Utländskt födda elevers möjligheter

Utländskt födda elevers möjligheter En utvärdering kring resultaten hos de elever i årskurs åtta och nio födda i utlandet. Författare: Angelica Åkesson

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 OMVÄRLDSANALYS... 6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 UPPDRAGET... 8 METOD OCH MATERIAL... 10 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 10 VALIDITET... 12 NULÄGE I FALKENBERG... 13 PROJEKT NYANLÄNDA... 13 RIKTLINJER FÖR INTRODUKTION AV NYANLÄND ELEV I KLASS... 13 FÖRBEREDELSEKLASS/BASGRUPP... 14 INTRODUKTIONSGUIDER... 14 NYBÖRJARENGELSKA... 15 LÄXHJÄLP... 15 STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅL... 15 RESULTAT... 16 METODER SOM ANVÄNTS...16 DET VIKTIGASTE FÖR DEN UTLÄNDSKT FÖDDA ELEVEN... 26 MINDRE BRA I UTBILDNINGEN ENLIGT ELEVERNA... 27 ANALYS... 28 ATT INTE BEHÖVA KÄNNA SIG ANNORLUNDA - ATT FÅ VARA EN DEL AV KLASSEN... 29 RESULTATEN... 29 FÅ BORT PROBLEMTÄNKANDET - ATT TÄNKA PÅ MÖJLIGHETERNA INTE OMÖJLIGHETERNA... 31 FÖRBEREDELSEKLASSER VERSUS HEMKLASS... 32 SAMMANFATTNING... 35 VAD KAN MAN GÖRA BÄTTRE?... 36 REFERENSER... 38 DIAGRAM 1: ANTAL BEHÖRIGA ELLER EJ BEHÖRIGA. DIAGRAM 2: DE BEHÖRIGAS MODERSMÅL (PROCENTUELL FRAMSTÄLLNING). DIAGRAM 3: MODERSMÅL DE SOM EJ ÄR BEHÖRIGA TALAR (PROCENTUELL FRAMSTÄLLNING). DIAGRAM 4: ANKOMSTÅR (ANTAL) DIAGRAM 5: KÖNSFÖRDELNINGEN (ANTAL). DIAGRAM 6: ANTAL BEHÖRIGA SAMT EJ BEHÖRIGA AV DE OLIKA METODERNA. DIAGRAM 7: DE OLIKA FORMERNA AV INSATSER KOMMUNEN ANVÄNT (ANTAL). DIAGRAM 8: HUR ELEVERNA SOM GÅTT I FBK ALT. BASGRUPP UPPFATTAR DET (ANTAL). DIAGRAM 9: FÖRÄLDRARNAS ENGAGEMANG FÖR ELEVENS SKOLA (ANTAL). DIAGRAM 10: ENGAGEMANG FÖR ELEVENS SKOLGÅNG I HEMMET (ANTAL). DIAGRAM 11: ELEVENS UPPFATTNING KRING LÄRARENS ENGAGEMANG (ANTAL). DIAGRAM 12: ATTITYDEN MELLAN ELEVERNA (ANTAL). DIAGRAM 13: KÄNSLAN AV ATT VARA DELAKTIG (ANTAL). DIAGRAM 14: ELEVERNAS SOCIALA NÄTVERK UTANFÖR SKOLAN (ANTAL).

Inledning Debatten kring elevers skolresultat är ständigt pågående. Den riktas många gånger till de nyanlända elevernas allt sämre skolresultat. Bland annat har man sett att det är få utländskt födda elever som blir behöriga till gymnasiet. Denna debatt har gjort att man ifrågasätter metoderna för utbildningen av eleverna. 1 Skolinspektionens övergripande granskningsrapport påpekar att samtliga av de 14 kommuner de granskat brister i att ge alla elever likvärdiga möjligheter att nå skolans mål. 2 Det är mycket upp till rektorer och lärare att ge varje elev en rättvis introduktion, grunden till arbetet måste läggas genom lokala riktlinjer. Falkenbergs kommun utgår från Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever och uppfyller de flesta krav i teorin. Hur det sedan ser ut i praktiken och hur det följs upp i skolan har inte ännu utvärderats. För att kvalitetssäkra verksamheten och veta var man bör förbättra är det viktigt att följa upp och utvärdera. Utifrån interjuver med alla utländskt födda elever i årskurs åtta och nio syftar denna utvärdering till att kartlägga vilka metoder som fungerat i kommunen. Falkenberg började 2008 arbeta med Projekt Nyanlända och tillsatte i samband med det en samordnare. I och med Projekt Nyanlända skapades policyn likvärdighet vilket även finns att hitta i skollagens portalparagraf SFS 1985: 1100. Det handlar om att alla skall få samma möjlighet att nå skolans mål. Utifrån 28 elevers medverkande resulterade studien i att man inte kan finna samband mellan de metoder som använts och studieresultaten. Nyanlända elever är en heterogen grupp och det är därför svårt att generalisera. Utvärderingen har gjort en grundlig kartläggning av hur det ser ut i Falkenberg och vad eleverna anser vara de bästa metoderna för att utvecklas inom skolan. 1 SvD Betygsgap skylls på skolan 2 Skolinspektionen s.14 3

Nedan presenteras inledningsvis termer som återkommer i utredningen. Ordlista Introduktionsguide En introduktionsguide är med de första dagarna i skolan och förklarar på modersmålet hur allt fungerar. Det kan röra sig om var olika salar är placerade eller var personalrummet med lärare går att hitta. De är där för att hjälpa den nyanlända med elevkontakten på rasterna, eventuellt åka skolskjuts. Guiden är inte en tolk i det hänseendet att det bara är översättning som behövs. Det viktiga är att introduktionsguiden är med och visar och förklarar hur den svenska skolan fungerar. Inskrivningssamtal Så fort det kommer en ny elev (0-16 år) från ett annat land är rutinerna varit att samordnaren kontaktas och sedan sköter inskrivning samt gör en bedömning av vilket stöd den nyanlände eleven behöver. Utöver samordnare och elev inkluderas rektorer, elevhälsan, tolk samt föräldrar till elev. Studiehandledning på modersmålet Då eleven innan ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än svenska kan handledning på detta språk ges. Detta för att öka förståelsen för ämneskunskaperna eleven läser på svenska med hemklassen. Skollagen4 kap 1 Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet (SFS 1991:1111). Grundskoleförordningen 5 kap 2 En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det (SFS 1997:599). Grundskoleförordningen 5 kap 3 En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än sitt modersmål få ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet, om det finns särskilda skäl (SF 1997:599). Modersmålsundervisning Elever med annat modersmål än svenska skall uppnå aktiv tvåspråkighet, medvetandegöra för eleven att kunskapen om det egna modersmålet och den egna kulturen är en tillgång inom Sverige likväl i ett internationellt sammanhang. Svenska som Andraspråk Elever med annat modersmål än svenska skall få en möjlighet att utveckla förmågan till muntlig samt skriftlig kommunikation på svenska. Detta ämne ersätter den ordinarie svenska undervisningen. Förberedelseklass/ Basgrupp Alternativ skolgång där de nyanlända eleverna i grundskolan får en grundligare introduktion på lättare svenska. Förberedelseklass som begrepp finns inte i författningarna. 4

