INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs kap. 2 i PR. *Elasticiteter: Läs: kap. 2 i PR. Kapitel 1: Vad är nationalekonomi? Nationalekonomi är att välja! Nationalekonomi handlar om val utifrån knappa/begränsade resurser som gäller individen, hushållet, företaget eller kommunen/staten. En individ, ett hushåll, ett företag och en kommun/stat måste bestämma vad som ska produceras, och hur de ska produceras, givet begränsade resurser. Vad är skillnaden mellan positiv och normativ analys i nationalekonomi: Positiv analys besvarar frågor som t ex: vad händer med efterfrågan om priset ökar med x procent. Eller vad sker på elmarknaden när konkurrensen stärks etcetera. Positiv analys ämnar syftar till att förklara händelser. Och syftar därmed till att frågan varför t ex stiger elpriserna när det är extra oroligt i Mellanöstern? Normativ analys besvarar istället frågan hur bör det vara, och är således avsevärt mer politiskt laddad och kontroversiell. Därför håller sig de flesta akademiska nationalekonomer mycket försiktiga med denna typ av forskning eller rekommendationer. Ett exempel på en normativ fråga är bör A-kassan sänkas från 80 till 75 procent? En positiv fråga är vad blir effekterna på arbetslöshet, BNP och inflation om A-kassan sänks från 80 till 75 procent?. Hur tänker nationalekonomer? 1. Att ekonomer förenklar i syfte att förstå verkligheten. 2. Att ekonomer ofta använder ceteris paribus-antagandet eller allt annat lika-antagandet vid positiv analys. Ett exempel på detta är frågan vad som händer med oljepriset vid ett krig i Mellanöstern och allt annat är konstant. Dvs. att händelser som är oberoende av kriget i Mellanöstern hålls konstanta eller oförändrade, t ex att massa ny olja i Ryssland hittas och oljekällorna i Texas och Venezuela tar eld. 3. Att ekonomer använder marginaltänkandet. T ex ekonomer kan vara intresserade av att veta hur företaget vinst påverkas av att ytterligare en person anställs. 4. Att nationalekonomins grundantagande är att individer/hushåll och företag reagerar på ekonomiska incitament. Vad är skillnaden mellan mikro- och makroekonomi? Mikroekonomi behandlar individer, företag och enskilda marknader, t ex taximarknaden medan makroekonomi behandlar ekonomin som helhet. Även de makroekonomiska utfallen i form av arbetslöshet, inflation, ekonomisk tillväxt är ett resultat av individers/hushålls, företags och myndigheters beslut.
De grundläggande principerna och handel De ekonomiska principer som utgör grunden för all fortsatt nationalekonomisk analys är: 1. Alternativkostnad: Den kostnad vi i nationalekonomi intresserar oss av är alternativkostnaden, d v s vad du måste offra för att få något. Att vara ledig kostar inte 0 kr, utan kostar den uteblivna lön du avsäger dig ifrån genom att stanna hemma etcetera. Detta är den intressanta kostnaden, och skiljer sig såldes från redovisningens bokföringskostnader. Som nämnts måste ett samhälle måste bestämma vad som ska produceras, och hur de ska produceras, givet begränsade resurser av olika produktionsfaktorer. T ex hur stor offentlig sektor t ex sjukvård, skolor, polis skall samhället välja och hur stor privat sektor. De mest framträdande produktionsfaktorerna är följande: 1. Naturresurser (naturens skapelser som används i produktionsprocesser, som t ex olja, land, mineraler etcetera). 2. Arbetskraft (Labor): Insatsen av mänsklig arbetskraft. 3. Kapital: Något som har skapats av individer för att producera något, t ex maskiner/fabriker av olika slag. 2. Marginalprincipen: Säger att alla aktiviteter bör fortsätta så länge marginalnyttan överstiger marginalkostnaden. Anta att du har fått en stor pizza av en kompis. Du fortsätter äta så länge din marginalnytta överstiger marginalkostnaden. Nyttan är exempelvis den kulinariska njutning varje bit pizza ger dig, och kostnaden är t ex hur ont i magen du får av varje bit (när du ätit många bitar börjar denna kostnad stiga och till slut överstiger den din nytta då slutar man äta) samt kan bli fet. 3. Principen om frivilligt utbyte. Grundantagandet är att individer agerar så att egennyttan maximeras. (Att maximerar egennyttan utesluter i princip inte altruism och att man bryr som andra människor. Om man blir lycklig av att bry om andra (vilket mycket tyder på) då är välgörenhet odyl förenligt med maximering av egennyttan.)) Principen om frivilligt utbyte går ut på att alla kan vinna på att handla med varandra. Alla kan bli rikare och därmed lyckligare till följd av ett varu- och tjänsteutbyte. Marknadsplatsen är forumet där ett utbytet sker. Adam Smiths tes var att om alla människor agerar utifrån sitt egenintresse (som inte inkluderade altruism) så kommer samhället som helhet bli rikare. Detta är en grundprincip. 