prövningssätt. Genom öppna uppgifter. Visst, eleverna ska veta vad som krävs för ett högre betyg, men man måste först låta dem kasta sig ut och forma sina idéer innan man kan ge dem feedback för utveckling som leder till exempelvis högre betyg. Om man säger för tydliga ramar redan från början kommer alla att lämna in mer eller mindre samma sak och det blir urtrist. Att utifrån elevens ideer skapa,prova och lösa problem i olika tekniker (bl.a.) I idrottsundervisningen handlar det mycket om att prova på och testa på nya saker som genomförs med en rörelseglädje. Att utmana eleverna till att testa sina gränser och få dem att öppna sig själva är entreprenöriellt lärande enligt mig. Arbetar hela tiden med entreprenörskap, en del i ämnet. Genom att undvika allt för mycket "rätt eller fel-frågor" och istället ge frågor som kan diskuteras utifrån olika perspektiv. En grundläggande kunskap om området kan ibland inhämtas innan för att eleverna ska ha något att utgå ifrån. De får i grupper träna på att formulera sig, diskutera och analysera samt ibland skapa något utifrån det. Någon form av redovisning som övriga har nytta av, är förutom den egna individens/gruppens lärande ofta målet. Jag vill utveckla det genom att oftare börja ett område med att "flöda idéer, tankar och frågor" utan att något förkastas. Sedan kan man i nästa steg se vilka idéer, tankar och frågor man vill arbeta vidare med. På detta sätt kan man komma ur invanda spår och tänka nytt och kreativt. Det kan gälla allt från att komma på en nödvändig pryl och hur den ska konstrueras till att lära sig hur ett samhälle fungerar och göra en modell/ plansch etc. av ett. Jag vill också att eleverna ska få möjlighet att göra riktiga jobb, som t.ex. driva skolcafé, organisera rastaktiviteter eller driva något projekt. Gärna ta kontakt med något företag och göra något som de har nytta av. Mer kontakt skola-samhälle överhuvudtaget behövs.
Med ovanstående punkter. Uppmuntrar dem att ta reda på frågeställningar som dyker upp. Jobbar alltid med processen från tanke till produkt. Denna process ser annorlunda ut beroende på person vilket kan försvåra då det är svårt att jämföra olika elevers väg och val under processens gång. Som att orientera, det finns ofta fler bra vägval. Med teman som t ex järnets väg och energi och hållbar utveckling. Där finns det problem som kan utvecklas efter att man provat. med matteproblem kommer man också in på hur man tar sig framåt i flera steg. Jag arbetar med något som kallas klassarbete i några klasser. Fors skola För lite. Mest i diskussionsform. Hela skolan är en förberedelse för det kommande livet, oavsett om det handlar om att försöka ha skolbasarer eller planera för en friluftsdag eller att försöka finna lösningar på problem i skolan så gensyras skolan av entreprenörskap. Genom att i mjligaste mån anpassa undervisningen utifrån individens inlärningsstil och intresen. jag lyssnar in barnen, vad de har för intressen, vad de kan och hur de tänker. Försöker sen anpassa undervisningen så alla utvecklas. Johan-Olovskolan Ger eleverna möjlighet att ta eget ansvar och planera sitt arbete. De vet vad som ska göras och vilka kriterier som gäller. Jag jobbar mycket med att lyssna på elevernas idéer samt utmana dem i deras tänkande. Genom att låta barnen ta egna initiativ, diskutera lösningar på problem, ha grupparbeten m.m. Jag är nyanställd på arbetsplatsen. Jag försöker hålla ämnet "levande" och roligt, lättsamt och svårt om vartannat. Jag jobbar mycket med systematiska undersökningar, vi skriver, vi läser, vi undersöker, vi gör fel och gör om och misstagen är inga nederlag, vi går vidare och frågar oss varför blev det så här, kan vi förbättra och lära oss ännu mer. Vi jobbar strukturerat men det gör inget att vi är ostrukturerade ibland för då ger det oss möjligheter att hämta ny energi och tänka i andra banor som kan leda till väldigt bra resultat. Arbetar mycket i små grupper eller med en elev åt gången. Det ger mig möjligheter till anknytning och att kunna prata kring förmågorna jag nämnt. Man arbetar med detta lite automatiskt om man följer läroplanen, men det är mål jag har med min undervisning. Problemlösnings uppgifter. Från idé till färdig produkt.
