Alkohol och sjukskrivning



Relevanta dokument
Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Alkoholberoende, diagnos

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Alkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin,

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Äldre och alkoholberoende Uppsala


ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Sveriges Kommuner och Landsting

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Inledning

Alkohol och missbruk

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Screening och utredning av drogproblem

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

1 Alkohol

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Hälsoläget i Gävleborgs län

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Ätstörningar vid fetma

Journalmall för psykiatrikursen

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Tidiga interventioner

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

fakta om alkohol och hälsa

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Sven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Rekommendationer från Hälsorådet

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Alkohol, livstil, hälsa

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Inledning Sammanfattning

Journalmall för psykiatrikursen

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Välkommen till Fördjupningen!

Tidiga interventioner

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Transkript:

Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt, Gunnel Hensing et al SOU 2010:47

Konsumtionsutvecklingen i Sverige

Vad är riskbruk av alkohol? Pragmatisk definition (FHI ) Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger

. Gränser riskbruk (FHI) 2 riskmått (Gäller ej gravida) >9 glas för kvinnor, >14 glas för män / vecka och eller 4 glas för kvinnor, 5 glas för män / vid samma tillfälle t.ex under en kväll (minst 1 gång / månad) Ett standardglas alkohol=12 gram alkohol

Fördelningen i befolkningen Riskbruk

9 Procent Andelen 16 80-åringar med riskfylld veckokonsumtionon, efter kön och ålder. 2011. Drogutvecklingen i Sverige Källa: Statens folkhälsoinstitut

Berusningsdrickande dvs >4 glas (kvinnor) och >5 glas (män) per tillfälle 35 % av män har minst en gång i månaden en s.k. intensivkonsumtion/berusningsrickande 15 % bland kvinnor Yngre åldersklasser: 50% av männen och 30 % av kvinnor i åldern 16-29 år

Global burden of disease - Europa De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s (Disability adjusted Life Years) 1. Tobak 12,2% 2. Blodtryck 10,9% 3. Alkohol 9,2% 4. Kolesterol 7,6% 5. Övervikt 7,4% 6. Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9% 7. Fysisk inaktivitet 3,3% 8. Narkotika 1,8% 9. Oskyddat sex 0,8% 10.Järnbrist 0,7%

. Negativa konsekvenser av alkoholbruk Det är tyvärr rätt svårt att särskilja konsekvenserna av riskbruk respektive beroende. Informationen på de följande sidorna gäller därför till stor del allt bruk av alkohol i befolkningen

Risk för hjärt- kärlsjukdom 1.6 1.4 Relative risk 1.2 1.0.8.6 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Grammes alcohol per day Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, 649-663.

Risk för bröstcancer hos kvinnor Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag. Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer 87 1234-1245.

Problem vid riskbruk Tidiga konsekvenser: Sociala konsekvenser Även vid mindre mängder Psykiska konsekvenser Olycksfallskador Högt blodtryck Vid långvarigt riskbruk tillkommer: Cancer i olika former Dessutom förvärras de tidiga konsekvenserna

Beroende Vid mer avancerad missbruk och beroende förvärras alla de problem man ser vid riskbruk, dessutom tillkommer en lång rad medicinska problem såsom: Hjärtarrytmier Bukspottkörtel inflammation Stroke Kognitiva störningar Nervbaneskador Skrumplever m.m.