4. Principen om avtagande avkastning: Säger att om man ökar enbart en produktionsfaktor, och håller övriga konstanta, så kommer produktionen att öka i en avtagande takt. D v s om du vill baka pizza, men enbart anställer fler bagare (utan att öka antalet ugnar) så kommer produktion öka men i en avtagande takt. T ex den först anställde bagaren producerar 100st pizzor. Den andra bagaren du anställer innebär att produktionen ökar med 90 pizzor, inte för att den andre bagaren är sämre, men nu måste de två bagarna samsas om samma ugn, och det blir ibland flaskhalsar. Den tredje bagaren du anställer täpper igen ugnsanvändningen rejält, och det totala antalet bakade pizzor ökar endast med 50 när han anställs, och så vidare.
5. Real vs nominella värden: Innebär att det som är intressant för individer är det reala värdet eller reala köpkraften av pengar som är intressant, dvs. hur mycket varor och tjänster som pengarna räcker till. Det nominella värdet är inte intressant. Ett exempel är att vi blir inte gladare av att få 100 kronor år 2000 jmf med än 110 kronor år 2005, om 100 kronor år 2000 räcker till att köpa fler varor och tjänster jmf med 110 kronor 2005. Om den allmänna prisnivån stigit mer än 10 procent mellan 2000 och 2005 så är 110 kronor år 2005 mindre värt i termer av hur mycket varor och tjänster än 100 kronor år 2000. Den procentuella ökningen av den allmänna prisnivån benämns inflation. Ytterligare ex: Om vi skall teckna ett bostadslån och får en ränta på 5% så kan vi inte säga något om hur fördelaktig denna ränta är utan att veta vad inflationen är. Är inflationen 0% så är det en relativt hög ränta vi får betala, är inflationen å andra sidan 4% så betalar vi i praktiken bara 1% ränta (5-4), d v s den reala räntan (= räntan korrigerat för inflationen.) Kapitel 2: Utbud, efterfrågan, och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens Perfekt konkurrens är många företag, homogen vara, samt fri etableringsrätt på marknaden. Detta innebär att varje företag är litet och kan inte påverka priset på produkten. Borde gälla för många jordbruksprodukter. T ex en enskild jordbrukare torde inte kunna påverka priset på potatis. Det bestäms på marknaden. Jämvikt på en marknad är då efterfrågan är lika med utbudet. I marknadsdiagrammet sker jämvikten i den punkt där efterfrågekurvan skär utbudskurvan. I denna punkt kan man avläsa jämviktspriset på marknaden, samt vilken kvantitet som kommer att handlas. Ett efterfråge- och utbudsdiagram ser vanligtvis ut enligt följande: Pris, P P* marknadsjämvikt Utbud, U = kostnaden för den sist producerade enheten Efterfrågan, E * Kvantitet, Priser på andra varor i ekonomin, samt teknologin, priser på produktionsfaktorerna antas vara konstanta. På den vertikala axeln har vi prisnivån och på den horisontella har vi kvantiteten. Efterfrågekurvan är negativt lutad, eftersom ju lägre priset är desto mer kommer folk vilja handla. Detta kan delas upp i två effekter:
Substitutionseffekten: När en vara sjunker i pris innebär det att alternativkostnaden att konsumera denna vara minska (man behöver inte ge upp lika många andra varor för att konsumera den). Således kommer varan bli mer attraktiv. Inkomsteffekten: När en vara faller i pris så ökar den reala inkomsten, d v s för en given mängd pengar kan vi nu köpa mer varor. Normalt sett handlar vi då mer av denna vara (samt även av andra varor). Marknadsefterfrågan ges av summan av individernas efterfrågan vid givet pris. Grafiskt innebär detta att individernas efterfrågekurvor summeras horisontellt vid givet pris. Utbudskurvan är positivt lutad, åtminstone på kort sikt. Det innebär att desto högre pris, desto mer varor kommer producenterna vilja sälja. Detta kallas ibland law of supply. Företag på en marknad med perfekt konkurrens producerar vid den kvantitet som priset är lika med produktionskostnaden för den sist producerade enheten: den så kallade marginalkostnaden. Om då priset på en vara stiger, då kommer ett företag vilja sälja/producera mer varor. Med ökad produktion stiger även marginalkostnaden till följd av principen