Eleverna får med växande ålder större och större möjligheter att välja vad de ska välja för råvaror och tillagningssätt (HKK). Eleverna har möjlighet att välja bort tal de anser att de inte behöver träna på för att istället hinna gå längre fram med större utmaningar (ma). Svaren nedan baseras på mitt huvudämne HKK. Karlbo skola Eleverna får så ofta det fungerar komma med idéer och förslag vad gäller t.ex. innehåll (vad vill vi veta mer om?)när vi har ett arbetsområde inom so/no. De kan även föreslå arbetssätt och metoder för att de ska ta reda på mer om t.ex valet och göra egna partier (nära i tid nu). Svaren på punkterna nedan är helt olika beroende på elevernas ålder och stadie anser jag. När de går i åk 1 och 2 kan man inte svara högt på dem. Framför allt med att våga. Genom att ständigt jobba med att få eleverna att känna stark tilltro till sitt eget lärande och sina egna förmågor. I slöjden har vi alltid arbetat entreprenöriellt med att vara kreativ och hitta lösningar på problem. Eleverna är kreativa och jobbar med skapandet men även att utveckla idéer som de har. Undervisar även i bild och även det är ett väldigt kreativt och skapande ämne. Både bild och slöjd är utmärkta att använda tillsammans med teoretiska ämnen, jag försöker själv kombinera inom min egen kompetens. Klockarskolan Har planer på att detta läsår bygga upp ett samhälle med eleverna, där de själva ska komma med förslag och lösningar på vad som behövs i deras samhälle, hur de ska driva samhället för att det ska fungera. I planerna ingår även att bjuda in vissa samhällsrepresentanter och ev. göra studiebesök. Gärna tematiskt, så fler ämnen vävs in i arbetet (ex. sv, ma, bild, so, slöjd, no) Försöker stimulera kreativitet, ansvar och nyfikenhet. Knappt något alls Problemlösning där det inte finns ett "rätt" svar. Försöker plocka upp elevernas idéer och se till att vi provar dem. Ger uppgifter som främjar detta i det dagliga arbetet. Hösten kommer att ge möjligheter till entreprenörskap. Att ständigt ha närvarande i tankar och planeringar att arbeta för att utveckla elevernas kreativitet, vilja att våga, nyfikenhet och ansvar för det egna lärandet. Gärna tematiskt. De äldre eleverna får ansvara och planera och genomföra en aktivitetsdag för de yngre på skolan. Att jag som lärare är flexibel, lyhörd och lyssnar på eleverna när de kommer med idéer och förslag om hur de vill arbeta. Att jag motiverar, inspirerar och inbjuder till ett lusfullt lärande. Att eleverna vågar lyckas, misslyckas, växa och ha roligt.
Jag uppmuntrar egna initiativ och ideer. Elevernas är delaktiga i planeringen av ett arbetsområde där de framförallt ger förslag på arbetssätt och hur de ska göra för att nå målen. I min undervisning ställer jag frågor till eleverna där de måste tänka själva och hitta på olika lösningar. Krylbo Dialog och planering i samråd med eleverna. Låter eleverna hitta egna lösningar och strategier. Öppen och bejakande klassrumskultur, släpper in eleverna och deras tankar och idéer. Ställer dem inför dynamiska och problembaserade frågeställningar, baserade på verkligheten idag och den som komma skall. Låter eleverna själva söka svaren, lösningarna. Jag har ett varierat arbetssätt: Gemensamma genomgångar. Vi gör vissa arbetsuppgifter tillsammans. Vissa uppgifter gör eleverna parvis. Vissa uppgifter görs i grupp. Vi lyssnar, läser, samtalar och skriver. Jag snålar och värderar tiden. Jag försöker variera och visa flera lösningar på samma övning. Jag ger frihet att välja metod för framställningar. I den mån jag har möjlighet ser jag till att digitala verktyg kan användas. Jag provar själv flera metoder för samma syfte. Jag bedömer och utvärderar delar och resultat vid lektioner av undervisningen. Genom målstyrda projekt. Presentation, genomförning, slutprodukt och utvärdering. Med vardagsanknutna uppgifter, realistiska exempeluppgifter, att så gott det går ta in världen utanför, studiebesök, gör eleverna delaktiga i det som sker utanför så att de får vara med att påverka i så hög grad det går, olika typer av kreativa uppgiftslösningar. Digitala hjälpmedel där det är möjligt och resurserna medger. Jag tar tillvara på elevers idéer och låter dem komma till tals när det gäller redovisningsformer t ex. De har ofta intressanta tankar/infallsvinklar som jag som lärare inte har kommit på. Jag fösöker också få dem att tänka mer självständigt (som jag skrev på den förra punkten). o Försöker skapa arbetsformer som gynnar entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Viss frihet under ansvar, progression i krav och uppgifter. Mycket feed back, varva arbetssätt och förmedla att lyckas det är att försöka. Uppmuntra eget tänkande och ge utmaningar efter förmåga. Mycket problemlösning. Alltid ha ett kritiskt tänkande. Alltid fundera på om det kan vara sant eller stämma Jag bygger in de ovannämnda delar i min undervisning och berättar för eleverna i olika situationer varför de gör vissa saker på lektionerna. Se ovan! Jag har i nuläget en specifik