Bakgrund Vi växer för en hållbar framtid 3 De verksamhetsövergripande områden som Falkenbergs kommun prioriterar är medborgare, verksamhet, miljö och tillväxt, ekonomi och medarbetare. Barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun har sammansatt verksamhetsplanen för 2011 vilken utgår från de kommunövergripande målen. De övergripande perspektiv som bör integreras i all utbildning är de historiska-, internationella-, etiska- och miljöperspektivet. Utöver dessa fyra perspektiven väljer Falkenbergs kommun att plocka ut ytterligare två av de åtta nyckelkompetenser som EU tagit fram, digital kompetens och kulturell medvetenhet samt kulturella uttrycksformer. Verksamhetsmålen för utbildningsfrågorna utgår från Sveriges Kommuner och Landstings åtta indikatorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Det ser framförallt till att fånga upp elever med behov av särskilt stöd, samt att man ska satsa på rätt kompetens på rätt plats. Det är viktigt att eleverna får de förutsättningar denne behöver för att nå ett så högt resultat som möjligt. Inflytande, delaktighet, ansvar syftar till att eleven har ett egenansvar för sin utveckling men att denne även skall ha ett inflytande över den. Verksamhetsplanen för barn- och utbildningsförvaltningen prioriterar ett tätt arbete mellan hem och skola. Föräldrarnas engagemang för elevens skolgång är centralt för dess möjlighet att lyckas i skolan. Falkenbergs skolor arbetar i likhet med många andra skolor runtom i landet efter skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Dessa råd ger konkreta åtgärder för hur man arbetar fram bra metoder att utbilda nyanlända elever. Den ger både råd till hur kommunen på bästa sätt bör arbetar för att underlätta skolornas arbete men även hur skolorna bör arbeta för att undervisa eleven. De områden som presenteras är mottagande, introduktion, individuell planering, undervisning, uppföljning och utvärdering. De allmänna råden är oftast inte kända bland fler än de pedagoger som arbetar mycket och ofta med de nyanlända eleverna. Målet är att all personal som har en nyanländ elev i klassen skall kännas vid de arbetssätt som beskrivs. Skolverket presenterar även vilka problem som uppstår om riktlinjerna stannar på en administrativ nivå, bland annat organisatoriska lösningar och olika mottagande för olika elever. Utöver detta dokument följer utbildningen den skollag och grundskoleförordning som behandlar all utbildning i svensk skola. 3 Falkenbergs kommun, övergripande mål 2007-2010 s.2 5

Omvärldsanalys Den största delen av existerande forskning diskuterar livligt angående hur man bör introducera nyanlända i skolan. Nyanlända elevers utbildning goda exempel från tio kommuner granskat Sveriges Kommuner och Landsting tio kommuners introduktionsverksamhet. I princip alla de kommuner som är med har förberedande klasser eller någon form av basgrupp. De blundar inte för problemen med förberedelseklass och menar att det är bra då det används på rätt sätt. Rätt sätt är enligt dem när de organiseras i anslutning till de vanliga skolorna så att de nyanlända eleverna kan möta de svenska eleverna på rasterna och sedan enkelt slussas ut i vanliga klasser. Det handlar även om att ha förstående lärare som motiverar eleverna till att vilja lära sig språket. SKL lyfter fram fyra övergripande områden: Organisering av utbildning för nyanlända: Det krävs rätt organisering, successiv kartläggning av individen samt att ha en genomtänkt strategi. Modersmål och studiehandledning: Forskning visar att de som också läser modersmål presterar bättre i andra ämnen. Modersmålsundervisningen prioriteras oftast inte i kommunerna och det finns ont om utbildade pedagoger. Politikens uppgift: Kunna följa upp och utvärdera de nyanländas resultat, skapa lokala mål för verksamheten vilket bidrar till att kunskapsmålen nås, skapa en plan för att veta vilka insatser som verkligen behövs i skolorna. Med blicken utanför skolan: Samverka kring hela familjen når du föräldrarna når du även ut till barnen. Skolinspektionens övergripande granskningsrapport 2009:3; Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö, har en betydligt mer negativ syn på förberedelseklasser och menar att det avskärmar eleverna från det svenska samhället. Enligt inspektionen saknas det en samverkan, kartläggning och resultatutvärdering. Det behövs mer studiehandledning på modersmålet, kompetensutveckling bland lärare och pedagoger, ökad statlig satsning på modersmålslärare samt nationell statistik. Nationella brister för introduktionen enligt skolinspektionen kan sammanfattas till att det saknas gemensamma riktlinjer, organisering, kompetensutveckling, att introduktionen är lärarstyrd, grundläggande kartläggning på skolbakgrund, kunskaper och vad eleven kan snarare än vad den inte kan. Man bör ge information till nyanlända, minska långa väntetider innan de får börja skolan, få bort de subjektiva värderingarna som präglar mottagande och utvecklandet av eleverna och göra en medveten satsning för mötet mellan nyanlända och svenska elever. De som invandrat innan nio års ålder har generellt bättre resultat och hinner även snabbare ikapp jämnåriga svenska elever. Det 6