om avtagande marginalavkastning. Marknadsutbudet ges av summan av företagens utbud vid givet pris. Grafiskt innebär detta att företagens utbudskurvor summeras horisontellt vid givet pris. Marknadsjämvikt: I den punkt som efterfrågekurvan skär utbudskurvan är efterfrågan lika med utbudet. Detta är den så kallade jämviktspunkten. För att finna priset och kvantiteten i jämvikt kan vi dra en streckad linje från skärningspunkten till de bägge axlarna. Vi ser att jämviktspriset blir P* och kvantiteten handlade bilar i jämvikt är *. Att uttrycka sig med en asterisk används ofta för att uttrycka just jämviktspris och jämviktskvantitet. Vad skulle hända om det faktiska priset var högre än jämviktspriset? Exempel: Om priset är 277 000 per bil på marknaden, vad är efterfrågan och utbudet vid detta pris. För att få svar drar vi en horisontell linje vid priset 277 000. Vi ser att efterfrågan inte är särskilt stor, och utbudet är vid denna prisnivå avsevärt större. Detta illustreras i figur 2 nedan. Vi ser att vid priset 277 000 så efterfrågas en kvantitet på storleken E och utbudets mängd är U. Vid priset 277 000 kronor existerar det ett utbudsöverskott, d v s utbudet är mycket större än efterfrågan vid denna prisnivå. Detta kommer leda till att priset successivt pressas ner tills vi når jämviktspris och jämviktskvantitet. Det beror på att det finns säljare som är beredda att sälja bilar till ett lägre pris än 277 000 samtidigt fler köpare blir intresserade att köpa bil då priset faller från 277 000. Marknaden rör sig därför mot jämviktspriset: P*. Pris, P 277 000 P* marknadsjämvikt Utbud, U E * U Efterfrågan, E Kvantitet,
Om det faktiska priset skulle bli lägre än P* så finns det inte längre tillräckligt många säljare för att skapa jämvikt på marknaden. Ett efterfrågeöverskott existerar, vilket kommer att pressa upp priserna tills vi når marknadens jämviktspris. En marknad tenderar därför alltid att röra sig mot jämvikten vare sig det initialt existerar ett utbuds- eller efterfrågeöverskott. Man kan sätta ett värde på utbudsöverskottet genom att ta kvantiteten U och subtrahera med kvantiteten E. Detta ger utbudsöverskottet, som alltså är avståndet mellan U och E. Är priset lägre än marknadens jämviktspris existerar det istället ett efterfrågeöverskott. Värdet på detta fås fram på samma sätt som utbudsöverskottet. Det finns inget som säger att efterfrågekurvor och utbudskurvor behöver vara räta linjer, de kan vara böjda på olika sätt. Kurvorna ser heller givetvis inte likadana ut vad gäller lutning, eller placering i diagrammet för alla varor eller vid alla tidpunkter. Detta kan ändras och sker så ideligen. Vad skiftar efterfrågekurvan utåt: D v s vad ökar efterfrågan vid givet pris? - Då inkomsterna ökar (om varan är en så kallad normal vara). Om individerna får ökade inkomster, vill de handla mer vid givet pris. - Då priset på en liknande vara ökar. Om priset på ett substitut ökar, d v s en vara som är mycket likvärdig den vara vi köper, så kommer det göra att vi köper mer av varan som inte ökat i pris. Om man tycker äpplen och bananer är nära substitut, och priset på bananer ökar, då efterfrågan av äpplen öka vid givet pris. Dvs. efterfrågekurvan för äpplen kommer att skifta till höger. (Därmed ökar jämviktspris och jämviktskvantitet på äpplemarknaden.) - Om preferenserna ändras. Om individer rent generellt börjar tycka mer om äpplen så skiftar efterfrågekurvan åt höger. Vad skiftar efterfrågekurvan inåt: D v s vad minskar efterfrågan vid givet pris? - Då inkomsterna minskar (om varan är normal). - Då priset på ett substitut sjunker. Om priset på bananer minskar, och bananer och äpplen är substitut, så minskar efterfrågan av äpplen vid givet pris. - Om preferenserna ändras, så att t ex äpplen blir mindre populärt. Detta kan ske av flera orsaker, t ex en larmrapport i media om att många äpplen blivit besprutade med något farligt konserveringsmedel. Detta är de stora orsakerna till skift i efterfrågekurvan. Skift ger en ny marknadsjämvikt. Om varan istället för att vara en så kallad normal vara är en så kallad underlägsen vara så minskar efterfrågan vid givet pris då inkomsterna ökar. Dvs. efterfrågekurvan skiftar inåt. Underlägsna varor kan vara billiga varor, där det finns dyrare, men bättre alternativ. T ex vanligt kaffe kan vara en underlägsen vara. Om man får ökad inkomst kanske man köper cafe latte eller expresso istället??
