Mark- och boendepolitiskt program

KIMITOÖNS KOMMUN Mark- ch bendeplitiskt prgram Gdkänt av: Kmmunstyrelsen 28.3.2012 Fullmäktige 10.4.2012

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. UTGÅNGSLÄGE 2.1. Markplitiskt prgram 2.2. Bstadsprgram 2.3. Läge ch beflkning 2.4. Markägförhållanden 2.5. Bstadsförhållanden, bstadsbestånd ch bendestandard 2.6. Planläggningens läge 2.6.1. Generalplaner 2.6.2. Detaljplaner 2.7. Markanskaffning 2.8. Tmtöverlåtelse ch tmtreserv 2.9. Bygglv 3. MARK- OCH BOENDEPOLITISKT NULÄGE. 4. KOMMUNENS STRATEGI OCH ÅTERKOPPLING TILL MARK- OCH BOENDEPOLITISKT PROGRAM 5. MARK- OCH BOENDEPOLITISKA LINJEDRAGNINGAR 5.1.1. Markplitiska visiner, mål 5.1.2. Definitin av de mråden sm berörs av det markplitiska prgrammet 5.1.3. Definitin av de mråden sm berörs av det bstadsplitiska prgrammet 5.2. Markanskaffning 5.2.1. Markförvärv på frivillig väg 5.2.2. Utnyttjande av förköpsrätt 5.2.3. Inlösning 5.2.4. Överlåtande av gatumråde utan ersättning 5.3. Markanvändningsavtal 5.4. Utvecklingsersättning 5.5. Utvecklingsmråde 5.6. Tmtöverlåtelse 5.6.1. Tmtöverlåtelseprgram 5.6.2. Byggande av bstäder, egnahemshustmter 5.6.3. Byggande av bstäder, i blagsfrm (AP, AR, AK 5.6.4. Företags- ch affärstmter 5.6.5. Privat tmtreserv ch bygguppmaning 6. MARKPOLITIK OCH VINDKRAFT 1

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 7. MARK- OCH BOENDEPOLITIK I BYARNA UTANFÖR DET MARKPOLITISKA OMRÅDET 8. MARK- OCH BOENDEPOLITIK I SKÄRGÅRDEN 9. KOMMUNENS STRANDOMRÅDEN 10. KOMMUNENS SKOGSOMRÅDEN OCH MARKPOLITISKA KONSEKVENSER 11. FINANSIERING OCH UPPFÖLJNING 12. ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH SAMMANFATTNING 12.1. Markplitik 12.2. Bstadsplitik 2

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 1. INLEDNING 2. UTGÅNGSLÄGE 2.1. Markplitiskt prgram På Kimitön har inte funnits en uttalad vilja hur markplitiken bör skötas. De tidigare kmmunerna var så små att alla, både förtrendevalda ch tjänstemän, lätt kunde tala ihp sig m aktuella ärenden. Någn längre framförhållning ansågs kanske inte behövas. Kmmunsamgången medförde behv av ett flertal riktlinjer av vilka ett markplitiskt prgram ch ett bstadsplitiskt prgram påtalas i kmmunens strategi. Kimitöns kmmun medförde ckså ett ändrat sätt att jbba ch att sköta administratinen sm kräver en bättre framförhållning. En av Kimitöns kmmuns största utmaningar är att tackla beflkningsutvecklingen. Mark- ch bstadsplitik är centrala element i de prcesserna. 2.2. Bstadsprgram Kimit kmmun gjrde år 2000 ett bstadsplitiskt prgram sm var ambitiöst ch sm gav gda resultat. Kmmunen tillämpade prgrammet från 2002 framåt ch prgrammet resulterade i ett breddat tmtutbud ch nya vindar i bstadsprduktinen, i frm av bl.a. delägarbstäder i mindre höghus ch nya radhusprjekt. Ett bstadsprgram är viktigt sm en gemensam viljeyttring för alla i kmmunen sm sysslar med bstäder; byggföretagare, investerare, bstadsförmedlare, beslutsfattare ch sist men inte minst bstadsbehövande. 2.3. Läge ch beflkning Kimitöns kmmun finns på Finlands största havsö i sydvästra Finland. Läget är bra med gda förbindelser till Åb, Sal ch till Helsingfrsreginen. Ändå finns en synlig gräns sm gör att Kimitöns synlighet inte är vad den brde vara. Kmmunen består förutm av huvudön, av över 3 000 andra öar, hlmar ch skär. Ca 25 öar utan fast vägförbindelse har bfast beflkning. Kmmunens landareal är 687 km² ch vattenarealen 2 114 km². Invånarantalet 31.12.2010 var 7191. På öar utan fast vägförbindelse br ca 400 invånare. Fritidsbstädernas antal är ca 5 200 ch de fritidsbendes antal har uppskattats till över 10 000. Invånarantalet har inte utvecklats gynnsamt under en alltför lång tid. 3

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Förändring ch utveckling av beflkningsmängden, Kimitön 2000-2010 År Invånarantal Förändring invånarantal % Nettinflyttning 2000 7 663-0,60 27 2001 7 619-0,57 21 2002 7 560-0,77 23 2003 7 529-0,41 11 2004 7 491-0,50 14 2005 7 462-0,39 18 2006 7 425-0,50 22 2007 7 383-0,57 16 2008 7 303-1,08-51 2009 7 298-0,07 29 2010 7 191-1,47-52 Beflkningens åldersfördelning. 95-90 - 94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 Ikä Väestön ikä- ja sukupulirakenne 2010 Kimitön - Kemiönsaari 400 300 200 100 0 100 200 300 400 SeutuNet Vuden 2011 sa-aluerajat Lähde: Tilastkeskus/Väestötilast Miehet Naiset Beflkningsutvecklingen har länge varit gynnsam. Inflyttningen har med undantag av några år, varit psitiv, men den snedvridna åldersfördelningen medför att det inte föds tillräckligt barn på ön. Detta är en slutsats sm bör vara en del av utgångsläget i prgrammet. 4

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 2.4. Markägförhållanden Kimitöns kmmun äger måttligt med råmark i anslutning till kmmuncentra. I Kimit centrum ch dess medelbara närhet äger kmmunen ca 30 ha främst i Brinkkulla mrådet söder m landsväg 183, Bjärnå Dalsbruk ch öster m Pajbölevägen. En del råmark i kmmunens äg finns ckså nrr m Småland ch väster m Nrrbacka. I Dalsbruk med mnejd är tillgången till byggbar råmark sm kmmunen äger ännu sämre. Ttalt kan man bedöma att det finns uppskattningsvis ca 5 ha av lägenheten Nrra Dalsbruk sm kan användas för byggande. Planlagd mark finns i Kimit centrum i frm av tmter för småhus ch radhus, främst på Nrrbacka mrådet. Industritmter finns på industrimrådet i Vreta ch efterfrågan på tmter har varit gd. Av den areal i detaljplanen sm är reserverad för småindustritmter är ungefär 2/3 såld. I Västra centrums detaljplan finns några affärstmter ch likaså några tmter reserverade för höghus, lediga. På Centrums detaljplanemråde i Kimit finns en affärstmt i kmmunens äg. I Eknäs finns en laga kraft vunnen detaljplan m knappt 55 hektar, sm nyss har uppdaterats. Eknäs detaljplan innehåller 51 AP ch AO tmter. I Dalsbruk finns ingen egentlig tmtreserv i frm av planerad icke i bruktagna mråden. Invid Lilla Masugnsträsket finns en radhustmt. På Nrra Lembr mrådet finns 8 lediga AO-tmter ch på Västra Lembr mrådet finns sedan länge 13 AO-tmter sm numera säljs till reapriser. Ttalt har kmmunen i dagsläget (1.11.2011 78 bstadstmter på 10 lika mråden. Se p. 2.8. Kmmunens markmråden enligt en schematisk uppdelning, läge per 1.11.2011. Strandmråden, vatten ch hlmar 89,06 Gatumråden 38,45 Områden för kmmunalteknik avfallsservice 8,55 Parkmråden 22,74 Tmter för kmmunala fastigheter 28,37 Tmter för kultur, fritid ch idrtt 34,25 Skgs- ch jrdbruksfastigheter 439,43 Tmtmark ch ptentiell tmtmark 178,75 Fastigheter till salu 6,13 MARKINNEHAV TOTALT 845,73 5