finns även forskning som hävdar att modersmål och studiehandledning på modersmålet ökar elevernas resultat därför de tappar inte så mycket i ämneskunskaperna. 4 Samtidigt är svenska som andraspråk viktigt för att så snabbt som möjligt lära sig svenska. Det är även viktigt att se till det sociala områdena och aktiviteter efter skolan. Skolinspektionen menar i sin rapport att det är Nödvändigt att man belyser vad som leder till goda resultat och vad som inte leder till goda resultat. Nihad Bunar har skrivit en forskningsrapport på området Nyanlända och lärande som kom ut 2010. Han är negativ mot förberedelseklasser vilket relateras till skolinspektionens granskningsrapport, utifrån den sociala aspekten. Han anser att bristerna ligger i strukturen och organiseringen av undervisningsformen. Precis som man framhäver i SKL:s rapport anser han att fler timmars modersmål eller mer pengar inte skulle förbättra resultaten utan det handlar om hur det används. Gällande föreberedelseklasser säger Bunar att: /risken för isolering och stigmatisering, i synnerhet om det saknas tydliga läroplaner och målsättningar för elevernas utbildning, resurser och lärare med tillräcklig utbildning och erfarenhet. 5 Vad sedan gäller ordinarie klasser menar han: / risken med för tidig inkorporering i ordinarie klasser, utan tillräckliga kunskaper i majoritetsspråket och med lärare som inte kan eller inte hinner ge dem den uppmärksamhet eleverna behöver. 6 Bunar drar sedan slutsatsen att: /den optimala lösningen ändå verkar vara: en förberedelseklass under en strikt begränsad tidsperiod (6-12 månader), att placeringen bygger på en blandning av frivillighetsprincipen och ordentlig information till och samråd med föräldrarna, att klassen är fysiskt placerad i skolbyggnaden, att en mycket nära samverkan med de ordinarie klasserna upprättas från första dagen och att eleverna deltar i aktiviteter som inte kräver en hög kunskapsnivå i majoritetsspråket, att en gradvis inkorporering sker i alla ämnen, att de nyanländas närvaro på skolan och i de ordinarie klasserna avdramatiseras genom information till de övriga eleverna och deras föräldrar, parallellt med satsning på majoritetsspråket också satsningar på modersmålsutvecklingen och närvaro av tvåspråkig personal i såväl förberedelse- som den ordinarie klassen, att de nyanlända från första dagen får två mentorer, en från majoritetsbefolkningen och en som delar den nyanlända elevens modersmål, ordentliga läroplaner och läromedel baserade på forskning och annat relevant kunskapsunderlag och kontinuerlig uppföljning och utvärdering. 7 4 Nihad Bunar, (2010) Nyanlända och lärande, Vetenskapsrådet, s.62ff 5 Ibid. s.109ff 6 Ibid. 7 Ibid. 7

Syfte och frågeställningar Syftet är att försöka skapa en bild av varför vissa utländska elever lyckas med skolresultaten och andra inte, att på så vis försöka finna ett samband mellan metoder som använts ute i skolorna och resultatet som eleverna uppvisar. Delsyftet är att rapporten förhoppningsvis kan ge en uppfattning av hur det ser ut i kommunen angående utländska elevers introduktion, vad som anses vara bra samt utvecklingsområden. Varför lyckas vissa elever med utländsk bakgrund lyckas med skolresultaten och inte andra? Vilka metoder fungerar i Falkenbergs kommun synpunkter från eleverna? Uppdraget I debatten angående utländska elevers skolresultat har man eftersökt mer forskning kring hur undervisningen för nyanlända organiseras. Framförallt menar Bunar på att man bör forska mer om för- respektive nackdelar med de olika modeller som används på området idag. Bland annat har kritik riktats mot att få skolor kartlägger och följer upp elevernas ämneskunskaper men även att det i vissa kommuner saknas riktlinjer att arbeta efter. 8 Falkenbergs kommun har riktlinjer och tack vare Projekt Nyanlända bra metoder för introducerandet av de nyanlända eleverna. Falkenbergs kommun fick kritik av skolinspektionen 2008 för att inte har tillgodosett nyanlända elevers behov: Skolinspektionen bedömer att kommunen inte har rutiner för att erbjuda nyanlända elever den undervisning de har rätt till, vilket måste åtgärdas. I detta arbete bör kommunen stödja skolorna så att de kan genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna på ett kvalitativt bra sätt. 9 Tidigare integrationsminister Nyamko Sabuni menar att skolorna i Sverige ska ha de resurser som krävs gällande arbetet med stödinsatser för utländskt födda elever. Enligt henne har skolorna inte genomfört den politik som regeringen för, vilket gör att hon anser resultaten i skolorna runt om i landet är oacceptabla. 10 Denna debatt ser till betygsklyftorna mellan olika grupper av utlandsfödda. Sabuni lägger över ansvaret på skolorna i kommunerna, då hon menar på att de resurser som finns inte riktas till de elever som bäst behöver dem. Det är skolornas ansvar att genom individuell planering få fram de elever som har särskilda behov. Det är även viktigt för Falkenbergs kommun att arbeta för en likvärdig skolgång oavsett vilken situa- 8 Ibid. s.14 9 Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun Beslut och rapporter, Dnr: 43-SV2008:535, s.20 10 SvD Betygsgap skylls på skolan 8

tion eller vilken skola eleven hamnar på då målet för kommunen är likvärdighet. Detta går även att återfinna i skollagens portalparagrafer (SFS 1985:1100): / som stadgar att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, har rätt till en likvärdig utbildning. 11 11 Lindgren Lena, 2008, Utvärderingsmonstret, Lund: Studentlitteratur. s.29. 9

Metod och material Kartläggningen tar form som en egenutvärdering vilket är en form av kvalitetsgranskning. Den ser till att granska och analysera den egna verksamheten och det arbete som utförs. 12 Den förklaringsinriktade utvärderingsstrategin ser till att nå nya kunskaper om de pågående processerna och hur dessa fungerar, utvecklas och vad de betyder för de inblandade. Det handlar om att försöka uppmärksamma en specifik omständighet, eller bidra med kunskaper om varför vissa metoder fungerar bättre i vissa situationer och inte i andra. För att det skall gå att genomföra denna typ av utvärdering måste man bilda sig en teoretisk förståelse av objektet och problemets karaktär så att man sedan kan utläsa relationen mellan problem och åtgärd. 13 Tillvägagångssätt Efter att inläsning på området i form av forskning 14 och statliga dokument gällande nyanländas introduktion, 15 läroplaner (modersmålsundervisning, svenska som andraspråksundervisning) och mål för hur utländskt födda elever 16 skall introduceras startade urvalsprocessen. Med bakgrund i att många av de som inte har behörighet till gymnasiet är utländskt födda ansågs årskurs nio vara en bra ålder för urvalet, fokus ligger på avgångsbetygen för årskurs åtta. Efter att urvalet var gjort och det utvalda intervjuats ökade bortfallet, då relativt många var födda i Sverige. Därför utökades urvalet till årskurs åtta utifrån omdömena från vårterminen årskurs sju. För att få fram vilka metoder som har använts i skolan krävs det att de elever som svarar på enkäterna i själva verket introducerades i grundskolan. Därför blev urvalsramen för ankommande till Sverige tio år tillbaka i tiden. Detta gör att elever som skrivits in i svensk skola från år 2000 är med i undersökningen. Eleverna plockades fram genom att söka på modersmålundervisning i Procapita (elevregistreringssystem) där enbart årskurs 8 och 9 valdes ut. Därefter sorterades datumen för invandringen fram så att onödig tid på intervjuer av elever utanför urvalsram inte skulle göras. Så fort eleverna var framtagna kunde deras klassföreståndare kontaktas och informeras om intervjuerna för att i sin tur berätta för eleverna om det inplanerade mötet. Intervjuerna tog överlag cirka 20 minuter, vid ett par tillfällen tog det omkring 40 min på grund av språket. Eleverna var väldigt positiva till intervjuerna och verkade inte bekymrade för min närvaro i skolan. De 12 Handboken, Framtidsutbildning s.9. 13 Ibid. s.14. 14 Bunar, Nihad, 2010, Nyanlända och lärande. 15 SKL, 2010, Nyanlända elevers utbildning. Skolinspektionen 2008, Utbildning för nyanlända elever. 16 Bland annat Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. 10