Vad skiftar utbudskurvan utåt: D v s vad ökar utbudet vid givet pris? - Om kostnaden på en eller flera av de produktionsfaktorer (arbetskraft, elektricitet, maskiner, etc.) som används för att producera en vara minskar i pris. Det kan t ex vara att stålpriset minskar, vilket sänker priset på bilar. - Teknologisk utveckling (dvs. nya uppfinningar) som minskar produktionskostnaderna generellt. - Antalet företag som finns på marknaden ökar. Vad skiftar utbudskurvan inåt: D v s vad minskar utbudet vid givet pris? - Kostnaden för någon eller några produktionsfaktorer (inputs) ökar. - Antalet företag som agerar på marknaden minskar. - Nya skatter som fördyrar produktionen. Om efterfrågan ökar vid givet pris: P S P 3 P 1 P 2 E 2 E 1 E 3 D 2 D 1 D 3 2 1 3 En ökning (E 3 3 ) av efterfrågan vid givet pris till en ökning av både jämviktspriset och jämviktskvantiteten på en frikonkurrensmarknad. En minskning (E 2 2 ) av efterfrågan vid givet pris leder till en minskning av både jämviktspriset och jämviktskvantiteten.
Om utbudet ökar vid givet pris: P S 2 S 1 P 3 P 1 E 2 S 3 E 1 E 3 P 2 D 2 1 3 En ökning (E 3 3 ) av utbudet vid givet pris till en minskning av jämviktspriset och en ökning av jämviktskvantiteten på en frikonkurrensmarknad. En minskning (E 2 2 ) av utbudet vid givet pris leder till en ökning av jämviktspriset och en minskning av jämviktskvantiteten på en frikonkurrensmarknad.
Efterfrågan och Utbud i ekvationsform: Efterfråge- och utbudskurvorna som vi visat i markandsdiagram kan uttryckas i ekvationsform. Antag att efterfrågan på en tjänst är q=2200 220p och utbudet av denna tjänst är q=11,5p. Tolkning av ekvationen för efterfrågan: Interceptet är 2200. D v s om priset vore 0 (p=0) skulle 2200 enheter efterfrågas (q=2200-200*0=2220). Vi ser också att desto högre pris desto lägre efterfrågan. Tolkning av ekvationen för utbudet: Utbudet är helt beroende på priset. Ju högre pris desto högre utbud. T ex skulle priset vara 10 är utbudet: q=11,5*10=115. Vi räknar ut jämviktspriset genom att sätta efterfrågad kvantitet lika med utbudet: 2200-220p=11,5p 2200 = 231,5p P=2200/231,5=9.5 Jämviktskvantiteten ges både av ekvationen för efterfrågan och av ekvationen för utbudet: q=2200-220*(2200/231,5)=109,3 Elasticitet: Ett mått på känslighet. Efterfrågans priselasticitet säger hur mycket efterfrågan förändras i procent då priset ändras med 1 procent. På samma sätt berättar utbudets priselasticitet hur utbudet förändras i procent då priset ändras med 1 procent. Elasticiteten kan således ses som ett känslighetsmått, som visar effekterna på efterfrågan eller utbud när priset förändras. Elastisk(=flack) vs. Inelastisk(=brant) efterfrågan: P D P D
Om efterfrågekurvan å andra sidan är flack så är efterfrågans priselasticitet hög; dvs. efterfrågad kvantitet sägs vara känslig (elastisk) för prisförändringar. För en väldigt brant efterfrågekurva är efterfrågans priselasticitet låg; dvs. efterfrågad kvantitet sägs vara okänslig (inelastisk) för prisförändringar. Definition: Efterfrågans priselasticitet = procentuell förändring av efterfrågad kvantitiet/procentuell förändring av priset Om priset ökar (respektive minskar) så minskar (respektive ökar) efterfrågad kvantitet om efterfrågekurvan är negativt relaterad till priset. Det innebär att priselasticiteten är ett negativt tal. Nedan uttrycker vi priselasticiteten i absoluta termer: dvs. vi tar bort minustecknet. Om priselasticiteten är större än 1 då förändras efterfrågad kvantitet