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 2.5. Bstadsförhållanden, bstadsbestånd ch bendestandard En betydande del av egnahemshusen på Kimitön är byggda på 1950 ch -60-talen. Under 1980 ch 2000-talen har en hel del byggts runt m i hela kmmunen. Höghusen i hela kmmunen är i huvudsak byggda på 1970 ch 1980-talen med en liten nyprduktin på 2000-talet. Samma är läget gällande radhus. Depressinen på 1990- talet ledde till en låg aktivitet inm bstadsprduktinen. Byggnadsbeståndet har kntinuerligt ttalrenverats ch allmänt kan man säga att bstadsstandarden ch byggnadernas skick är gda. De egnahemshus sm reparerats eller byggts på 2000-talet har i allmänhet en mycket hög utrustningsnivå ch är i allmänhet betydligt större än egnahemshus från 1980-talet ch tidigare. Ifråga m höghus- ch radhusbstäder är inte utvecklingstrenden gällande utrustning ch bstadsyta lika markant. Sammandrag av bstadsbeståndet i bilaga 1. 2.6. Planläggningens läge Planläggningens läge kan bäst beskrivas genm planläggningsöversikten sm uppdateras årligen. 2.6.1. Generalplaner I Kimitön finns idag 9 generalplaner eller beslut m att inleda generalplanering av lika typ. Läget på dessa planer: Kimit centrums delgeneralplan från 1996, ca 1 733 ha. Delgeneralplanen uppdateras för tillfället ch den nya planen har en del nya avgränsningar så att arealen är 1852 ha. Planen har hösten 2011 varit till påseende sm utkast. Dalsbruks delgeneralplan, ca 800 ha. Planläggningsbeslut har fattats under 2010 ch arbetet med basutredningarna har inletts. I kraft finns delgeneralplan för västra delen av Dalsbruk från 1999. Planen kmmer att läggas till påseende sm utkast i början av 2012. Västanfjärds centrummråde gdkänd 2002. Dragsfjärds östra skärgård stranddelgeneralplan, 1997. Planen uppdateras sm bäst ch har under hösten 2011 varit till ett första påseende. Kimit stranddelgeneralplan, 2001. Dragsfjärds västra skärgård stranddelgeneralplan, 2003. Västanfjärds stranddelgeneralplan, 2006. Vestlax stranddelgeneralplan, 2007. Sundvik Västanfjärd stranddelgeneralplan, 2007. 6

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Dessutm behandlas sm bäst Degerdal bydelgeneralplan. Fullmäktige gdkände planen hösten 2010. Planen har inte vunnit laga kraft eftersm det anförts besvär över beslutet. Förvaltningsdmstlen har förkastat planen. 2.6.2. Detaljplaner Ttalt finns i kmmunen 44 detaljplaner eller detaljplaneändringar. Av Kimit centrum, generalplanemrådet på ca 1 852 ha är 178 ha detaljplanerat genm 8 lika detaljeller byggnadsplaner. I Dalsbruk på det mråde där delgeneralplan uppgörs, finns 11 detaljplaner, byggnadsplaner eller uppdateringar/kmpletteringar, sm mfattar ca 250 ha. Gällande detaljplanen för Dragsfjärds kyrkby har fullmäktige hösten 2010 gdkänt en revidering, sm dck endast till vissa delar vunnit laga kraft efter att Åb förvaltningsdmstl behandlat inlämnade besvär. Under arbete finns för tillfället Lammala detaljplan. Planläggningsbeslut har fattats m 6 detaljplaner i Kimit. Av dem ligger Brinkkulla långt framme i förberedande skede i väntan på att delgeneralplanen för Kimit centrum når tillräckligt långt. 2.7. Markanskaffning Kimitöns kmmuns markanskaffning har varit spradisk ch blygsam. Sedan kmmunsamgången 2009 har det inte funnits regelrätta anslag för markanskaffning i budgeten. Då tillfälle har yppat sig har kmmunen via tilläggsbudget finansierat markanskaffningar. År 2010 anskaffades 4,56 ha råmark, bestående av i huvudsak åker ch litet impediment mellan Mjösundsvägen ch Eknäs detaljplanemråde. Under 2011 hittills har råmark inte anskaffats. Några mindre tmtmråden har anskaffats på Kalkhlmen i Västanfjärd. Före kmmunsamgången anskaffade Kimit kmmun en del mark sm senare har planerats till tmter. Kimit kmmun hade ckså betydande skgsmråden. Dragsfjärds kmmun anskaffade under årens lpp mfattande markmråden sm till övervägande del bestd av skgsmark eller av mråden sm var tänkta till kmmunalt byggande eller rekreatin. Västanfjärds markinnehav var blygsamt. 2.8. Tmtöverlåtelse ch tmtreserv Kmmunstyrelsen gdkände i januari 2010 ett tmtöverlåtelseprgram sm har varit till str hjälp vid tmtreservering ch försäljning. Prgrammet möjliggör även arrende av bstadstmter. Intresset har dck varit lamt för arrendering. Prgrammet för tmtöverlåtelse, bilaga 2. 7

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Kmmunens tmter, läget per 1.11.2011. Lediga tmter Vapaat tntit Reserverade Varattuja Sålda Område ch planbeteckning Antal vy-m2 Antal vy-m3 Antal Dahlby, Slstrand - Aurinkranta, AO 10 2070 4 1380 17 Dahlby, Sandåsen - Hiekkaharju, AO 11 2750 Nrrbacka AO 14 8258 2 1042 22 Nrrbacka AR 5 5268 Ängskulla AO 4 1246 2 666 4 Åbvägen AO 4 1202 2 Kyrkbacken AO 5 1373 2 Kalkhlmen AO 1 282 1 255 Kulla AO 3 750 Västra Lembr - Läntinen Lemnsilta AO 12 2596 1 15 Nrra Lembr - Phjinen Lemnsilta AO 8 1722 8 Nrra Lembr - Phjinen Lemnsilta Ty-1 6 Kärra 1 Ttalt - Yhteensä 77 27 517 10 3088 76 2.9. Bygglv Under åren 2007 2010 har bygglv beviljats enligt följande: År 2007 2008 2009 2010 Radhus / våningshus 3 (11 bst. 1 (11 bst. 1 (4 bst. 3 (17 bst. Egnahemshus 25 24 27 28 Smmarstugr 63 55 46 68 Övriga ttalt 142 151 172 190 Bygglv tttalt 301 288 299 355 8