var villiga att framföra sin åsikt och min uppfattning var dock att de ibland var sparsamma med kritik (speciellt de som precis kommit). Övervägande var om föräldrarna skulle kontaktas, men i och med att det rörde sig om anonyma enkäter utan känsliga inslag bestämdes det att eleverna fick svara själva för sin medverkan. Vid skapandet av enkäter är det viktigt att tänka på att man använder ett enkelt språk samt försöker ha ett konsekvent språkbruk. Man skall även vara noga med att enbart ställa en fråga i var mening och undvika långa frågeformuleringar. Svarsalternativen på intervjuenkäterna var till största del standardiserade, för att fånga upp det som eventuellt missats genom de fasta svarsalternativen fanns även ett par öppna svarsalternativ. Enkäten innehöll totalt sett 42 frågor skapade utifrån bakgrundsmaterialet (se bilaga 1). Totalt sett har 33 elever i årskurs åtta och nio plockats ut för att delta i undersökningen. Av dessa elever är det ett bortfall på fem elever som av olika anledningar inte kunnat nås, alternativt att de var födda i Sverige men flyttat ur landet något år för att sedan återvända vilket gör att de registreras som inflyttade exempelvis 2009. Det är totalt sett alla utländskt födda elever i årskurs åtta och nio som kom till Sverige mellan 2000-2010 som är med i studien, 13 stycken elever går årskurs åtta och 15 stycken elever årskurs nio, 17 pojkar och 11 flickor. Eftersom utvärderingen studerar resultatet bland eleverna måste avgångsterminen förra årskursen användas, detta gör att årskurs åtta enbart fick omdöme vårterminen 2010. Deras omdömen är granskade och tolkade utifrån hur det klarat godkänt i svenska som andraspråk, engelska och matte för att vara behöriga till gymnasiet. Falkenberg använder sig av IUP (Individuella utvecklingsplaner) och dessa ska kontinuerligt uppdateras för att hålla en dialog mellan elev, lärare och föräldrar. Alla har fått någon form av omdöme i sin IUP där det står om de uppfyller målen eller inte. De elever som kom 2009 eller 2010 har knappt fått sin IUP ifylld och detta är antagligen på grund av att de inte kan svenska ens för att vara delaktig på lektionerna. I studien delas eleverna in i två grupper. Den ena gruppen är Behöriga och detta inkluderar de som har uppfyllt godkänt i svenska, matte och engelska. Den andra gruppen inkluderar de som är Ej Behöriga till gymnasiet och som därför inte har godkänt eller inte uppfyller målen i dessa tre grundläggande ämnen. Rådatan sammanställdes manuellt då det enbart var 28 elever som kunnat inkluderas. De fasta svarsalternativen var menade att sammanställas och presenteras i diagram eller tabellform, medan de öppna alternativen anses kunna tolkas utifrån studiens syfte och mer fånga upp alternativa åsikter och funderingar kring svensk skola. Eftersom jag satt med och fyllde i mate- 11

rialet var det inte något stort bortfall gällande svarsalternativen utan enbart en på fråga 23 och en på fråga 25. Validitet Enkätfrågornas struktur är skapad genom fördjupning i de rapporter som ligger till grund för utvärderingen samt förvaltningens verksamhetsplan. Skolverkets dokument för utbildning av utländskt födda elever ligger även till grund för skapandet av frågorna. Därför kan studiens validitet anses god, man mäter det man utger eller avser att mäta och frånvaro av systematiska fel. 17 Reliabiliteten är speciellt viktig inom studier som bygger på intervjuer, man vill uppnå tillförlitlighet genom att enkäterna skall vara genomtänkta för att kunna utföra dem på nytt och uppnå samma resultat. Fasta svarsalternativ eller genomarbetade djupintervjuer underlättar ett sådant arbete, men främst att hålla sig till sin intervjuguide. Detta kan styrka denna studie då alla intervjuade fått ta del av samma formulär (se bilaga 1). Det finns ett par punkter som är värda att ta upp gällande svarens reliabilitet. Först och främst blev eleverna inte intervjuade i samma situation då det fanns olika med utrymme i skolorna vilket gjorde att man ibland kom att bli väldigt störd i korridorerna. Hur länge eleven i sig har varit i Sverige påverkar självklart även förståelsen för frågorna, det var ibland svårt att forma frågorna på ett vis som fick eleven att förstå och därför kan en fråga ha fått olika betydelser för ett fåtal elever. Jag försökte motverka detta genom att först och främst vara där och fylla ut enkäterna samt alltid ge samma exempel vilket gjort att de som förstod lite sämre ändå fick samma förklaring. 17 Lindgren (2008). s.63 12