procentuellt mer än den procentuella förändringen av priset. Dvs. efterfrågan är elastisk: priskänslig. Om priselasticiteten är lika med 1 är efterfrågan enhetselastisk (d v s om priset sjunker med 1% så ökar efterfrågan med 1%). En priselasticitet som är mindre än 1 innebär att efterfrågad kvantitet förändras procentuellt mindre än den procentuella prisförändringen. (En elasticitet på 0,5 innebär t ex att om priset stiger med 1% så sjunker efterfrågan med 0,5% - d v s relativt prisokänslig eller oelastisk efterfrågan). Längs med en linjär efterfrågekurva förändras priselasticiteten. Elasticiteten är större än 1 vid ett högt pris. Om priselasticiteten är större än 1 så innebär en prissänkning på 1 procent att efterfrågad kvantitet ökar med mer än 1 procent, vilket innebär att de totala utgifterna för varan (=pris*kvantitet) ökar. Dvs. företagens intäkter ökar eftersom efterfrågad kvantitet ökar procentuellt mer än priset minskar. Vid en priselasticitet mindre än 1 innebär en prissänkning att företagens intäkter (=pris*kvantitet) minskar eftersom efterfrågad kvantitet då ökar procentuellt mindre än priset minskar. Priselasticiteten är mindre än 1 vid ett lågt pris. Längs med en linjär efterfrågekurva minskar efterfrågans priselasticitet från oändligt till 0. Dvs. efterfrågans priselasticitet är oändlig där efterfrågekurvan skär y-axeln sedan faller elasticiteten successivt ner till 0 som den är där efterfrågekurvan skär x-axeln.
Relation mellan priselasticitet och totalintäkter (=P*) För att veta om ett pris bör höjas eller sänkas för att öka de totala intäkterna behöver vi veta elasticiteten. En elasticitet som ger ett värde som är 1 brukar kallas inelastisk, d v s prisokänslig. I dessa fall bör priset höjas. Varför? Anta att elasticiteten är 0,5 och man höjer priset med 1%. Då minskar efterfrågad kvantitet med 0,5%, vilket är mindre än själva prishöjningen, och således ökar de totala intäkterna (=pris*kvantitet). Om elasticiteten är 1 så är efterfrågan elastisk, d v s priskänslig. Anta att elasticiteten är 2. En prishöjning på 1% skulle då minska efterfrågad kvantitet med 2%, och totala intäkterna minskar. När elasticiteten är 1 så bör man således sänka priserna ifall man vill öka totalintäkterna. När skall man då vara nöjd? Eftersom man skulle sänka priserna om elasticiteten var högre än 1, och höja dem om elasticiteten var lägre än 1 Ja, då förstår ni att när elasticiteten är = 1 så är vi i den position som maximerar de totala intäkterna. Vi skall nu använda nedanstående bild för att grafiskt visa detta. P Elasticitet > 1 Elasticitet = 1 Elasticitet < 1 Efterfrågan Totala intäkter Derivatan = 0 Det vi ser utmed efterfrågekurvan är att elasticiteten är elastisk på övre halvan (d v s man bör sänka priset) och inelastisk på undre halvan (d v s man bör höja priset). Punkten som maximerar totala intäkter är där elasticiteten är =1, mitt på efterfrågekurvan. I det nedre
diagrammet ser vi hur totala intäkter varierar med kvantiteten. Vi ser att totala intäkter är som högst i den punkt där elasticiteten är 1. Till vänster om denna punkt är de stigande och till höger om denna punkt sjunkande. Det intressanta är då således hur man finner det pris som ger denna maximering. Det är här vi använder oss av derivering. För vad ger egentligen derivatan för information? Jo, lutningen i varje liten punkt (i detta fall utmed den kurva som beskriver totala intäkter). Vad är lutningen i den punkt där intäkterna maximeras? Den är noll, d