elev och där försöker jag tillvarata varje tillfälle som uppkommer hos eleven att spinna vidare vad gäller information, att tillvarata elevens egna initiativ och bygga på dem. Olika i olika ämnen. I kulturprofilen får de stor frihet att utnyttja sin kreativitet när de ska sätta upp en egen föreställning. I engelskan kan det innebära att gå från ide till färdig uppsats. Eleverna har också kommit med eget förslag om att arrangera en lektion på tema Gaming. Eleverna fick vissa restriktioner att hålla sig till i övrigt var det deras ansvar att alla elever var sysselsatta på ett bra sätt.det blev en mycket lyckad lektion där de verkligen fick träna sin organisationsförmåga. Inom andra ämnen kan det handla om att planera sitt arbete och genomföra det. Markusskolan
Använder elevernas egna ideer i lärandet. eget ansvar vid lärande, försöker att bygga vidare på elevernas ideér och intresseområden och få dem att tänka stort och inte se begränsningar Uppmuntrar eleverna att komma med ideer och vara aktiva i diskussioner. Låter eleverna vara delaktiga i utvecklingen av aktiviteter och arbetsuppgifter. Ger dem exempel på hur den kunskap de ska ta till sig har förankring i verkligheten. Visar på skillnaden i olika metoder att nå förståelse och utveckling. Vi låter våra elever i ganska stor utsträckning få prova egna idéer. Har de ett bra argument till varför de vill göra på ett visst sätt så låter vi de göra det. Särskilt om det samtidigt innehåller något moment eller ämne som vi ändå ska träna på/lära oss. Vi har anordnat flera klädbytarcaféer för att bidra till hållbar utveckling där eleverna själva har tagit stor del i arbetet. Genom ett arbetssätt som genomsyras av ansvarstagande, kreativitet, kritik och samarbete. Tillåtande Frågar barnen om hur de tänker ang ideer, påståenden o handlingar Uppmuntrar kreativitet Jag ger dem första stegen och hjälper dem sedan vidare om det behövs, tillåter dem att "misslyckas" Genomsyrar vårt dagliga arbete och förhållningssätt. Men...kan utvecklas om vi tydligare jobbar runt specifika mål förstås. Se första frågan Att de får jobba med att lösa uppgifter i form av bild och diskussioner. Elever i år 6 får planera och genomföra lektioner med elever i andra klasser. Eleverna får också ibland hitta sina egna lösningar i t ex olika lekar eller hinderbanor. Försöker fånga upp elevernas egna ideer kring arbetssätt och arbetsområden. Försöker koppla det vi läser till verkligheten genom tex studiebesök. Jag lägger mycket tid på klimatet i gruppen och försöker se till att eleverna får utrymme att prova egna tillvägagångssätt och metoder. Vi tränar också mycket på samtalet och att utrycka och det vi vill att andra ska förstå. Jag försöker också ge eleverna mer "öppna" uppgifter där de måste bita tag i problemet på egen hand. Att låta eleverna tillsammans driva olika projekt är ett bra sätt att träna entreprenöriella förmågor tycker jag. Då finns stort utrymme för kreativitet, problemlösning etc och ofta en tydlug mottagare som ger mening åt uppgiften. Små saker i klassrummet. Försöker ta vara på deras idéer. Elevledda utvecklingssamtal. Föräldramöten där eleverna håller i mötet, berättar om sitt lärande. Nordanö-Lunds skola Försöker att de ska prova på och försöka lösa problem själva först, innan de får hjälp. Eleverna får vara delaktiga i planering och utvärdering. JAg försöker var öppen för flera lösningar. Samarbete i grupper. Övningar utan givna mallar. Det arbetar jag med dagligen i de flesta av mina lektioner, då jag anser att jag ständigt försöker att få barnen att utvecklas i något av detta. Främst arbetar jag med det när vi använder oss av mixade grupper med barn i år 1-3, då de tillsammans får lösa problem och ibland även får skapa problem. Jag ger eleverna möjlighet att tänka självständigt, får dem att utveckla sig själva och sina idéer. Det gäller att lyfta eleverna när de presenterar egna lösningar. lärandet kommer in i våra teman, svenska och matematik. Skogsbo skola
Ställer frågor som är utvecklande och som får eleverna att tänka själva. Arbetar gärna tematiskt där det är möjligt, vilket stimulerar elevernas till att utveckla sina förmågor. Försöker plocka upp elevers idéer och ge tid till att arbeta med de idéerna. Genom att eleverna får vara med i planeringen där jag som lärare ska bedöma deras förmågor. Vad kan vi göra för att läraren t.ex. ska kunna bedöma samarbetet? Jag försöker få eleverna att vara med och planera upp olika projekt och moment som ska genomföras senare. Det behöver utvecklas även hos mig, med t ex mer öppna frågor till eleverna som får ge förslag på lösningar Jag behöver få exempel på hur andra har arbetat för att se om jag kan göra ungefär lika eller om jag redan arbetar med det på olika sätt Vet inte riktigt men troligtvis för lite eftersom jag behöver fundera på vad det egentligen är och hur jag skulle kunna arbeta mer med det. Tycker dock att jag försöker bemöta elevernas idéer om de känns genomförbara med tanke på arbetssituation/klassrumsklimat.