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram BEDÖMNING ÖVER MARK- OCH BOENDEPOLITISKT NULÄGE Styrkr Svagheter Bra bendemiljöer sm är utvecklingsbara Gd kmmunal ch privat service Strt kulturutbud Bra företagarklimat ch kunniga företagare Kunnig kmmunal persnal För skärgårds- ch landsbygdsbende finns gda naturliga förutsättningar De visinära ch strategiska ledstjärnrna kmmunens strategi ch prgrammet för hållbar utveckling EKO-LOGISKT, finns ch styr utvecklingen Tid att planera låg efterfrågan, överkmliga priser (för bende Industriarbetsplatser Kmmunen äger endast små mråden sm lämpar sig för detaljplanering Avsaknaden av riskbenägna lkala byggföretag ch dålig kntakt till byggföretagare utanför ön. Jämnt utbud/efterfrågan på bstäder saknas, brist på hyres- ch ägarbstäder Få arbetsplatser, i allmänhet Dålig kllektivtrafik Kimitön har dålig synlighet, reginalt, natinellt ch glbalt. Vi finns i en återvändsgränd ch vi har en inside bstadsmarknad På de verkligt attraktiva mrådena (vid havet, i centrum har vi dåligt tmtutbud De sm pendlar till ön brde b här Orimliga förväntningar på kmmunen Möjligheter Htbilder Gtt läge i förhållande till Helsingfrs, Sal ch Åb Havsnära bende, attraktiv skärgård Fritids- ch deltidsbende skriv dig på din stugrt Attraktiva byggbara mråden Eknäs, Brinkkulla ch Nrra Vreta. Ägs bara delvis eller endast litet av kmmunen. Temabyggande ch bende, båtägare, hästrelaterat bende ch ekbende Trygg miljö för barn ch åldringar Närhet till småbåtshamnar Utlkalisering av arbetsplatser ch flyttningsrörelsen frtsätter mt staden, ungdmen flyr från ön - livsstilsflyttning Klimatplitiken centrering av beflkningen Knjunkturväxlingar sm ger sämre eknmiska förutsättningar Förrening av Skärgårdshavet En viss tendens till inåtvändning bland kmmuninvånare dålig självkänsla Kmmande kmmunsammanslagningar, ny lagstiftning kring främst scial hälsvård Åldersstrukturen bland öns beflkning Rädsla eller likgiltighet för nya företag, nya idéer 9

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 4. KOMMUNENS STRATEGI OCH ÅTERKOPPLING TILL MARK- OCH BOENDEPOLITISKT PROGRAM Arbetet med det markplitiska prgrammet föddes i strategiprcessen. Förr eller senare skulle ändå ett prgramarbete m bstadsplitik ch markplitik ha kmmit igång, men utarbetandet av kmmunens strategi påskyndade avsevärt prcessen ch klargjrde behven av ett prgram. Det finns många markeringar i Kimitöns strategi sm har relevans vid utarbetandet av ett mark- ch bstadsplitisikt prgram. Här några plck: Kimitön har ett invånarantal sm växer ca 0,3 % per år Kimitön är en intressant ch kvalitativ bendert, även för dem sm jbbar i Åb, Sal ch andra närkmmuner. Deltidsbende ch distansarbetare trivs i kmmunen. Strategins punkt 4.1. innehåller ramarna för hela arbetet med ett mark- ch bstadsplitisikt prgram. Målsättningarna i prgrammet bör basera sig på kmmunens strategi. 5. MARK- OCH BOENDEPOLITISKA VÄGVAL 5.1.1 Mark- ch bendeplitiska visiner, mål Visinen bör härledas ur kmmunens strategi. Visin: Inm bende vågar vi mera ch skiljer ss från mängden genm att pröva nya mdeller. Mål: Kmmunen färdigställer minst ett nytt bstadsmråde minst vart tredje år Kmmunen skapar möjligheter till bstadsmråden för lika målgrupper, temabende t.ex. båtägare, hästrelaterat bende, senir- ch ekbende Kmmunen samarbetar med byggherrar inm den privata sektrn så att det årligen startar ny bstadsprduktin i privat regi Deltidsbende lckas att bli heltidsbende 5.1.2. Definitin av de mråden sm berörs av det markplitiska prgrammet. Tätrterna Kimit ch Dalsbruk preciserat till det mråde sm avgränsas av respektive delgeneralplan. Dessutm Dragsfjärds kyrkby, Dahlby - Gammelby, Eknäs ch Lammala med respektive detaljplans avgränsning. På dessa mråden tillämpas punkterna 5.2 5.6.5 ch punkt 12.1. Karta över mrådet sm ingår i markplitiska prgrammet i Bilaga 3. Övriga tätrter ch byarna utvecklas i enlighet med punkt 7. 10

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 5.1.3. Definitin av de mråden sm berörs av det bstadsplitiska prgrammet. Tätrterna Kimit, Dalsbruk preciserat till det mråde sm avgränsas av respektive delgeneralplan ch detaljplanemrådet för Dragsfjärds kyrkby. På dessa mråden tillämpas punkterna 5.6.2 5.6.5 ch punkt 12.2. Karta över mrådet sm ingår i bstadsplitiska prgrammet Bilaga 4. 5.2. Markanskaffning Kmmunen kan anskaffa mark genm att köpa eller byta mark frivilligt på marknaden, genm att utnyttja kmmunens förköpsrätt, genm inlösning eller genm överlåtelse av ett gatumråde utan ersättning. Kmmunen bör införa anslag i investeringsbudgeten för markförvärv. På så sätt kan mindre men strategiskt viktiga mråden införskaffas med beslut i kmmunstyrelsen, smidigare ch snabbare än vad nu är fallet. 5.2.1. Markförvärv på frivillig väg Markanskaffning på frivillig väg ska vara den metd sm används i första hand. Målet är att anskaffa råmark (skg, åker i så tidigt skede sm möjligt. Kmmunen bör här ha blicken riktad långt framåt. Förvärvet av mark på frivillig väg bör ske före inledandet av detaljplanläggning. På så sätt kan kmmunen huvudsakligen få den värdestegring sm följer på planläggningen. Ytterligare kan kmmunen därmed ckså öka sin tmtreserv ch styra utbudet av tmter. Kmmunen köper mark enligt följande principer: 1 I närheten av detaljplanerade mråden där det är önskvärt att styra samhällsbyggandet ch markköp underlättar den önskade utvecklingen. 2 Skgs- ch jrdbruksmark för att användas sm bytesmark ch sm skapar gynnsammare förutsättningar för att anskaffa mark sm avses i punkt 1. Kmmunen köper detaljplanerad mark endast av speciella rsaker Detaljplanerade parker ch grönmråden Kvartersmråden för allmänna byggnader Övriga specialfall Frivillig markanskaffning skall vara ett aktivt redskap för kmmunen. De tjänstemän sm har hand m markfrågr har sm uppgift att förhandla med markägare m förvärv av markmråden sm är viktiga med tanke på kmmunens planerade utveckling. Kmmunen bör ha tillräckligt mycket mråden för markbyte, så att lantbrukslägenheternas förutsättningar för frtsatt verksamhet kan tryggas. 11