v s ingen lutning alls. Detta ger oss då information om att vi vill derivera ekvationen för totala intäkter, och sedan sätta denna lika med noll. Totala intäkter ges av TI = p * q Dvs. priset multiplicerat med kvantiteten ger oss totala intäkter. Vanligtvis har vi uppgift om t ex q uttryckt i form av priset, och kan ersätta q i ekvationen för TI så att vi enbart behöver använda oss av en okänd variabel (p). Slutsats: 1. Konstatera att vi vill finna det pris som maximerar de totala intäkterna 2. Konstatera att då derivatan är 0 i ekvationen för totala intäkter har vi denna maximipunkt. 3. Skriv ner och förenkla ekvationen för totala intäkter (p*q) så långt det är möjligt. 4. Derivera denna ekvation och sätt den lika med noll. 5. Lös ut priset. Exempel: Efterfrågad kvantitet: q=550-10p Totalintäkt = p*q=p(500-10p)=500p-10p*p Dtotalintäkt/dp=500 20p=0 Vid priset=25 maximeras totalintäkterna. Vid detta pris är efterfrågad kvantitet=550-10*25=550-250=300. Därmed är totalintäkterna = 25*300 Faktorer som påverkar efterfrågans priselasticitet: *Tidsperioden: Det tar tid att hitta substitut. För vissa varor går det snabbt (apelsin kan för de flesta bytas ut mot clementin etc.). För andra varor tar det längre tid (värmer man sitt hus med olja kan man inte byta på en dag, även om oljepriset skjuter i höjden). En kraftig prisökning på olja kommer på kort sikt innebära relativt låga minskningar av efterfrågan (många företag och privatpersoner kan inte skifta konsumtion från olja särskilt snabbt), medan man på längre sikt lättare kan hitta substitut (t ex andra värmeanordningar), vilket gör att elasticiteten blir högre desto längre tidsperiod vi beaktar. *Hur viktig varan är i individers budget: En vara som har en mycket liten andel av den totala budgeten för en individ kommer att ha relativt inelastisk priselasticitet. D v s en prisökning spelar inte på det stora hela så stor roll. Varor som har stor del kommer dock rent generellt ha högre elasticitet (ceteris paribus: allt annat hållet konstant), eftersom prisförändringar får större betydelse för individen. *Nödvändigheter kontra lyxvaror: För stapelvaror, som t ex bröd och mjöl är efterfrågan relativt prisinelastisk. Medan det för t ex lyxkryssningar i Medelhavet råder en mycket elastisk efterfrågan. Det senare kan man helt enkelt lättare välja bort.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Hur beräknar man elasticiteten om vi har formler för efterfrågan/utbud: Anta att ni får information om att efterfrågan på en kopp kaffe kan skrivas enligt följande: q=550-10p : Detta ska tolkas som att kvantiteten efterfrågad kaffe (q) är 500 minus 10*priset. Då ser vi att ju högre priset är, desto lägre kommer den efterfrågade kvantiteten vara. Vi ser också att om priset vore 0, skulle det efterfrågas 550 koppar kaffe (q=550-10*0=550). Vet man priset och kvantiteten vid en given punkt på den linjära efterfrågekurvan, kan man också beräkna elasticiteten just i denna punkt. Säg t ex att vi vet att priset just nu är 10 kronor, då är den efterfrågade kvantiteten 450 koppar kaffe. Elasticiteten i denna punkt beräknas då med följande formel: dq p E d = * = -10 * 10/450 = -0,22 = 0,22. dp q (Notera att vi tog bort minustecknet eftersom vi uttrycker priselasticiteten i absoluta termer.) dq p Hur kom vi fram till detta? Jo, E d = * visar att vi ska ta derivatan av dp q efterfrågekvationen och multiplicera med informationen vi har om priset och kvantiteten. Dq/dp är helt enkelt ett