Nuläge i Falkenberg Vidare presenteras kortfattat hur det ser ut i Falkenberg gällande insatser och ansvarsfördelning i dagsläget. Riktlinjerna för mottagande och introduktion av nyanlända elever samt hur man utifrån projektet som nu gått mot sitt slut lagt upp arbetet. Projekt Nyanlända För att säkerställa ett bra och likvärdigt mottagande av nyanlända elever krävs samordning och tydliga, genomtänkta rutiner. 18 Genom att Projekt Nyanlända tillsatte en central samordnare fick nyanlända elever en likvärdig introduktion i Falkenbergs skola. Samordnarens uppgift är att vara spindeln i nätet gällande barn och ungdomar. Det första som gjorts vid mottagande av en nyanländ elev är att samordnaren tar kontakt med rektorn, elevhälsan, klasslärare, elevens vårdnadshavare samt eleven på hemskolan för att ha ett inskrivningssamtal där man planerar introduktionen gemensamt. Genom projektet tillsattes en samordnare, projektledare, svenska som andraspråkslärare, alfabetiseringspedagog, Ma/No lärare med andraspråksperspektiv, idrottslärare, simlärare, modersmålslärare/resurslärare samt introduktionsguider. Man har satsat på att förbättra övergången från förberedelseklassen till hemklassen, vilket har krävt mer studiehandledning på modersmålet. Det krävs även kompetensutveckling för personalen, exempelvis är universitetsstudier i svenska som andraspråk. Det handlar även om insatser för den personal som dagligen möter och arbetar med den nyanlända eleven ute i Falkenbergs skolor. Målet för Projekt Nyanlända har varit att utveckla goda rutiner och arbetssätt för mottagande av elever i Falkenbergs kommun. Riktlinjer för introduktion av nyanländ elev i klass Det är samordnaren som informerar klassföreståndaren angående elevens personuppgifter, kunskapsprofil och eventuella sociala uppgifter som kan vara av betydelse för att kunna ge eleven en så bra introduktion som är möjlig. Alla lärare i arbetslaget skall få information om den nyanlända eleven. Utifrån elevens förkunskaper planerar klassföreståndare tillsammans med Svenska som andraspråkslärare vilka ämnen som är bäst lämpade för eleven att börja med. Eleven skall sedan i så stor utsträckning det går få studiehandledning på modersmålet, även i de praktiska ämnena. Klassföreståndaren skall sedan informera klasskamraterna till den 18 Nulägesrapport av Projekt Nyanlända 2010. 13

nyanlända eleven angående skolstart. Där utses två faddrar, om det finns klasskamrater i samma modersmål är denne bäst lämpad. Om det finns elever med samma språk kan detta påverka den nyanlända positivt genom att se fördelar med att kunna fler språk om skolan skulle behöva deras hjälp. Klassföreståndarens uppgift är sedan att skapa ett positivt bemötande i klassen där tiden skall ägnas åt att låta eleverna lära känna varandra. Ett första intryck är väldigt viktigt för fortsatt tid tillsammans. Klassföreståndaren måste även informera studiestödsläraren i god tid angående innehållet i undervisningen denne skall delta i. Klassföreståndaren bör använda mycket bilder och anpassa materialet så att den nyanlända kan ta del av undervisningen samt försöka att inte ställa svåra frågor som man av sig själv vet eleven inte kan svara på. Förberedelseklass/Basgrupp Basgrupper som det kallas i Falkenbergs kommun, men vanligtvis benämns förberedelseklass eftersom det syftar till att förbereda den nyanlända eleven inför den vanliga skolgången i hemklassrummet. Det har varit nyanlända elever från årskurs 6-9 som blir placerade i en gemensam klass. Denna basgrupp var placerad på Skogstorpsskolan och eleverna transporterades dit med skolbuss. Modellen kan appliceras på olika skolor i kommunen beroende på hur många nyanlända som kommer. I basgruppen lär sig eleverna svenska som andraspråk, matte, NO, SO, hemkunskap, simning, idrott och bild. Efter att eleven gått igenom introduktionskurserna börjar den integreras i sin hemklass. Det har under projektets tid varit basgruppens klassföreståndare som initierat när det varit dags. Målet har satts att eleven skall gå i basgruppen omkring fyra månader, detta är dock individuellt beroende på skolbakgrund från hemlandet. I basgruppen har även en egen kursplan för NO utvecklats. Teman på undervisningen är skogen, stranden, vatten, människokroppen och miljö & återvinning. Introduktionsguider De elever som inte inkluderas i basgrupperna börjar i sin hemklass direkt. Som stöd vid denna process har eleven en introduktionsguide vid sin sida, som ger stöd de fem första skoldagarna. Introduktionsguiden skall inte fungera som en tolk, men vara där för att underlätta kommunikationen mellan klassföreståndare och klasskamrater då första kontakten och intrycket är väldigt viktigt. Det är även viktigt att eleven får det svenska skolsystemet förklarat för sig och var allting finns placerat om något skulle behövas. Exempelvis åker introduktionsguide skolbussen den första dagen om eleven i fråga behöver. De skall även vara där och presentera skolsköterska, kurator, vaktmästare samt övrig personal på skolan. Vidare ska de visa var 14

skolmatsalen, personalrummet, idrottshallarna och andra lärosalar är placerade. Efter cirka två veckor skall introduktionsguiden komma tillbaka och följa upp elevens utveckling i sin klass. Nybörjarengelska Det var genom Projekt Nyanlända som man erbjöd nybörjarengelska till de elever som var i behov av detta. Samordnaren organiserar grupper efter behov. Detta har varit finansierat av projektet och är framöver skolornas ansvar att fortsätta med. Behovet har varit stort bland nyanlända och en samverkan mellan skolorna att sätta ihop grupper skulle kunna ses som en möjlig fortsättning. Läxhjälp Samordnaren som tidigare var svenska som andraspråkslärare undansätter en eftermiddag i veckan för läxhjälp till de nyanlända eleverna i Falkenbergs kommun. Det krävs ingen anmälan utan de kan dyka upp den veckan de behöver hjälp eller har tid. Ytterligare tjänst för motsvarande läxhjälp finns nu även i Ullaredsområdet. Studiehandledning på modersmål Studiehandledning på modersmålet ges till den elev som inte kan följa undervisningen därför förståelsen för svenskan är bristande. Skollagen 4 kap 1 Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet (SFS 1991:1111). Grundskoleförordningen 5 kap 2 En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det (SFS 1997:599). Grundskoleförordningen 5 kap 3 En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än sitt modersmål få ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet, om det finns särskilda skäl (SF 1997:599). Det är upp till rektorn på var skola att se till så de elever som behöver det får det. Behovet av studiehandledning i modersmål måste dokumenteras i elevens åtgärdsprogram och skolan står själva för omkostnaderna för liknande insatser. 15