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 5.2.2. Utnyttjandet av förköpsrätt Kmmunen har rätt att lösa in en såld fastighet till det pris sm säljaren ch köparen har kmmit överens m. Enligt förköpslagen (FkL 1977/608kan kmmunen använda förköpsrätt vid fastighetsköp sm innehåller köpeskilling då bjektets areal överstiger 5 000 m². Förköp är inte möjligt då parterna i affären är stat eller statlig inrättning eller m det är fråga m i lagen avsedd släktöverlåtelse eller exekutiv auktin. Enligt lagen kan förköpsrätten utnyttjas endast för markanskaffning för samhällsbyggande samt för rekreatins- ch skyddsändamål. Förköpsrätt får inte utnyttjas för markanskaffning för andra ändamål än de sm i lagen nämns. Förköpsrätten har nggrant begränsats i lagen ch det betyder att kmmunen nggrant bör mtivera grunderna då beslut fattas m att utnyttja förköpsrätten. Kmmunens förköpsrätt utnyttjas enligt överväganden vid följande fastighetsaffärer: Området är viktigt med avseende på kmmande samhällsbyggande ch stöder den planenliga utvecklingen av kmmunen (generalplanen Utnyttjande av förköpsrätten förbättrar fastighetsbildningen på blivande planeringsmråden samt på utvecklingsmråden Området utgör ett centralt rekreatinsmråde för kmmuninvånarna När köpeskillingen inte är skälig (kmmunen har möjlighet att överväga möjligheten till inlösningsförfarande även gentemt den nya ägaren Utnyttjande av förköpsrätt inte är uppenbart rimligt (FKL, 6 5.2.3. Inlösning Kmmunen har möjlighet att inlösa mark när det allmänna behvet kräver det. Inlösningen kan basera sig på separat tillstånd beviljat av miljöministeriet (MBL 99 ch 100 eller på inlösningsrätt för detaljplanemråde (MBL 96. Dessutm kan kmmunen, enligt lagen ch under vissa förutsättningar, påläggas inlösningsskyldighet för mråden. Inlösning är eknmiskt sett den klart fördelaktigaste markanskaffningsmetden. Inlösningsplicyn är utförligare beskriven i punkt b. a. Inlösning av råmark (MBL 99 ch 100 Inlösning av råmark är enligt lagen möjlig ckså på planerade mråden ch på mråden där uppgörande av generalplan är anhängig. Förutsättningen för inlösning av planerad mark är att kmmunen behöver mrådet för samhällsbyggande ch för kmmunens planerande utveckling. Då tillstånd för inlösning söks av miljöministeriet bör ansökan mtiveras med bl.a. utbudet på byggnadsmark ch råmark. 12

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Med stöd av generalplanen kan kmmunen söka m miljöministeriets tillstånd för att lösa in ett mråde sm behövs för bstadsbyggande eller till det anslutet samhällsbyggande ch sm behövs för kmmunens planerade samhällsutveckling. Kmmunen är beredd att söka inlösningstillstånd för råmark i mtiverade fall, såvida kmmunens planerade utveckling förutsätter detta. b. Inlösningsrätt baserad på förverkligande av detaljplan (MBL 96 Kmmunen kan utan särskilt tillstånd inlösa ett allmänt mråde sm har anvisats i detaljplan eller enligt detaljplanen en tmt för allmän byggnad sm är avsedd för en kmmunal inrättning eller för kmmunens behv. Då det gäller tmt, är det för kmmunens del alltid fråga m ett specialbehv sm redan i planeringsskedet nteras. En sådan tmt sm kmmunen avser att inlösa med stöd av MBL 96 bör i detaljplanen ha någn frm av planbeteckning Y (= mråde för ffentlig byggnad. Gällande lagtextens betydelse m allmänt mråde för kmmunens behv, så är det på klarspråk fråga m mråden sm i MBL 83 definieras till gatumråde, trg, trafikmråde, rekreatinsmråde eller annat mråde sm kan jämföras med dessa mråden. I MBL 90 fastslås hur kmmunen är skyldig att förverkliga andra allmänna mråden än gatumråden (dessa har en skild beslutsgång. Kmmunen har en skyldighet att förverkliga allmänna mråden sm ingår i en detaljplan, då det är ändamålsenligt för att förverkliga detaljplanen, m inte kmmunens eknmiska situatin mtiverar en framskjutning av förverkligandet. Alltså per definitin har kmmunen en skyldighet enligt lagen att förverkliga övriga allmänna mråden ch ckså tidpunkten anges - då det är ändamålsenligt för att förverkliga detaljplanen men att skjuta upp förverkligandet är ett undantag. Detta ger anledning till att precisera kmmunens riktlinjer i kmmande planering, speciellt när det gäller park ch rekreatinsmråden. Sådana är planbeteckningarna VP (park, VL (närrekreatinsmråde, VK (lekpark, VU idrtts ch rekreatinsservicemråde, VR (friluftsmråden, VV (badstrand. Det finns vid planering alltid ett tryck på att planera in dylika mråden, men kmmunen bör minnas att inlösen ch skötsel medför ett rdentligt kstnadstryck i framtiden. 13

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Redan nu har kmmunen ett strt antal mråden med en planbeteckning sm innehåller V. Kmmunen brde för en del av V mrådena skrida till inlösen (de sm inte redan ägs av kmmunen ch gällande alla ändamålsenliga V mråden till skötselåtgärder i någn frm. En del av dessa reserveringar i detaljplanerna har visat sig vara ganska malplacerade. Och kmmunen har sällan skridit till åtgärder. Inlösningskravet/rätten mfattar, överslagsmässigt räknat ca skilda 130 mråden på sammanlagt flera titals hektar mark, kanske närmare hundra hektar. Kimitöns kmmun bör gå in för, att efter nggrant övervägande mrådesvis, lösa in tmter sm trts byggnadsuppmaning (se punkt 5.6.5 förblir bebyggda (MBL 97. c. Inlösning av del av tmt (lagen m fastighetsbildning 62 Enligt 62 i lagen m fastighetsbildning har ägare till tmtdel rätt att inlösa till tmten hörande mråde sm ägs av annan part. Under vissa förutsättningar har ckså kmmunen rätt att lösa in ägarnas andelar. Det är i allmänhet mtiverat att via frivilliga fastighetsaffärer anskaffa allmänna mråden ch kvartersmråden för allmänna byggnader, eller delar av dem, före detaljplanen gdkänns. Kmmunen anskaffar ftast sådana mråden i samband med förhandlingar m markanvändningsavtal. Det lönar sig att sköta överlåtelsen av mrådena med ett föravtal m fastighetsköp, sm upprättats när utkastet till detaljplan har varit ffentligt framlagt. I föravtalet kmmer man överens m att den slutgiltiga fastighetsaffären förverkligas då den föreliggande detaljplanen vunnit laga kraft. I fall ett rimligt avtal m överlåtelse av allmänna mråden till kmmunen inte kan uppnås via förhandlingar m markanvändningsavtal, löser kmmunen in dem efter att detaljplanen vunnit laga kraft. d. Inlösningsskyldighet (MBL 101 ch 102 För kmmunen kan det uppstå inlösningsskyldighet enligt lagen sm gäller mråde sm i detaljplan eller sm med byggbegränsningar enligt generalplan har anvisats för annat än enskild byggverksamhet ch markägaren därför inte kan utnyttja mrådet på ett sätt sm medför skälig nytta. Inlösningsskyldighet uppstår i typiska fall t ex då det gäller planerade parkmråden ch övriga grönmråden. Inlösningsplicyn är utförligare beskriven i p 5.2.3.b 5.2.4 Överlåtande av gatumråde utan ersättning Ett gatumråde enligt den första detaljplanen på ett mråde medför en skyldighet till överlåtelse till kmmunen utan ersättning. Med denna skyldighet avses kmmunens rätt att enligt vissa specialvillkr utan ersättning ta till förfgande ett gatumråde av en 14