sätt att uttrycka derivatan. Vi deriverade helt enkelt ekvationen q=550-10p med avseende på p, och får -10. Varför är elasticiteten (dq/dp)*(p/q)? Elasticiteten var ju förändring i efterfrågan dividerat med förändring i pris, d v s (Δq/q) / (Δp/p) Δq/q * p/δp Δq/Δp * p/q, och vid små förändringar kan vi skriva detta som: dq p * dp q ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Att beräkna efterfrågan priselasticitet på basis av diskreta förändringar; dvs. utan att använda derivata: E(P) = /0/( P/P0)=( / P)*(P0/0) Där =1-0 och P=P1-P0. (0,P0) respektive (1,P1) är 2 punkter på efterfrågekurvan. Och (0,P0) är den ursprungliga punkten. Ett alternativt sätt att beräkna efterfrågans priselasticitet på basis av diskreta förändringar: Genomsnittsmetoden: E(P) = /A/( P/AP)=( / P)*(AP/A) Där =1-0 och P=P1-P0 och A=(0+1)/2 och AP=(P0+P1)/2
Denna genomsnittsmetod beräknar efterfrågans priselasticitet mellan två punkter på efterfrågekurvan. När vi använder derivata, å andra sidan, beräknas priselasticiteten i en punkt på efterfrågekurvan. Om efterfrågekurvan är linjär är det ingen skillnad i utfall mellan de olika metoderna. Inkomstelasticitet = Den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet när inkomsten förändras 1 procent, allt annat lika. E(I) = /0/( I/I0)=( / P)*(P0/I0) Där =1-0 och I=I1-I0. 0 = ursprunglig efterfrågad kvantitet och I0 = ursprunglig inkomst. Korspriselasticitet = den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet när priset på en relaterad vara ökar med en procent. Anta två varor 1 och 2. Korspriselasticitet för vara 1 med avseende på priset för vara 2 är: E(1, P2) = 1/1,0/( P2/P2,0)=( 1/ P2)*(P2,0/1,0) Där 1=1,1-1,0 och P2=P2,1-P2,0. 1,0 respektive 1,1 = efterfrågad kvantitet av vara 1 vid tidpunkt 0 respektive 1. P2,0 respektive P2,1 = priset på vara 2 vid tidpunkt 0 respektive 1. Utbudets priselasticitet: E(P) = /0/( P/P0)=( / P)*(P0/0) Där =1-0 och P=P1-P0. (0,P0) respektive (1,P1) är 2 punkter på utbudskurvan. Och (0,P0) är den ursprungliga punkten. Utbudets priselasticitet är elastisk om utbudsresponsen är stor och inelastiskt om den är liten. Utbudets priselasticitet beror på säljarnas möjligheter att variera utbudet av det de säljer, vilket beror av tidshorisonten. På lång sikt tenderar utbudselasticiteten att vara större.
ÖVNINGAR fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar på detta erbjudande och betalar 60 kronor i entrén. När dessa individer sedan satt sig till bords så får 50 av de 100 individerna tillbaka sina 60 kronor. (De 50 som får tillbaka pengarna valdes ut helt slumpmässigt). Kommer de bägge grupperna att äta lika mycket pizza? (Vi utgår från att alla individer från början var lika hungriga och hade samma efterfrågan på pizza). Motivera erat svar utförligt. Fråga 2: Tabellen nedan visar den totala fördelen av att köpa olika antal semlor. Totala fördelen av att köpa 1 semla är 80 kronor, totala fördelen av att köpa 2 semlor är 120 etcetera. Varje semla kostar 10 kronor att köpa. Använd denna information för att avgöra hur många semlor man bör köpa. Total fördel Antal semlor kr 80 1 120 2 140 3 151 4 156 5 160 6 Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: Pris Utbud Efterfrågan Efterfråge / Utbudsöverskott 8 60 120 9 80 110 10 100 100 11 120 90 a) Fyll i tabellen. Efterfrågeöverskott är det som i kurslitteraturen kallas excess demand och utbudsöverskott är det som i kurslitteraturen kallas excess supply b) Vad är jämviktspriset på varan?