Resultat Vidare presenteras resultaten utifrån de intervjuer som utförts med eleverna. Till största del förklaras resultatet utifrån olika diagram. Metoder som använts Av de 28 elever som är med i utvärderingen är det tio stycken som går på Tångaskolan, tolv stycken som går på Tullbroskolan, fyra stycken på Apelskolan och två stycken på Skogstorpsskolan. I vissa fall stämmer inte siffran angående mottagandet då ett par elever har börjat en annan skola först, exempelvis Apelskolan och sedan flyttat in till centrum. Ht 09-Vt 10 formade man en kommunövergripande (med undantag för Ullaredsområdet därför det skulle bli för långt att pendla) verksamhet där alla nyanlända elever i åk 6-9 introducerades i en förberedelseklass på Skogstorpsskolan. Man gick där mellan 4-7 månader och fick lära sig grunderna i hur det svenska skolsystemet fungerade. Det formades en läroplan för NO och man läste de flesta ämneskunskaper som kom att behövas för framtida utslussning. Tanken med förberedelseklassen var att eleven enbart skulle går där i omkring fyra månader man upptäckte dock att det i vissa fall inte skulle räcka i synnerhet när det gällde elever utan skolbakgrund. Att man satte ihop förberedelseklass hade dels att göra med att gruppen nyanlända växte vilket gjorde att det behövde organiseras från centralt håll, dels att man hade fått kritik från skolinspektionen att kommunens skolor använde olika metoder för mottagande och introduktion. Därför ville man skapa en likvärdighet för att eleverna skulle få samma hjälp vilken skola man än placerades på. Ht10 ersatte man istället förberedelseklassen med en basgrupp på förmiddagarna på Tullbroskolan där samordnaren och svenska som andraspråksläraren är placerad. Det är tänkt som en flexibel verksamhet, som dock passade bra i dagsläget just därför många elever börjat Tullbroskolan eller Tångaskolan. Diagram 1: Antal behöriga eller ej behöriga. Behöriga eller Ej Behöriga 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 19 9 Behöriga Ej Behöriga Baserat på totalt 28 elevers skolresultat 16

Tabellen ovan visar två staplar varav den gröna presenterar de nio elever som är behöriga till gymnasiet genom att de har godkänt i matte, svenska/sva och engelska. Betygen och omdömena är tolkade efter vårterminen 2010, dock kan omdömena eller betygen vara uppdaterade. Detta göra att det kan finnas elever som enbart varit underkända i ett av ämnena exempelvis matte som den i dagsläget fått ordning på. Diagram 2: De behörigas modersmål (procentuell framställning). Behöriga 11% 11% 34% 22% Persiska Albanska Arabiska Azerbadjanska 11% 11% BKS Thailändska Ovan presenteras ett cirkeldiagram, den visar i procent hur många ifrån vilket land som är behöriga till gymnasiet. Som vi kan se är det nio elever (34%) som talar Bosniska/Kroatiska/Serbiska (BKS) samt 22% med Albanska som modersmål. Det är tre av de med behörighet som invandrade 2001 med modersmål thailändska, albanska och BKS. En av dem invandrade 2002 med modersmålet BKS. Två stycken invandrade 2004 med modersmål Azebadjanska och BKS. Sedan kom två stycken år 2006 med modersmålen albanska och persiska och sist en elev som kom 2007 med modersmål albanska. Den sista eleven sticker ut ur mängden med bra betyg och kort vistelse i Sverige. Diagram 3: Modersmål hos de som ej är behöriga (procentuell framställning). Ej Behöriga 11% 16% 5% 5% Somaliska 26% Thailändska Kurdiska Arabiska Turkiska Albanska 11% BKS Serbiska 5% 21% 17

Den röda cirkeln visar de nitton elever som inte är behöriga och vilka modersmål de talar. Den största andelen av de icke behöriga eleverna (26%) talar somaliska. Dock kom fyra av dessa elever 2008 och en 2009, vilket gör att de inte hunnit lära sig språket. Dessutom gick enbart två av eleverna i skolan i sitt hemland och en av dem kunde enbart läsa lite ändå. Detta gör att det inte bara är nytt med språket svenska utan de har heller aldrig varit i en skola och har inte några ämneskunskaper med sig. Den andra största gruppen som inte är behöriga är arabisktalande (21%). Två av dem kom till Sverige 2003 och de andra två kom 2008 och 2009 vilket gör att de inte har hunnit utvecklas så långt i sitt språk. Den tredje största gruppen (16%) talar turkiska. Två av dem kom 2007 och en av dem kom så sent som nu 2010. De två elever som har albanska som modersmål (11%) och inte är behöriga till gymnasiet kom 2002 och 2009. Den elev som utmärker sig mest bland de eleverna utan behörighet kom till Sverige redan år 2000. En elev med kurdiska som modersmål kom till Sverige 2007. Den sista av de nitton elever som inte är behöriga till gymnasiet är en med modersmål serbiska. Denna elev kom nu i april 2010 och anpassar sig fortfarande till svenska språket och den svenska kulturen. Diagram 4: Ankomstår (antal). 6 Ankomstår 5 2008 4 2007 Antal elever 3 2001 2002 2006 2009 2 2003 2004 2010 1 2000 0 År 2000-2010 2005 Det sista diagrammet visar på ankomst år och antal bland de elever som är med i undersökningen. Diagrammet börjar 2000 där enbart en elev kom, 2005 hade Falkenbergs kommun inga nyanlända elever medan fem stycken kom 2008 och alla var från Somalia. 18

Diagram 5: Könsfördelningen (antal). Fördelning av behörighet mellan könen 18 17 16 14 12 11 10 8 6 4 2 5 Antal behöriga 4 Antal behöriga 0 Pojkar Kön Flickor För att få in ett genusperspektiv på frågan redovisas ovan ett diagram där blå stapeln är de 17 pojkar i utvärderingen. Den rosa stapeln visar på de elva flickor som tagit del i undersökningen och de röna staplarna antalet elever av varje könsfördelning som är behöriga. Det visar sig genom detta diagram att flickor får överlag bättre resultat än pojkar, 36% flickor och 29% pojkar. Diagram 6: Antal behöriga samt ej behöriga av de olika metoderna. 18 16 Form av introduktion samt andel behöriga 16 14 12 10 8 8 7 6 4 2 0 4 2 0 Förberedelseklass Hemklass Kombination För att hitta någon form av mönster gällande resultat och metod redovisar tabellen ovan de tre olika former av metoder man använt sig av. Läser man tabellerna rakt av ser man att de flesta av de 28 intervjuade har börjat i vanlig klass direkt vid ankomst i skolan, det är enligt tabellen 19

även den grupp som har flest behöriga (44%). Dock är det av vikt att läsa in de elever som börjat förberedelseklass eller kombinationsmetoden därför de anlänt inom tre år från idag vilket gör att de i princip har problem med svenskan. Det är därför av större vikt att fokusera på den grupp av elever som börjat vanlig klass men inte är behöriga då dessa varit i Sverige i så pass många år ( 2000, 2*2002, 2*2003, 2006, 2*2007 och 2010) att de borde klara av målen. En eventuell förvirring kan vara att de två elever som anlänt 2010 fått två olika introduktioner där den ena eleven svarat att denna gått en kombination och den andre börjat hemklass. Eleven som gått en kombination kom i april 2010 och eleven som börjat hemklass kom i slutet på augusti 2010. Dock går båda eleverna i sin hemklass med ett par timmar basklass på förmiddagarna på Tullbroskolan. Diagram 7: De olika formerna av insatser kommunen använt (antal). Insatser som använts på eleverna. 25 25 Inskrivningssamtal 20 Förberedelseklass/Basgrupp 15 18 19 17 Introduktionsguide Modersmålsundervisning Nybörjarengelska 10 5 12 9 11 7 10 8 Individuell utvecklingsplan Assistent Studiehandledning på modersmålet Svenska som andraspråk Läxhjälp 0 Utifrån ovanstående diagram kan man dra slutsatsen att Falkenberg har testat på alla tre varianter av introduktion som forskningen diskuterar. De flesta av de elever som kom innan 2008 började i sin vanliga hemklass direkt och fick lära sig språket allt eftersom, dock gick de på svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Många elever har uttryckt att skolan löste det genom att se efter om de fanns andra elever med samma språk och i sådana fall tog hjälp av dessa elever som fick fungera som en form av fadderperson. 20