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram markägare. Skyldighet till överlåtelse utan ersättning har nggrant stadgats i MBL 104 105. 5.3. Markanvändningsavtal I regel har Kimitöns kmmun sm mål att förvärva råmark via frivilliga affärer. I praktiken uppstår dck situatiner då markanskaffning genm frivilliga affärer, ur kmmunens synvinkel är ändamålsenlig, speciellt då bebyggda mråden planeras på nytt. I sådana situatiner bör kmmunen ha klara spelregler, enligt vilka uppgörandet av detaljplan inleds för ett privatägt markmråde. Privaträttsliga avtal mellan markägare ch kmmunen, sm behandlar ansvarfördelning, rättigheter ch skyldigheter samt kstnadsfördelning vid förverkligande av detaljplanering, kallas markanvändningsavtal. Det centrala målet med avtalen är att på ett rättvist sätt anvisa ch fördela kstnaderna ch nyttan mellan den privata parten ch kmmunen. Markanvändningsavtalet är ett markplitiskt medel sm kmpletterar markanskaffning på frivillig väg. I kmmunen kan markanvändningsavtal göras upp i följande fall: På tidigare detaljplanerade mråden: 1 Då det är nödvändigt att ändra en detaljplan (t.ex. föråldrad plan ch markägaren får betydande fördelar av detaljplaneförändringen. 2 Området sm ska planläggas är lämpligt för kmmunen att förvärva ch markägaren drar betydande nytta av planen På mråden sm inte är detaljplanerade kan markanvändningsavtal ingås enligt följande principer: 1 Parterna/markägarna tar initiativ till detaljplanering ch deras målsättning med den kmmande planen är enhetlig med kmmunens målsättning. 2 Då det är ändamålsenligt att med detaljplan reglera byggandet i skärgården. 3 Parten/markägaren finansierar planeringen ch förverkligandet av infrastrukturen inm mrådet ch/eller sköter enligt särskilt avtal m dess genmförande. Om detta sätt används definierar kmmunen i samarbete med parten/markägaren de kvalitetskriterier sm skall fgas till avtalet ch tmtöverlåtelsevillkr sm ska tillämpas, övervakar genmförandet samt sköter administratinen ch beslutsfattandet, 4 I det fall att kmmunen finansierar planeringen ch utbyggnaden av infrastrukturen överlåter parten/markägaren åt kmmunen i regel 30-60 % av den byggnadsrätt sm tillkmmer genm detaljplaneringen (m byggnadsrätten överstiger 500 b-m². 5 Utöver detta är det möjligt att avtala m ersättningar till kmmunen för andra kstnader sm detaljplaneringen kan leda till. 15

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Utarbetande eller ändring av detaljplan på enskilt initiativ kräver alltid att överenskmmelse nås. I Kimitöns kmmun görs markanvändningsavtalen upp i två skeden. Först ingås ett avtal m inledandet av planläggningen (planeringsavtal, där bl.a. målen för planen presenteras ch där det avtalas m fördelning av planeringskstnaderna. Senast då detaljplanen framläggs sm förslag ingås markanvändningsavtal Markanvändningsavtal kan tillämpas såvida byggnadsrätten utökas med över 500 b-m² i ch med detaljplanen eller ändring av detaljplanen. Om värdestegringen blir exceptinellt hög på ett detaljplanemråde, beaktas jämlikhet i relatin till andra markägare i markanvändningsavtalen. Det innebär att nedskärningen av värdestegringen kan stiga betydligt högre än när utvecklingsersättning definieras. Om enighet gällande markanvändningsavtal inte kan nås förfaller prjektet ch kstnadsfördelningen för planeringen fördelas enligt planeringsavtalet. 5.4. Utvecklingsersättning Enligt MBL bör de markägare sm erhåller betydlig fördel av detaljplanen delta i kstnaderna för detaljplanens förverkligande. I första hand bör man sträva efter avtal m kstnadsreglering via markanvändningsavtal sm görs upp mellan markägare ch kmmunen. Såvida avtalsförhandlingarna inte leder till resultat sm tillfredställer bägge parterna, har kmmunen möjlighet att debitera kstnaderna för samhällsbyggandet i frm av utvecklingsersättning, av sådana markägare sm via detaljplanen erhåller betydande fördelar. Utvecklingsersättning kan enligt MBL, 91, användas i följande fall: 1 Markanvändningsavtalsförhandlingarna har misslyckats. 2 Markägaren erhåller betydande fördelar via detaljplanen. 3 Bindande tmtindelning fastställs i detaljplanen (i regel. 4 Såvida markägaren i detaljplanen anvisats byggrätt till endast bstadsbyggande bör den nyanvisade bstadsbyggnadsrätten uppgå till minst 500 kvadratmeter. Endast sådana kstnader för samhällsbyggande sm kmmunen enligt lagen ansvarar för kan debiteras sm utvecklingsersättning. Utvecklingsersättning kan inte tillämpas på kstnader för vattentjänster. Byggnads- ch underhållskstnader för dessa fås sm anslutnings-, förbruknings-, ch grundavgifter i enlighet med lagen m vattentjänster. Ifall byggnadsåtgärden i större utsträckning betjänar övriga mråden, kan endast den del av kstnaderna beaktas sm betjänar tmterna på det ifrågavarande planmrådet. Kstnaderna ska vara skäliga med hänsyn till mrådets karaktär ch förhållanden. 16

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Följande kstnadsfaktrer kan inkluderas i utvecklingsersättningen: 1 Kstnader för anskaffning, planering ch byggande av gatr parker övriga allmänna mråden 2 Markanskaffningskstnader för byggande av allmänna byggnader (till den delen de betjänar planmrådet 3 Kstnader för sanering av mark 4 Kstnader för bullerbekämpning 5 Kstnader för planläggning ch behandling Utvecklingsersättning är en mycket arbetsdryg prcess, med många skeden, ch på riksnivå tillämpas denna ersättningsfrm ganska sällan. Kmmunens markplitiska mål är att köpa de mråden sm behövs eller genm markanvändningsavtal försöka nå överenskmmelse m kstnadstäckning för samhällsbyggande. Alternativt kan kmmunen sträva efter att inlösa behövliga mråden. Ifall utvecklingsersättningen används kan den högst vara 60 % av den värdestegring sm planeringen medför. 5.5. Utvecklingsmråde Det grundläggande målet med utvecklingsmrådesförfarandet är att möjliggöra användning av preciserade specialarrangemang för att utveckla avgränsade mråden. Kmmunen kan i enlighet med MBL, 10, för viss tid, dck maximalt 10 år, utse ett eller ett flertal avgränsade mråden till kmmunens utvecklingsmråden. Utvecklingsmrådesförfarandet lämpar sig i synnerhet när bebyggda mråden förnyas, exempelvis för att ändra ett ändamålsenligt industrimråde till ett bstadsmråde. För att ett bebyggt mråde skall kunna anvisas sm utvecklingsmråde förutsätts att det är nödvändigt att bebygga mrådet på grund av närings- ch bstadsplitikiska skäl. Dessutm förutsätts speciella utvecklings- eller genmförandeåtgärder på grund av splittrade markägförhållanden, splittrad fastighetsindelning eller annat mtsvarande skäl. Utvecklingsmrådesbeslut kan göras i följande fall (MBL 111 : I anslutning till beslut gällande uppgörande eller ändring av general- eller detaljplan Vid generalplan eller detaljplan med rättsverkan Separat, när det inte är nödvändigt att uppgöra eller ändra planläggningen för mrådet Fastän utvecklingsmråde utses genm kmmunens förvaltningsbeslut är lagens avsikt att utvecklingsmrådesförfarandet utnyttjas i samarbetsprjekt mellan markägare ch kmmunen. Ifall markägarnas ch kmmunens målsättningar gällande mrådets utveckling avviker mycket från varandra lönar det sig för kmmunen att överväga ansökan m inlösen. 17