Alkohol och cancer 3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011) 10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor. (2011 Schutze m fl). Drygt 4% av alla dödsfall anses relaterade till alkohol vilket motsvarar ca 100/vecka. (FHI socialstyrelsen 2012)

Hur tänka omkring alkohol och sjukskrivning. Minns pyramiden Minns spridning av svårighetsgrad inom varje kategori (t.ex. inom beroendeklustret) Minns fluktuerande förlopp över tiden Minns samsjuklighet

Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt, Gunnel Hensing et al SOU 2010:47 Appendix. 2: Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak

Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt, Gunnel Hensing et al SOU 2010:47

Alkohol och sjukskrivning tillståndets svårighetsgrad, stor variation patientens diagnos, kroppsliga följdsjukdomar mycket psykiska följdsjukdomar, fr.a dessa samt kombination med alkoholsjukdomar de krav en behandling ställer, behov av kliniska och sociala åtgärder för att upprätthålla varaktig nykterhet och god funktionsförmåga, kognitiv förmåga

Vad är då relevant missbruk/beroende Diagnos trubbigt begrepp inom psykiatri, förklarar vanligen bara 3 % av variansen av behandlingsutfallet. Duger ej för at få vara med i DRG-systemet (Bengt Kron, DRG som grund för Prestationsersättning inom Psykiatrin, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2007, VG-region) Kompletteras i DSM med ett 5-axialt system, ssk Axel V (GAF- Global assessment of Functioning)

Diagnoser ICD- 10 DSM-IV beroende (missbruk) skadligt bruk (harmful use) abstinens beroende missbruk (abuse) abstinens Alcoholism: definition saknas

Beroende (enligt DSM-IV) Minst tre av följande kriterier under en och samma 12- månadersperiod Behov av större dos för att uppnå ruseffekt Abstinensbesvär när bruket upphör Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs Varaktig önskan att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt bruket/missbruket av alk eller nark Viktiga sociala aktiviteter försummas Fortsatt användning trots kroppsliga och psykiska skador

Missbruk (abuse) enligt DSM-IV Minst ett av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer ex i arbetslivet eller bilkörning Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruk Fortsatt användning trots återkommande problem

Diagnos axel i DSM kompletteras med 4 axlar I. Diagnos II. III. Personlighetsstörningar Somatisk sjukdom IV. Axel 4 graden av psykosocial eller miljömässigt problem som kan påverka diagnos, behandling och prognos av psykiska problem V. Axel 5. Övergripande skattning av funktionsnivå (symtom och psykosocial funktionsnivå)

Riskbruk och arbetsförmåga Otydlig koppling men inte obefintlig, särskilt inte när man har en definition som inkluderar skadligt bruk, normalt sätt inte nedsättning av arbetsförmågan

Tidiga tecken (Reinholdz, Bendtsen, Spak 2010) Tecken No. Depression 9 Hypertension 8 Jobbproblem 7 Sömnsvårigheter 6 Ångest 5 Legala problem 5 Hepatomegali 4 Trauma 4 Familjeproblem 4 Handtremor 4 Tungbeläggningar 4 Alkoholdoft 4 Olyckor 3 Äktenskapsproblem 3 Annan droganvändning 3 Konjunktival injektion 3 Tungtremor 3 Ärr 3 Dyspepsi 3 Diarré 3 Palpitationer 3 Impotens 3 Minnesförlust 3 Huvudvärk 3 Psykiska Sociala / beteende Somatiska SPIRA projektet 29

Riskbruk och arbetsförmåga Arbetsrelaterade och andra sociala problem kan komma tidigt i ett förlopp (redan vid riskbruk) Att det leder till arbetsrelaterade torde sällan föranleda behov av sjukskrivning

Missbruk, skadlig konsumption Ofta låg svårighets grad OCH lågt behov sjukdom Ingen till kortare sjukskrivning, mer än vanligen två veckor ej aktuellt, krav på redovisad nykterhet? ICDs definition i vissa fall förenad med svåra med(psy problem

Behandlingstid (längd) Varierar starkt Vanligen kort, Koncentrerad kan det röra sig on enstaka veckor eller mindre

beroende Även hör varierar behandlingstiden kraftigt OM program koccenterars kan det vara 1-2 månader (frånsett återfallsprofylax

Kognitiva Fr.a minnestörningar. Men även konsolidering, och försämrad förmåga till komplicerade uppgifter Neuropsykiatrisk test visar oftast återställda funktion inom en 1-2 månader.