Diagram 8: Hur eleverna som gått i förberedelseklass alt. basgrupp uppfattar det (antal). Uppfattningen av förberedelseklass 12 10 11 10 Såg lärarna till dina behov, intressen eller starka sidor? 8 9 7 Fick du bestämma när du ville börja i den vanliga klassen? 6 Tyckte du tempot i klassen fungerade för dig? 4 2 2 4 3 Lär/lärde du dig mer i basgruppen/fbk än i hemklassen? 0 1 1 0 JA NEJ VET EJ Svaret reflekterar de tolv elever som svarade ja på om de gått/går i förberedelseklass eller basgrupp. De som svarade ja har alltså antingen gått i en förberedelseklass med ett par lektioner integrerat i sin hemklass, alternativ hemklass med ett par lektioner i basgrupp. Eleverna verkar i det stora hela nöjda med förberedelseklassen och alla utom en elev ansåg att läraren såg till dennes behov, intressen och starka sidor. Dock var det enbart två elever som ansett sig vara delaktiga i beslutet att få börja sin hemklass. Samtidigt har det genom de öppna svarsalternativen kommit fram att många elever gärna stannar lite längre i förberedelseklassen vilket gör att ett beslut om att eleven måste vidare för att utvecklas får tas från ansvarig lärare. Det har även funnits problem gällande motvilja av klassföreståndare att ta emot eleven innan denne kan en viss nivå i svenska. Därför har det i alla lägen inte varit lätt för samordnaren att möta elevens behov. Från vårterminen 2010 och framåt minskade antalen nyanlända elever och man gjorde då det tredje alternativet att låta eleven start i sin hemklass samtidigt som denna får gå i en basgrupp ett par förmiddagar i veckan. Dock finns det möjligheter att starta en ny förberedelseklass med redan upparbetade rutiner om antalet nyanlända elever skulle fortsätta öka. Det har funnits uppfattningar om att det är svårt för klassföreståndarna att ta emot helt nyanlända elever i sin hemklass och de tycker snarare att det är bättre med förberedelseklasser för då kan eleven åtminstone lite svenska innan den kommer till hemklassen. 19 Dock kan man 19 Genom observationer ute på skolorna och diskussion med samordnare. 21

relatera detta motstånd till eventuell brist i kompetens, därför de flesta klassföreståndarna inte har utbildning i svenska som andraspråk och därför inte vet hur de ska hantera situationen. Diagram 9: Föräldrarnas engagemang för elevens skola (antal). Föräldrarnas engagemang 25 20 24 Brukar dina föräldrar delta vid klassträff/sammankomster 15 17 16 Har dina föräldrar varit på din skola och sett hur ni arbetar 10 11 14 Är dina föräldrar nyfikna på hur det går för dig i skolan 5 0 2 2 Ja Nej Vet ej Eleverna anser själva att deras föräldrar är nyfikna på hur det går för dem i skolan och frågar dem ofta hur det gått under dagen i skolan när de kommer hem. Dock är det en låg andel elever som svarade ja på om deras föräldrar varit på skolan och sett hur de arbetar. Tanken med denna fråga är att få en bild av hur elevens föräldrar engagerar sig och vilken kontakt dessa har med klassföreståndaren. Dock är det förståeligt att föräldrar med arbete inte kan komma och besöka sina barn under dagtid, samt att detta är högstadieelever vilket gör det till en känslig ålder för besök av föräldrar. Det är relativt många elever vars föräldrar inte deltar på föräldramöten, klassträffar eller olika former av sammankomster med klassföreståndare och andra föräldrar. Orsaken enligt många av de elever som svarade nej är att de glömmer bort att ge lappen till sina föräldrar. Detta skulle man kunna motverka genom att klassföreståndaren faktiskt kontaktar föräldrarna genom att posta inbjudan själva. 22

Diagram 10: Engagemang för elevens skolgång i hemmet (antal). 30 Engagemang för elevens skolgång hemma. Brukar du få med dig läxor hem? 25 27 Hjälper dina föräldrar eller syskon dig med läxorna? 20 22 Säger dina föräldrar till dig att göra läxorna? 15 14 17 Brukar du gå på läxhjälpen som anordnas på skolan? 10 8 5 0 6 6 4 1 1 JA NEJ Ibland Andelen elever som svarade ja (14/28) på om deras föräldrar eller syskon hjälper dem med läxorna är dubbelt så många mot dem som svarade nej (8/28) eller ibland (6/28). Orsaken enligt eleverna är att de klarar av sina läxor själva och kanske när de var yngre fick de hjälp men det behöver de inte längre. De flesta eleverna var väldigt tydliga med att deras föräldrar sa åt dem att göra sina läxor och sköta skolan (22/28). Diagram 11: Elevens uppfattning kring lärarens engagemang (antal). Lärarens engagemang 20 18 16 14 Min lärare har frågat mig om jag kan berätta om mitt hemland i klassrummet? Jag kände mig stolt av att min lärare frågade Mina klasskamrater blev nyfikna på mitt hemland 19 12 10 8 6 8 8 4 4 2 0 2 1 0 0 1 1 0 0 Håller med Håller med lite Håller inte Håller inte med alls 23