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 5.6. Tmtöverlåtelse Nya lämpliga byggnadsplatser är markplitikens mest centrala tema. Markplitiken styr planläggningen ch nya bstadstmter är mer än viktigt för kmmunens framtid. Kntinuerlig prduktin av nya bstadstmter upprätthåller intresset för Kimitön sm inflyttningsmål, alternativt får öns unga familjer att slå ner bpålarna i kmmunen. 5.6.1. Tmtöverlåtelseprgram Kmmunen har ett i kraft varande tmtöverlåtelseprgram sedan januari 2010. Prgrammet möjliggör både försäljning ch arrendering av bstadstmter. Prgrammet bör i någn mån i en nära framtid justeras gällande reservering av tmter. För att förhindra kynnesreserveringar bör en behärskad reserveringsavgift införas. I övrigt har tmtöverlåtelseprgrammet, bilaga 2, fungerat bra. 5.6.2. Byggande av bstäder, egnahemshustmter Kmmunen bör ha sm mål att överlåta minst 15 bstadstmter för egnahem per år. Det betyder att nya mråden bör öppnas ca vartannat år. Det är högst naturligt att ca 30 50 % av tmterna på ett bstadsmråde går att sälja först senare, i många fall betydligt senare (5 15 år efter att mrådet lanserats. Det viktiga är att det finns nya, trygga ch gda tmter på intressanta mråden till salu mer eller mindre kntinuerligt. Egnahemshusmråden sm lanseras sm nya kan finnas på ett flertal ställen i kmmunen men dck alltid nära kmmunens centra eller så att mrådet stöder sig på existerande bycentra sm har någn frm av service sm bstadsmrådet kan dra nytta av. Prisbildningen på egnahemstmter i kmmunal regi bör följa marknaden men de kmmunala tmterna ska vara fördelaktigare än tmter på fria marknaden. Kmmunen skall inte höja tmtmarkens allmänna prisnivå. Målsättningen är att erbjuda lika alternativ för småhusbyggare. Större detaljplaner kan innehålla kvarter sm riktar sig till lika kundgrupper. Eller alternativt, m det är fråga m mindre mråden, så riktar kmmunen sin planering mrådesvis med tanke på lika kundgrupper. Tänkbara inriktningar är; eklgiskt bende, småskaligt ch tätt bende, temabende (hästrelaterat, pensinärs eller bende på barnens villkr, bende med luft ch rymd (större tmter, bra utsikt mm.. Kmmunen överlåter tmter på basis av ansökningar. Nrmalt fördelas tmterna i den rdning sm ansökningarna har inlämnats. Kmmunstyrelsen beslutar i samband med att tmtpriserna slås fast ckså hurudana tmtöverlåtelsevillkr sm ska tillämpas. Öppen anbudstävlan används sm kmpletterande metd då det är fråga m mråden sm är speciellt eftertraktade eller enskilda sällsynta bjekt. 18

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 5.6.3. Byggande av bstäder, i blagsfrm (AP, AR, AK Varje mråde/detaljplan kan innehålla byggnadsplatser för radhus eller parhus, helt enligt de naturliga förutsättningarna sm mrådet erbjuder. Byggande i blagsfrm sm parhus ch radhuslängr fta innebär, ger ett större värde åt bstadsmrådet ch skapar variatinsmöjligheter för bstadsbehövande. Mindre radhusprjekt är i nyckelställning för att skapa möjligheter till relativt fördelaktiga bstadsfrmer. Radhusbende är en del av den nrmala utvecklingstrenden för att få unga att etablera sitt bende på rten. Bendekedjan kan bestå av följande bendealternativ; hyresbstad ägarbstad i radhus eller höghus småhusbende i någn frm hyres- eller ägbstad med utökad service för äldre. I varje del av kedjan bör det hela tiden finnas ett gtt utbud. Kmmunen ska inte prducera bstäder. Det viktiga är att kmmunen tillhandahåller tmter sm är intressanta. Kmmunen eller kmmunens bstadsblag kan gå med i bstadsprduktinen under initialskedet för att åstadkmma lyft åt bstads/byggblaget. Kmmunen eller kmmunens bstadsblag kan senare gå ut ur bstadsblaget för att satsa pengar i ett annat bendeprjekt. Kmmunen bör starta ett nytt prjekt med delägarbstäder, likt det sm Kimit genmförde framgångsrikt i mitten på 2000 talet. Kmmunens bstadsblag bör vara förvaltare av delägarbstadsprjekten sm drivs sm bstadsblag ch sm byggs av byggföretag på basis av knkurrensutsättning. Regelverket för delägarbstäder bör uppdateras från Kimit kmmuns mdell. På Kimitön finns inte tillräckligt med byggkapacitet för att förverkliga större byggprjekt, då det är fråga m t.ex. byggande i blagsfrm. Därför bör kmmunen aktivt marknadsföra våra tätrter ch tmter för reginala eller natinella byggare i skalan mellanstra, för att m möjligt åstadkmma mrådesbyggare sm med tiden får känsla för att Kimitön kan erbjuda, möjligheter ch ptentiella kunder. Kmmunen uppmuntrar aktivt privata byggare, ckså byggföretag mdell litet mindre, att bygga radhus. Försäljning eller utarrendering av tmter för radhus eller höghusbyggande (AR/AK sker i regel efter förhandlingar m byggandets utförande, arkitektur, kvalitetsnivå ch tidtabell. Kmmunen skall i det uppdaterade tmtöverlåtelseprgrammet ha en prissättning för tmterna sm skall ses sm riktgivande. Kmmunstyrelsen eller tekniska nämnden beslutar m överlåtelse från fall till fall (tmtens värde avgör var beslutet fattas. Det uppdaterade tmtöverlåtelseprgrammet bör ckså tillåta arrende åt bstadsblag. ARA-tmter mfattas av egna regler. 19