Fråga 4: Anta att marknaden för Falu rödfärg har en utbudskurva som kan skrivas med följande ekvation: p = 2q. Efterfrågekurvanpå färgen kan i sin tur beskrivas med följande ekvation: p = 42-q Där q är antal i hundratusen liter. a) Anta att priset på Falu rödfärg idag är 35 kronor. Hur många enheter efterfrågas och hur många enheter utbjudes? Är detta en jämvikt? Om inte, vad bör ske? b) Anta att priset istället är 14 kronor. Hur många enheter efterfrågas och hur många enheter utbjudes? Är detta en jämvikt? Om inte, vad bör ske? c) vad är jämviktspriset? Fråga 5: Anta att figuren nedan visar efterfrågan och utbud på en marknad för fisk. Anta vidare att en studie visar att fisk allvarligt skadar våra celler, och regeringen vill åtgärda detta. Man föreslår att det införs en skatt på fisk. Visa effekten av denna skatt i diagrammet nedan. Vad händer med jämviktspriset och jämviktskvantiteten? P Utbud Efterfrågan Fråga 6: Grundaren av modern nationalekonomi, Adam Smith (1776), satte upp följande värdeparadox: Hur kan det komma sig att vatten som är livsnödvändigt inte kostar något, medan diamanter som alls inte fyller någon väsentlig funktion är så dyra? Vad säger ni? fråga 7: Att bilden nedan nu istället visar marknaden för mobiltelefoner. Under senaste veckan har ingenjörer vid mobiltelefonföretagen nått teknologiska framsteg som avsevärt sänker produktionskostnaderna. Visa hur detta påverkar diagrammet nedan, och vad händer med jämviktspris och jämviktskvantitet på marknaden för mobiltelefoner? P Utbud Efterfrågan
fråga 8: Efterfrågan på en tjänst kan beskrivas med ekvationen q=1000-10p, där p är priset i kronor och q är såld kvantitet. Kvantiteten beskrivs således enligt ekvationen som beroende av priset. Utgå från att marginalkostnaden är noll. a) Om priset är 40 kronor hur stora blir de totala intäkterna? b) Beräkna priselasticiteten i den punkt där priset är 40 kronor. OBS: Notera att ni här får ett negativt värde på elasticiteten. Detta är helt korrekt, tolka det dock som om det är ett positivt värde ni kan helt enkelt stryka minustecknet framför elasticitetssiffran. 1 Får ni t ex -1,5 så tolka det som att svaret är 1,5. ). c) Om man vill ha högre intäkter ska man sänka eller höja priset? d) Vilket pris maximerar de totala intäkterna? e) Vad är priselasticiteten då? Fråga 9: Anta att utbudselasticiteten (price elasticity of supply) på en vara är 0,8. Anta vidare att priset på denna vara ökar från 100 kronor till 105 kronor. Med hur många procent kommer utbudet att öka? Fråga 10: (Frivillig uppg.) Anta att efterfrågan på en vara har ökat med 10%. Detta ledde till att priset på varan steg med 5% (equilibirum price). Samtidigt har du som företagsledare i tidigare studier funnit att utbudselasticiteten är 1. Du skulle dock vilja finna värdet på efterfrågeelasticiteten. Använd siffrorna ovan för att härleda denna. Fråga 11. Konstatera om följande påståendena är sanna eller falska: Förklara! i) En förändring i en varas pris orsakar ett skift i dess efterfrågekurva ii) iii) iv) En ökning i konsumenters inkomster orsakar alltid en ökning i efterfrågan för alla varor. En dålig potatisskörd kommer att resultera i högre priser för chips, allt annat lika. Priset som betalas för en vara är jämviktspriset. v) En inferiös vara är en som är dålig producerad. vi) Om efterfrågan för en vara ökar till följd av en ökning i konsumenternas inkomster (allt annat lika), är varan en så kallad normal vara vii) Två varor X och Y är komplementära till varandra om en ökning i priset på X, allt annat lika, leder till en minskad efterfrågan för vara Y. viii) När påven gav tillstånd för katoliker att äta kött på fredagar, föll jämviktspriset och kvantiteten på fisk
Fråga 12: Låt oss anta att ekonomin är en perfekt konkurrens marknad. Med detta menas att marknaden innehåller många konsumenter och många producenter och att priset bestäms utifrån efterfrågan och utbudet. Alla inblandade har perfekt information om varans eller tjänstens pris och kvalité. Vi kan sammanfatta ekonomin eller marknaden vi studerar med följande figur: P S D Räkna upp faktorer som påverkar efterfrågan/utbudet att ändras vid givet pris och hur detta kommer att påverka jämviktspriset och jämviktskvantiteten.