Det är viktigt att klassföreståndaren engagerar sig i eleven och skapar många tillfällen för att denne skall få kontakt med sina klasskamrater. 20 Det är enbart 28% som fått berätta om sin kultur och sitt hemland och dessa gjorde det i förberedelseklassen. Det finns antagligen många teorier om detta och vissa klassföreståndare vill kanske inte hänga ut eleven att behöva stå inför alla, men man kan göra det på olika vis. Alla de elever som blev tillfrågade att berätta om sitt hemland kände sig stolta över att få dela med sig, hälften trodde deras klasskamrater blev nyfika på deras hemland. Diagram 12: Attityden mellan eleverna (antal). 30 Attityden mellan eleverna 25 20 Någon i min klass eller på min skola har någongång sagt något elakt om min kultur Någon i min klass eller på min skola har någongång sagt något elakt om min religion Någon i min klass eller på min skola har någongång sagt något elakt om mitt språk 23 21 24 Någon i min klass eller på min skola har någongång varit nyfiken på mig och vad jag kan 15 13 10 8 5 5 4 2 2 2 1 1 1 1 1 2 0 Håller med helt Håller med lite Håller inte med Håller inte med alls Diagrammet ovan är tänkt att spegla stämningen på skolan eller attityden mellan eleverna i klassen. Det är ett positivt resultat där näst intill alla svarar att de inte håller med på frågorna om någon sagt nåt elakt om deras kultur, religion eller språk. Det är samtidigt 2/3 som tycker att deras klasskamrater verkar nyfikna på dem vilket är en bra siffra. 20 Det är enligt SKL: s rapport där en stor del av satsningen bör ligga. 24

Diagram 13: Känslan av att vara delaktig (antal). Känslan av delaktighet 25 20 25 22 24 23 Jag känner mig trygg på min skola Jag känner mig delaktig i min klass 18 Jag får extra hjälp i skolan om jag ber om det 15 Mina klasskamrater stöttar mig när jag inte förstår Min klassföreståndare förstår mig och ger mig stöd 10 5 5 6 0 3 3 2 2 2 2 0 0 0 0 1 1 1 Håller med helt Håller med lite Håller inte med Håller inte med alls Det är viktigt för en utländsk elev att snabbt känna av samhörigheten i klassen och knyta kontakt med sina klasskamrater för att bland annat ha motivation att lära sig språket. Det är en del av klassföreståndarens arbete att se till så klassen fungerar och att alla respekterar varandra. Eleverna tillfrågades huruvida de kände sig trygga på skolan varav 89% håller med helt. Känslan av delaktighet hade en lite lägre siffra dock svarade majoriteten att de håller med helt (78%). Eleverna ansåg även att deras klassföreståndare (82%) och klasskamrater (64%) förstår och stöttar dem. Diagram 14: Elevernas sociala nätverk utanför skolan (antal elever). Sociala nätverket 18 JA JA 16 14 17 16 12 10 8 11 NEJ NEJ 12 6 4 2 0 Umgås med klasskamrater på fritiden Aktivitet på fritiden 25

Enligt forskare är det viktigt att eleven skapar ett socialt nätverk och även har fritidsaktiviteter för att inte bli sittandes hemma och inte kan integreras i språket samt kulturen. Därför tillfrågades eleverna om de umgicks med sina klasskamrater på fritiden samt om de hade någon fritidsaktivitet. Det var så många som 90 procent (10/11 och 11/12) av eleverna som svarade nej på båda frågorna som inte var behöriga. Det vill säga alla behöriga utan en (åtta av nio) elev umgicks med vänner och hade någon form av aktivitet. Även om antalet elever inte är så många kan man se ett samband att de elever som är behöriga även har ett socialt nätverk utanför skolan samt någon form av aktivitet. Det viktigaste för den utländskt födda eleven Många av eleverna anser det absolut viktigaste med att utvecklas och förstå är att praktisera. De menar att det sociala nätverket och att lära känna sina klasskamrater eller andra kamrater och hela tiden tvingas till att prata svenska har hjälpt dem. De är överlag överrens om att det bästa är om man får gå lite i en basgrupp först så man lär sig grunden annars är det svårt att ta kontakt med kompisar. Lärare i basgrupperna fick beröm för att ha varit väldigt tydliga vilket hjälpte inlärningen i början. Någon av eleverna ansåg att det är lika bra att börja vanlig klass så man lär sig snabbt och blir tvungen att ta reda på mer. Argumentet för att börja vanlig klass var även att man vill bli delaktig och vara som de andra eleverna. En förberedande klass eller basgrupp kan få en att känna sig lite annorlunda. Om jag börjar i utlänningsklass så hade jag inte lärt mig svenska för alla pratar sitt hemspråk där. Det bästa enligt denna elev är att umgås med svenska i vanliga klassrum för då tar man snabbare lärdom. Att få prata svenska med klasskamraterna. Lärde mig mycket i basgruppen. Men tycker det är bra i klassen. Någon annan ansåg att basgruppen var bättre och att det hade varit svårt att komma in i den vanliga klassen. Basgruppen på Skogstorp var väldigt omtyckt av speciellt somalierna. Nybörjarengelskan och extralärare som hjälpt till har även varit bra. En elev menade på att det enbart gick att fokusera i resursrummet Klippan på Tullbroskolan och att man där fick bäst hjälp. Klippan där är mest tyst, lär sig bäst, hade en jättebra lärare som var sist på listan så hon fick sluta, hon förklarade engelskan så att jag förstod jättebra och nu är jag med min hemklass och fattar ingenting. 26

Mindre bra i utbildningen enligt eleverna En elev menade på att om man stannar för länge i basgrupperna och det kommer in elever med samma språk blir det sämre för då utvecklas de inte i svenska. Dock ansåg denna elev att basgrupper var bra men kanske i lagom längd, enbart tills grunderna är lagda för utveckling. En annan elev tyckte inte om basgruppen därför det var många elever med samma modersmål som pratade och var stökiga vilket gjorde det svårt att koncentrera sig. En gick i basgrupp två terminer och tyckte det var frustrerande därför så fort det kom någon ny elev så började de om på nytt. Det var stora klasser vid projektets start, man löste dock detta genom att tillsätta fler lärare samt integrera eleverna vissa lektioner i hemklasserna för att minska på trycket. Det var överlag många elever som ansåg basgrupperna var stökiga, någon annan tyckte tempot gick för snabbt. I början var det jobbigaste för en av eleverna att skaffa kompisar, klassföreståndaren hjälpte till lite med att kontakta en annan elev med samma modersmål som kunde fungera lite som hjälp på rasterna. Om något inte förstods kunde han förklara ordet och så utvecklades det därifrån. Dock var denna elev tydlig med att det var jobbigt att få kontakt och skaffa vänner. Någon elev var besviken över att den inte kunnat ha sitt modersmål under hela tiden sedan ankomst till Sverige. Det efterfrågades i 6: an och 8: an men fortfarande har det inte ordnats, språket är turkiska. Någon annan ansåg att; Modersmålsundervisningen var inte bra, jag gick lite i början av 6:an sedan slutade min lärare. I 7:an fick jag börja igen men slutade självmant för jag lärde mig inget nytt, det var för enkelt och lågt tempo. 27