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 5.6.4. Företags ch affärstmter Tmtmarken för industritmter i våra båda huvudtätrter är slut eller nära att ta slut. Gällande affärstmter finns det i Kimit ett hyggligt utbud i nuvarande detaljplaner. Generalplanerna i Kimit ch Dalsbruk kmmer att anvisa betydande mrådesreserveringar för småindustritmter ch affärstmter. Efter det återstår dck ännu detaljplanering för att få tmterna i försäljningsskick. Kmmunen äger, i huvudsak inte heller den mark sm är lämpad för småindustri- eller affärstmter. Dessa mråden bör kmmunen få i sin besittning sm råmark i ett så tidigt skede sm möjligt. Tmtreserven för affärstmter bör innehålla en större gaffel ifråga m tmtstrlek ch byggrätt än vad sm idag är fallet. Industritmter bör planeras med tmtindelning ch ckså med en valfri tmtindelning, enligt principen tmtstrlek enligt behv (sm idag på Industrimrådet i Vreta. Kmmunstyrelsen beslutar m riktgivande tmtpriser för affärs- ch industritmter. Det bör dck vara möjligt att vara flexibel i underhandlingssituatiner m företagsetablering ch därför bör tmtpriset slutligen fastställas av kmmunstyrelsen från fall till fall. 5.6.5. Privat tmtreserv ch bygguppmaning Kmmunen samarbetar gärna med privata markägare sm säljer tmter för året runt bende. En frm av samarbete kan vara gemensam marknadsföring. På lika håll i kmmunen finns privata tmtreserver sm är avsedda till försäljning. En del av dessa har länge varit inaktiva i väntan på bättre tmtpriser. En del av den privata tmtreserven betraktas av ägaren sm placerat reservkapital sm tas i bruk på den privata eknmins villkr. Detta är ett helt naturligt privat tänkesätt. I det avseendet är det inte alla gånger så ändamålsenligt att samarbeta då kmmunens mål inte är att maximera tmtpriserna eller vänta på att rätt tidpunkt infinner sig, utan att skapa gynnsamma förutsättningar för bende. Bygguppmaning Kmmunen kan efter det att detaljplanen varit i kraft i minst två år utfärda bygguppmaning till tmtägare sm inte har uppfyllt minst hälften av byggrätten, eller m byggrätten inte följer detaljplanebestämmelserna (MBL 97. Syftet med bygguppmaning är att främja genmförandet av detaljplanen genm att få igång byggandet på bebyggda tmter ch tmter sm inte är fullt utnyttjade. Bygguppmaning kan leda till att inlösningsskyldighet för kmmunen. Bygguppmaning är dck inte ett sätt att skaffa privatägda tmter i kmmunens äg. Det viktigaste är att få tmterna byggda ch att få till stånd önskad samhällsutveckling. 20

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Detaljplanerade mråden sm under lång tid är dåligt utnyttjade skapar tryck på att planlägga nya mråden. Dessutm är servicen, t.ex. infrastrukturen, inte fullt utnyttjad. Obebyggda tmter förrsakar således årligen kmmunen eknmiska förluster. Förlusten uppstår via ränteförluster på investerat kapital ch genm liten användning av kmmunaltekniken. Glest utbyggda bstadsmråden skapar fta ckså en dålig stadsbild ch kan åstadkmma sämre trivsel bland dem sm byggt på mrådet. Bygguppmaning är ett effektivt ch eknmiskt sätt att förbättra planernas genmförande. Bygguppmaningsbeslut ska ges knsekvent enligt en helhetsgranskning, så att en måltidtabell upprättas. När uppmaningsbeslut fattas ska kmmunen förutm lagen ckså iaktta rättsprinciperna för en bra förvaltning för ffentlig makt - jämlikhet, ändamålsenlighet ch prprtinalitet. Ifall kmmunen utnyttjar bygguppmaning ska det lkala marknadsläget ch infrastrukturens ändamålsenlighet utredas. Likaså ska den aktuella planens uppdateringsbehv granskas ch en utredning göras m bebyggda tmter på detaljplanemrådet, innan bygguppmaning ges. Målet är inte att föra ut en str mängd tmter samtidigt på marknaden. Uppmaning ska inte ges m det inte finns förutsättningar på marknaden att genmföra planen. Ifall bygguppmaning utnyttjas har kmmunen etisk skyldighet att slutföra åtgärden. Detta leder fta till att kmmunen inlöser byggplatsen. 6. MARKPOLITIK OCH VINDKRAFT Statsmakten har från ch med våren 2010, gjrt stra ch betydelsefulla beslut m främjandet av vindkraft i Finland, sm har lett till ett intresse för vindkraftsetablering på Kimitön sm få, m ens någn, kunde ana sig till för ett år sedan. Redan nu har fem ansökningar m vindkraftsplanering ch beslut inlämnats. Samtliga fem ansökningar har lett till att tekniska nämnden har fattat beslut m att inleda generalplanering. Områdena ifråga är Nrdanå Lövböle, Gräsböle, Misskärr, Stusnäs ch Kasnäs. Vid beredningen av besluten har det uppkmmit många mständigheter sm har varit svåra att avgöra, eftersm situatinen är så ny ch van. Diskussiner har förts med NTM centralen ch med Egentliga Finlands förbund ch i gtt samråd med dem har praktiska åtgärder ch beslut fattats skilt för varje enskilt mråde. Dessutm har det infficiellt meddelats m intresse för uppförande av vindkraftverk på åtminstne ett mråde ytterligare på Kimitön. Då situatinen är sm den är, på vindkraftsfrnten, har tanken m att fatta ett principbeslut m vindkraft på Kimitön sm vägledning för planläggning ch andra beslut, vuxit fram. 21

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Egentliga Finlands förbund har uppgjrt en vindkraftsutredning (Varsinais-Sumen tuulivimaselvitys 2010 2011 sm i mycket har varit vägledande för de beslut sm hittills fattats. Likaså har de guider ch anvisningar sm miljöministeriet gett ut varit till str hjälp. Vindkraftsetablering ch planering är alltid känsligt. Invånarna har en väldigt kluven inställning till vindkraft. Därför har principen från början varit maximal öppenhet ch str förståelse för dialg ch växelverkan. 7. MARK- OCH BOENDEPOLITIK I BYARNA UTANFÖR DET MARKPOLITISKA OMRÅDET Det är viktigt att byarna utvecklas på hela ön. Varje by utvecklas utgående från sina förutsättningar ch behv. Aktiva åtgärder är berende av enskilda, privata aktörer, byggare eller markägare. Kmmunens aktiva eller perativa rll är liten. Kmmunen skall med sina beslut, stöda utvecklingen av bstadsbeståndet i byarna. Då avgöranden gäller större helheter eller mråden, bör hänsyn tas till markanskaffningsch bygglagens 1 kapitel 5 Målen för mrådesplanering. Enskilt kmpletteringsbyggande i byarna sköts nrmalt med bygglv. Invånarna i byarna kan utarbeta en byplan eller så kan kmmunen göra en bygeneralplan med rättsverkningar. En byplan är en infficiell plan utan rättsverkningar sm skall utarbetas enligt samma principer sm vilken sm helst plan. Aktivitet hs byinvånarna är en förutsättning för att lyckas. Planen kan ckså göras sm en generalplan med rättsverkningar ch då kan generalplanen ligga sm grund för bygglv. Inledande av byplaner är dck avhängig av kmmunens resurser för planläggning. 8. MARK- OCH BOENDEPOLITIK I SKÄRGÅRDEN Skärgårdens livskraft är berende av att det i skärgårdsbyarna br människr året m. Detta gäller åtminstne de större byarna sm har bättre naturliga förutsättningar att ge någn frm av basservice ch dit det går av samhället rdnad förbindelsefartygs- eller färjtrafik. Kmmunen kan skapa förutsättningar för bende i skärgården genm planering. Huvudinstrumentet är strandgeneralplaner sm i byarna bör betecknas sm AT = bymråde. I planeringsprcessen arbetar kmmunen aktivt för att få in AP ch AM beteckningar i byarna, där sådana önskas. 22

