Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Nina Åman Bo Bergman Niklas Svensson Sammanfattning Syftet med planförslaget är att möjliggöra en takpåbyggnad med kontor på fastigheten Härolden 44. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 26 659 Växel 08-508 27 300 renoir.danyar@stockholm.se stockholm.se Orienteringskarta med ungefärligt planområde markerat i rött.
Sida 2 (5) GE Fleming AB har i egenskap av fastighetsägare, ansökt om planändring för rubricerad fastighet för att möjliggöra takpåbyggnad med kontor. Gällande plan medger kommersiellt ändamål. Planen föreslås hanteras med normalt förfarande. Byggnaden har byggts om kraftigt för ny kontorsverksamhet och en större tillbyggnad på gården tillkom 1989. Stadsbyggnadskontoret bedömer att takpåbyggnaden är möjligt både ur ett arkitektoniskt- och stadsbildsperspektiv. Utlåtande: Bakgrund och syfte Fastighetsägaren GE Fleming AB har i en ansökan begärt planändring för fastigheten Härolden 44 vid Fleminggatan i syfte att möjliggöra en takpåbyggnad med kontor. Plandata och markägoförhållanden Planområdet omfattar endast fastigheten Härolden 44. fastigheten ägs och förvaltas av GE Fleming AB. Tidigare ställningstagande Promenadstaden I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm medges planområdet som innerstadsbebyggelse. Planområdet ingår i stenstaden där ny bebyggelse kan ske på stenstadens villkor. Den fysiska planeringen får göras mer flexibel så att kommande etableringsbehov kan tillgodo- ses på ett enkelt sätt. En bärande tanke i Promenadstaden är att byggnaders bottenvåning ska samspela med livet på gatan. Gällande plan för området PL 8433 från år 1987. (Genomförandetiden har gått ut). Fastig- heten ska användas för kommersiellt ändamål. Fastigheten an- vänds idag för kontor. En sportanläggning är inrymd i bottenvå- ningen. Nuvarande förhållanden Bakgrund och befintlig miljö Byggnaden på fastigheten Härolden 44 uppfördes 1962 efter ritningar av arkitekterna B Karlén och R Wikner. Huset speglar tidens intresse för ett stramt och storskaligt uttryck i stadsbilden med en hög grad av rationalitet och tekniskt förhållningssätt. Byggnadens gnadens arkitektur är typisk för sin tid och avslutas uppåt
Sida 3 (5) Snedbild från norr med fastigheten markerat i rött. utan någon markerad övergång mellan fasad och tak. Det befintliga taket är platt och försett med fläktrum i plåt. Byggnadens bottenvåning har inte en tydlig publik karaktär. Stadsmuseet påpekar att vissa ursprungliga delar av byggnaden är bevarade såsom exteriörens beklädnad i marmor, originalfönster, gla- serade tegelväggar i bottenplan, konstverket i olikfärgat tegel vid en- trén, trapphusens räcken och armaturer. Byggnaden har byggts om invändigt för ny kontorsverksamhet och en större tillbyggnad på går- den tillkom 1989. Gatuperspektiv från Kungsbroplan respektive från Fleminggatan mot sydost. Fleminggatan är 24 meter bredd och har en brokig karaktär där traditionella stenstadskvarter blandas med t.ex. Tekniska nämnd- huset, Trygg-Hansahuset och S:t Eriks sjukhus. Byggnaden på grannfastigheten Härolden 1 har byggts på under 1920-talet. Riksintresse Stockholms innerstad med Djurgården är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Ett av uttrycken för riksintresset är det sena 1880-talets stadsbyggande med esplanadsystem och gator av olika karaktär samt stadssiluetten.
Sida 4 (5) Förslaget Planförslaget avser undersöka möjligheten att bygga kontor på taket till fastigheten Härolden 44. Ett önskemål från Stadsbyggnadskonto- rets sida är att även undersöka om fastigheten kan göras mer tillgänglig för allmänheten med exempelvis publikare verksamhet i bottenvå- ningen vilket kan även aktivera denna del av gatan. Arkitektonisk gestaltning Målsättningen med det framtagna förslaget på påbyggnad är att lyfta fram och förstärka husets strama kvalité, rytm och stomme som kan bidra till stadsbilden som en samtidigt integrerad rad del av det befintliga huset och ett utryck för vår tid. Fasadens indelning som speglar husets stomme, tas upp i påbyggnadens indelning där tydliga, avgränsade och smala kontorssegment i två våningar följer det befintliga husets stom- system och rytm. Påbyggnaden placeras indragen från befintlig takfot mot gatan och håller sig inom 45 graders vinkel från skärningen mel- lan fasad och tak. Utformningen ska inordna sig i Stockholms takland- skap. Fågelperspektiv sedd från norr Takterrasserna föreslås förses med grönska och växthus med ambitionen att berika stadsbilden med ett befolkat taklandskap. Eftersträvansvärt är att påbyggnaden upplevs som del i en komposi- tion, där både husets förutsättningar ngar och stadsbilden behandlas med varsamhet och där befintliga helhetsvärden tas tillvara.
Sida 5 (5) Gatuvy sedd från Kungsbroplan Sektioner Fasad mot Fleminggatan Strategiska frågor: Kontoret bedömer att byggnaden är möjlig att bygga på både ur ett arkitektoniskt- och stadsbildsperspektiv. Det är viktigt att påbyggnaden dras in från takfoten mot gatan. Byggnaden har ett delvis iögonfallande läge från Kungsbroplan varför effekterna av påbyggnaden behöver studeras särskilt från detta håll. Befintlig fläktanläggning på taket behöver integreras i byggnaden. Vidare finns en stark ambition från kontorets sida att förse byggnadens gatuplan med publika lokaler. Detta bör säkerställas i detaljpla- nen. Takpåbyggnaden utformas så att den relaterar till underlig- gande hus och omgivande taklandskap. Även effekterna för grannfastigheterna astigheterna måste beaktas under planprocessen.