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Eftersm byggande på AT mråden ftast är svårt, trts generalplan, brde det undersökas m sk. byplaner kan användas i skärgården. En byplan är en infficiell plan utan rättsverkningar sm skall utarbetas enligt samma principer sm vilken sm helst plan. Aktivitet hs byinvånarna är en förutsättning för att lyckas. Planen kan ckså göras sm en generalplan med rättsverkningar ch då kan generalplanen ligga sm grund för bygglv. I skärgården är det ett önskvärt läge. Utvecklandet av fritidsbendet sköts långt via stranddelgeneralplaner. Kmmunen har snart uppdaterade stranddelgeneralplaner för alla havsstränder. Om markägarna önskar ändringar i strandgeneralplanerna är stranddetaljplanering rätt instrument. Stranddetaljplan är sk. markägarens plan sm bekstas ch utvecklas av markägarna i samråd med kmmunen ch reginala planeringsmyndigheter. Kmmunen skall i princip alltid förhålla sig psitivt till att inleda ny stranddetaljplanering, men plangenmförandet kan ske långsammare än hittills av den rsak att kmmunens allmänna planer bör ges förstahands priritet. Det är önskvärt att stranddetaljplanering i frtsättningen är mera sällsynt än hittills. Redan en framtida administratin av alla små ch ännu mindre planer kmmer att medföra stra utmaningar. Kimitön rekmmenderar i framtiden att en stranddetaljplan bör mfatta en lgisk helhet. Detta kan inte ställas sm ett villkr vid anhängiggörandet av en plan men å andra sidan har kmmunen sm planeringsmyndighet skyldig att se till att mrådets markägare behandlas likvärdigt. Mindre stranddetaljplaner än sådana sm mfattar minst fem byggrätter bör höra till undantagen i framtiden. För att skärgården skall utvecklas ch för att underlätta byggandet i skärgården bör kmmunen planera servicemråden för lastningshamnar på mråden sm har fast vägförbindelse. 9. KOMMUNENS STRANDOMRÅDEN Kimitöns kmmun behåller alla strandmråden sm är planerade för rekreatinsbruk eller därmed jämförbar markanvändning, sm finns i kmmunens äg. Bebyggda fastigheter sm innehåller strand kan kmmunen sälja sm nrmala fastighetsförsäljningar. Endast av synnerligen mtiverade skäl kan kmmunen sälja bebyggda strandmråden. Beslut m försäljning av strand bör alltid fattas av kmmunfullmäktige. Av kmmunen ägda strandmråden bör skötas sm rekreatinsmråden enligt kategri C. 23

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram Strandmråden för gemensamt bruk är de fact menade sm allmänna ch till alla kmmuninvånares glädje ch nytta. Det förekmmer att det vid strandnära bende sker slirningar då tmtägare sm br nära strand tillgriper åtgärder sm visualiserar att mrådet hör till min privata tmt. Alternativt kan det gemensamma mrådet mera infrmellt användas sm bryggplats, badstrand eller liknande. Ett privat byggande av någt slag kan inte ske på strandmråde utan ett skriftligt arrendeavtal. Kmmunen skall ha en mycket restriktiv inställning till att uppgöra sådana arrendeavtal. Sådana kan aldrig göras för privat användning. I undantagsfall kan kmmunalt ägda stränder nyttjas av byförenigar sm har ett naturligt läge i förhållande till stranden. Alternativt kan ckså kmmunala avtal m nyttjande av strandmråden tillåtas för kmmersiellt bruk då det medför ett betydande tilläggsvärde för samhället (näringslivet, turismen, servicen etc.. På strandmråden sm ägs av kmmunen men där det finns tmtägare sm innehar servitutsrätt att använda stranden eller andra mråden, bör förhandlingar föras med servitutsinnehavare så att deras nyttjanderätt kan användas parallellt med åtgärder sm befrämjar allmän trivsel ch gd miljö. Kmmunen utreder utnyttjandet av kmmunens stränder ch ger vid behv uppmaning att avlägsna byggda anrdningar. 10. KOMMUNENS SKOGSOMRÅDEN OCH MARKPOLITISKA KONSEKVENSER Kmmunens skgar skall skötas enligt tre kategrier. A. Skgar med nrmala skgsdlingsåtgärder. Dessa skgar är ckså tänkbara bytesbjekt för andra mråden där kmmunen har samhällsbyggnadsintressen. B. Centrumnära rekreatinsskgar. Kan skyddas via Mets prgrammet C. Avlägsna rekreatinsskgar. Skyddas via Mets-prgrammet 11. FINANSIERING OCH UPPFÖLJNING Kmmunstyrelsen ansvarar för att det finns tillräcklig finansiering för att fullfölja det bstads- ch markplitiska prgrammet. En avstämning av prgrammets genmförande görs vartannat år i en rapprt till fullmäktige. Prgrammet uppdateras en gång varje fullmäktigeperid. 24

Kimitöns kmmun, Mark- ch bstadsplitiskt prgram 12. ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH SAMMANFATTNING Följande riktlinjer tillämpas i fråga m mark- ch bstadsplitik inm de mråden sm är definierade sm mark ch/eller bstadsplitiska mråden (punkterna 5.1.2 ch 5.1.3. 12.1. Markplitik 12.1.1. Anskaffning av råmark Markanskaffning på frivillig väg är det första ch huvudsakliga sättet att skaffa råmark. Råmark anskaffas enligt principer sm är beskrivna under punkt 5.2.1. Kmmunen utnyttjar förköpsrätten då det är fråga m eknmiskt sunda fastighetsöverlåtelser ch då betydande samhällsnytta kan påvisas enligt definitinerna i punkt 5.2.2. Markanvändningsavtal används m kmmunen inte kan köpa mark genm frivilliga köp. Markanvändningsavtal används i regel då en detaljplan förnyas. Användningsprinciperna är beskrivna i punkt 5.3. Förverkligandet av ett markanvändningsavtal kan ske på många lika sätt. Då förutsättningar finns bör kmmunen ch markägaren dela nyttan av det kmmande samhällsbyggandet så att mellan 30 60 % av värdestegringen på mrådet tillfaller kmmunen. Om markägaren bekstar ch utför infra, kmmunaltekniska eller andra knkreta insatser frånräknas värdet av dem från kmmunens andel. I vissa fall kan kmmunens andel vara högre än 60 %. Investeringsbudgeten bör årligen ha ett anslag för markanskaffning. På så sätt kan kmmunen alltid vara snabbt perativ för att skaffa fram lämpliga mråden. 12.1.2. Inlösning: Gatumråde, trg, trafikmråde inlöses när det finns behv av att förverkliga detaljplan under förutsättning att det finns eknmiska resurser att förverkliga inlösen. Se punkt 5.2.4 Rekreatinsmråde eller annat mråde sm kan jämföras med det inlöses i regel endast på detaljplanemråden sm är gdkända år 2000 eller efter det. Se punkt 5.2.3. Vid uppdatering av planer sm är från 1900-talet bör reserveringar för rekreatinsmråden eller därmed jämförbara mråden bör planbeteckningen nggrant övervägas. Byggnadsuppmaning ges för alla bebyggda tmter mrådesvis. Före beslut m byggnadsuppmaning uppmanas tmtägarna att bygga tmterna. Tid för att frivilligt inleda byggande ges max 1 år. Därefter ges fficiell byggnadsuppmaning. Kmmunen löser in tmter sm trts byggnadsuppmaning förblir bebyggda (MBL 97. 25